Preventionsgruppen Tjänsteutlåtande Dnr: 1114-2014-1.1. Sid 1 (23) 2015-01-30 Handläggare Louice Lundin Telefon: Till Preventionsgruppen Verksamhetsplan 2015 för Preventionsgruppen Förslag till beslut Preventionsgruppen 102 66 Stockholm 08-508 12 000 louice.lundin@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (23) Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Ett Stockholm som håller samman...7 1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla...7 1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla...13 2. Ett klimatsmart Stockholm...14 2.2 Transporter i Stockholm är hållbara...14 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil...15 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...16 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...16 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...17 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...17 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...21 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...22 Övriga frågor... 23
Sid 3 (23) Inledning Preventionsgruppen Målgrupp och styrande dokument Preventionsgruppen är en del av sociala avdelningens utförarenhet. Verksamheten erbjuder preventiva och behandlande insatser till ungdomar och deras föräldrar, i syfte att bidra till en gynnsam utveckling och goda levnadsförhållanden för att skapa jämlika livschanser. Det kan vara ungdomar som riskerar att fara illa i sin hemmiljö och i sin utveckling, ungdomar med riskbeteende och ungdomar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Verksamheten riktar sig till barn och unga mellan 8-25 år med tyngdpunkten på ungdomar/unga vuxna mellan 13-22 år. Verksamheten erbjuder också service till anhöriga som vårdar eller stöttar en närstående under 65 år som är långvarigt sjuk eller har ett funktionshinder. Insatserna ska bygga på metoder som i största möjliga utsträckning baseras på forskning, individens situation och önskemål och professionellas erfarenhet. Verksamheten styrs av socialtjänstlagen, förvaltningslagen, offentlighets och sekretesslagen. Lagarna kompletteras med nationella styrdokument och stadens riktlinjer, centrala och lokala samverkansavtal med Stockholms läns landsting gällande ungdomsmottagningen samt FNs barnkonvention. Verksamheten omfattas även av förvaltningens planer för arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald och hot och våld samt miljöhandlingsplan. Volym Fritidsverksamheten Fritidsgården Duvnäsgatan har i genomsnitt drygt 180 besökare per vecka. Fritidsgården har även kvällsverksamhet 1gång/veckan med 10 platser för pojkar med funktionsnedsättning och som är i ålder 12-16 år. Träffpunkt Björnsan har mellan 25-30 besökare per vecka med öppen verksamhet 2 kvällar/vecka. På Träffpunkt Björnsan startades i oktober en öppen verksamhet som riktar sig till ungdomar/unga vuxna mellan 16-26 år med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Verksamheten besöks hittills i genomsnitt av 5 personer/vecka. Maria ungdomsklubb (MUK) har cirka 75 besök per vecka. Fryschillet, fritidsgårdsverksamheten som är ett samarbete mellan stadsdelsförvaltningen och Fryshuset har i genomsnitt cirka 33 besökare per vecka med sitt öppethållande tre kvällar i veckan. Fryschillet har även en öppen riktad grupp för flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar en kväll per vecka. Verksamheten startade i oktober 2013 och har haft tre till fem besök per gång. Lovely days som är en lovverksamhet i Fryshusets regi har 120 medlemmar från Södermalms stadsdelsområde. Ungdomsmottagningen Ungdomsmottagningens kuratorer träffar ca 175 separata individer och har drygt 900 besök/år. De vanligaste orsakerna till kontakt med kurator på Södermalms ungdomsmottagning är oro/ångest, nedstämdhet och dålig självkänsla. Mottagningen har under 2014 haft högt besökstryck och väntetiden för nybesök har periodvis varit oacceptabelt lång.
Sid 4 (23) Fältassistenterna Fältassistenterna har som ambition att etablera kontakt med stadsdelens ungdomar redan i 12-13 års ålder. Under 2014 har fältassistenterna haft 26 enskilda kontakter, träffat ca 170 ungdomar under värderingsövningar med temat alkohol och kompisskap, kommit i kontakt med cirka 655 ungdomar i samband med uppstartsdagar i årskurs 7. Ytterligare ett stort antal ungdomar har uppmärksammats under det uppsökande arbetet i skolor och under kvällsfält. Anhörigkonsulenten Har under perioden september-december 2014 haft kontakt med totalt 37 anhöriga. 17 individer enskild samtalskontakt, 7 individer telefonkontakt, 3 mailkontakt, 9 deltar i anhörignätverk och 5 har hänvisats till andra stadsdelar. Diagnos/problem hos de närstående: Socialpsykiatri: 15 personer har psykiatrisk bakgrund, Dubbeldiagnos: psyk/missbruk: 7, Dubbeldiagnos: psyk + köp/smsmissbruk: 3, Funktionsnedsättning: 9 personer med övervägande Asperger, ngn AST, Somatik: 3 (demens, MS, Cancer), Missbruk: 1 Varav i åldrarna 18-25: 4 - många befinner sig i intervallet 25-30. GAPET (ett internetbaserat forum för anhöriga): totalt antal inloggade 27 Måluppfyllelse Enhetens måluppfyllelse är god mycket beroende på engagerade, motiverade medarbetare. Inom fritidsverksamheten har vi arbetat med att dels utveckla enkäten gällande delaktighet och trygghet dels med att följa upp resultatet tillsammans med verksamhetsledare och medarbetare. Att vi fokuserat på delaktighet och trygghet