FÖRÄLDRABAROMETERN I ETT NÖTSKAL Ritva Mertaniemi

FÖRÄLDRABAROMETERN I ETT NÖTSKAL 2015 Ritva Mertaniemi

1. Inledning Förbundet Hem och Skola arbetar för en bra och trygg lärostig för alla barn. Denna stig byggs upp av det nätverk av vuxna som omger barnet. Föräldrarna har huvudansvaret för barnets fostran och skolan stöder föräldrarna i denna uppgift och ger barnen samtidigt kunskaper och färdigheter för deras framtid. Målet för den gemensamma uppgiften är att skapa förutsättningar för barnets utveckling till en harmonisk individ. Förtroende, tillit och respekt skall känneteckna samarbetet mellan hemmen och skolan i denna viktiga och gemensamma uppgift. Enligt den nya elevvårdslagen har föräldrarna en viktig roll i samarbetet kring elevernas välmående och föräldrarna skall beredas möjlighet att utveckla och delta i skolans arbete med elevvården. I grunderna för den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen poängteras också vikten av att föräldrarna är delaktiga i skolans verksamhet. Föräldrar skall bl.a. beredas möjlighet att vara med och utforma skolans arbete. De skall kunna vara delaktiga i planeringen av verksamheten, t.ex. i läroplansarbetet, delta i utvärdering och utvecklingen av målen för skolans verksamhet och delta i värdediskussioner kring skolans verksamhet. Hem och Skola med pedagogerna för barnen är Förbundets devis för verksamheten. Förbundet vill bl.a. stärka dialogen mellan hemmet och skolan. Genom Föräldrabarometern vill förbundet ge föräldrarna möjlighet att delge sina tankar kring barnets vardag i skolan och om samarbetet med mellan hem och skola. Föräldrabarometern genomfördes för andra gången under hösten 2015. Aktiviteten bland föräldrarna inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har varit glädjande stor. Sammanlagt 2146 föräldrar svarade på enkäten vilket är 12 % fler än i den föregående barometern år 2013. Det är också 351 personer fler än i den motsvarande finskspråkiga barometern som Vanhempainliitto samlade in under våren 2015. Nytt för denna gång är att Förbundet för Hem och Skola ville också ge skolorna en möjlighet att reflektera kring samarbetet mellan hemmen och skolan. Förbundet sände därför en enkät även till lärare och rektorer inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Enkäten innehöll samma frågor om samarbetet mellan hem och skola som ingick i föräldrarnas enkät. Lärarbarometern besvarades av 240 lärare och 34 rektorer i skolor från hela Svenskfinland. I denna rapport presenteras de första resultaten från barometrarna främst genom att synliggöra hur svaren fördelat sig mellan de olika svarsalternativen. Resultaten för lärarnas och rektorernas enkät presenteras gemensamt i denna rapport i relation till föräldrarnas svar på samma frågor. Föräldrabarometern 2015 har genomförts i samarbete med Enheten för allmän pedagogik och pedagogiskt ledarskap vid Åbo Akademi i Vasa. 2

2. Undersökningens genomförande och bakgrundsinformation 4/5 AV DE SOM BESVARAT FÖRÄLDRABAROMETERN 2015 ÄR KVINNOR 1/2 AV DE SVARANDE HAR EN UNIVERSITETSUTBILDNING 4/5 BOR I EN FAMILJ MED TVÅ FÖRÄLDRAR 48,2 % AV FÖRÄLDRARNA SVARAT FÖR EN FLICKA OCH 51,8 % FÖR EN POJKE 7 av 10 FÖRÄLDRAR HAR SVARAT FÖR BARN SOM GÅR I LÅGSTADIET, 1/5 FÖR BARN I HÖGSTADIET OCH 1/10 HAR SVARAT FÖR BARN I EN ENHETSSKOLA 3

De svarande enligt region FIGUR 1. Språk som barnet talar hemma FIGUR 3. 2,4 % ENBART FINSKA 0,5 % ENBART ANNAT 2,8 % SVENSKA OCH ANNAT 1,2 % SVENSKA, FINSKA OCH NÅGOT ANNAT 32,9 % SVENSKA OCH FINSKA 60,2 % ENBART SVENSKA 4,8 % ÅLAND 9,3 % ÖSTRA NYLAND 31,3 % MELLERSTA NYLAND 11 % VÄSTRA NYLAND 15,7 % ÅBOLAND 2,1 % SYD-ÖSTERBOTTEN 16,3 % MELLERSTA ÖSTERBOTTEN 8,2 % NORRA SVENSKA ÖSTERBOTTEN 1,3 % ANNAN, VILKEN? Vilken årskurs går ditt barn på? FIGUR 5. FÖRDELNING AV FÖRÄLDRARNAS SVAR ENLIGT BARNETS KLASS ÅK 7 ÅK 8 ÅK 9 ÅK 6 ÅK 4 ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 ÅK 5 12,8 % 13,4 % 12,7 % 11,8 % 12,4 % 11,2 % 8,7 % 8,9 % 8,1 % 4

