SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 21.9.2015 Villemard, L avenue de l Opéra (1910) (På svenska: Avenue de l Opéra -bulevarden) STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

1 U P P G I F T E R I TEXTFÖRSTÅELSE Ia Öppna frågor Läs artikeln Smarttelefonen som delar klassen (Hbl 24.8.2014) på sidorna 5 6 och svara därefter med egna ord på svenska på frågorna a e nedan. Svaren ska vara 10 50 ord långa. Skriv svaren med tydlig handstil på konceptpapper (inte på samma papper som någon annan del av provet). a) Vilken är Kimmo Koskinens åsikt om smarttelefoner i klassen? b) Vilken är Tuomas Kurttilas syn på saken? c) Hur kan man motivera att barnen ska ha med sig egna apparater till skolan? (Nämn två olika argument) d) Vilka problem hotar växa i och med den nya tekniken? e) Vad önskar skribenten Malin Wikström sig av framtidens skola? (Nämn tre saker) Ib Kommentar Läs artikeln Vart tredje barn i Stockholm ber förälder lägga undan mobilen från Svenska Dagbladet på s. 7 8. Skriv en kommentar på 50 100 ord där du tar ställning till artikeln. Hur tycker du att barn borde förhålla sig till föräldrar som använder sin smarttelefon för mycket? Motivera ditt svar. Kommentaren ska vara en enhetlig text, inte t.ex. en uppräkning av olika saker. Skriv svaret med tydlig handstil på konceptpapper (inte på samma papper som någon annan del av provet). II PRODUKTIV LUCKUPPGIFT Lös den produktiva luckuppgiften på sidorna 3 4 enligt anvisningarna.

2 III UPPSATS Skriv en uppsats på 250 300 ord om ett av följande ämnen. En del av ämnena är fria, i andra ska du använda bakgrundsmaterial enligt anvisningarna. Skriv uppsatsen med tydlig handstil på konceptpapper (men inte på samma papper som någon annan del av provet). Färdiga rubriker och rubrikförslag är angivna med fet stil. Uppgifterna 3, 4, 5, 6 och 7 är materialbaserade. 1. Vad ser du för möjligheter med att använda informations- och kommunikationsteknik i skolan? Skriv utgående från dina egna erfarenheter eller behandla frågan på ett allmännare plan. Sätt egen rubrik eller välj något av följande rubrikförslag: Digitaliseringen revolutionerar undervisningen Vad händer med undervisningen när studentexamen digitaliseras? Tekniken får inte bestämma innehållet i undervisningen 2. Hur kommer den digitala tekniken att påverka framtidens samhälle? Sätt egen rubrik. 3. Analysera utdraget ur Stieg Larssons roman Flickan som lekte med elden (s. 9 10). Hurdana etiska frågor väcker romanutdraget? Sätt egen rubrik. 4. Bilderna på omslaget är gjorda av den franske konstnären Villemard. Han är i synnerhet känd för sina postkort från år 1910 som visar hur han föreställde sig världen år 2000. Analysera de tre postkorten som finns avbildade på omslaget. Rubrikförslag: Villemard som framtidsskildrare Det är lätt / svårt att beskriva framtiden Framtiden i bilder Vad skulle Villemard måla om han levde idag? 5. Analysera och diskutera dikten av Lars Huldén på sida 13. Sätt egen rubrik. 6. Hurdan är du som användare av sociala medier? Skriv fritt eller utnyttja artikeln om sociala medier på sidorna 11 12. Sätt egen rubrik eller välj ett av följande rubrikförslag: Att blogga / twittra / whatsappa / är inte min grej Inte en dag utan sociala medier 7. Den tekniska utvecklingen har gjort många saker i vardagen lättare att sköta, men den har också skapat ojämlikhet mellan t.ex. människor i olika åldrar och mellan olika språk- och kulturgrupper. Skapar tekniken ojämlikhet eller kan den också bidra till att skapa ett mer jämlikt samhälle? Skriv utgående från dina egna erfarenheter eller artikeln på s. 5 6. Obs! Om inte annat anges är språket i texterna identiskt med språket i originalpublikationerna.