har ökat medvetenheten och sannolikt förbättrat bemötandet vilket har lett till att resultatet har förbättrats. Fältgruppen har svårt att nå vissa av sina mål beroende på stor personalomsättning under föregående år. Fältarbetet bygger på att goda relationer och förtroende utvecklas mellan ungdomar och fältassistenter. För att etablera kontakt med fler ungdomar kommer skolfält att prioriteras under 2015. Fältassistenterna kommer att ha kvar arbetssättet med ansvarsskolor men kommer även att besöka "varandras" skolor för att bredda kontaktytor med både skolor och ungdomar vilket sannolikt kommer att gynna det uppsökande arbetet under kvällar. Inom fritidsverksamhet och ungdomsmottagning redovisas statistik utifrån antal besök/kön. Resultatet visar att pojkar är den dominerande gruppen inom fritidsverksamheterna, diskussioner har förts kring hur vi kan nå ut till fler flickor. Bl.a. har en verksamhet gjort studiebesök till en verksamhet som lyckats för att inspireras, könsfördelningen i personalgrupperna, möblering av lokalerna och vilka signaler det sänder ut har diskuterats. Under 2015 är ett prioriterat område att skapa mötesplatser för flickor. Inom ungdomsmottagningen är förhållandet det omvända - ca 25 % av besöken utgörs av pojkar. Vi har inom Södermalms ungdomsmottagning valt att ha kvar en riktad killmottagning som bemannas bl.a. av en manlig kurator och en androlog för att nå ut till fler pojkar. Resultatet av medarbetardelen visar att enheten inte uppnått alla mål. Detta kan delvis förklaras av att gruppens sammansättning har förändrats genom att fältverksamheten tillkommit, det har varit personalomsättning i gruppen och en femte fältassistent har anställts samt att ny anhörigkonsulent började i september 2014. I 2013 års medarbetarenkät ingick sex medarbetare, 2014 består preventionsgruppen av 11 medarbetare varav tre är nyanställda
Sid 5 (23) sedan föregående medarbetarenkät och en har arbetat för kort tid för att kunna besvara enkäten i september 2014. Ekonomi Preventionsgruppens resultat för 2014 är positivt. Medarbetare Preventionsgruppen består av 1 biträdande enhetschef, 1 fritidsgårdsföreståndare, 2,25 kuratorer, 5 fältassistenter, 1 anhörigkonsulent, 1 receptionist/administratör samt 1 vaktmästare. Från 2015 kommer 1 preventionssamordare ingå i gruppen och vi kommer att utöka med en tjänst riktad mot preventiva insatser för barn och unga. Preventionsgruppen utgörs av flera verksamheter/undergrupper: Ungdomsmottagning, fritidsverksamhet, fältverksamhet, preventionssamordnare, anhörigstöd och reception. Vi har haft en stor personalomsättning i fältassistentgruppen och viss svårighet att nyrekrytera. Det är svårt att hitta nya medarbetare som har erfarenhet av fältarbete. Resultatet av 2014 års medarbetarenkät visar att AMI, Aktivt Medskapande Index ligger relativt högt, vi kan tyvärr inte jämföra med föregående års resultat eftersom gruppens storlek nästan har fördubblats. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är låg och ligger under stadens mål både gällande långtidsfrånvaron och korttidsfrånvaron. Det är viktigt att göra fortsatta hälsosatsningar för att bibehålla den låga nivån. Uppdrag i kommunfullmäktiges budget Förebyggande arbete Ungas inflytande i verksamheten Fältassistenter Ungdomars ökade psykiska ohälsa HBTQ Kultur för alla Fritidsgårdar Träffpunkter för flickor Verksamhet och prioriteringar 2015 Preventionsgruppen har ett utökat samlat preventivt uppdrag och kommer att utarbeta ett program för preventivt arbete för att samordna de preventiva insatserna och genom samverkan utnyttja resurserna optimalt. Vi kommer att utveckla arbetssätten och följa upp resultaten. Enheten ska i samverkan med ledning, chefer och samverkanspartners utveckla fältassistentrollen samt utöka med en tjänst specifikt riktad mot preventiva insatser för barn och unga. Preventionssamordnarens roll och uppdrag kommer att ses över och utvecklas för att svara mot det förstärkta preventiva uppdraget. En översyn av möjligheterna att öka samverkan gällande tobaks och folkölstillsynen i innerstaden pågår. Verksamheterna inom Preventionsgruppen kommer att använda preventionsprofilen i samverkan med preventionssamordnaren för att utvärdera, kvalitetssäkra och tydliggöra det förebyggande
Sid 6 (23) arbetet. Preventionsprofilen kommer även att användas inom några förskoleenheter i samverkan med förskoleavdelningen. En översyn av hur vi kan förbättra samverkan kring barn och ungdomar mellan socialtjänst, skola, fritid och fält ska göras. En kartläggning av vilka föräldrastödsprogram som erbjuds inom Södermalms stadsdelsområde både internt och av samverkanspartners kommer att genomföras. Möjligheter till ökad samverkan inom staden och med externa samverkanspartners ska undersökas. Preventionssamordnaren planerar att införa ett nyhetsbrev för preventionsarbetet. Ett ungdomsråd kommer att bildas för att öka ungdomars delaktighet och inflytande över sin egen fritid. Alla barn och unga ska ha rätt till en meningsfull fritid och tillgång till trygga och jämställda mötesplatser oavsett ekonomiska förutsättningar, legal status, kön och etnicitet. Preventionsgruppen tillhandahåller fritidsverksamhet för barn och ungdomar, såsom fritidsgårdar, träffpunkter och hemgårdarnas ungdomsverksamhet. Ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds att delta på samma villkor som alla andra och riktade verksamheter erbjuds ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Verksamheten fortsätter det påbörjade arbetet med att göra fritidsverksamheten tillgänglig för ungdomar med funktionsnedsättning. En prioriterad uppgift är att genomföra ett värdegrundsarbete inom samtliga fritidsverksamheter. En bedömning av ansökningarna gällande föreningsbidrag för ungdomsverksamhet på hemgårdarna för att stämma av hur väl de överensstämmer med kommunfullmäktiges uppdrag kommer att göras. Vid fördelningen av föreningsbidragen kommer även uppföljningen som genomförts under 2014 att vägas in. Ungdomsmottagningen fortsätter sitt uppsökande arbete i form av klassbesök i årskurs 7 och kompetensutvecklar för att möta den ökande psykiska ohälsan hos ungdomar. Ungdomsmottagningarna finns tillgängliga på internet via umo.se. Prioriteringar 2015 Program för preventivt arbete Utveckla fältassistentrollen Utveckla preventionsamordnarens roll Utöka med en tjänst riktad mot preventiva insatser för barn och unga Bilda ett ungdomsråd Kartläggning av föräldrastödsprogram
Sid 7 (23) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Nämndmål: Barn har jämlika livschanser Beskrivning Förvaltningens arbete är jämställt där makt, möjligheter och resurser fördelas jämnt oavsett kön. Barns rättigheter stärks och social utsatthet bekämpas. Barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att utvecklas ogynnsamt upptäcks tidigt. Genom bra arbetsmetoder får barnen och ungdomarna rätt insats vid rätt tillfälle. 1. Barn och ungdomar har en gynnsam utveckling. Fritidsverksamheten 90 % av besökarna känner sig trygga när de är på fritidsgården. Ungdomsmottagningen 67 % av de ungdomar som fyllt i KASAM 1 fyller även i KASAM 2. Andel ungdomar som ökar sitt KASAM-värde mellan första och andra mättillfället. Fritidsverksamheten Vi känner till ungdomarna vid namn Vi tar vid behov kontakt med föräldrar, skolan, polisen eller fältassistenterna Vi har en öppen dialog med ungdomarna om deras välbefinnande Vi lyssnar, ser och agerar vid beteenden som inte är acceptabla på fritidsgården. Vi arbetar med ungdomarna i grupp kring värdeorden hänsyn och respekt. Vi uppmärksammar och påtalar dåligt språkbruk Ungdomsmottagningen På Ungdomsmottagningen finns medicinsk och psykosocial kompetens. Arbetet består av medicinska undersökningar och behandlingar, individuella samtal, gruppverksamheter och utåtriktat arbete. Mottagningens kuratorer arbetar med individuella psykosociala stödsamtal, klassbesök från Södermalms grundskolor och deltar i Öppet hus verksamhet. Mottagningen har riktade dropp in mottagningar för killar för att nå denna målgrupp. Ungdomar som påbörjar en individuell kuratorskontakt fyller i KASAM 1. Under 2015 inriktar sig kuratorerna sig på att öka andelen ungdomar som även fyller i KASAM 2.
Sid 8 (23) Fritid Verksamheten är samlokaliserad med Öppen förskola. Vi använder lokalerna, personalensoch olika samarbetspartners kompetens utifrån ungdomarnas behov och önskemål. Ungdomsmottagningen Ungdomsmottagningens kuratorer tar emot ungdomar för enskilda samtal. Vid behov av specialiserade insatser länkar de ungdomen vidare till t.ex. BUP eller Mottagningen för unga. Fritidsverksamheten Vi följer upp arbetssätten via APT, dagbok och dagliga minnesanteckningar Vi använder enkäter som fokuserar på delaktighet och trygghet till besökarna under två veckor under våren. Samma enkät används på Maria Ungdomsklubb, Fryschillet, Träffpunkt Björnsan och de hemgårdar som erhåller föreningsbidrag. Ungdomsmottagningen Ungdomsmottagningens kuratorer använder utvärderingsdokumentet KASAM- Känsla av sammanhang, och eget utarbetat uppföljningsformulär, i syfte att följa upp de kurativa insatserna på mottagningen. Redovisning sker i samband med T2 och årsredovisning. Fritidsverksamheten Vi fortsätter samarbetet mellan fritidsverksamheterna Duvnäsgatans fritidsgård, Träffpunkt Björnsan, Maria Ungdomsklubb MUK, Fryschillet samt hemgårdarnas ungdomsverksamheter genom att ha ett gemensamt utbildningstillfälle för alla medarbetare 1gång/termin och genom att använda det gemensamma policydokumentet som grund för ett enhetligt och gott bemötande med syfte att öka ungdomarnas upplevelse av trygghet. Vi planerar att se över möjligheten att gemensamt utifrån alla fritidsverksamheter profilera och utveckla arbetssätten. Ett gemensamt värdegrundsarbete kommer att påbörjas inom fritidsverksamheterna inklusive hemgårdarnas ungdomsverksamheter. Ungdomsmottagningen Ungdomsmottagningen kommer under 2015 att söka lokala utvecklingsmedel för att fortsätta sitt påbörjade arbete med KASAM. Det finns utifrån pågående arbete med KASAM hypoteser kring att resultatet av KASAM 1 går att använda som underlag i planeringen av den fortsatta kuratorskontaktens omfattning och längd och när behov av specialistkompetens t.ex. BUP föreligger vilket kan leda till att resurserna används optimalt. Utifrån behovet att möta och arbeta med ungdomars ökade psykiska ohälsa kommer Ungdomsmottagningen även att söka lokala utvecklingsmedel gemensamt med andra ungdomsmottagningar i Stockholm för utbildning i känsloreglering en manualbaserad metod för bearbetning av oroande känslominnen. Till metoden finns ett utvärderingsinstrument kopplat. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel besökare som upplever att de känner sig trygga när de är på gården 90 % Halvår
