MAGASINET OM PROGRAMMET FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER

MAGASINET OM PROGRAMMET FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER MILJONPROGRAM BLIR MILJÖPROGRAM FORSKNINGSRESA MED TIDSNÖD VEM TAR ANSVAR FÖR STÖD OCH SUBVENTIONER? GODMORGON VISKAFORS skön ny luft med passivhusen 1

INLEDNING Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige. Att bygga och renovera mer energieffektivt är alltså nödvändigt för att vi ska nå våra klimatmål. Vi på Västra Götalandsregionen såg tidigt att det fanns en stor besparingspotential inom området. För miljön genom en effektivare energianvändning i bebyggelsen. Men även för plånboken genom lägre energikostnader under byggnadernas hela livstid. Vi såg att det fanns tekniska lösningar och praktiska exempel som visade att det var möjligt att bygga och renovera betydligt mer energieffektivt än vad normen kräver. Trots detta gick utvecklingen alltför långsamt. Därför instiftade vi år 2007 ett särskilt program för att stärka marknaden för energieffektiva byggnader. Programmet påbörjades 2008 och avslutas 2010. Totalt avsattes 24 miljoner kronor för att på olika sätt stimulera den västsvenska byggnadssektorn till att bygga mer energieffektivt. Idag har programmet pågått i nästan tre år. Vi har inom programmet initierat, drivit och delfinansierat ett 30-tal projekt. I projekten har vi samarbetat med kommuner, branschorganisationer, universitet, forskningsinstitut, byggbolag och stora fastighetsförvaltare. Men även med mikroföretag och privatpersoner som har valt att bygga energieffektivt. Genom projekten har vi samlat på oss en mängd erfarenheter och resultat. Med denna skrift vill vi dela med oss av våra kunskaper från de projekt vi medverkat i. Vi vill också visa resultaten från programmet och dess delmål. Under programperioden har marknadsutvecklingen varit positiv. Fler och fler bygger energieffektivt och det finns en ökad efterfrågan på kompetens inom området. Västra Götaland ses idag som en föregångsregion med många välbesökta demonstrationsprojekt. Samtidigt kvarstår flera utmaningar. Framför allt för att energieffektivisera det befintliga beståndet. Här krävs både politisk vilja och innovativa lösningar. Vi på Västra Götalandsregionen kommer därför att fortsätta arbeta för fler energieffektiva byggnader under 2011 och framgent. Vi önskar dig trevlig läsning! Välkommen att ta kontakt med oss för mer information och fortsatt dialog. Per Olov Blom Ordförande Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Åsa Lindell Programansvarig Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Miljönämndens program för energieffektiva byggnader är ett treårigt program (2008 2010) som genom projektstöd, samverkan och aktiviteter ska stärka marknaden för energieffektiva byggnader i Västra Götaland. Programmet arbetar för att få fler i Västra Götaland att bygga och renovera energieffektivt. Redaktion: Projektledare: Lukas Åvall, WBL Reklambyrå, www.wbl.se Art Director: Teddy Wagnborg Skribenter: Mia Olsson Broander m fl Fotografer: Magnus Cimmerbeck m fl 2

4. 8. innehåll Nya affärsmöjligheter för de som vågar 4 Passivhus live 7 Lätt att göra rätt i Kongahälla 8 Hållbar renovering kräver också subventioner 12 Från miljonprogram till miljöprogram 14 Viktigt samarbete inom Build with CaRe 18 Forskningsresa med feedback för framtiden 19 Utbildning och verktyg gäller på Passivhuscentrum 22 Sveriges 16 miljömål 23 Godmorgon Viskafors 24 Uppföljning av programmets mål och mätetal 28 Projekt och partners 33 Vad menas med energieffektiva hus? 34 Programrådet 35 19. 3 14. 24.

NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER FÖR DE SOM VÅGAR Fredrik Kjellgren, arkitekt, Kjellgren Kaminsky Fyra företag av olika storlek, inriktning och karaktär, men med en sak gemensamt. Att utifrån lönsamhetskrav ta fram bästa möjliga lösningen för kunden, brukarna och miljön. På privat basis har vi alltid diskuterat miljöfrågor, men vi hade av någon anledning aldrig fört in vårt engagemang i jobbet. När vi startade eget för tre år sedan frågade vi oss varför. Vi bestämde oss för att satsa fullt ut och bli ledande aktörer inom hållbar arkitektur. Fredrik Kjellgren driver uppstickande arkitektbyrån Kjellgren Kaminsky i Göteborg tillsammans med kollegan Joakim Kaminsky. På bara tre år har de hunnit bli rikligt uppskattade och belönade för sina byggnader och sitt angreppssätt. Invalda i European Business Award Det började med vinsten i tävlingen om Strandbaden i Falsterbo 2007, vinsten som fick dem att våga hoppa av från sina anställningar på Wingårdhs. Det var roligt. Där stod vi och en massa farbröder i 55-årsåldern. I september 2010 blev den unga arkitektbyrån i sällskap med 14 svenska börsnoterade företag invalda i European Business Award: ett slags Europamästerskap för näringslivet, där varje land skickar sin absoluta elit. Visst är tävlingsmomentet inspirerande, men det är inte det som driver oss i grunden. Vi gillar att lösa problem. För att lyckas gäller det att man är öppen för olika influenser och inte rädd att ta till sig andras kunskap. Utifrån det vill vi skapa poetisk arkitektur av god kvalitet. Ritar typhus för Emrahus Redan från start visste de två kompanjonerna att de antagit en stor utmaning. Via goda vännerna arkitekt Hans Eek och projektledare Anders Kyrkander på Passivhuscentrum lärde de sig allt om passivhustekniken. Snart inledde byrån ett samarbete för att rita passivhus för typhustillverkaren Emrahus i Skåne. Vi har hittills ritat närmare 20-talet kataloghus för dem och 2010 byggdes den första villan, cirkulära Villa Atrium i Borlänge, som blev klassad som Sveriges då tätaste passivhus. Men Kjellgren Kaminsky tänker inte bara i hustermer. 2009 tog företaget 500 000 kronor från sin vinst och startade Super Sustainable, en tankesmedja som samlar engagerade människor från hela världen för att undersöka, främja och utveckla hållbara designlösningar; allt från små prylar till stadsplanering. Samarbetet har bland annat resulterat i en superhållbar skyskrapa och en arkitektonisk vision av ett Super Sustainable Göteborg som bland annat på visas på Ekocentrum och Stadsmuseet i Göteborg. Samarbetsprojekt med Formasbidrag Vi är mycket för att jobba öppet och dela kunskap. Genom europeiska universitetsnätverket Leonardo tar vi emot arkitektstudenter som jobbar hos oss på halvårsbasis. Och så ska vi precis gå in i ett Formasfinansierat forskningsprojekt kring framtidens miljonprogram ihop med bland andra Älvstranden Utvecklings AB och SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Kjellgren Kaminsky jobbar kontextuellt byggnaden, föremålet eller stadsplanen ska ingå som en naturlig del i sammanhanget. Stort fokus läggs på att förstå utgångspunkten. Det händer ofta att vi får lösa saker som andra 4

gått bet på. Kanske är det för att vi tar reda på vad som är pudelns kärna och gärna frågar och tänker några varv till. Är akustiken det viktigaste för projektet så cirklar lösningen kring det. Är det att bygga billigt med passivhusstandard, får vi försöka lösa det. När det gäller att få ner byggkostnader på stora byggprojekt är Fredrik Kjellgren övertygad om att nyckeln är att förstå hur byggprocessen ser ut. Det kräver en stor initial investering i tid. Först då kan projektet i slutänden bli billigare än IKEA Boklok-konceptet, trots att det handlar om passivhus. Å andra sidan tycker jag att fixeringen kring själva byggkostnaden är överdriven. Man tänker aldrig så i andra sammanhang. Ingen köper ju en fond bara för att initialkostnaden är låg. REC Indovent tiodubblar 2005 tog 50-åriga företaget REC Indovent i Sisjön, söder om Göteborg det strategiska beslutet att förvärva företaget Temovex. I samband med detta rensade man också upp i den befintliga produktportföljen för att ytterligare fokusera sin verksamhet på energi- och miljölösningar. Det började egentligen fem år tidigare, år 2000, när Energimyndigheten arrangerade en tävling om bästa värmeväxlaren och vi vann, berättar VD Göran Floman. När passivhusen sedan byggdes i Lindås 2001 var vår värmeväxlare det givna valet. Resan hade börjat på allvar. REC Indovent startade 1954 som en agentur för industrislang och säljer förutom sina energi- och ventilationslösningar specialstål och gjutgods. Idag står energi och ventilation för drygt 60 % av omsättningen. Företaget har gått från ett kapacitetstak på 400 ventilationsaggregat per år till 5 000. Det är en tiodubbling av produktionskapaciteten sedan 2005. Men intäkterna har inte tiodubblats än. Vi tror och har länge trott på passivhustekniken och en ökad efterfrågan. Men det krävs ett regelverk för att marknaden för lågenergihus och passivhus ska sätta fart. Politikerna måste få upp ögonen för vikten av långtgående incitament. Så länge det inte finns krävs det en stark medvetenhet och förmåga att ställa krav hos beställarna. Bidra till export De senaste fem åren har REC Indovent byggt upp en dominerande ställning på marknaden och varit med i många prestigeprojekt såväl i Sverige som utomlands; totalt närmare 1 000 passivhusbostäder, däribland Villa Atrium i Borlänge och stora flerbostadsprojekt (nybyggnation och renovering av passivhus däribland Brogården i Alingsås) och det första passivhuset i Japan (ett äldreboende i Nagano 2006), passivparhus i Norge och plushuset Villa Åkarp i Skåne. Faktum är att vi levererade ventilation till världens första passivhus som byggdes i Darmstadt i Tyskland (1991). Vi har många utländska intressenter som har kontaktat oss och en färdig exportstrategi. Vi är alltså redo. Men innan vi ska kunna bidra till svensk exportindustri måste vi bygga upp en kritisk massa på hemmaplan. Beprövad teknik, nya funktioner Spetsprodukten för lågenergi- och passivhus, ventilationsaggregatet REC Temovex, bygger på beprövad gammal teknik. Den har tre styrkor som gör den unik, berättar försäljningschef Claes Jäderholm. Det första är användarvänligheten och det minimala underhållet som krävs (det finns inga rörliga delar och ingen risk för fukt eller lukt). Den andra är produktens fläktar med marknadens lägsta effekt (SP 2010). Tredje styrkan är de 30-talet funktioner i styrsystemet som är anpassade till lågenergi- och passivhus. REC Indovent har fokuserat på enkla och praktiska funktioner, som exempelvis att aggregatet går ner i luftväxlingshastighet när de boende är bortresta. Payoffen för investeringen handlar om energibesparing, komfort och hälsa. I pengar ligger den på 12 år, konstaterar Claes Jäderholm. VärsåsVillan under 40 kwh/kvm/år REC Indovent svarade även för leverans av ventilationen för typhustillverkaren VärsåsVillans första passivhus, Villa Toro i Lidköping 2007. Grunden var ett kataloghus (Rönnebo) där vissa delar ritades om. Vi gjorde Villa Toro på förfrågan. Många kunder har börjat efterfråga passivhus och vi har förprojekterat ett antal projekt. Sedan väljer de flesta att gå på energieffektiva lösningar och inte följa hela passivhustanken, berättar Christer Hjälm som är teknisk utvecklingsledare på VärsåsVillan. Det var i samband med byggnationen av Villa Toro 2007 som VärsåsVillan började fokusera på att bygga energieffektivt igen. Energieffektivitet var ingen direkt nyhet för oss. Vi tillverkade energieffektiva hus redan på 80-talet, i samband med förra energikrisen. Idag ligger alla Värsås- Villans byggda och projekterade hus i södra Sverige på ett energibehov under 55 kwh/kvm/år. Och många en bra bit under 40 kwh/kvm/år, säger Christer Hjälm. uuu Med beräknings- och CD-program optimerar Kjellgren Kaminsky projektets arbetsprocess och energieffektivitet redan från designstadiet. Här Villa Atrium, Borlänge. 5