3 II PRODUKTIV LUCKUPPGIFT Lös lucktestet med hjälp av stödorden i kanten. Om stödord saknas ska du själv hitta på ett eller flera ord eller en ordform som passar i sammanhanget. Skriv ner dina lösningar med tydlig handstil på ett separat konceptpapper (inte på samma papper som någon annan del i provet). Skriv lösningarna under varandra och numrera dem på samma sätt som här. Nya möjligheter i en allt mer digitaliserad värld I dagens digitala samhälle gäller nya 1. Bransch efter 1. en regel bransch skakas om i grunden när nya innovationer och gränslösa aktörer förändrar branschvillkoren. Aldrig tidigare har Charles Darwins 2 ord varit mer aktuella: Det är inte den starkaste som överlever, inte heller den intelligentaste, 3 2. bevinga 3. konj. den som snabbast kan anpassa sig till förändringar. För små företag innebär den 4 digitaliseringen helt nya möjligheter. Nu kan de lättare konkurrera 5 stora bolag, 4. öka 5. prep. synas och höras ännu bättre via aktiv närvaro på nätet och upphäva geografiska 6 via e-handel och digitala tjänster. För stora företag gäller det att kunna sin Darwin och snabbt rätta sig 7 en helt ny konkurrenssituation. Se bara på 8 som hänt inom musikindustrin, med 9 tidningar, reklam, 6. begränsning 7. prep. 8. pron. 9. trycka finans, TV och utbildning. Våra yngre medborgare är som vanligt snabba att lära sig 10. I dag har hälften av tvååringarna prövat på internet och var 11 treåring är uppkopplad varje dag. 12 elva år och uppåt är i princip samtliga skolungdomar uppkopplade 10. ny 11. fyra 12. varje dag. För ungdomar gäller det precis 13 för oss andra att 13. inse att man inte är färdig med sin utbildning bara för att man

4 14 sin examen. Det gäller att fortsätta lära genom 15 livet. Det gäller för företag också. 14. ta 15. Utbildning är ett område som just nu genomgår stora förändringar. Också den 16 allt mer. Du behöver inte längre 17 dig till en kurslokal för att lära dig nya saker. Du kan utbilda dig 18 och var du vill, 19 du har en smarttelefon, surfplatta eller dator och uppkoppling mot internet. Inom utbildning börjar film 20 allt mer terräng i och med att YouTube har 21 igenom och lagrings- och bredbandska- 16. digitalisera 17. 18. 19. 20. 21. slå paciteten inte längre utgör någon begränsning. I skolvärlden känner man till ett fenomen som kallas the flipped classroom : läraren filmar lektioner och låter 22 22. 23. se se dem hemma innan de 23 i klassrummet. I universitetsvärlden pågår en snabb utveckling av någonting som kallas 24. känna MOOC Massive Open Online Courses. Många 24 universitet över hela världen lägger ut sina filmade föreläsningar och andra kursdelar gratis på nätet. Miljontals studenter har redan testat 25 kurser. 25. pron. 26. prep. Detta är också en ny möjlighet 26 företagare. MOOCkurser kan numera också köpas av företagare när nya aktörer börjat spela in regelrätta företagsutbildningar och sälja dem över nätet. Det är ett utmärkt exempel 27 hur man kan digitalisera en tjänst som tidigare 28 att utbildaren varit fysiskt 29. Nu kan läraren sälja sina filmade utbildningar över hela landet och 30 pengar även när han eller hon sover 27. prep. 28. 29. närvara 30. eller är sjuk! Magnus Jönsson, Bra Affärer 2/2014 (bearb.)

