Hållbar bilism Index 2008-2012
Bilen är en frihetssymbol och mobilitet är ett viktigt fundament i dagens samhälle. Men samtidigt växer våra storstäder, utrymmet på våra gator blir trängre och klimatförändringar, resursbrist och andra miljö- och hälsofrågor pekar mot att bilismen behöver förändras. Hållbar bilism handlar om att fortsätta bidra till ekonomisk utveckling och tillvarata mänskliga värden, med minimerad miljöpåverkan och reducering av olyckor och andra säkerhetsrisker. Kan man mäta utvecklingen mot en mer hållbar bilism? Grunden till arbetet med ett index är OKQ8:s vilja att väcka en debatt kring konceptet hållbar bilism, som en del av en hållbar samhällsutveckling. Konceptet är svårfångat och knappast absolut. Vi är även väl medvetna om att de utvalda indikatorerna är för få för att kunna redovisa en heltäckande bild av en hållbar bilism. Dessutom borde de sannolikt även ta större hänsyn till geografiska och demografiska parametrar för att på ett mer träffsäkert sätt appliceras lokalt. Ett heltäckande index skulle till exempel även ta hänsyn till hur utbyggnad av infrastruktur för kollektivtrafik påverkar utvecklingen mot en mer hållbar bilism. Likaså vilken typ av bil man väljer och hur man kör, med till exempel effektivare motorer och ett större utnyttjande av förnybara drivmedel. Alternativ där resurserna utnyttjas smartare, så som bilpooler eller hyrbilar, är också relevanta mått. Politiska styrmedel som skatter och avgifter som syftar till att styra utvecklingen av bilismen i en mer hållbar riktning har också utelämnats. Vårt arbete ska ses som ett första steg på vägen till att via några få indikatorermäta utvecklingen mot en mer hållbar bilism där vi tar hänsyn inte bara till de viktiga miljöparametrarna, utan även tittar på de ekonomiska och sociala aspekterna av en hållbar utveckling. Vår förhoppning är att fortsätta att utveckla indexet, gärna i dialog med intresserade parter.
OKQ8:s hållbarhetsindex Förbättring med 20%. Givet begränsningar i antalet indikatorer, har bilismen förbättrats i en hållbar riktning med knappa 20% i genomsnitt sedan 2008. 20% 100 110 123 119 OKQ8:s sammanvägda index för hållbar bilism baseras på utvecklingen inom: - Rörliga drivmedelskostnader (ekonomi) - Energieffektivitet (miljö) - Koldioxideffektivitet (miljö) - Förbättrad trafiksäkerhet (socialt) Utöver detta har ett ovägt genomsnitt av samtliga indikatorer beräknats. År Fordonssträcka/ drivmedelskostnad Total drivmedelseffektivitet (Sverige) Fordonssträcka/ energianvändning Fordonssträcka/ koldioxidutsläpp Förbättrad trafiksäkerhet avseende allvarliga skador Förbättrad trafiksäkerhet avseende antal döda 2008 100 100 100 100 100 100 100 2009 115 117 106 106 106 111 110 2010 117 119 114 114 127 149 123 2011 115 115 121 121 117 124 119 Sammanvägt index (ovägt genomsnitt) Störst förbättring har uppnåtts inom trafiksäkerhet och därefter miljöprestanda. Drivmedelskostnader som andel av personbilskilometer har också minskat, vilket förbättrar index. Dock är detta den indikator som uppvisar minst förbättring. Sannolikt kan detta förhållande komma stärkas ännu mer på grund av minskande oljeresurser tillsammans med politiska ambitioner att öka beskattning av användning av fossila drivmedel. Figur 1. Redovisningens samtliga index för en hållbar bilism Ekonomiskt hållbar bilism I snitt kan den svenske bilisten 2011 färdas 15 procent längre sträcka per drivmedelskrona än vad som var möjligt 2008. Sammanvägt med ett relativt konstant resande med personbil samt konstant tillgång till personbil per capita har bilismen ur ett strikt ekonomiskt perspektiv utvecklats i en hållbar riktning. I denna analys inkluderas inte andra samhällsekonomiska kostnader. Miljömässigt hållbar bilism De två utvalda indikatorerna, energianvändning