- att en studie genomförs för att klarlägga effekter på djurlivet i allmänhet.

Mark & Miljödomstolen Östersunds tingsrätt Box 708 831 28 Östersund Överklagan av Miljöprövningsdelegationens beslut om förlängd igångsättningstid för vindmarken Bodhögarna, Statkraft SCA Vind AB, Ragunda och Strömsunds kommuner i Jämtlands län, 23 februari 2015 dnr 551-4766-14 mål M894-15 Yrkanden Vi yrkar på att beslutet om förlängd igångsättningstid för vindkraftparken Bodhögarna ska upphävas och att nytt tillstånd för vindkraftparken ska erhållas först efter att Statkraft SCA Vind AB har åtgärdat problemen med lågfrekvent ljud från vindkraftparkerna Mörttjärnberget, Ögonfägnaden, Björkhöjden och Stamåsen och att störningarna för de boende i byarna Albacken, Sörviken, Rensjön, Västvattnet, Björkvattnet och Fullsjön har upphört. Vi yrkar dessutom på - att en sociologisk studie genomförs inom de av SSVAB redan exploaterade områdena i syfte att klarlägga vilka kriterier som skall ligga till grund för ett regelverk rörande störande ljud som är anpassat till de förhållanden som råder i ett landskap av den typ och med den miljö som återfinns i det norrländska skogslandskapet. - att kraftfulla åtgärder vidtas för att begränsa risker för skador på grund av iskast. En åtgärd som inte minst mot bakgrund om Trafikverkets krav på omläggning av den allmänna vägen, väg 776/969, i Hocksjön är fullt berättigad. Dagens situation utgör en allvarlig begränsning av allemansrätten under en stor del av året, september till maj. - att en studie genomförs för att klarlägga effekter på djurlivet i allmänhet. Skäl för yrkande Erfarenheter SSVAB:s vindkraftanläggning i Mörttjärnberget har konstaterats orsaka besvärande ljudstörningar på stort avstånd, 5-7 km, från vindkraftparken. Ett förhållande som SSVAB också öppet erkänner. Bybor i närbelägna Albacken och andra byar i Bräcke som besväras av störande ljud har protesterat mot denna miljöförsämring. Detta har i sin tur föranlett Bräcke kommun att avstyrka en utbyggnad av anläggningen om man inte kommer överens med drabbade bybor. Erfarenheten från Mörttjärnberget var väntade. De bekräftar erfarenheterna från en rad andra orter såsom Sörvik i Strömsunds kommun, Storrotliden i Lycksele och Malå. Samt nu även i byarna Fullsjön, Sörviken, Västvattnet, Rensjön och Björkvattnet som ligger i närheten av SSVAB:s vindkraftparker Björkhöjden, Ögonfägnaden och Stamåsen. Motsvarande erfarenheter finner man på en rad andra platser med kuperad terräng och varierande klimat. Ett känt fall är Karlsholms vindkraftanläggning i Skåne. Där har nu

-2- Miljöprövningsdelegationen i Skåne begärt en omprövning av tillståndet efter en lång tids klagomål från närboende. Detta trots att man enligt gjorda mätningar klarar villkoret 40dB(A) Alla dessa erfarenheter pekar på en uppenbar brist i det regelverk som tillämpas vid tillståndsgivning. Det som beskrivs i Miljökonsekvensbeskrivningar rörande störande ljud stämmer inte med verkligheten. Detta leder till att närboende känner sig bedragna och att deras livsmiljö blivit kraftigt försämrad. Idag finns omfattande kunskap om hur ljud sprids i naturen. Det kan dock konstateras att dessa kunskaper inte tillåts påverka det regelverk som tillämpas. Detta är ett uppenbart brott mot Miljöbalkens hänsynsparagraf, Kap. 2 2. Allt detta sker för att underlätta etablering av vindkraft i den svenska landsbygden. Mot bakgrund av erfarenheterna från ovannämnda platser och en rad andra platser i Norrland måste det ses som ytterst riskabelt och oansvarigt att ge tillstånd till ännu en vindkraftpark av största format såsom Bodhögarna, innan SSVAB har kommit till rätta med de grava ljudstörningarna från Mörttjärnberget. Bakgrund Allt sedan introduktionen av