3. Vardagen i skolan 4/5 AV FÖRÄLDRARNA ANSER ATT SKOLBYGGNADEN ÄR I GOTT SKICK OCH ATT SKOLANS UTRYMMEN ÄR TREVLIGA 9 av 10 FÖRÄLDRAR HÅLLER HELT ELLER DELVIS MED OM ATT KVALITETEN PÅ UNDERVISNINGEN ÄR BRA OCH ATT BARNET FÅR TILLRÄCKLIGT MED UTMANINGAR I SKOLAN 8 av 10 FÖRÄLDRAR SÄGER ATT KOMMUNENS SPARÅTGÄRDER MÄRKS I SKOLAN OCH EN TREDJEDEL ANSER ATT BARNETS SKOLGÅNG KRÄVER EKONOMISKA INSATSER AV FÖRÄLDRARNA Var femte ELEV I ÅRSKURSERNA 1 6 OCH DRYGT var tionde ELEV I ÅRSKURSERNA 7 9 HAR BERÄTTAT ATT DE BLIVIT mobbade I SKOLAN ELLER PÅ SKOLVÄGEN En dryg femtedel AV FÖRÄLDRARNA UPPLEVER ATT SKOLAN INTE TAR EFFEKTIVT TAG I MOBBNING Över hälften AV FÖRÄLDRARNA ÖNSKAR ATT SOMMARLOVET SKULLE INLEDAS SENARE 5

Föräldrarnas uppfattningar om skolbyggnaden och -gården FIGUR 6. HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT Föräldrarnas uppfattningar om undervisningen FIGUR 7. 6,2 % 19,8 % 46,5 % 27,6 % 1,8 % 9,3 % 43,4 % 45,5 % 2,7 % 10,6 % 38 % 48,8 % 12,6 % 19,6 % 26,9 % 40,9 % 10,1 % 17,5 % 32 % 40,5 % 6,5 % 15,3 % 36,2 % 41,9 % 3,2 % 14,4 % 41 % 41,4 % 9 % 21,8 % 36,6 % 32,5 % 14,2 % 22,2 % 32,9 % 30,6 % 6,6 % 17 % 34,9 % 41,4 % Skolbyggnaden är i gott skick Skolans utrymmen är trevliga Skolans utrymmen är lämpliga i relation till antalet elever Skolgården är uppdaterad enligt dagens standard Mitt barn rör sig tillräckligt under skoldagen Det råder arbetsro under timmarna Det är hög kvalitet på undervisningen Mitt barn får tillräckligt med utmaningar under skoldagen Skolan har tillräckligt med digitala verktyg att använda i undervisningen Digitala verktyg används regelbundet i undervisningen 6

Föräldrarnas uppfattningar om stöd och färdigheter som barnet får i skolan FIGUR 8. HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT Föräldrarnas uppfattningar om kommunernas sparåtgärder FIGUR 11. HELT AV ANNAN ÅSIKT 5,8 % 19,2 % 43,6 % 31,4 % Lärarna har tillräckligt med tid att stöda mitt barns lärande och fostran 2,1 % 6,8 % 40,5 % 50,6 % I skolan lär sig mitt barn sociala färdigheter 6,9 % 17 % 38,2 % 37,9 % Skolan tar tillräckligt snabbt itu med elevers problem 4,5 % 10,7 % 37,8 % 47 % Skolan ger mitt barn tillräckligt med stöd för inlärning och då svårigheter uppstår 6,4 % 16,4 % 37,8 % 39,3 % Skolan tar effektivt itu med mobbning DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT 43 % 35 % 14,8 % 7,2 % 39,2 % 26,6 % 22,5 % 11,7 % Föräldrarnas uppfattningar om trivseln och tryggheten i skolan FIGUR 10. 3,9 % 14,9 % 53,1 % 28,1 % 2,5 % 8,4 % 34,8 % 54,3 % 1,9 % 4,6 % 23 % 70,6 % 1,7 % 4,5 % 22,4 % 71,4 % 2,9 % 13,9 % 48,1 % 35,1 % Kommunernas sparåtgärder märks i skolans vardag Barnets skolgång kräver ett ekonomiskt understöd från föräldrarna Eleverna kan påverka i skolan i frågor som berör dem Skolhälsovården fungerar bra Mitt barn går gärna i skolan Mitt barn känner sig trygg i skolan Det råder en lugn stämning i skolan 7