Villa Toro, VärsåsVillan med ventilation från REC Indovent Prefabricerade passivhus VärsåsVillan ligger i kurortssamhället Lundsbrunn och är en av de tio största aktörerna på villamarknaden (ca 100 villor/år) och störst på fritidshusmarknaden (ca 110 hus/år). Idag kan kunden utgå från alla standardhus i VärsåsVillans villasortiment och få det anpassat till passivhusstandard. Företaget, som är årsbarn med REC Indovent och startade 1954, är en av få prefabricerande producenter med ett sådant erbjudande. De flesta passivhusen som byggs görs annars i gruppbebyggelse. Ett passivhus kräver mer förprojektering än ett traditionellt hus. Det ställer krav på att vi som experter kan styra slutprodukten till något riktigt bra vad gäller teknik, ekonomi, arkitektur med mera åt slutkunden. Vill skapa efterfrågan på enkelhet Idag läggs stora pengar på utsmyckningen av ett hus. För att få fler att bygga passivhus ser Christer Hjälm att branschen måste sluta tänka traditionellt, och försöker skapa efterfrågan på hus där energieffektiviteten och funktionen sätts i centrum. I det enkla finns många gånger både det sköna och det prisvärda. Kan man förflytta fokuset på traditionella exteriöra och interiöra lösningar, kan man istället från en lägre prisbild på samma yta få samma månadskostnad och mycket bra boendekvaliteter. Det kräver att man tänker arkitektoniskt och konstruktionsmässigt på ett nytt sätt, med minimering och effektivisering. Christer Hjälm ser positivt på framtiden: Vi har kompetensen och många nya värdefulla kontakter som gör att vi är med på arenan när energireglerna alltmer skärps. Vi prioriterar miljövänliga val både på produktsidan och hela vägen i produktionsoch projekteringskedjan. Att passivhus sedan har begränsningar i arkitekturen för att klara värmekomforten ser vi inte som något hinder. Istället ger det en möjlighet till nytänkande, med många nya infallsvinklar som vi inte avslöjar nu. NCC med öppna kort För NCC är energieffektiv byggnation numera en självklarhet. 2008 tog företaget fram ett koncept för lågenergihus med passivhusstandard. Efter ett antal projekt med hållbar renovering sjösatte vi dessutom året efter, 2009, ett helhetskoncept för hållbar renovering, berättar Magnus Simonsson som är Affärschef Hus på NCC Construction i Göteborg. Konceptet tar hänsyn till att varje kund, fastighet och område har sina unika förutsättningar. Samverkan är nyckelordet för att projektet ska gå i land: Varje hus är unikt. Och varje projekt måste inledas med en analys av huset, önskvärda åtgärder och beroende på avkastningskraven om de energisparande åtgärderna är lönsamma eller inte. Det kräver samarbete mellan utförare och byggherre och helt öppna kort. Här måste projektet vara i fokus och inte var och ens egen vinning. I ett partnerskap utvecklar NCC tillsammans med byggherren ett relevant paket av åtgärder som vid genomförandet ska skapa lönsamma synergieffekter mellan renovering, energieffektivisering och underhållsåtgärder. Synergieffekter en förutsättning För många som har en begränsad ekonomi är synergieffekterna själva förutsättningen för att renoveringen över huvud taget ska kunna genomföras, berättar Magnus Simonsson. En långsiktig helhetskalkyl tas fram gällande åtgärder som minskar drift och underhåll. Man tittar även på hur stor energibesparing som kan göras och inte minst vilka förutsättningar som finns för hyreshöjande åtgärder. Det handlar också om att göra genomförandet så effektivt som möjligt, med minimalt med störningar för hyresgästen, säger Magnus Simonsson. Nyckel till miljömålen Energieffektiv renovering skiljer sig mycket från energieffektiv nybyggnation. Dels kräver den detektivarbete initialt och inbegriper både energirenovering och vanligt underhåll. Dels kräver den samverkan och total öppenhet från start. Magnus Simonsson: Det är ett bra sätt att arbeta på. Här får kunden tillgång till vår bygg- och energikompetens i ett tidigt skede. Tillsammans kan vi tidigt minimera risker och avgöra om renoveringen är ekonomisk eller inte. 1 + 1 är inte 2. Det är 3. Magnus Simonsson är övertygad om att de energieffektiva renoveringarna är nyckeln till att Sverige ska klara de nationella miljömålen Riksdagen satt upp för 2020. De flesta kåkarna finns ju redan. Det är ju bara en bråkdel som byggs nytt. Den stora effekten får vi om vi koncentrerar oss på att gå in och rusta upp Sveriges befintliga bestånd energieffektivt. Ä 6