5 TEXTFÖRSTÅELSEUPPGIFT I a

6 Källa: Hufvudstadsbladet 24.8.2014

7 TEXTFÖRSTÅELSEUPPGIFT I b Vart tredje barn barn i Stockholm i Stockholm ber ber förälder lägga lägga undan undan mobilen mobilen 29 Vart oktober tredje 2013barn i Stockholm har klagat på sina föräldrar för att de använder mobilen på semestrar och fritid, visar en undersökning som Yougov gjort åt SvD. En av fem Stockholmsföräldrar har dessutom tappat uppsikten över sitt barn på simhallar och Det i lekparker händer att när Rufus, de hållit 4 år, på ser med sin mobilen. mamma i ögonen och säger åt henne att Välkommen lägga ner till mobilen. SvD. Du Det har berättar hamnat på den här sidan via MSN/Bing. Lisa Sök fler Bjärbo, artiklar författare om Vart tredje och bloggare, barn i Stockholm ber förälder lägga undan mobilen på SvD.seTill SvD:s som startsida bor med familjen i en lägenhet strax söder om Stockholms innerstad. Han säger åt oss att titta på honom i stället. Men jag upplever även att han säger samma sak om vi sitter med teven, tidningar eller en bok, säger hon. Det är mest för föräldrarna som det är en ny företeelse att ständigt ha tillgång till internet. Nu kommer nya siffror på hur barnen ser på föräldrarnas mobilanvändning. Opinionsinstitutet YouGov har på SvD:s uppdrag fått svar från 521 föräldrar i ett urval som är representativt för Sverige. Föräldrarna, som har barn mellan 1 och 17 år, fick frågan: Har dina barn någon gång klagat på din användning av smartphone eller surfplatta under semester eller fritidsaktivitet? Totalt svarade 22 procent, alltså drygt en av fem, ja på frågan om barnen klagat på hur mycket de använt mobiltelefonen. Men stockholmsföräldrarna Vet du vad det här är (visar är en överrepresenterade. smart mobil) och brukar I dina huvudstaden föräldrar använda uppger sådana? 30 procent, Lisa Saleh, nära 5 år, förskolan Björnssongatan 4: Det är en telefon. Mamma och pappa har en. Pappa har spel på den. De brukar en av tre, använda att deras den väldigt barn klagat ofta. på hur mycket de använder mobilen när de är med barnen. En av tio FOTO: föräldrar LARS PEHRSON i landet, 12 procent, erkänner dessutom att de har förlorat uppsikten över sitt barn på en lekplats, simhall eller en badstrand för att man varit upptagen med sin smarta telefon eller surfplatta. Flest kvinnor svarar 1/5 ja. I Stockholm uppger var femte förälder att de tappat uppsikt över sina barn. Nästa Föregående Brit Stakston, expert på sociala medier, är generellt positiv till de smarta telefonerna, som hon 29 oktober kallar 2013 vår kl 05:41, andra uppdaterad: hjärna i fickan. 25 mars 2014 Hon kl stämmer 01:42 in i att barn och unga börjar ställa krav på föräldrarna.

8 De unga är duktiga på att kräva uppmärksamhet och säga nej, lägg ifrån dig mobilen mamma, nu tittar vi på filmen. Vi kan lära oss mycket av de unga. Hon säger att för föräldragenerationen nu är det fortfarande lite som julafton hela tiden med de smarta mobilerna. Det är nog mest vi som har svårt att koppla ner. Det är inte sunt att konversera med kunder vid middagsbordet. Vi måste hitta balansen. Brit Stakston tror att vi har kommit till ett vägskäl, där skyttegravskriget för eller emot minskar. Vi håller på att lära oss att gå mellan uppkopplat och ouppkopplat. Det har varit mycket nyhetens behag. 2013 har vi kommit till en nivå där många familjer öppet bestämmer hur man ska hantera mobilen, att man lägger bort den under middagen exempelvis, säger hon. Rufus mamma Lisa Bjärbo säger att det är något med att det rör sig om en digital skärm som gör att folk reagerar starkare. Och det är klart att alla vill vara närvarande, men inte hundra procent av tiden, det är omöjligt. Våra föräldrar låg inte och kravlade på golvet hela tiden. Det handlar om sunt förnuft. Det är inte så att mobiltelefonerna kommer att försvinna. Det gäller att hitta en vettig balans, säger hon. Källa: Svenska Dagbladets webbplats, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vart-tredje-barn-ber-vuxna-rata-mobilen_8657438.svd, hämtad och förkortad 28.10.2014.