Andelen barn som har berättat om mobbning det gångna året FIGUR 13. FLICKA POJKE TOTALT Känner sig barnet sig ensam i skolan? FIGUR 14. Åk 1 6 Har ditt barn under det senaste året berättat att hon TOTALT POJKE FLICKA / han blivit mobbad i skolan eller på skolvägen? Åk 1 6 14,9 % 24,2 % 19,7 % Åk 7 9 15,2 % 10 % 12,5% 40,8 % ALDRIG 37,1 % SÄLLAN 18,2 % IBLAND 2,5 % OFTA ELLER MYCKET OFTA 42,5 % ALDRIG 38,2 % SÄLLAN 15 % IBLAND 2,7 % OFTA ELLER MYCKET OFTA 38,9 % ALDRIG 35,9 % SÄLLAN 21,7 % IBLAND 2,4 % OFTA ELLER MYCKET OFTA 1,4 % VET EJ 1,6 % VET EJ 1,2 % VET EJ FLICKA POJKE TOTALT FLICKA POJKE TOTALT Åk 7 9 Har ditt barn under det senaste året berättat att hon / TOTALT POJKE FLICKA han blivit mobbad i sociala media? Åk 1 6 3,5 % 4,5 % 4,1 % Åk 7 9 10 % 5,6 % 7,7 % 45,9 % ALDRIG 35,2 % SÄLLAN 12 % IBLAND 3,1 % OFTA ELLER 51,6 % ALDRIG 33 % SÄLLAN 8,4 % IBLAND 1,5 % OFTA ELLER 39,8 % ALDRIG 37,5 % SÄLLAN 15,9 % IBLAND 4,9 % OFTA ELLER FLICKA POJKE TOTALT FLICKA POJKE TOTALT 3,8 % VET EJ MYCKET OFTA 5,6 % VET EJ MYCKET OFTA 1,9 % VET EJ MYCKET OFTA 8

4. Samarbetet mellan hem och skola 6 av 10 FÖRÄLDRAR KÄNNER SIG ALLTID OCH 3 av 10 FÖR DET MESTA VÄLKOMNA TILL SKOLAN PAPPOR KÄNNER SIG NÅGOT OFTARE ALLTID VÄLKOMNA TILL SKOLAN ÖVER TRE FJÄRDEDELAR AV LÄRARNA OCH HÄLFTEN AV FÖRÄLDRARNA HÅLLER HELT MED OM ATT FÖRÄLDRARNA UPPMUNTRAS ATT HÅLLA KONTAKT MED SKOLAN FÖRÄLDRAR TILL BARN I HÖGSTADIET UPPLEVER I MINDRE GRAD ATT DE FÅR INFORMATION OM BARNETS SKOLGÅNG ELLER KONKRETA RÅD FÖR HUR DE KAN STÖDA BARNET EN DRYG FJÄRDEDEL AV FÖRÄLDRARNA UPPLEVER ATT DE INTE FÅR TILLRÄCKLIGT MED INFORMATION OM ELEVVÅRDSTJÄNSTERNA LÄRARE UPPLEVER I HÖGRE GRAD ÄN FÖRÄLDRARNA ATT DE GER POSITIV FEEDBACK OM ELEVERNA 6 av 10 FÖRÄLDRAR UPPLEVER ATT DE ALDRIG BERETTS MÖJLIGHET ATT DELTA I UTFORMNINGEN AV SKOLDAGENS UPPBYGGNAD ELLER I UTVECKLANDET AV SKOLLUNCHEN HÄLFTEN AV FÖRÄLDRARNA SVARAR ATT SKOLAN INTE HAR INVOLVERAT DEM I VÄRDEDISKUSSIONER EN FJÄRDEDEL VET INTE OM DE BLIVIT INVOLVERADE. 4 av 10 FÖRÄLDRAR OCH en femtedel AV LÄRARNA VET INTE OM SKOLAN HAR EN DIREKTION 9 MAJORITETEN AV BÅDE FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE UPPLEVER DEN LOKALA HEM OCH SKOLA FÖRENINGENS VERKSAMHET SOM VIKTIG

Föräldrarnas och lärarnas uppfattningar om graden av information och konkreta råd från skolan FIGUR 18. FÖRÄLDER LÄRARE Jag får tillräckligt med information om mitt barns skolgång av läraren / Jag informerar i tillräcklig utsträckning föräldrarna om hur de kan stöda sitt barns skolgång och lärande 4,9 % 16,8 % 6,3 % 39,3 % 51 % 39 % 42,7 % HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT Jag får konkreta råd om hur jag kan stöda mitt barns skolgång / Jag ger föräldrarna konkreta råd om hur de kan stöda sitt barns skolgång och lärande 10,6 % 2,3 % 25,3 % 8,8 % 40,3 % 47,3 % 23,9 % 41,5 % HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT 10