passivhus live För andra året i rad öppnar ett tiotal energieffektiva hus i Västra Götaland sina dörrar två dagar i november. Passivhusdagarna är ett tillfälle för allmänhet och bransch att lära mer om tekniken och träffa de som bor i husen. Östra Tjuvsundsberget, flerbostadshus i Kungshamn Under Passivhusdagarna kan den som vill kliva in och möta boende som gjort energismarta boendeval, men också lära mer om leverantörerna. Det är Västra Götalandsregionens miljönämnd som i samarbete med Passivhuscentrum står som arrangör, inom ramen för EU-projektet Build with CaRe. Dagarna är ett utmärkt sätt att inspirera privatpersoner till en mer energieffektiv livsstil och bana väg för branschen. De boende berättar ju direkt från verkligheten när det gäller ekonomi och komfort. Och så får man se hur husen fungerar i praktiken. Det ställs många bra och viktiga frågor under de här dagarna, berättar projektledare Gunilla Fransson Bangura. Givande rundturer Under Passivhusdagarna bjuder arrangören in till kostnadsfria rundturer med buss, visning och ibland föreläsning på de olika objekten. På bussarna blandas fackfolk med studenter och privatpersoner. 2009 gick en av turerna till renoverade 70-talshuset Villa Kanndalen på Öckerö, Bottnevägens passivradhus i Torslanda och Hamnhuset på Norra Älvstranden. En annan till Passivhuscentrum i Alingsås, via Brogården och Eksluttningen i Alingsås och slutligen till Pumpkällehagen i Viskafors. Många hörde av sig efteråt och tackade. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus år 2002. Sedan dess har allt fler länder anslutit sig, bland annat Sverige. Dagarna har varit mycket uppskattade! Besökarna är allt från husägare som står i begrepp att förändra sitt boende till rent fackfolk. De flesta är från Västra Götalandsregionen, men vi har även besökare från övriga landet och utlandet. Kommunen nyckelspelare Förutom Pumpkällehagen som drar mycket folk tack vare stort engagemang från kommunen och Viskaforshem, så vill många veta mer om hur man bygger sitt eget passivhus. När det gäller att bygga eget energieffektivt finns det ett stort behov att lära mer. Här får den intresserade all information samlad och slipper leta efter expertisen. Det är också intressant att se hur mycket man kan göra runt de här dagarna. Varje kommun avgör hur stor uppmärksamhet och vilken effekt evenemanget får. Passivhusdagarna 2010 bjöd på flera nyheter. Gunilla Fransson Bangura: Dels finns det nya spännande hus att besöka och nya inslag på rundturerna. Vi har också utvecklat hemsidan med objektsblad inklusive fakta kring husens energivärden, materialval och leverantörer. Hemsidan är för övrigt inte slut bara för att Passivhusdagarna stängs. Den förmedlar kunskap, inspiration och kontakter året om! Ä 7