Sid 9 (23) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andelen ungdomar som fyller i KASAM 2 ökar. 61 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Preventionsprofilen 2015-01-01 2015-12-31 Program för preventivt arbete 2015-01-01 2015-05-31 Ungdomsråd 2015-01-01 2015-12-31 2. Pojkar som deltar i den biståndsbedömda gruppen på Duvnäsgatans fritidsgård ökar sin självständighet utifrån sina förutsättningar. 80 % av deltagarna i den biståndsbedömda gruppen på Duvnäsgatans fritidsgård har ökat sin självständighet inom ett formulerat delmål med minst ett skalsteg enligt måluppfyllelseskalan MUS. Ungdomen prioriterar tillsammans med medarbetare ett delmål och formulerar en realistisk måluppfyllelse enligt måluppfyllelseskalan MUS. Samtliga medarbetare i den biståndsbedömda gruppen känner till alla deltagares MUS-mål och arbetar vid varje grupptillfälle för att individen ska nå sitt mål. Medarbetarna följer upp arbetet och ger varandra återkoppling efter varje grupptillfälle och en journalanteckning görs i ParaSoL. Alla medarbetare är insatta i samtliga deltagares mål. Den som har närmast kontakt stöttar ungdomen i att nå sitt mål i samarbete med sina kollegor. De individuella MUS-målen följs upp vid det tillfälle som beslutades när målet formulerades. Resultatet förs sedan in i en gemensam excelfil. Genom utbildning, handledning och erfarenhet av att arbeta med målgruppen ökar medarbetarnas förmåga att stötta individen i att nå sina mål och därmed öka sin självständighet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel deltagare i den biståndsbedömda gruppen på Duvnäsgatans fritidsgård som ökar sin självständighet. 80 Halvår
Sid 10 (23) 3. Barn och ungdomar som riskerar att utveckla ett socialt nedbrytande beteende uppmärksammas tidigt. Fokus under 2015 är att nå så många ungdomar som möjligt. Syftet är att ungdomar i behov av hjälp upptäckts tidigt och får hjälp av rätt aktör. Skolfält Fältgruppen uppmärksammar 400 ungdomar/veckan. Kvällsfält Fältgruppen börjar räkna hur många ungdomar som uppmärksammas under vardagskvällar. Fältgruppen uppmärksammar 95 ungdomar per vecka under fredagskvällar/nätter. Fältassistenter bedriver ett uppsökande och förebyggande arbete på de arenor där barn och ungdomar vistas. Arbetet inriktas huvudsakligen mot de offentliga miljöer på Södermalm där ungdomar vistas, på stadsdelens högstadieskolor samt de sociala medier som ungdomar använder till exempel Facebook. Genom att ha ett brett, relationsskapande uppsökande arbetssätt kan fältassistenterna få kunskap om ungdomars situation och synliggöra vilka generella behov som finns för att förbättra ungdomars uppväxtvillkor. Detta ger även fältassistenterna möjlighet att beskriva vilka tendenser inom ungdomskulturerna som är aktuella inom stadsdelen och vad dessa kan få för konsekvenser. De kontakter med stadsdelens barn och ungdomar som fältassistenterna knyter under sitt uppsökande arbete utgör grunden för tidigt upptäck av ungdomar som befinner sig i riskzon och ger förutsättningar för att inleda ett förebyggande arbete, riktat mot enskilda individer eller grupper. Genom ett öppet bemötande, empati och intresse för ungdomars sociala situation och förutsättningar förmedlar fältassistenterna att de finns där för deras skull och att det ungdomarna upplever är viktigt och inte ifrågasätts. Aktiviteter på individnivå sker i det löpande uppsökande arbetet som fältassistenterna genomför samt i de enskilda kontakter som etableras med ungdomar. Kontakt tas med föräldrar vid behov, ungdomarna informeras alltid innan. Aktiviteter på gruppnivå: Värderingsövning i klasser. Riktade insatser i klasser utifrån behov och efterfrågan. Medverkan vid skolornas uppstart för åk 7 i syfte att etablera kontakt med eleverna Riktade gruppverksamheter för ungdomar. Föräldramöten och möten med samverkanspartners är viktiga i det preventiva arbetet för att öka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna. Det uppsökande arbetet utgör en stor del av fältassistenternas arbete. Det uppsökande arbetet inom Södermalms offentliga miljöer genomförs på vardagskvällar och fredagskvällar/nätter. Det uppsökande arbetet på stadsdelens högstadieskolor bygger på en ansvarsfördelning i
Sid 11 (23) fältgruppen där varje medarbetare ansvarar för 1-2 skolor. Det är betydelsefullt att gruppen fältassistenter är kända på skolorna och för föräldrar och för att nå detta och använda resurserna på bästa sätt deltar de två medarbetare som arbetar kväll enligt schema i föräldramöten på skolorna. Fältassistenterna är tillgängliga på arenor där ungdomar finns inklusive sociala medier. Fältassistenterna samverkar med fältassistenter i andra stadsdelar, främst i innerstaden. Vi följer upp hur många ungdomar som vi har uppmärksammat genom det uppsökande arbetet samt hur många ungdomar som befinner sig i riskzon. Vi bedömer detta utifrån vår kunskap om risk- och skyddsfaktorer. Ungdomar i behov av hjälp från annan aktör länkas vidare. De ungdomar som uttrycker behov erbjuds enskild kontakt med fältassistenterna. Enskilda ungdomar i riskzon följs upp i nätverksmöten på skolorna och uppmärksammas av fältassistenterna i skolmiljön. en av det uppsökande arbetet syftar till att kartlägga och beskriva hur det ser ut på de arenor där det uppsökande arbetet äger rum, vilka ungdomar som fältassistenterna möter i det uppsökande arbetet samt i vilken del av det uppsökande arbetet flest ungdomar