Föräldrarnas och lärarnas uppfattningar om responsen från skolan och om läroplanen presenterats för föräldrarna FIGUR 19. FÖRÄLDER LÄRARE Jag får som förälder också positiv respons om mitt barn / Jag ger föräldrarna också positiv respons om deras barn 8,5 % 6,2 % 15,5 % 20,8 % 39,8 % 43,8 % 36,2 % HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT Skolans läroplan har presenterats för föräldarna 6,9 % 2,3 % 14,6 % 9,1 % 46,1 % 40,2 % 32,2 % 48,4 % HELT AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV ANNAN ÅSIKT DELVIS AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT 11

Föräldrarnas uppfattningar om elevvård, skolhälsovård, hur skolan agerar vid mobbning och till vilken grad man blir hörd i frågor som gäller barnets skolgång. FIGUR 22. HE LT AV ANNAN ÅSIKT DE LVI S AV ANNAN ÅSIKT DE LVI S AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT Som förälder har jag fått tillräcklig information om elevvårdstjänsterna 8 % 19,6 % 41 % 31,4 % Skolhälsovåren samarbetar med föräldrarna i tillräcklig utsträckning 5,7% 14,4% 36,7% 43,2% Jag känner till hur skolan agerar om mobbning uppdagas 8,3% 15,6% 37,2% 38,9% Jag blir hörd i frågor som gäller mitt barns skolgång och lärande 5,6% 14,9% 38,6% 40,9% 12

Föräldrarnas uppfattningar om i vilka verksamheter de beretts möjlighet att påverka FÖRÄLDER LÄRARE FIGUR 23. I skoldagens uppbyggnad (t.ex. när skollunchen börjar, tidpunkten för skollunchen) 1,3 % 2,2 % 6,7 % 17 % 13,2 % 27,3 % 58,4 % 25,8 % 20,5 % 27,7 % REGELBUNDET IBLAND SÄLLAN ALDRIG VET EJ FIGUR 24. I utformande av ordningsreglerna 2,3 % 11,5 % 8,9 % 31,5 % 17,7 % 25,9 % 45,9 % 8,5 % 25,2 % 22,6 % REGELBUNDET IBLAND SÄLLAN ALDRIG VET EJ FIGUR 25. I planering/utvecklande av det mobbningsförebyggande arbetet 2,9 % 4,1 % 11,5 % 32,5 % 16,2 % 29,2 % 42,9 % 9,2 % 26,4 % 25,1 % REGELBUNDET IBLAND SÄLLAN ALDRIG VET EJ 13

Har skolan involverat föräldrarna i värdediskussioner? FÖRÄLDER LÄRARE / REKTOR FIGUR 28. FÖRÄLDRARNAS UPPFATTNING OM SKOLAN INVOLVERAT FÖRÄLDRARNA I VÄRDEDISKUSSIONER I samarbete mellan hem och skola använder man sig av digital kommunikation (t.ex. Wilma eller Helmi) FIGUR 30. FÖRÄLDER LÄRARE / REKTOR 13,4 % 28,1 % 11,5 % 32,5 % JA, GENOM FÖRÄLDRAENKÄT JA, UNDER ETT FÖRÄLDRAMÖTE 4,5 % INTE ALLS 3,0 % 12 % FÖR LITE 1,1 % 74,6 % 15,5 % I LÄMPLIG UTSTRÄCKNING 5,5 % 80,4 % FÖR MYCKET 3,3 % KAN INTE SÄGA 10,9 % 45,6 % 6,2 % Meddelandena i Wilma/Helmi som handlar om ditt barn är FIGUR 31. NEJ, MEN VI PLANERAR ATT GÖRA DET NEJ FÖRÄLDER LÄRARE / REKTOR 8,0 % 7,9 % 27,3 % 80,0 % 43,2 % 5,3 % 21,5 % 6,8 % 24,2 % 33,2 % OFTAST NEGATIVA BÅDE POSITIVA OCH NEGATIVA MEST POSITIVA KAN INTE SÄGA VET EJ 14

Hem och Skola-föreningen FIGUR 33. FÖRÄLDRARNAS OCH LÄRARNAS UPPFATTNINGAR OM HEM OCH SKOLA - FÖRENINGEN (%) FÖRÄLDER LÄRARE / REKTOR Direktionen FIGUR 32. FÖRÄLDRARNAS OCH LÄRARNAS UPPFATTNINGAR OM DIREKTIONEN (%) Finns det en Hem och Skolaföräldraförening i skolan? 96,5 % 97,4 % 0,2 % 1,9 % 3,3 % 0,7 % FÖRÄLDER LÄRARE / REKTOR Har skolan en direktion, med föraldrarepresentationen? JA NEJ VET EJ Anser du att Hem och Skola verksamheten är 41,2 % 43,7 % 15,9 % 38,1 % 42,8 % 18,3 % JA NEJ VET EJ 54,8 % 71,7 % 37,8 % 26,4 % 3,0 % 0,4 % 0,7 % 0,4 % 3,8 % 1,1 % MYCKET VIKTIG GANSKA VIKTIG GANSKA ONÖDIG HELT ONÖDIG VET EJ Deltagande i Hem och Skolaföreningens verksamhet FIGUR 34. FÖRÄLDRARNAS AKTIVITET I HEM OCH SKOLA -FÖRENINGEN 23,3 % JA 17,4 % 57,3 % NEJ 59,3 % 19,3 % 23,3 % HAR DELTAGIT, MEN GÖR DET INTE FÖR TILLFÄLLET Tycker du direktionen är viktigt med tanke på skolans verksamhet? 48,6 % JA 46,2 % 5,9 % NEJ 17,3 % 45,5 % VET EJ 36,5 % 15