BILD: METROARKITEKTER I GÖTEBORG NÄSTA GENERATIONS BYGGNADER Att gå från lågenergihus till aktiva hus hur skapar vi nästa generations energieffektiva byggnader i Kongalätt att göra rätt i Kongahälla I Kungälv håller den nya stadsdelen Kongahälla på att ta form. Den har en utpräglad energi- och miljöprofil och en sällan skådad ambitionsnivå. Inte minst på grund av en engagerad kommun. Vi säger och tycker att vi som individer ska leva på ett för miljön långsiktigt hållbart sätt. Men vi gör något helt annat. De meningarna kan man läsa i kvalitetsprogrammet för Kungälvs nya stadsdel Kongahälla. Och faktum är att de varit något av en utgångspunkt för hela områdets planering. Det måste bli lätt att göra rätt, och det har varit grundtanken för Kongahälla, säger Henrik Haglund, projektledare samt mark- och exploateringschef på Kungälvs kommun. STORT FÖR KUNGÄLV Med 900 bostäder och en stor handelsanläggning är Kongahälla Kungälvs största byggprojekt på länge. Man planerar för byggstart 2011 och ett bostadsområde med en blandning av bostads- och hyresrätter som ska passa såväl pensionärer som par utan barn, ensamstående och familjer. Ett område som blir en integrerad del av det Kungälv som redan finns. Också på andra sätt har Kungälvs kommun tagit ett helhetsgrepp. Inte nog med att man planerar för nästa generations energieffektiva byggnader och tänker lösa energifrågan med förnybar energi. I planerna ingår en grön och levande stadsmiljö med system som gör det enkelt för den enskilde att leva resurshushållande. Det handlar om alltifrån lättillgängliga miljörum för avfallshantering och trafiklösningar som gynnar gångtrafikanter och cyklister till en helhetssyn på material och byggande. En hållbar stadsutveckling handlar visserligen om städer som befinner sig inom ramarna för vad naturens resurser tål och som ger minimerad klimatpåverkan. Men minst lika viktigt är den sociala och ekonomiska dimensionen av hållbarhetsbegreppet, det vill säga att städer utvecklas för att stärka livskvaliteten och den sociala sammanhållningen hos dem som lever i staden, säger Henrik Haglund. 8

BILD: METROARKITEKTER I GÖTEBORG hälla? är ett projekt inom Västra Götalandsregionens program för energieffektivt byggande, finansierat av Västra Götalandsregionen, det europeiska partnerskapet Build with CaRe och Kungälvs kommun. Målet är att i ett första steg sänka energianvändningen i bostäderna med 40 % (jämfört med dagens byggnorm, det vill säga maximalt 66 kwh/kvm och år). För att ta reda på vad som krävs för att ta ytterligare steg mot passivhus/nollenergihus/aktiva hus har Kungälvs kommun tillsammans med Sveriges Tekniska Institut, SP, studerat vilka förutsättningar som krävs, både vad gäller byggnadsteknik och energisystem, för att uppnå energiproducerande hus i Kongahälla. Samverkan är nyckeln till att få ett sådant här projekt att fungera, menar Henrik Haglund. Redan i programstadiet beskrev kommunen de kvaliteter och funktioner som ska känneteckna den nya stadsdelen. Det framgick klart och tydligt vilken ambitionsnivå och avsikt projektet har. Kongahälla har sedan utvecklats i samverkan med de fyra byggherrarna KF Fastigheter, Riksbyggen, Kungälvsbostäder och Förbo samt deras respektive arkitekter. EN MER VARIERAD STADSDEL Också arkitekterna har jobbat i grupp. Representanter från de olika bostadsbolagens arkitektkontor har enats till exempel om att vägen till en miljö- och klimatmedveten livsstil fjärmar sig från den homogena och rationella arkitektur som kännetecknar många bostadsområden av idag. Kongahälla ska bli 9 en stadsdel med mer variation och komplexitet. En blandning av byggnadstyper och skala ska bidra till en känsla av modern småstad, och man vill förstärka det kungälvska också genom gårdsfasader i trä. Den lägre bebyggelsen är vald också eftersom man vill ha solbelysning på gårdar och fasader. Faktum är att hela kvartersstrukturen förändrats efter solstudier. En gemensam rygg mot norr gör att byggnaderna skyddar de inre gårdarna från yttre störningar. Mot söder och in mot Bäckparken utrustas fasaderna med balkonger i varierande storlek och placering. Vissa hus ska få sedumtak och en del av fasaderna in mot parken kläs i grönska, så att parken ska kännas större. I gestalningsprogrammet talas också om toleranta mötesplatser i det offentliga rummet och om uuu