nås. en utförs genom loggboken vardags- och fredagskvällar, statistik på antal skolbesök samt att antal ungdomar som uppmärksammats under skolfält förs in i fältgruppens excelfil. Fältassistentrollen kommer att utvecklas genom dialogforum inom gruppen, med ledning och chefer samt med samverkanspartners. Behov av att rikta sig mot yngre åldersgrupper, Åk 5-6, har uppmärksammats i flera av stadsdelens skolor. Preventionsprofilen kommer att genomföras tillsammans med preventionssamordnaren i syfte att kartlägga hur fältassistentgruppen arbetar med risk och skyddsfaktorer. Möjligheten att delta i den gemensamma utsättningen i innerstan tillsammans med ungdomsjouren inför arbete under fredagskvällar/nätter kommer att undersökas. Genom att under året följa upp hur många ungdomar man uppmärksammar under skol- vardagskväll och fredagskväll/nattfält och följa årstidsvariationerna ges möjlighet att utvärdera och styra så att gruppens resurser används optimalt. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal ungdomar per vecka som uppmärksammas av fältassistenterna under skolfält. 400 Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Utveckla fältassistentrollen och utöka med en tjänst riktad mot preventiva insatser för barn och unga 2015-01-01 2015-12-31 Utveckla preventionssamordnarens roll. 2015-01-09 2015-05-31
Sid 12 (23) Nämndmål: Vuxna lever ett självständigt liv utifrån jämlika förutsättningar Beskrivning Personer som fått insatser genom förvaltningen har verktyg att hantera sin livssituation och att frigöra de resurser som finns hos och runt dem. Insatserna som beviljas av förvaltningen ökar förutsättningarna till ett självständigt liv. Målet är att identifiera möjliga vägar till självständigt liv samt att identifiera barriärer som motverkar ett självständigt liv. Anhöriga har stöd för egen del för att förebygga ohälsa och minska den fysiska och psykiska belastningen. 75 % av de anhöriga som träffat anhörigkonsulenten för enskilda samtal upplever att de har fått stöd för egen del. Anhöriga som önskar stöd av anhörigkonsulenten hänvisas antingen av sin närståendes handläggare eller söker själva stöd. Anhörigkonsulenten kan erbjuda 1-5 individuella samtal, hänvisa till grupp internt eller externt, länka till internt nätverk för anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Rådgivning/hänvisning kan även ske per telefon. Anhörigkonsulenten är administratör av det nätbaserade forumet för anhöriga, GAPET, och möjliggör för sociala avdelningens medarbetare att bli inloggare för de anhöriga som så önskar. Anhörigkonsulenten leder en referensgrupp med representanter från olika enheter inom avdelningen för fortsatt implementering av anhörigstöd. Anhörigkonsulenterna inom Stockholms stad som vänder sig till personer under 65 år samverkar med varandra, brukarorganisationerna och studieförbund för att kunna erbjuda anhöriga stöd utifrån behov. Resultatet av SRS/ORS förs in i excelfil för att kunna följas upp på aggregerad nivå. Anhörigkonsulenten inför efter utbildning uppföljningsmetoden SRS/ORS, Session rating scale/outcome rating scale, för att följa upp de enskilda kontakterna. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel anhöriga som träffat anhörigkonsulenten för enskilda samtal upplever att de har fått stöd för egen del. Tertial
Sid 13 (23) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Nämndmål: Barn och unga har tillgång till meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter Beskrivning Fritidsverksamheten är öppen och lika attraktiv för alla oavsett kön och förutsättningar. Varje fritidsgård/träffpunkt har ett varierat utbud av aktiviteter. Fritidsgården är en arena där unga stärker sin egen identitet, självkänsla och självförtroende. Verksamheten skapar förutsättningar för ungdomars val av en positiv livsstil och främjar demokratisk träning. Parklekarnas verksamhet bedrivs i första hand utomhus. Det är en öppen verksamhet för alla åldrar men barn och ungdomar prioriteras. Verksamheten är trygghetsskapande, den främjar samverkan och gemenskap mellan olika grupper. Verksamheten som erbjuds är både rolig och meningsfull. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andelen ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter Andel mötesplatser/fritidsgårdar som är tillgängliga för funktionsnedsatta ungdomar 10 % fastställs 2015 År 55 % År Ungdomar är delaktiga i sin fritid. 70 % av de ungdomar, som fyllt i enkät gällande delaktighet och trygghet, ska uppleva att de varit delaktiga (deltagit/varit med och arrangerat/kommit med förslag) i aktiviteter. Vi har en öppen dialog med ungdomarna om deras möjligheter att påverka aktiviteter och att de kan vara med från idé till handling utifrån egna förslag. Förslagslåda där besökare kan komma med förslag på aktiviteter eller t.ex. vad som ska säljas i fiket. Vid t.ex. gemensamma middagar bestämmer ungdomarna vad som ska ätas, hjälps alla åt några handlar, några lagar mat och några diskar och städar undan. Musikbanden som använder musikrummen är med och påverkar reptider, inköp av material, rockkvällar. Personalen är vuxna förebilder som lyssnar på ungdomarnas synpunkter, både positiva och negativa. Ungdomarna lyssnar på och tar hänsyn till sina kompisar och personalen. Verksamheterna har gårdsråd 1-2 gång/månaden. en är ett lärande i ansvarstagande, demokrati och medbestämmande inför steget ut i vuxenvärlden.