den storskaliga vindkraften har problem med störande ljud varit på agendan. Att det är ett problem av stor betydelse framgår inte minst av att man numera sedan 2008 anordnar internationella konferenser på temat Wind Turbine Noise (WTN). De bidrag som presenteras där av forskare ger en bred bild av problematiken med störande ljud. Erfarenheter av storskaliga vindkraftsparker i det norrländska landskapet är ännu begränsad till ett fåtal år. Seriösa utvärderingar av ljudspridning från dessa och deras inverkan på människor har ännu inte genomförts. Trots detta genomförs nu en utbyggnad av storskalig vindkraft i Norrland i rasande takt. De sociologiska undersökningar, för att undersöka samband mellan upplevd störning från ljud och ljudnivå, som myndigheter refererar till är inte representativa för norrländska förhållanden. En studie som man ofta hänvisar till är Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk av Eja Pedersen m.fl. se Vindval rapport nr 5956, april 2009. Denna studie som bl.a. Naturvårdsverket baserar sitt ställningstagande på är utförda i södra Sverige där nivån på bakgrundsljud är högre än i en tyst norrländsk skogsmiljö, i flack terräng, med vindkraftverk av mindre storlek (halva höjden och en femtedel så stor effekt än de som nu uppförs i Norrland) och i ett varmare klimat. Dessa skillnader i olika parametrar har en mycket stor inverkan på hur ljud genereras, hur det fortplantas i landskapet samt hur det upplevs. Studiens resultat är således inte applicerbara för norrländska förhållanden. Det är mycket stötande att man nu genomför massiv utbyggnad av vindkraftparker i Norrland utan att det finns vetenskapligt stöd för hur dessa kommer att påverka miljön för människor, djur och natur. Det pågår dessutom en omfattande forskning omkring de frågor som är kopplade till ljud och buller initierad av bl.a. Energimyndigheten. Tyvärr är planeringen upplagd så att resultaten i flera fall kommer fram först 2015 och senare och då är många stora vindkraftparker redan byggda och i drift. Det råder en samstämmighet inom forskarvärlden att de använda beräkningsmodellerna inte ger säkra resultat avseende bullerspridning från vindkraftverk, speciellt i kallt klimat. Detta borde automatiskt leda till att man tillämpar en försiktighetsprincip men att döma av miljödomar är det inte alls fallet. Rapporter från olika områden gränsande till nya norrländska vindkraftsparker i drift är i flera avseenden negativa. Personer som är vana vid en tyst miljö upplever en stor försämring av sin livsmiljö speciellt under den kallare delen av året. Intervjuer med ett antal personer boende inom områden 1-10 km från vindkraftsparker visar att det förekommer starkt störande ljud. De personer som intervjuats bor i närheten av anläggningar i Havsnäs, Stor-Rotliden och Malå. Företeelsen är mest förekommande under den kalla årstiden. Ljudet ändrar ofta karaktär med väderleken såsom vid dimma, snöfall och regn. Ljudet karaktäriseras ofta som ljud från en flygmaskin som håller på att starta men aldrig lämnar startbanan eller som en torktumlare. Ljudet är således ett ljud med låg

-3- frekvens vilket kan förklaras av att det tillryggalagt lång sträcka vilket medför att ljud med höga frekvenser dämpas. Det är inte osannolikt att lågfrekvent ohörbart buller förekommer. Personer upplever vibrationer inomhus vilket tyder på att det lågfrekventa ljudet skapar egensvängningar. Norrlands klimat är kallare än på många andra orter där man har vindkraft. Detta klimat skapar nya problem. Dit hör isbeläggning på rotorer och torn. Att drift av vindkraftverk i kallt klimat orsakar stora problem, framgår av att man inom branschen ordnar årliga konferenser inom Winterwind, en konferensaktivitet som startade 