Här ska det nya området växa fram strövgator anpassade för gångtrafikanter och cyklister snarare än för bilar. VISUALISERING FÖR KUNGÄLVSBORNA När vi är på besök i Kungälv pågår en utställning av detaljplanen på biblioteket i Mimers hus. Här kan Kungälvsborna studera hur det här stora byggprojektet kommer att växa fram. Lisa Ström, energiansvarig för Kongahälla, konstaterar: Det är intressant att ha ett så brett samarbete som vi har i det här projektet, även om olika parter naturligtvis har olika utgångspunkter. Bostadsbolagen har till exempel olika sätt att tänka beroende på om de ska förvalta fastigheten eller inte. Hon berättar om planer på härvärme istället för närvärme: om att Sveriges Tekniska Institut, SP, har gjort en förundersökning om en solelanläggning på den planerade handelsanläggningens tak. Hon berättar om ett samarbete med Kungälv Energi, som kan leverera förnybar fjärrvärme från solfångaranläggningar och biobränsle. Om vikten av att visualisera energianvändning, så att det blir enkelt för enskilda användare att mäta sin förbrukning. Kungälvs kommun uppmuntrar också fastighetsägarna att göra livet lätt för Kongahällaborna: bostadsbolagen rekommenderas till exempel att erbjuda fri anslutning till bilpool under det första boendeåret. Och handelsanläggningens fastighetsägare rekommenderas att erbjuda laddningsstationer för elfordon. Men än återstår många byggstenar innan Kongahälla är färdigbyggt. I skrivande stund funderar Kungälvs kommun på hur man ska införliva resultaten från studien: Att gå från lågenergihus till aktiva hus hur skapar vi nästa generations energieffektiva byggnader i Kongahälla? Ä 10

BILD: METROARKITEKTER I GÖTEBORG Utveckling av den nya stadsdelen Kongahälla, Kungälv Lisa Ström, energiansvarig för Kongahälla 11

hållbar renovering kräver också subventioner Ska vi nå våra miljömål räcker det inte att våra nybyggnationer görs energisnåla. Allt som byggs om idag måste också göras energieffektivt. Men det ställer höga krav på byggindustrin och gemene man. Tidigare har fokus inom energieffektiv renovering rört flerbostadshus. Men nu ökar intresset för att göra sitt eget hus energieffektivt. Få i branschen vet vad som krävs. Och få husägare är beredda att lägga pengarna för att börja rätt: med en vettig undersökning av husets konstruktioner, material, täthet, fukthalt, radonhalt och värmebehov. Istället finns risken att man utför enstaka åtgärder och målar in sig i ett hörn. Huset som ett system Ola Henriksson, vd på Energieffektiva Hus, har utfört renoveringen av Villa Kanndalen på Öckerö ett tidstypiskt 70-talshus som före renoveringen drogs med sprickor i fasaden, dåligt tak och fönster som läckte energi. Projektet startade med en grundlig undersökning som resulterade i en plan hur renoveringen behövde utföras som helhet och i detalj. Renoveringen måste göras utifrån ett systemtänk. Slutprislappen för varje renovering beror sedan helt på fastighetens skick, så den varierar kraftigt. Men i fallet Villa Kanndalen låg extrakostnaden (jämfört med en traditionell renovering) för isolering och energieffektiva fönster på 220 000 kronor. En investering som kan räknas hem på sikt eftersom den medför både lägre driftskostnad och ökad komfort och därmed ett högre marknadsvärde. Ett nytt tak, helt utifrån passivhustekniken, byggdes ovanpå det gamla. Väggarna i den gamla vindens fasad tätades med fuktavvisande diffusionsöppen folie. Krypgrunden tilläggsisolerades och elradiatorerna byttes ut mot en ventilationsanläggning med värmeväxling. Efter renoveringen sjönk Villa Kanndalens årliga energiförbrukning från 162 till 49 kwh/kvm. Startkostnad en bromskloss Ett av huvudmålen med den här typen av renoveringar är att energibehovet, och därmed kostnaden ska bli lägre. Värt att tänka på är att lågenergianpassningen ökar fastighetens marknadsvärde. 12

Frågan är bara hur många som kommer dit. En inledande undersökning och plan för renoveringen kan i runda slängar hamna mellan 40 000 och 50 000 kronor. Det är en hög startkostnad för en privatperson, tycker Ola Henriksson. Två barriärer för småhusägarna att ta sig igenom alltså, innan man fått något gjort på huset över huvud taget. Sedan gäller det att hitta kunniga hantverkare och leverantörer, eller övertyga de man redan har att anamma den nya tekniken. Ola Henrikssons förslag är subventioner för inledningsskedet och mallar som stöd för genomförandet. Det måste till ett ekonomiskt incitament. Det finns en uppsjö av hus som snart behöver åtgärdas. En regional mall för undersöknings- och planeringsfasen skulle tillföra värdefull kompetens och säkerställa väsentligt högre kvalitet och lägre kostnad för varje enskild renovering. Ä Västra Götalandsregionen har samarbetat med Energieffektiva Hus för att sprida erfarenheterna från projektet 13