Sid 14 (23) Verksamheten är samlokaliserad med Öppen förskola. Vi använder lokalerna, personalensoch olika samarbetspartners kompetens utifrån ungdomarnas behov och önskemål. Inom Fryschillet, Duvnäsgatans fritidsgård och Träffpunkt Björnsan erbjuds riktad verksamhet för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi följer upp arbetssätten via APT, dagbok, dagliga minnesanteckningar och minnesanteckningar från gårdsråden. Vi använder enkäter som fokuserar på delaktighet och trygghet till besökarna under två veckor på våren. Samma enkät används på Maria Ungdomsklubb, Fryschillet, Träffpunkt Björnsan och de hemgårdar som erhåller föreningsbidrag. Minst 50 % av de förslag som kommer upp på gårdsråden genomförs tillsammans med ungdomarna. På Duvnäsgatans fritidsgård kommer gårdsrådet på försök under våren att disponera budgetmedel för att själva planera och genomföra aktiviteter. För att ytterligare öka ungdomars delaktighet och inflytande kommer vi att undersöka förutsättningar och bilda ett ungdomsråd i samråd med andra aktörer inom Södermalms stadsdelsområde. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ungdomar som fyllt i delaktighetsenkäten och upplever att de varit delaktiga i aktiviteterna på fritidsgården. 70 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Lätt avhjälpta hinder 2015-01-01 2015-05-31 KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är hållbara Nämndmål: Nämndens transporter är hållbara Beskrivning Resor i nämnden verksamheter görs på ett effektivt och hållbart sätt. I stadsdelsnämndens resepolicy anges riktlinjerna för tjänsteresor. Aktivitet Startdatum Slutdatum Följa stadsdelsnämndens resepolicy som anges i miljöhandlingsplanen 2015-01-01 2015-12-31
Sid 15 (23) Preventionsgruppen följer nämndens resepolicy. Preventionsgruppens medarbetare reser miljövänligt. Medarbetarna tillämpar förvaltningens resepolicy. Medarbetarna promenerar, cyklar eller använder kollektiva färdmedel i tjänsten. Förvaltningens bilar används av fältasstenterna i det uppsökande arbetet under fredagskvällar/nätter för att kunna täcka ett större geografiskt område och vid behov kunna köra ungdomar hem eller till t.ex. Maria ungdom. Alla åtgärder bidrar till att minska negativ påverkan på miljön. Vi rapporterar avvikelser från nämndens resepolicy i tertialrapporter och verksamhetsberättelse 2015. Om behov uppstår prova att ha möten via Lync. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Nämndmål: Nämndens verksamheter underlättar valet av miljövänlig livsstil Beskrivning Nämndens verksamheter köper i ökad omfattning ekologiska livsmedel. Genom att följa nämndens miljöhandlingsplan bidrar samtliga verksamheter till att underlätta valet av miljövänlig livsstil. Nämnden ska med hjälp av med miljö- och hälsoskyddsnämnden påbörja arbetet med att minska förekomsten av skadliga kemikalier i nämndens verksamheter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Följa nämndens miljöhandlingsplan 2015. Redovisa åtgärder vid avvikelser i samband med tertialrapporter och i verksamhetsberättelsen 2015-01-01 2015-12-31 Preventionsgruppen följer nämndens miljöhandlingsplan. Preventionsgruppen arbetar miljövänligt.
Sid 16 (23) Preventionsgruppen arbetar efter nämndens miljöhandlingsplan som följer stadens miljöprogram Farligt avfall sorteras och hämtas av Servicegruppen. Vi använder lågenergilampor, stänger av elektrisk apparatur som inte används samt använder "säker utskrift" för att minimera pappersförbrukningen. Ekologiska livsmedel särredovisas på konto 6442. Vi har som mål att nå 25 % ekologiska livsmedel. Alla åtgärder bidrar till att minska negativ påverkan på miljön. Vi följer upp andelen ekologiska livsmedel och redovisar avvikelser i tertialrapporter och VB 2015. Vi ökar andelen ekologiska livsmedel till möten och konferenser. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Nämndens verksamheter drivs inom givna ekonomiska ramar Beskrivning Verksamheterna ryms inom tilldelad budget. Befintliga resurser används optimalt och avtal följs upp systematiskt. Invånarna får största möjliga nytta för sina skattepengar. Rätt insatser ges i rätt tid och rätt mängd. Förvaltningen kännetecknas av en kultur där ständiga förbättringar är en del av arbetet. Chefer har ekonomiuppföljning nio gånger per år. Med stöd av controller görs analyser och uppföljning av kostnader och intäkter. Vid befarade underskott vidtas åtgärder och verksamheten anpassas utifrån de nya förutsättningarna. Chefer inhämtar information och deltar i utbildningar och aktiviteter. Enheten har budget i balans. Enhetens ekonomiska resultat är positivt. Biträdande enhetschef har månatliga träffar med budgetcontroller. På APT möten görs en kortare redovisning av enhetens prognos varje månad.