Klassföräldraskapet FIGUR 35. FÖRÄLDRARNAS OCH LÄRARNAS UPPFATTNINGAR OM KLASSFÖRÄLDRAVERKSAMHETEN (%) Anser du att föräldraaktivitet på klassnivå är FÖRÄLDER LÄRARE / REKTOR 34,3 % 45,0 % MYCKET VIKTIG 50,4 % 49,8 % GANSKA VIKTIG 8,8 % 3,7 % 0,8 % 5,7 % 1,5 % GANSKA ONÖDIG HELT ONÖDIG VET EJ 16

5. Vardagen och fostran i hemmet 3/4 AV FÖRÄLDRARNA UPPLEVER ATT DET ÄR SVÅRT ATT FÅ TIDEN ATT RÄCKA TILL FÖR BÅDE ARBETE OCH FAMILJ NÄRMARE HÄLFTEN AV FÖRÄLDRARNA HAR INTE MÖJLIGHET ATT DELTA I BARNENS UTVECKLINGSSAMTAL ELLER HÄLSOGRANSKNINGAR UNDER ARBETSTID NÄSTAN HÄLFTEN AV HÖGSTADIEELEVERNAS OCH EN TREDJEDEL AV LÅGSTADIEELEVERNAS FÖRÄLDRAR VAR OROLIGA FÖR SITT BARNS INTERNETANVÄNDNING DE FLESTA FÖRÄLDRAR KÄNNER SITT BARNS VÄNNER OCH FYRA FJÄRDEDELAR HÅLLER KONTAKT MED VÄNNERNAS FÖRÄLDRAR 7 av 10 FÖRÄLDRAR SÄGER ATT DE LÄSER HÖGT FÖR SITT BARN DAGLIGEN ELLER MINST NÅGRA GÅNGER I VECKAN ENDAST 3,6 % AV FÖRÄLDRARNA SVARAR ATT DET OFTAST ÄR PAPPA SOM HJÄLPER BARNEN MED LÄXORNA. I SEX AV TIO FALL HJÄLPER BÅDA FÖRÄLDRARNA BARNET MED LÄXOR. NÄRMARE 6 av 10 FÖRÄLDRAR SVARAR ATT DET ÄR MAMMA SOM SKÖTER KONTAKTERNA TILL SKOLAN 17

Vardagen och fostran i hemmet FIGUR 38. HE LT AV ANNAN ÅSIKT DE LVI S AV ANNAN ÅSIKT DE LVI S AV SAMMA ÅSIKT HELT AV SAMMA ÅSIKT Det är svårt att få tiden att räcka till för både arbete och familj 10,7 % 16,9 % 42,7 % 29,5 % Jag får delta i mitt barns uvecklingssamtal och hälsogranskning under arbetstid 32,0 % 9,9 % 16,4 % 41,7 % Jag håller kontakt med barnets vänners föräldrar 4,2 % 14,0 % 47,1 % 34,7 % Jag känner mitt barns vänner 1,8 % 5,7 % 33,5 % 58,9 % Jag är orolig gällande barnets internetvanor 34,0 % 30,9 % 26,7 % 8,4 % Jag saknar någon att diskutera barnets uppväxt och fostran med 54,0 % 24,4 % 14,6 % 7,0 % Familjens vardag rymmer också tid för vila och återhämtning 2,9 % 10,9 % 36,0 % 50,2 % Hemma diskuterar vi sådana som händer under dagen i skolan och på fritiden 1,3 % 1,8 % 21,0 % 75,9 % 18

Vem hjälper barnet med läxorna? FIGUR 43. Vem hjälper barnet med läxorna? FIGUR 44. VEM HJÄLPER BARNET MED LÄXORNA SVAR ENLIGT FÖRÄLDERNS KÖN KVINNA MAN 30,3 % MAMMA 3,6 % PAPPA 58,1 % BÅDA FÖRÄLDRARNA 2,5 % ANNAN, VEM 5,5 % MITT BARN BEHÖVER 34,7 % 9,6 % 13,6 % 1,5 % 55,3 % 2,8% 1,1 % 5,7 % 4,8 % 70,7 % INTE HJÄLP MAMMA PAPPA BÅDA FÖR- ÄLDRARNA ANNAN, VEM MITT BARN BEHÖVER INTE HJÄLP Hur mycket tid ägnas hemma åt att hjälpa barnet med läxorna i veckan? FIGUR 42. LÅGSTADIUM HÖGSTADIUM 56,7 % 35,3 % 4,6 % 0,9 % 24,9 % 20,5 % 15,2 % 11,2 % 20 % 10,7 % 0 1 TIMMAR 1 2 TIMMAR 2 3 TIMMAR 3 4 TIMMAR MER ÄN 4 TIMMAR 19