från miljonprogram till miljöprogram Ing-Marie Odegren, VD Alingsåshem Att utveckla och förmedla nya angreppssätt och ny teknik vid renovering av miljonprogramshus är målet för forskningsprojektet Milparena, som fokuserar på de energislukande lägenheterna i miljonprogrammet. Kombinerar man energieffektivisering med social upprustning finns det stora samhällsekonomiska vinster att göra. Miljonprogramsområdena är en tacksam arena för energieffektivisering. De hus som byggdes 1965 75 för att råda bot på bostadsbristen har förhållandevis stora värmebehov. När de nu är i behov av renovering är det ett gyllene tillfälle att samtidigt göra dem mer energieffektiva. Det är ju en chans som kommer tillbaka först om 30 50 år. Det här är något som forskningsprojektet Milparena (= Miljonprogramsarena) tagit fasta på. Det är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Chalmers, SP Energiteknik och sex kommunala bostadsbolag i västsverige. Ett stort antal forskare och experter på energieffektivisering är involverade och målet är att hitta nya lösningar för hur man kan minska energianvändningen i ett befintligt hus. Renoveringar handlar inte bara om att underhålla. De handlar om att skapa mervärde, hävdar Alingsåshems VD Ing-Marie Odegren. Brogården, som tillhör Alingsåshems bestånd, är ett bra exempel. Området byggdes 1971 73 och var precis som många andra miljonprogramsområden i Sverige i stort behov av både renovering och energieffektivisering. Inför ombyggnationen gjorde Alingsåshem ett grundligt planeringsarbete och tänkte lika mycket på den sociala hållbarheten som den miljömässiga. MER ÄN TEKNIK Att energieffektivisera miljonprogramsområden är långt ifrån bara en fråga om teknik, säger Ing-Marie Odegren. Det är en ledningsfråga! Man måste tänka visionärt och ta hänsyn både till samhällsutvecklingen och till de människor som bor i varje enskilt område. I Brogården har man överträffat byggnormen både vad gäller tillgänglighet och energieffektivitet. Drygt hälften av lägenheterna har handikappanpassats så att äldre hyresgäster kan bo kvar längre i området. Det finns undersökningar som visar att gamla som bor kvar med stöd i sin lägenhet kostar samhället 14

Energieffektiv renovering, Brogården i Alingsås Bengt Josefsson, förvaltningschef Alingsåshem 150 000 kr per år, att jämföra med de som flyttar till ett särskilt boende och kostar 500 000 kr om året. Det är den typen av långsiktiga överväganden man måste göra inför den här typen av renoveringar, säger Ing- Marie Odegren. Brogårdens förvaltningschef Bengt Josefsson berättar att man försökte ta tillvara de tillgångar som fanns i området och bygga bort det man upplevde som brister. De tydliga gårdsbildningarna och entréerna mot gårdarna fick vara kvar. Däremot såg man till att ge de torftiga entréerna skärmtak och belysning och bytte ut det porösa fasadmaterialet i sten mot keramiska plattor som bättre står emot försurningen. Dessutom bytte man ut de indragna balkongerna mot utanpåliggande och byggde därmed bort de köldbryggor som tidigare uppstod på grund av att balkongen stod på samma bottenplatta som lägenhetsgolven. Kök och badrum byttes också ut, liksom alla ytskikt. Att Brogården bestod mest av tvåor och treor ansågs också vara en begränsning. Därför byggde man ihop en del lägenheter och har nu fler familjer bland hyresgästerna. täta klimatskal i brogården Den dåliga ljudisoleringen i lägenheterna försvann av sig själv när man byggde om husen till passivhus, som i praktiken betyder tjocka, både värme- och ljudisolerande väggar. Eftersom man byggde täta klimatskal och nu använder värmeväxlare för ventilationsluften, kan värmen i rumsluften utnyttjas för att värma den 15 kalla inkommande luften. Under de allra flesta dagar på året hålls innetemperaturen uppe tack vare den värme som genereras av hushållsapparater, belysning och de boende själva. De dagar på året då det är kallt finns ett litet fjärrvärmeuppvärmt värmeelement i värmeväxlaren att ta till. Hur är det då att bo i ett passivhus? Carina Corriere, som är engagerad i hyresgästföreningen och har bott på Brogården sedan 1993, tycker att skillnaden känns mer än den syns: Det är en helt annan luft i lägenheten sedan huset blev ett passivhus. Det blir aldrig instängt på samma sätt som det kunde bli förr: när vi kom hem från flera veckors semester i somras var luften i lägenheten lika bra som vanligt. uuu