och utsläpp av koldioxid, visar en förbättrad miljöeffektivitet med 21 procent i förhållande till basåret 2008. Vår initiala bedömning är att bilismen utvecklas positivt ur ett miljöperspektiv. Detta är givetvis inte detsamma som att säga att personbilar är miljövänliga utan bara att de reducerar sin specifika negativa miljöpåverkan.den stora bakomliggande orsaken till denna förbättring grundas dock på ökad användning av dieselfordon. Dessa fordon släpper dels ut mer partiklar men även en högre andel kväveoxider. Detta innebär en risk för försämrad lokal miljö med tillhörande negativ effekt på människors hälsa. Personbilsanvändandet har varit relativt konstant under perioden, en trafikökning skulle dock kunna motverka den positiva utvecklingen. Socialt hållbar bilism Vi har valt att använda trafiksäkerhet som indikator för att beskriva den sociala hållbarheten av bilismen. Mot bakgrund av att personbilsanvändandet varit relativt konstant under perioden kan vi konstatera att trafiken har blivit avsevärt säkrare med en förbättring över index om ca 24 procent (färre dödsolyckor) respektive 17 procent (färre allvarliga skador).
Indexets uppbyggnad För att rimligt heltäckande men, samtidigt överskådligt, beskriva hur vägtransportsystemet för bilresor utvecklas har vi försökt identifiera några få indikatorer som någorlunda rättvist beskriver bilismens bidrag till en hållbar samhällsutveckling. Viktigt vid urvalet av indikatorer har även varit tillgång på trovärdiga och starkt etablerade datakällor inom vägtrafiken. 2008 har valts ut som basår då tillförlitliga och tillräckligt heltäckande data varit tillgängliga sedan detta årtal. Prestandaredovisning för respektive indikator redovisas som ett index där ett ökat index indikerar en ökad hållbarhet inom respektive område. Sammanställningen inkluderar även ett ovägt genomsnittligt index för samtliga indikatorer. Under arbetets gång har en rad indikatorer identifierats som relevanta, men tills vidare inte inkluderats av olika skäl. Dessa bortvalda mätområden diskuteras delvis kvalitativt för respektive område. Om möjligt kan dessa och andra områden komma att inkluderas i senare skeden av arbetet. Index för hållbar bilism - ekonomi Möjligheten att tillförlitligt, fritt och enkelt kunna röra sig lokalt och regionalt möjliggör ekonomiska välfärdsvinster. Detta kan delvis lösas genom personbilstrafik men utesluter inte mobilitet med andra transportsätt. Utifrån ett företagsperspektiv borde hög personlig mobilitet med ett större urval av kompetents på flera sätt förbättra möjligheterna till utveckling av företag. Utifrån ett individperspektiv grundar sig antagandet på att en geografiskt vidgad arbetsmarknad skapar förutsättningar för bättre anställningsvillkor, bland annat genom att öka tillgången till arbetstillfällen anpassade efter individens kunskaper. Vid en allmän knapphet på arbetstillfällen kan givetvis personlig mobilitet även öka konkurrensen om arbetstillfällen, vilket i sin tur trycker ner lönenivåer. Vidare kan den personliga mobiliteten stärka en geografisk ort och samtidigt utarma kringliggande orter. Val av indikatorer Kvantifiering av dessa för- och nackdelar är svårbedömda och utgör grund för omfattande samhällsforskning. För att inte fastna i denna diskussion bygger OKQ8:s indikatorer för en ekonomiskt hållbar bilism på hypotesen att förbättrade förutsättningar för mobilitet stärker en ekonomiskt hållbar samhällsutveckling. Mot bakgrund av hypotesen innebär det att utveckling av en ekonomiskt hållbar bilism förutsätter bibehållen eller bättre tillgänglighet till transport med personbil till sänkta kostnader. Inledningsvis kan vi konstatera att tillgängligheten till ett heltäckande funktionellt vägnät och tillförlitliga personbilar utgör väsentliga grundförutsättningar för bilismen. Under aktuell tidsperiod har dessa faktorer varit relativt konstanta. Enligt Trafikverket utgörs det statliga och kommunala vägnätet av 144 900 km vägar. Bilistens tillgång till statlig och kommunal väg per person är i Sverige därmed 15,7 meter. Detta har enligt Trafikverket inte förändrats nämnvärt under perioden 2008 till 2011. Inte heller tillgång till personbil har förändrats nämnvärt under perioden 2008 till 2011, vilket redovisas i tabell nedan. 