9 MATERIAL TILL UPPSATS 3 Utdrag ur Flickan som lekte med elden

Stieg Larsson, Flickan som lekte med elden (2006) 10

11 MATERIAL TILL UPPSATS 6 Fakta om sociala medier Sociala medier är ett samlingsbegrepp för många olika webbplatser och tjänster på internet, men kan beskrivas som mötesplatser där användarna kan bygga upp sitt eget innehåll, skapa kontakter och bilda nätverk med andra. Kännetecknande för de flesta tjänster som räknas till sociala medier är att de kräver medlemskap och inloggning. Väl inloggad får du ett eget utrymme där du kan publicera ett foto av dig själv och du väljer själv vilka personliga uppgifter du vill lägga ut. Med hjälp av olika funktioner kan du sedan bygga upp din vänskapskrets eller kontaktlista. Umgänget i sociala medier baseras just på möjligheten att hitta och lägga till nya vänner och kontakter till det egna kontot. Tjänsterna är vanligtvis gratis att använda, men innebär att du i många fall exponeras för reklam. Du betalar helt enkelt genom att bjuda på information om dig själv. Några vanliga exempel Exempel på tjänster som hör till utvecklingen inom den sociala webben är kommentarsfunktionerna efter artiklar i tidningarnas nätupplagor, bloggar där läsare kan kommentera inläggen och wikitjänster där flera kan samarbeta för att bygga upp uppslagsverk i olika ämnen (till exempel Wikipedia eller Kolla källans wiki). Andra exempel är Twitter och stora mötesplatser som Facebook eller Linkedin. Dessutom finns webbaserade bokmärkestjänster som Delicious och Diigo, där man kan samla och kategorisera webblänkar och dela med andra. Det finns också mötesplatser som Dela och bloggen Skollyftet, som är speciellt skapade för dialog mellan lärare och annan skolpersonal. Fler exempel är fotosidor som Flickr.com eller Yogile.com, där användarna kan ladda upp egna bilder och få tillgång till andras bilder. En bildtjänst som har vuxit snabbt i popularitet de senaste åren är Instagram. Den är främst en social kanal för att dela med sig av personliga bilder och följa andras bildflöden. Instagram är en fotoapp för kamerautrustade mobiltelefoner och surfplattor och fungerar smidigare från dessa enheter än från webben. Instagramappen släpptes 2010, men tjänstens stora genombrott kom under 2012. Det som gjorde Instagram till en sådan populär tjänst var möjligheten att redigera bilderna direkt i mobilen med ett antal valbara filter. Efter Instagram har det utvecklats flera fotoappar med liknande filter och delningsfunktioner, exempelvis Flickrs mobilapp.

12 Mötet och dialogen är det centrala Det grundläggande för sociala medier är kommunikation och möjligheten att föra dialog med en eller flera användare i en gemensam kanal. En annan viktig funktion är att användarna ska kunna samarbeta för att skapa innehåll och information på en webbplats. Kontakterna kan hittas på olika sätt, ofta genom att lägga till vänners vänner eller hitta användare inom samma yrke eller intresseområde som man själv befinner sig i. Det är till exempel inte ovanligt att lärare har lärarkollegor och annan skolpersonal i sin kontaktlista. Ytterligare andra lärare har valt att ha kontakt med sina elever via sociala medier. Så här fungerar inte bara Facebook utan många av de mötesplatser som finns på internet. Användarna har privata och/eller yrkesrelaterade syften med sin närvaro i sociala medier, där nyttan och användningsområdena är många. Privat är det ett sätt att umgås med vänner och släktingar, professionellt är det ett sätt att bygga kontakter, sprida och ta del av information från det egna yrkesfältet. Kärnfunktionerna med sociala medier är för många just att dela med sig och få ta del av såväl nyheter inom olika områden som andra människors åsikter. Att få veta vad andra gör, vad de jobbar med, var de befinner sig eller tycker i olika frågor här och nu. Kommunikationen i sociala medier handlar till stor del om det som sker just nu. 7 februari 2013 Hanna Johansson Källa: Skolverkets webbplats, http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/sociala-medier/fakta, hämtad och förkortad 28.10.2014.

13 MATERIAL TILL UPPSATS 5 Lars Huldén, Sommardikter (2005)

14 18 POÄNGSÄTTNINGEN AV PROVET Uppgift Antal Poäng- Koefficient* Max. Kolumn på deluppgifter sättning bedömningsblanketten Ia 5 x 5 0 p. x 2 50 p. 1 Ib 1 x 10 0 p. x 3 30 p. 2 II 30 x 1 0 p. x 1 30 p. 3 III 99 p. 7 Tot. 209 p. * Viktningen görs av nämnden. OBS! Läraren antecknar på bedömningsblanketten det oviktade poängtalet för varje del. Noggrannare instruktioner för poängsättningen och bedömningen ingår i anvisningarna för provet i svenska som andraspråk.

Villemard, Correspondance Cinéma Phono Télégraphique (1910) (På svenska: Kombination levande bild ljud sändning med telegraf) Villemard, À l École (1910) (På svenska: I skolan)