2008. Vid dessa konferenser redovisas vad man kan göra för att minska problem relaterade till det kalla klimatet. Det handlar såväl om problem med utrustningen som risker förknippade med det speciella klimatet. Dit hör problem kopplade till beläggning på rotorer av frost och is. Dessa beläggningar kan bli omfattande till både tjocklek och mängd och leder inte sällan till driftsavbrott. Isbeläggningar lossnar ibland från både torn och rotorer och om det är is från rotorerna kan de flyga flera hundra meter. En mycket besvärande nackdel av isbeläggning på rotorerna är att ljudalstringen ökar markant. Det är anmärkningsvärt att denna problematik inte studerats mer. Isbeläggning är säkerligen en av orsakerna till de mycket allvarliga ljudstörningar som inrapporterats från flera norrländska vindkraftparker. Det är ett faktum att bebyggelse som ligger i s.k. vindskyddat läge, d.v.s. att vindhastigheten där är avsevärt lägre än vid vindkraftverken drabbas av en ökad risk för förhöjda ljudnivåer. Det är ett förhållande som är känt från forskningen och beror på att ljudvågor tenderar att böja ner mot marken där lufthastigheten är lägre. Av den anledningen har Naturvårdsverket angett i Riktvärden, att om lufthastigheten vid bebyggelsen är lägre än 50% av den vid vindkraftverken så skall en lägre gräns för acceptabelt buller sättas till 35 db(a) i stället för 40 db(a). Det saknas i MKB:n uppgifter om hur förhållandena är i detta avseende. Rimligtvis borde mätningar av lufthastigheter göras under en längre period för att fastställa om Naturvårdsverkets riktvärden måste beaktas. En komplicerande faktor är att det i kuperad terräng bildas en kraftig turbulens i den luftmassa som vindkraftverket arbetar i. Detta förhållande beaktas inte i samband med beräkningar av ljudalstring. När ett stort antal vindkraftverk är samlokaliserade uppkommer s.k. vindvakar efter varje vindkraftverk som också påverkar ljudalstringen. Inte något av detta beaktas i de beräkningar som läggs till grund för beslut om tillstånd. En annan orsak till ljudstörningar är det förhållandet att vindkraftverken i Norrland oftast är placerade på höjder i ett kuperat landskap. Topografin har visat sig ha betydelse för hur ljud sprids. Det finns numera beräkningsmetoder som kan användas för att simulera ljudspridning i komplexa miljöer där även tillståndet i lufthavet kan tas med. Denna typ av simulering visar att de använda beräkningsmodellerna ger en mycket förenklad modell av verkligheten. Med tanke på att bullerproblematiken är så framträdande vid flertalet vindkraftanläggningar finner vi det vara anmärkningsvärt att myndigheter inte tagit i beaktande att luftens egenskaper påverkar spridning av buller. Forskare har påtalat att bullerspridningen är mycket beroende på tillståndet i lufthavet och då närmast förekomsten av inversion. Med det förstås att temperaturen vid marken är lägre än högre upp i lufthavet. I detta läge böjs ljudvågorna ner mot marken och därmed höjs ljudnivån. I en sådan situation kan dämpningen av buller reduceras till hälften mot normalt vilket gör att en gräns för en viss bullernivå flyttas mycket längre från vindkraftverken. I artikeln Hur långt kan vi höra visar Conny Larsson, docent vid Uppsala Universitet, i Väder och Vatten 3/2005 att nivån 40 db(a)vid frekvensen 1000 Hz flyttas från ca 2 km till 10 km vid inversion. En långtidsstudie initierad av Energimyndigheten på temat Ljud från vindkraftverk vid olika väderförhållanden utförs av Uppsala Universitet. I en preliminär rapport kan man läsa att variationer på 15 db(a) kan avläsas på 1 km avstånd från vindkraftverken och forskarna pekar på nödvändigheten av att inkludera atmosfäriska förhållanden när man studerar ljudutbredning utomhus.