2.14 2.15 2.16 2.14 Figur 2. Antalet personer per bil som är i trafik är i det närmaste helt konstant Källa: Befolkningsmängd, SCB samt antal bilar i trafik, Trafikanalys
Under perioden har det genomsnittliga hushållets disponibla inkomster inte förändrats i någon omfattande utsträckning.* Sammankopplat med relativt konstant antal fordon i trafik samt hur mycket de körs torde kapitalkostnader för personbil vara ganska oförändrat. 2008 2209 2010 2011 4 320 446 4 338 211 4 368 800 4 433 060 År Fordonssträcka / drivmedelskostnad Total drivmedelseffektivitet (Sverige) 2008 100 100 2009 115 117 2010 117 119 2011 115 115 Figur 6. Ekonomiindex Figur 3. Antal fordon i trafik Källa: Trafikanalys Antalet nybilsregistreringar har under perioden utvecklats enligt nedan. 276 344 228 528 308 734 326 649 Figur 4. Antal nybilsregistreringar Källa Trafikanalys Totalt personbilsanvändande mätt i antal fordonskilometer. 64.8 63.7 63.8 64.8 Figur 5. Totalt Trafikarbete Källa: Trafikverket Under antagandet att kapitalkostnader för bilinnehavet är relativt konstant samt att antalet fordon i trafik inte förändrats nämnvärt är vår bedömning att en relevant och väsentlig indikator för förändrade kostnader för bilisten är förändring av rörliga drivmedelskostnader. Vår sammantagna analys av detta resultat är att relativa och absoluta kostnader för att åka bil har sjunkit sedan 2008. I ett nationellt perspektiv innebär det att bilisten 2011 kan färdas 15 procent längre sträcka i förhållande till de rörliga drivmedelskostnaderna. Baserat på dessa data kan vi konstatera att bilismen har utvecklats mot lägre rörliga kostnader under perioden. Sammanvägt med ett relativt konstant resande med personbil samt konstant tillgång till personbil per capita är vår bedömning att bilismen ur ett strikt ekonomiskt perspektiv utvecklats i en hållbar riktning. Eftersom priset på drivmedel stadigt ökar ligger förklaringen främst i en större energieffektivitet. Det innebär att individuella bilister som kör årsmodeller daterade före basåret 2008, med sämre energieffektivitet, upplever inte en lika stor ekonomisk förbättring. I denna analys inkluderas inte andra samhällsekonomiska kostnader. Index Den indikator som vi valt ut för att översiktligt beskriva en trendmässig utveckling är sålunda rörliga drivmedelskostnader för bilismen. Baserat på SPBI:s sammanställning av total försäljningsvolym av drivmedel under perioden samt genomsnittligt konsumentprisindexjusterat drivmedelspris per liter har genomsnittlig drivmedelskostnad viktats fram. Tillsammans med Trafikverkets sammanställning av genomsnittlig drivmedelsförbrukning per km har därefter årliga drivmedelkostnader totalt samt per km beräknats. Resultaten redovisas nedan som två indextal med likartad utveckling. *Källa: SCB