Sid 17 (23) Om prognosen visar på ett underskott ska förslag på besparingar tas fram. Medarbetarna är delaktiga och bidrar genom att vara kostnadsmedvetna och ha kunskap om enhetens ekonomi. Nära samarbete med andra enheter inom Sociala avdelningen gör att enhetens resurser utnyttjas optimalt. Kontinuerlig uppföljning varje månad tillsammans med budgetcontroller i månads-och tertialrapporter till stadsdelsnämnd. Kostnadsuppföljningen underlättar att planera för kommande års budget. Budget 2015 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 82 82 År Ledarskapsindex 83 78 År Motivationsindex 82 82 År Sjukfrånvaro 4,4 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 2 % tas fram av nämnden Tertial Styrningsindex 81 82 År Nämndmål: Chefer ger förutsättningar för en god kvalitet i verksamheten Beskrivning Chefer har ett ansvar för att nå förväntade resultat i sin verksamhet. I uppdraget ingår att tydligt förmedla verksamhetens uppdrag och mål så att medarbetare kan förstå sin del i helheten och hur denna bidrar till hög kvalitet. Det sker genom att chefen förmedlar verksamhetens uppdrag och mål samt ger återkoppling på medarbetarnas arbetsinsatser. Chefer är tillgängliga, lyssnande och visar tillit till medarbetarna samt skapar förutsättningar för dialog och delaktighet. Ledarskapet leder till helhetssyn, initiativkraft och att allas
Sid 18 (23) kompetens tas till vara. Aktivitet Startdatum Slutdatum Chefer på Södermalm ger medarbetarna förutsättningar att samarbeta med andra enheter, avdelningar och aktörer 2015-01-01 2015-12-31 Ledarskapet är tydligt, aktivt och kommunikativt. Fråga 20 medarbetarenkäten 2015 "De möten vi har på vår arbetsplats är effektiva" har ökat till minst 46. Fråga 29 i medarbetarenkäten 2015 "Min chef ger mig återkoppling på mitt arbete har ökat till minst 58. Biträdande enhetschefen har ett gemensamt ansvar med enhetschefen att uppnå förväntade mål inom verksamheten. Chefen förmedlar verksamhetens uppdrag och mål på APT och verksamhetsmöten och ger medarbetarna återkoppling på deras arbetsinsatser. Chefen är tillgänglig och aktivt lyssnande. Ledarskapet ska leda till helhetssyn, initiativkraft och att allas kompetens tas tillvara.. Medarbetare och chef gör gemensamt upp dagordning/agenda för möten inom enheten och mötena ska vara utformade så att de ger möjlighet till dialog. De som deltar i mötet har ett gemensamt ansvar att bidra till att mötet är effektivt. Under 2015 ska avdelningen stärka chefernas förmåga att: förmedla verksamhetens uppdrag och mål så att medarbetare känner att de bidrar till att nå stadens övergripande vision och mål, ge medarbetare återkoppling på deras prestation både det som fungerar bra och det som kan förbättras använda effektiva mötesmetoder som bygger på dialog och som skapar öppenhet och delaktighet stimulera till samarbete och utbyte av erfarenheter, såväl på arbetsplatsen som med andra verksamheter. Genom att medarbetarna har kunskap om enhetens uppdrag och mål och att en dialog förs kring detta kan allas kompetens och erfarenheter komma till användning. Medarbetarenkäten 2015, fråga 20 och 29. Biträdande enhetschefen har uppföljningsmöten med enhetschefen 1gång/månad.
Sid 19 (23) Preventionsgruppen har ett förstärkt preventivt uppdrag under 2015 och kommer att utarbeta ett preventivt program. Detta ger möjlighet att ha en tydligare gemensam riktning inom enheten som består av flera olika verksamhetsdelar. Nämndmål: Chefer och medarbetare har rätt kompetens och goda arbetsvillkor Beskrivning Alla i förvaltningen är medarbetare men några har också ett uppdrag som chefer och ledare. Alla, oavsett roll, ska ges möjlighet till lärande och växande i arbetet och alla har ett eget ansvar för sin egen utveckling. Medarbetare ska erbjudas grund och vidareutbildning när det krävs. Särskilt fokus ska läggas på en god introduktion för nyanställda och unga i yrket. Södermalms stadsdelsförvaltning ska fortsätta att locka nya medarbetare. Det sker bland annat genom trygga anställningsformer där heltid och fast anställning är norm. Södermalms stadsdelsförvaltning har en god arbetsmiljö som avspeglas i en låg sjukfrånvaro. I förvaltningen är det självklart att jämlikhet råder, olikheter bejakas och att diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen aktivt motarbetas. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Min chef ger mig återkoppling på min arbetsinsats 58 År Chef och medarbetare har rätt kompetens och goda arbetsförhållanden. AMI uppgår till minst 82 i medarbetarenkäten 2015. Vi använder kompetensbaserad rekrytering och nya medarbetare får en väl planerad introduktion av chef och kollegor. Medarbetarsamtalen utgör grunden för individuella kompetensutvecklingsplaner samt för planering av kompetensutveckling inom hela enheten. Preventionsgruppen har en god arbetsmiljö som avspeglas i en låg sjukfrånvaro. Inom enheten är det självklart att jämlikhet råder, olikheter bejakas och att diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen aktivt motarbetas. Detta möjliggörs genom en öppen dialog mellan chef och medarbetare samt i arbetsgrupperna. Medarbetare och chef har möjlighet att ta rast och utnyttja friskvård för att ge möjlighet till återhämtning och öka frisknärvaron. Preventionsgruppens medarbetare deltar i de utbildningar och föreläsningar som erbjuds av staden centralt, inom Sociala avdelningen. En gemensam översyn av kompetensutvecklingsbehov har genomförts inom utförarenheten. Allas kompetens tas tillvara.