-4- Att detta är känt av projektörer framgår bl.a. av MKB:n för Stamåsen där man kan läsa Det bör påpekas att även om riktvärdet är uppfyllt kan det förekomma kortvariga perioder, t.ex. vid vissa atmosfäriska förhållanden, då ljudet från vindkraftverken kan vara mer hörbart för boende. Dessa perioder bedöms dock vara sällan förekommande och på grund av den låga ljudnivån endast uppträda utomhus. Detta påstående styrks inte med redovisning av statistik av något slag. Kontakter med SMHI ger vid handen att man kan prognosera förekomst av inversion. Ett sådant underlag är nödvändigt om man skall kunna ge en realistisk bild av hur bullernivåer kan komma att utvecklas under årets olika månader. Sammantaget är de metoder för beräkning av ljudspridning från vindkraftverk som används mycket otillförlitliga och återspeglar icke alls vad som kan hända i verkligheten. Detta är mycket otillfredsställande och skapar felaktiga förväntningar och därmed konflikter. Behov av sociologiska studier Ljud från vindkraftverk är mycket olikt ljud från andra källor. Ofta förekommer lågfrekventa ljud med amplitudmodulation vilket medför att ljudet är särskilt störande, se rapporten Störande buller i arbetslivet, rapport 2013:3 från Arbetsmiljöverket, sidorna 11-17. Det enda mått på hur ljud stör är att fråga de människor som berörs hur de uppfattar miljön. Mättal som db(a) eller db(c) säger ingenting om människors upplevelser av ljud. Vi anser att det är anmärkningsvärt att storskalig utbyggnad av vindkraft får fortgå utan grundläggande kunskaper som att en sociologisk studie läggs till grund för de regelverk som skall styra miljöpåverkan. Det är ytterligare ett brott mot Miljöbalkens hänsynsparagraf. Störningar från Stamåsen, Ögonfägnaden och Björkhöjden. Nu störs människor även i Fullsjön, Sörviken, Björkhöjden, Björkvattnet, Västvattnet och Rensjön av ljudet från vindkraftparkerna Ögonfägnaden och Björkhöjden. Boende hör ljudet så gott som dagligen och det tränger in i husen. Byn Sörviken ligger rakt syd sydväst i förhållande till Bodhögarna och dessutom med Sörvikssjön mellan den tilltänkta vindparken och byn. Det innebär att bullernivån kommer att bli störande så gott som alla dagar i veckan. De kumulativa effekterna kommer att bli synnerligen besvärande om Bodhögarna byggs eftersom det då kommer att vara stora vindkraftparker i tre riktningar från byn Sörviken. Det händer ibland att boende i Sörviken även störs av ljudet från Stamåsen trots att den vindkraftparken ligger 10 km från byn. Det är också vedertaget att en sjö förstärker ljudet otroligt väl särskilt på våren och försommaren, vilket kommer att resultera i att ljudet från Bodhögarna kommer att höras mycket mer än vad som redovisas i MKB. Eftersom det nu har framkommit ny kunskap och verkligheten har visat sig vara en annan än den som har utlovats i samrådsmöten och i miljökonsekvensbeskrivningar så kräver vi omprövning av tillståndet för Bodhögarna enligt förvaltningslagen 27. Iskast Risken för iskast har fått stor uppmärksamhet. SSVAB talar själva idag öppet om problemet. Två verk i Björkhöjdens vindkraftpark står nu 200-250m från allmän väg. Risken för iskast har nu medfört att väg 776/969 måste läggas om för att uppfylla det riskavstånd som Energimyndigheten rekommenderar. Is från rotorer kan flyga upp till 400 m och mer från de höga verk som är uppsatta. Även om verken står stilla kan is från tornen flyga 200 m och mer vid stark vind. Denna risk medför att allemansrätten inskränks. Vi kräver mer kraftfulla åtgärder för att eliminera risker på grund av iskast. SSVAB måste därför som ett minimum inhägna området runt vindkrafttornen som förhindrar att is från dem kan träffa levande varelser. Därutöver måste vindkraftverken förses med utrustning som omedelbart stoppar dem om isbeläggning på rotorer har uppkommit. Dessa krav är desamma som återfinns i exempelvis Tyskland.