Vem i hemmet sköter kontakterna till skolan? FIGUR 46. HE L A GRUNDSKOLAN LÅGSTADIET HÖGSTADIET 56,6 % 63,1 % 54,3 % 38,7 % 41,3 % 31,5 % 4,3 % 4,0 % 5,1 % 0,3 % 0,4 % MAMMA PAPPA BÅDA FÖRÄLDRARNA ANNAN, VEM Vem i hemmet sköter kontakterna till skolan (enligt kvinnor och män)? FIGUR 47. KVINNORNAS OCH MÄNNENS BEDÖMNING OM VEM SOM SKÖTER KONTAKTERNA TILL SKOLAN. MAMMA PAPPA BÅDA FÖRÄLDRARNA 66,5 % 68,5 % 32,6 % 19,9 % 11,6 % 1 % KVINNA MAN 20

6. Avslutande kommentarer I denna skrift rapporteras resultat från Föräldrabarometern 2015. Det är glädjande att kunna konstatera att en påfallande stor majoritet av föräldrarna är nöjda med hur vardagen i skolan ter sig. En klar majoritet finner både de yttre premisserna såsom skolbyggnader och skolgården och skolans arbete med barnens fostran och inlärning tillfredsställande. Likaså uppger mer än tre fjärdedelar av föräldrarna att deras barn blir sedda i skolan och att skolan erbjuder dem en utbildning av hög kvalitetet och färdigheter för framtiden. I likhet med Föräldrabarometern 2013 upplever de allra flesta av föräldrarna att deras barn gärna går till skolan och att de känner sig trygga där. De senaste åren har inneburit åtstramningar i kommunerna ekonomi vilket har lett till nedskärningar också inom utbildningssektorn. Fyra femtedelar av föräldrarna har märkt av sparåtgärderna i skolans vardag genom sämre kvalitet på skolmaten, återanvända böcker, bortfall av aktiviteter utanför skolan, större klasser, mindre klubbtimmar, större begränsningar i special- och stödundervisning och brist på skolgångsbiträden och lärarvikarier. Över sex av tio föräldrar upplevde dock inte att barnets skolgång kräver ett ekonomiskt understöd från föräldrarna. Ändå oroade sig föräldrarna för att den lokala Hem och Skola föreningen ekonomiskt står för allt mera gällande olika evenemang i skolan och extra verksamhet, men också i allt högre grad för utgifter för klubbtimmar och undervisningsmaterial. 21

En stor majoritet av föräldrarna är också nöjda med att skoldagens börjar mellan klockan 8 och 9. Antalet lovdagar och den nuvarande terminsindelningen anses också fungerande. Däremot upplever över hälften av föräldrarna att sommarlovet borde inledas senare. läroplanen, skolans mål för undervisningen och upplever sig få tillräcklig information om elevvårdstjänsterna, mobbningsförebyggande åtgärder och skolhälsovården. Fyra av fem föräldrar upplever sig bli hörda i frågor som gäller det egna barnets skolgång och lärande. Drygt hälften av föräldrarna uppger att de kan delta i barnets utvecklingssamtal och hälsogranskningar på arbetstid. Eftersom utvecklingssamtalen och hälsogranskningarna i många skolor ordnas dagtid innebär det särskilda arrangemang för fyra av tio föräldrar, något som man bör ta i beaktande i skolan i samband med att utvecklingssamtalen arrangeras. Tre fjärdedelar av föräldrarna säger sig ha svårt att få tiden att räcka till för både familj och arbete, men trots det uppger en klar majoritet att familjens vardag rymmer också tid för vila och återhämtning och nästan i varje hem diskuterar man sådant som hänt i skolan eller på fritiden. En stor del av föräldrarna känner också sina barns vänner och står i kontakt med vännernas föräldrar. I grunderna för den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen och i den nya elevvårdslagen poängteras föräldrarnas roll i skolan och skolorna påbjuds att involvera föräldrarna i arbetet. Samarbetet mellan de vuxna i hemmet och i skolans personal är av stor vikt för barnets trygga och harmoniska uppväxt. Nio av tio föräldrar känner sig välkomna i skolan och en stor upplever också att de uppmuntras att stå i kontakt med skolan. Ungefär tre fjärdedelar av föräldrarna upplever också att de får tillräcklig information om sitt barns skolgång och dessutom konkreta råd för hur de kan stöda barnets inlärning. En stor del av föräldrarna känner att de är informerade om I samband med Föräldrabarometern 2015 sände Förbundet Hem och Skola en enkät även till skolornas lärare och rektorer för att samla in erfarenheter kring samarbetet mellan föräldrar som skolans personal. Trots att en klar majoritet av föräldrarna är nöjda med kommunikationen mellan hemmet och skolan så är förhåller sig lärarna genomgående mera positivt än föräldrarna till de flesta frågor som samarbetet mellan hem och skola. De största skillnaderna i uppfattningarna framkommer dock i frågorna som berör hur föräldrarna beretts möjlighet att delta i olika verksamhetsformer i skolan. Närmare hälften av föräldrarna uppger att de aldrig involverats i verksamheter som t.ex. planering av skolmiljön, utformande av ordningsreglerna, planeringen av det mobbningsförebyggande arbetet, medan endast en knapp tiondel av lärarna uppger att förldrarna aldrig involverats i de ovannämnda aktiviteterna. Tendensen är den samma på övriga frågor. 60 % av föräldrarna och 25 % av lärarna upplever att föräldrarna aldrig beretts möjlighet att delta i planeringen av skoldagens uppbyggnad eller i utvecklande av skollunchen. Däremot finns det en större överensstämmelse mellan föräldrar och lärare om föräldrarnas engagemang i mera konkreta verksamheter som t.ex. arrangerande av utfärder och lägerskolor och insamlande av medel. Skolans arbete bygger på en värdegrund vilket också aktualiserats i arbetet med den nya läroplanen. På frågan om skolan har involverat föräldrarna i värdediskus 22