Sid 20 (23) Medarbetarenkäten 2015. Att på ett mer strukturerat sätt dokumentera behov av kompetensutveckling och utbildning på gruppnivå utifrån medarbetarsamtalen. Ett utvecklingsområde under 2015 är att tydliggöra roll och ansvarsfördelning, kommunikation och information i receptionen på Södermannagatan 5. Nämndmål: Medarbetare bidrar aktivt till en god kvalitet i verksamheten Beskrivning Medarbetarna är förvaltningens viktigaste resurs och har en central roll i att nå verksamhetens mål. För att kunna lyckas är medarbetarna väl förtrogna med sitt uppdrag och förväntande resultat. Varje individ tar eget ansvar för sina arbetsuppgifter, för verksamhetens kvalitet och att skapa ett bra arbetsklimat på arbetsplatsen. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et De möten vi har på vår arbetsplats är effektiva 46 År Jag är med och bidrar med nya idéer till vår verksamhetsutveckling På vår arbetsplats är det möjligt att ta upp och diskutera både det som är bra och dåligt 90 År 90 År Medarbetarskapet är aktivt, ansvarstagande och utvecklingsinriktat. Aktivt medskapandeindex uppgår till minst 82. Fråga 10 i medarbetarenkäten "Jag är med och bidrar med nya idéer till vår verksamhetsutveckling" uppgår till minst 90. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag kommuniceras via chefen till medarbetarna på arbetsplatsträffar och i medarbetarsamtal. Medarbetarna arbetar aktivt med att förverkliga intentionerna i verksamhetsplanen utifrån stadsdelens prioriteringar och mål. Närmaste chef förmedlar uppdraget att driva utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst vidare. En i förväg fastställd dagordning används på arbetsplatsmöten och protokoll skrivs. Årshjulet är ett sätt att skapa struktur och möjlighet att förutse och planera sitt arbete. Då uppdrag och förväntan är tydligt formulerade ökar effektiviteten i organisationen vilket gagnar målgruppen. Varje medarbetare tar eget ansvar för sina arbetsuppgifter, för
Sid 21 (23) verksamhetens kvalitet och att skapa ett bra arbetsklimat på arbetsplatsen. Medarbetarenkäten 2015. Enheten har ett förstärkt preventivt uppdrag under 2015. Medarbetarna är delaktiga i att utveckla ett preventivt program som även illustreras i form av ett årshjul. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: Barn och ungas behov och rättigheter respekteras Beskrivning Barn och unga har medbestämmande i frågor som rör deras vardag. Barnets bästa är avgörande även när beslut och andra åtgärder rör föräldern som t.ex. vård- eller behandlingsinsatser. Förvaltningen har som mål att öka delaktigheten och dialogen med barn och unga. Barn och ungas behov och rättigheter respekteras. Preventionsgruppen har en gemensam plan för hur vi arbetar med att respektera barn och ungas behov och rättigheter utifrån barnkonventionen. De olika verksamhetsdelarna inom Preventionsgruppen har nått olika långt i att utveckla tydliga arbetssätt utifrån barnkonventionen och barnperspektivet. På APT utses en grupp med representanter från olika verksamhetsdelar som tillsammans med biträdande enhetschef arbetar med att ta fram en gemensam plan. Genom att använda alla verksamhetsdelars erfarenheter och kompetens skapar vi en gemensam grund för arbetet. Planen ska vara klar och redovisas i Tertialrapport 2. Implementering sker under hösten och planen ska vara känd av samtliga medarbetare i december. Detta följs upp med en enkel enkät till samtliga medarbetare.
Sid 22 (23) Planen är en del av programmet för preventivt arbete och uppdateras vid behov. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Beskrivning Vi ska möjliggöra att alla barn i förskolan, den öppna fritidsverksamheten och fritidsgårdar, ska kunna ta del av ett professionellt kulturliv och själva få uttrycka sig på egen hand och tillsammans med vuxna, för, med och av barn. Det innebär, kultur för barn; produceras av vuxna. Kultur med barn; tillhandahålls av vuxna. Kultur av barn; uttryck som ingen vuxen styr över. Alla unga oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsförmåga, könsidentitet och könsuttryck, ska ges samma möjligheter till aktiviteter. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter fastställs 2015 År Fritidsverksamheterna inom Södermalms stadsdelsområde erbjuder ett varierat kulturutbud. Samtliga fritidsverksamheter erbjuder deltagarna olika typer av kulturerfarenheter, både som producent och konsument. Flera verksamheter har coacher som stöttar ungdomarna att söka pengar från "Kulturstöd för unga för att ordna t.ex. rockkvällar, vilket har ökat antalet kulturevenemang. Verksamheterna erbjuder möjligheter till eget skapande och utnyttjar erbjudanden om att besöka olika kulturevenemang som teatrar och museer. Fryschillet/ Lovely Days/MUK (Maria ungdomsklubb) erbjuder workshops från olika typer av kulturaktiviteter, både där deltagarna är producenter och konsumenter. Fryschillet har under 2014 gått på dansföreställningar besökt Konserthuset, haft dansklasser, haft filmkurser, haft skapande verkstäder, haft nationalmuseum på besök, etc. Under loven bjuds föreningar in för att hålla olika typer av workshops. På Timmermansgårdens ungdomsverksamhet erbjuds barnen/ungdomarna möjlighet att utvecklas inom filmskapande genom att ledarna gör instruktionsfilmer, diskuterar filmteman och lösningar med deltagarna som sedan gör egna filmer utan vuxnas medverkan.
Sid 23 (23) Under 2015 kommer vi att fortsätta att erbjuda våra besökare olika typer av kulturerfarenheter i alla former, både som producent och konsument. En del av fritidsverksamheternas arbete är att tillgängliggöra kulturen för våra besökare. Fritidsverksamheterna samverkar kring större kulturevenemang och har möjlighet att låna lokaler, utrustning av varandra samt bistå varandra med kompetens inom olika kulturområden. Biträdande enhetschefen följer under höstens uppföljningsmöten upp vad respektive verksamhet genomfört för olika kulturaktiviteter och redovisar resultatet i Verksamhetsberättelsen 2015. Ungdomarnas inflytande över kulturutbudet inom fritidsverksamheterna ökar när det planerade ungdomsrådet kommit igång med sitt arbete. Verksamheterna samverkar med professionella kulturutövare när detta är möjligt. På Duvnäsgatans fritidsgård finns planer på att under året starta en teatergrupp under ledning av en teaterutbildad ledare. Utbyta erfarenheter mellan verksamheterna för att öka kunskapen om hur fritidsverksamheterna kan samverka med föreningar. Övriga frågor