Index för hållbar bilism - miljö Bilismen påverkar miljön negativt på ett flertal sätt. Detta inkluderar bland annat resursanvändning kopplat till bilen, så som energianvändning, utsläpp till luft, mark och vatten samt intrång i vår närmiljö med olika trafiksystem. Det gäller även resursanvändning kopplat till produktion av drivmedel, t.ex. markanvändning och miljöpåverkan vid utvinning av fossila drivmedel. Val av indikatorer För att möjliggöra kvantifiering av miljöpåverkan har energianvändning samt utsläpp till luft valts som indikatorer. Bilistens energianvändning baseras på den bränsleförbrukning som fordon har samt vilken typ av drivmedel som tankas i fordon för framdrivning (tank to wheel). I denna sammanställning inkluderas även den energianvändning som åtgår för att utvinna, raffinera samt distribuera drivmedlet till tank (well to tank). Underlag för denna beräkning är en kommande CENstandard (European Committee for Standardization). Bilistens emissioner till luft beskrivs enbart som utsläpp av koldioxid. Utsläppen av koldioxid inkluderar enbart ttw, (tank to wheel) och grundar sig på Trafikverkets årliga sammanställning. Övriga miljö- och hälsopåverkande utsläpp bedöms som minskande tack vare en gradvis förnyad fordonsflotta med renare motorer (se figur 4). Vägars intrång i vår livsmiljö inkluderas inte i denna sammanställning då vägnätet bedöms relativt konstant i Sverige. Index Beräkning av energianvändning ur ett livscykelperspektiv baseras på statistik avseende bränsleförbrukning per fordonskilometer från Trafikverket samt total energi i ett livscykelperspektiv baserat på data från CEN. Utsläppen av koldioxid grundar sig på underlag från Trafikverket och avser endast utsläpp från avgasrör (tank to wheel). År Fordonssträcka/energianvändning Fordonssträcka/koldioxidutsläpp 2008 100 100 2009 106 106 2010 114 114 2011 121 121 Index för hållbar bilism - socialt Överlag bidrar bilismen till ett flertal positiva sociala aspekter. Bilen har exempelvis stor betydelse för människor som lever i glesbygdsområden men behöver tillgång till arbetsmarknad och utbud som saknas på den egna orten. Bilismen möjliggör även ett bekvämare liv, tillgängliggör olika nöjen och gör det lättare att underhålla relationer med vänner och familj på annan ort. Val av indikator Eftersom det totala personbilsanvändandet är mer eller mindre konstant (figur 5) samt att vi har ungefär samma tillgång till bilar idag som 2008 (figur 2) har dessa möjligheter minskat en aning per capita eftersom befolkningen växt med knappa 2,5 procent sedan 2008. Vår bedömning är dock att detta inte påverkat mobiliteten nämnvärt. Samtidigt har flera andra trafikslag utvecklats positivt, vilket troligtvis förbättrat den sammanvägda mobiliteten i samhället Index Den negativa dimensionen av bilismen i form av olika trafikolyckor med svårt skadade och i värsta fall dödsfall som konsekvenser utgör de indikatorer som vi valt att använda för att beskriva den sociala hållbarheten av bilismen. Intressant och viktigt att komma ihåg är att detta index i ett längre tidsperspektiv utvecklats dramatiskt. Antalet dödade i trafiken 1970 var 1307 personer medan det 2011 dödades 319 personer i trafiken. År Förbättrad trafiksäkerhet avseende allvarliga skador Förbättrad trafiksäkerhet avseende antal döda 2008 100 100 2009 106 111 2010 127 149 2011 117 124 Figur 8. Socialt index Mot bakgrund av att personbilsanvändandet varit relativt konstant under perioden (figur 5) kan vi konstatera att trafiken har blivit avsevärt säkrare. Figur 7. Miljöindex Trots skillnader i systemavgränsningar för dessa indikatorer visar båda en förbättrad miljöeffektivitet med 21 procent i förhållande till basåret 2008. Vår första bedömning är därför att bilismen utvecklas positivt ur ett miljöperspektiv. Detta är givetvis inte detsamma som att säga att personbilar är miljövänliga utan bara att de reducerar sin negativa miljöpåverkan. Det finns givetvis smolk i glädjebägaren. Den stora bakomliggande orsaken till denna förbättring grundas på ökad användning av dieselfordon. Dessa fordon släpper dels ut mer partiklar men även kväveoxider. Detta innebär en risk för försämrad lokal miljö med tillhörande negativ effekt på människors hälsa.
www.okq8.se Tack för att du läste, kör försiktigt!