Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant AKO Christina Ledin Revisionsansvarig: AKO Utgåva: 4 Fr.o.m 2016-02-05 2019-02-04 Reviderad: 160201 CHECKLISTA FÖR REMISSER TILL KIR KLIN AVSEENDE ARTERIELL INSUFFICIENS I BENEN Anamnes Ange uppgift om följande; Aktuella symtom? Funktionsgrad? Gångsträcka? Vilosmärta - nattlig eller hela dygnet? Övriga sjukdomar av betydelse, ex. kardiovaskulär sjukdom, diabetes, njursjukdom. Rökning? Aktuell medicinering? Status Sår/gangrän: storlek och lokalisation. Finns palpabla pulsar i ljumskar, knäveck och vid anklar? Sidoskillnad? ABI (Ankel-Brachial Index)! ABI= Systoliskt blodtryck i ankel dividerat med systoliskt blodtryck i arm.(normalvärde 0,9 eller högre. Ofta symtomfrihet ner till 0,7-0,8. Claudicatio vid 0,5 0,8. Kritisk ischemi < 0,4 0,5. Diabetiker behöver ofta högre perifert tryck för sårläkning, (0,5-0,7) och kan ha falskt för höga tryck. Remittering: Vid akutremiss: Telefonkontakt med kärlkirurgisk bakjour /kirurgbakjour (sök via växeln 054-615000). Remissen kan alternativt skickas med patienten.
Vårdrutin 2 (5) Vid icke brådskande fall: e-remiss. För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET 651 85 KARLSTAD Du är också välkommen att telefonkonsultera bakjouren vid tveksamhet om remissindikation eller andra frågor! Det är önskvärt att remiss innehåller klar frågeställning, anamnes och adekvat status (ABI, pulspalpation) och inte kopia på senaste mottagningsbesök. Akut extremitetsischemi Klinik: snabbt insättande ischemiska symtom såsom Smärta Pulsbortfall Sensibilitetsbortfall Paralys Åtgärd: Akut arteriell ischemi påkallar snabbt handläggningstempo. (Extremiteten måste vara revaskulariserad inom 6-8 timmar!) Tag snarast kontakt med kirurgjour, akutremittering sker enligt ovan. Kronisk extremitetsischemi 1.Diagnostisera claudicatio intermittens Möjlighet finns att remittera till sjuksköterskeledd claudicatiomottagning (Remiss enligt ovan)
Vårdrutin 3 (5) Vid handläggning på vårdcentral rekommenderas: 2. Alla patienter skall rekommenderas rökstopp! Medikamentellt/annat stöd till detta skall erbjudas. 3. Initierar gångträning (3 månader; förslagsvis ca ½- 1 h promenad minst 3 ggr/vecka, till smärtgräns) överväg FaR (fysisk aktivitet på recept) 4. Alla patienter skall ha sekundärpreventiv medikamentell behandling; (ett välreglerat blodtryck, trombocythämning samt statinbehandling (oavsett lipidstatus) 5.Överväg symtomatisk behandling med Cilostazol för patienter med claudicatio intermittens. När skall patienten remitteras till kärlkirurg? A. VID KRITISK ISCHEMI (Lågt ankelblodtryck i kombination med vilovärk och/eller sår) (Obs att diabetespatienter kan ha stela kärl och falskt förhöjda ankelblodtryck. ) Progredierande arteriellt sår/gangrän oberoende av ankel-bt. Arteriella sår/gangrän som inte läker - i kombination med nedsatt ankelblodtryck. Vilovärk sekundärt till kritisk ischemi Patient med kritisk ischemi är subakuta fall och skall beredas tid på kärlkirurgiska sektionens mottagning inom 1 vecka. Halvakuta tider finns på kärlmottagningen. B. Invalidiserande claudicatio intermittens trots adekvat risksanering och gångträning tre månader relativ operationsindikation
Vårdrutin 4 (5) För revaskularisering talar: Högt hinder (ovan inguinalligamentet) Låg operationsrisk Aktiv patient Progress av sjukdomen trots riskfaktorsanering och gångträning Låg ålder Mot revaskularisering talar: Symtomgivande angina pectoris trots rörelsehandikappet Hjärtinfarkt under de senaste 3 månaderna Kraftigt nedsatt njurfunktion Ange egfr. Svår respirations Svårbehandlad hjärtsvikt Cerebrala genomblödningsrubbningar Kort förväntad återstående livslängd (ex vis vid malignitet) Dåligt ben ex vis artros, reumatoid artrit, status post CVL, kontraktur Kärlförändringar främst lokaliserade distalt (underbensartärer, a poplitea) Hög ålder (> 80 år) Handläggning av patienter med karotisstenos Det finns idag ingen evidens för nytta med att operera asymptomatiska karotisstenoser. Det föreligger därmed ingen indikation för duplexundersökning vid fynd av blåsljud över kcarotider om patienten saknar aktuella symtom. Operationsindikationer Alla signifikanta (>70%) symptomgivande stenoser. Vårdprioritering Symptomatiska patienter: Alla patienter med symptom på TIA/minor stroke eller amaurosis fugax senaste två veckorna skall skickas in akut för bedömning av medicinjour!
Vårdrutin 5 (5) Vid senaste symptom för över två veckor sedan kan man överväga snabb poliklinisk utredning inkluderande CT hjärna och karotisduplex. Remittering sker AKUT via tel kontakt med både röntgenavdelning och fysiologiska kliniken. Vid fynd av signifikant karotisstenos skickas kopia på svaret automatiskt till neurologmottagningen, som kallar patienten för bedömning.