sioner svarar närmare hälften av föräldrarna att de inte involverats och ytterligare en fjärdedel svarar att de inte vet om skolan involverat föräldrarna i värdediskussioner. Endast sex procent av lärarna svarar att föräldrarna inte har involverats i värdediskussioner. Skolans värdegrund och hur den förverkligas i skolan upplevs dock viktig av många föräldrar vilket framkommer i flera av de öppna frågorna där föräldrarna gett uttryck för sin önskan att få möjlighet att delta i värdediskussioner kring skolans verksamhet. Även om man sammanfattningsvis kan säga att föräldrarna är relativt nöjda med vardagen i skolan bör man inte glömma de föräldrar som upplever att de inte får tillräckligt med information varken om sitt barns skolgång eller verksamheten i skolan överlag. Många upplever sig inte heller bli hörda i frågor som berör det egna barnet. Den här gruppen utgör trots allt mellan 20 25 % av alla föräldrar som deltagit i undersökningen. De stora skillnaderna mellan föräldrarnas och lärarnas uppfattningar kring frågor om föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhetsformer visar också att det finns anledning att se över kommunikationen och formerna för samarbetet mellan hemmen och skolan. Den finländska skolan är bra på många sätt, inte minst på att ge en undervisning som leder till att våra elever placerar sig i den absoluta världstoppen vad beträffar inlärningsresultat. Man kan också utgå ifrån att intentionen och viljan till samarbetet överlag är god såväl i hemmen som i skolan. Resultaten ovan visar dock att man bör se över rutinerna kring samarbetet. Det ankommer på den enskilda skolan att med medvetna kursändringar skapa ett öppet och välkomnande klimat som ger möjlighet till delaktighet. Det ankommer också i hög grad på utbildningsanordnaren som bör se till att skolorna ges tillräckliga resurser för att tillsammans med föräldrarna fullfölja sin uppgift. Det kommer också an på föräldrarna att genom initiativtagande och aktivt deltagande gemensamt med skolan hitta de bäst fungerande formerna för samarbetet. Tre fjärdedelar av föräldrarna som besvarat enkäten har högskoleutbildning antingen från yrkeshögskola eller universitet. En dryg femtedel har en yrkesutbildning. Enligt Utbildningsstyrelsens statistik från år 2014 har en femtedel av den svenskspråkiga befolkningen en högskoleexamen (från yrkeshögskola eller universitet) och närmare två femtedelar har en utbildning från yrkesskola eller institut. Bland de som deltagit i Föräldrabarometern 2015 är utbildningsnivån således betydligt högre än i samhället i övrigt. Likaså finns det bland de svarande föräldrarna en ansenlig andel, dvs. fyra av tio föräldrar, som deltar nu eller har tidigare deltagit i den lokala Hem och Skola föreningens verksamhet. När man dessutom beaktar att fyra femtedelar av de svarande är kvinnor så kan man konstatera att Föräldrabarometern främst har engagerat de högtutbildade kvinnorna som också aktiverat sig i Hem och skola föreningens verksamhet. Därför bör man ställa sig frågan om i vilken grad dessa bakgrundsfaktorer har påverkat resultaten i denna enkät. Hur skulle resultatet ha sett ut om barometern aktiverat ett könsmässigt och utbildningsmässigt representativt urval av de finlandssvenska föräldrarna? Enligt lagen om grundläggande utbildning är det utbildningsanordnaren som ansvarar för att utveckla förutsättningarna för samarbete mellan hem och skola. I samarbetet ska familjernas mångfald samt behov av information och stöd beaktas. I de öppna frågorna efterlyste både 23