-5- Jakt och friluftsliv Fem jaktlag och två fiskevårdsområdesföreningar är aktiva inom området. Vid jakten hösten 2014 kunde inte jaktlagen jaga i området då bullernivån var så hög att det inte gick att sitta på älgpass. Risken för iskast är också ett stort problem. Enligt MKB 4.12.2 bedömdes konsekvenserna som små. Hela området är flitigt använt när det gäller friluftsliv. Det finns fina bär- och svampmarker där och skogen används även som rekreation där man kan vandra i naturen och njuta av tystnaden och lugnet som skogen ger. Om man lägger ihop timmar som jaktlagen, fiskare och andra friluftsmänniskor vistas i området blir det många tusen timmar per år. Öster Sännsjön är ett trevligt utflyktsmål som kommer att förstöras om Bodhögarna byggs. Rovfåglar och djurliv Det saknas kunskap om hur vindparkerna påverkar rovfåglar. Har SSVAB redovisat de studier som nämns i MKB 4.10.2. Konsekvenserna av hur rovfåglar och fladdermöss påverkas bör ytterligare utredas. De fågelinventeringar som gjordes i samband med tillståndansökan och MKBn i januari 2008 är i högsta grad inaktuella och bör göras om. Det finns gott om lavskrika i området. Den fågeln är rödlistad och vindkraft på Bodhögarna skulle mycket troligt vara till skada. Det är även gott om orre i området. Vi har nu fått rapport om att orrar har försvunnit från Ögonfägnaden samt att spårbildning från älg försvunnit. En studie bör snarast initieras för att se påverkan av vindkraften på djurlivet. Rapporter från studier av hur renar påverkas pekar på uppenbara återverkningar på djurlivet i allmänhet. Renskötsel Området där vindkraftparken Bodhögarna är klassat som riksintresse för renskötsel. Forskning med sändare på ren har visat hur renar undviker vindkraftparker. Jiinjevaerie sameby har redan fått stora problem med att renar undviker Ögonfägnaden och Björkhöjdens vindkraftparker och har hamnat mycket längre söderut än de normalt brukar vara och det har medfört stora problem för samebyn. Det går en flyttled för ren längs med sjöarna Fullsjön och Länglingen som inte längre kommer att kunna brukas om Bodhögarna byggs. Samerna har funnits i området sedan urminnes tider och vi ser gärna att de fortsätter att finnas kvar i området. Rennäringen har en stor kulturhistorisk betydelse för bygden men också en ekonomisk betydelse. Erfarenheter av samrådsprocesser Vid SSVABs samrådsmöten som hölls med början 2008, var kunskapen mycket låg från de flesta åhörare/boende. Ingen hade någon erfarenhet av vindkraft. Exploatörerna framhöll det positiva med återbäringsmedel och framför allt många nya arbetstillfällen. Med facit i hand tyder allt på att vindkraftsutbyggnaden sker alltför snabbt, med uppenbara brister i beslutsunderlag samt att det sker helt i avsaknad av erfarenhet av denna typ av verksamhet. Vindkraftsindustrin är en areell näring vars påverkan på miljön är vittgående. Det saknas såväl analyser som risk- och säkerhetsbedömningar och den eftertanke, som fodras i lagstiftningen för att ta tillvara på medborgarnas bästa och för länens framtid. Förhandlingen Vi begär härmed att få närvara i muntlig förhandling i rättegång. Vi begär även att akustikkonsulten Gunnar Eriksson närvarar vid rättegången som sakkunnig.