föräldrar och lärare flera föräldrar till föräldramöten och andra aktiviteter i skolan. Det är en utmaning att utveckla samarbetet mellan hem och skola så att det känns givande och angeläget för samtliga föräldrar oavsett utbildningsbakgrund eller sysselsättningsläge. Istället för att enbart konstatera att flera föräldrar borde delta aktivare i skolsamarbetet både på individ- och kollektivnivå bör man ställa frågan om varför föräldrar inte deltar i en högre grad. Särskild fokus bör också riktas på hur man bättre kan välkomna, uppmuntra och bereda utrymme för papporna i samarbetet mellan hem och skola. I likhet med tidigare forskning och de flesta föräldrars vardagserfarenheter visar också Föräldrabarometern 2015 tydligt att det oftast är mammorna som aktiverar sig i frågor kring barnens skolgång och i kontakterna till skolan. Denna barometer ger dock inte svar på varför familjerna väljer dessa tillvägagångssätt. Det är uppenbart att Föräldrabarometern 2015 kan skapa möjligheter till fortsatta diskussioner kring samarbetet mellan hem och skola. En gemensam genomgång av resultaten t.ex. under höstens första föräldraträff kunde ge upphov till nya idéer och initiativ till hur man i den egna skolan kunde utveckla samarbetet. Dessutom skulle det ge en tydlig signal från skolans sida att man är intresserad av hur föräldrarna tänker. En gemensam genomgång och öppen diskussion kunde engagera flera föräldrar att delta i skolverksamheten. 24

Rekommendationer Föräldrarna bör i större utsträckning involveras i värdediskussioner i skolan och övrig verksamhet kring innehållet i skolans verksamhet. Samarbetet mellan hem och skola bör intensifieras i frågor som gäller mobbning både i skolan och via sociala medier. Direktionens roll och uppgifter bör kommuniceras tydligare för både föräldrar och lärare, t.ex genom att direktionens medlemmar deltar i en föräldraträff. Skolan kan i en högre grad uppmuntra föräldrarna att svara på Föräldrabarometern genom att tydligare kommunicera sitt intresse för resultaten. Alternativa sätt att samla in föräldrarnas uppfattningar om sitt barns skolgång och samarbetet mellan hem och skola bör utvecklas. En enkät som fokuserar på något särskilt tema och som fylls i samband med utvecklingssamtalet kunde ge svar från olika föräldragrupper. Resultat från Föräldrabarometern inkluderas som en del av grundutbildninen och fortbildning för lärare, rektorer och skoladminstrationer. Klassförälderns roll och uppgifter bör klargöras och definieras tydligare. Ett stödmaterial kunde utarbetas till klassföräldrarnas stöd. De lokala Hem och Skola -föreningarna och skolans personal bör ordna gemensamma diskussioner för att identifiera de bästa formerna för samarbete i den egna kommunen eller skolan. De lokala föreningarnas uppgift bör vid behov omdefinieras från penninginsamlare till ett stöd för det innehållsliga arbetet i skolorna. Förbundet Hem och Skola kan utarbeta olika former av stöd för dessa diskussioner. Förbundet Hem och Skola kan utarbeta direkta forskningsfrågor och erbjuda dem till progradu studeranden i pedagogik med avsikt att fördjupa kunskapen om olika aspekter av samarbetet mellan hem och skola. Resultat från föräldrabarometrarna kan i dessa undersökningar ytterligare fördjupas genom t.ex. enkäter eller intervjuer. En lista med dessa frågor kunde finnas på förbundets hemsida. Utarbeta aktiviteter och samarbetsformer att nå också de föräldrar som sällan deltar i samarbetet mellan hem och skola. Resultat från Föräldrabarometern kan kommuniceras till föräldrar också från skolans sida i månadsbrev eller genom att skolan sätter en länk till rapporten i ett meddelande i Wilma/Helmi. För att aktivera papporna med i skolverksamheten kan man ordna särskilda pappa-barn-träffar på skolan t.ex. en pappa-frukost i samband med farsdagen. Resultat från Föräldrabarometern 2015 särskilt kring frågorna om samarbetet mellan hem och skola behandlas gemensamt med föräldrarna under en föräldraträff i skolan. Förbundet Hem och Skola kan utarbeta ett material till stöd för skolorna. Ordna särskilda föreläsningar om pappans roll för barnets skolgång. 25