Vi har lärt oss mycket genom det här pilotprojektet och kommer att tillämpa kunskaperna på vårt övriga bostadsbestånd. Johan Niklasson, teknisk chef, Poseidon. De dragiga, kalla golven är också helt borta. Men visst får man tänka lite annorlunda än tidigare. Man bör till exempel inte öppna fönster när solen ligger på då släpper man ju in värmen. Och inte låta fönster stå öppna länge när det är kallt ute då släpper man in kylan. I Brogården har man också sett till att nutidsanpassa området på en mängd andra sätt. Inte minst genom att se till att det finns fler gemensamhetslokaler, där Carina Corriere och hennes kollegor regelbundet anordnar Öppet hus för att informera de andra hyresgästerna. Man har också individualiserat värmekostnaden. Förr hyrdes lägenheterna ut med värme, varmvatten och el inbakat i hyran, vilket knappast hjälpte hyresgästerna att bli medvetna om sin energianvändning och inte heller motiverade dem att minska den. Nu mäts värmetillförseln separat i varje lägenhet och varje hyresgäst betalar för sig, säger Carina Corriere. backa röd, KAJSAS GATA 119 Bostads AB Poseidon tillhör också de kommunala bostadsbolag som deltagit i Milparenaprojektet. I deras fall handlar det om ett pilotprojekt: lågenergihuset på Kajsas Gata 119, som ligger i Göteborgsförorten Backa. Med 1 500 lägenheter är det stadens största miljonsprogramsområde. Huset på Kajsas Gata 119 är ett punkthus med 16 lägenheter. Det byggdes 1971 och var i behov av renovering. För att minska energianvändningen har huset utformats lufttätt och välisolerat samtidigt som det har försetts med en energieffektiv ventilation som ger ett bra inomhusklimat. Vi har tilläggsisolerat fasad, tak och krypgrund, bytt fönster och balkonger och installerat ett nytt ventilationssystem; ett till- och frånluftsystem med värmeåtervinning, säger Cathrine Gerle, projektledare på Poseidon. Huset värms upp med förvärmd tilluft, som kommer genom värmeväxlingen med frånluften. Dessutom har vattenradiatorer installerats för kompletterande uppvärmning vid köldtoppar. Utöver de energibesparande åtgärderna har badrum, kök och alla ytskikt rustats upp. El-, vatten- och avloppsinstallationer har bytts ut. 16

Backa Röd, Göteborg Tore Larsson, fastighetsingenjör, säkerställer det planerade underhållet i Backa Röd Huset, som tidigare hade en energianvändning för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel på cirka 180 kwh/kvm och år, förbrukar efter ombyggnaden bara 60 kwh/kvm och år. En minskning med 70 %. Johan Niklasson är teknisk chef på Poseidon: Vi har lärt oss mycket genom det här pilotprojektet och kommer att tillämpa kunskaperna på vårt övriga bostadsbestånd. Men i dagsläget kan inte enbart energieffektiviseringen motivera de kostnader som en så genomgripande renovering som den på Kajsas Gata 119 medför. Därför kommer vi att välja ut de mest lönsamma åtgärderna när vi fortsätter att renovera i Backa. Jan-Olof Dalenbäck på Chalmers är projektledare för Milparena. Som forskare har han fokus på kunskapsspridning, både vad gäller byggnadernas installationer och täta byggnadsskal, och vad gäller mer övergripande frågor som hur bostadsbolagen fattar sina beslut och vilka faktorer som bidrar till att bostadsbolag faktiskt bestämmer sig för att energieffektivisera. SE PÅ TOTALEKONOMIN Det krävs både kunskap och engagemang, konstaterar han. Det är inte alltid lönsamt att renovera. Ibland blir det mer ekonomiskt att riva och bygga ett nytt hus. Men att energieffektivisera gamla hus i samband med renovering ger en klart bättre totalekonomi än att göra det separat. Förhoppningen är förstås att de konstruktiva lösningar som kommer fram i Milparenaprojektet ska kunna appliceras på andra renoveringsobjekt och nybyggen. Brogården fick nyligen Nordiska Kooperativa och Allmännyttiga Bostadsföretags Organisations förnyelsepris och toppar numera Alingsåshems nöjdkund-index. Trots att invånarna i praktiken bott på en byggarbetsplats sedan 2006. Men även om området blivit ett föredöme tror Ing-Marie Odegren inte att det går att kopiera helt och hållet. Varje bostadsområde är unikt. Husen i sig har inget värde om inte människorna som bor där tycker att de har det. Man måste alltid utgå från människorna och deras behov. Ä 17

viktigt samarbete inom Build with CaRe Västra Götalandsregionen leder och ingår i det europeiska partnerskapet Build with CaRe, där 19 organisationer från 10 regioner ingår. Build with CaRe delfinansieras av Interreg Nordsjöns program IVB. Eftersom byggnation står för 40 % av EU:s energikonsumtion, är energieffektiva byggnader en nyckelfråga för att nå EU:s klimatmål. Och försöken att minska negativ påverkan på klimatförändringarna är starkt prioriterade. Build with CaRe arbetar för att mobilisera alla tillgängliga krafter för att energieffektiv byggnation ska bli en självklar standard. Internationell kunskapsarena I ett nätverk med 19 partners tillhandahåller Build with CaRe såväl en arena som verktygen för att utbyta kompetens och erfarenheter. De 19 organisationerna från 10 regioner och 5 länder i Nordsjöregionen får tillgång till de senaste insikterna, goda exempel, kritiska granskningar av lokala aktiviteter och ett professionellt nätverk. En partner är renoveringsprojektet Prittlewell Chapel i Southend-on-Sea, 40 minuters tågresa från London. Att kunna dela (med sig av) vårt arbete tack vare finansieringen av Build with CaRe är oerhört värdefullt både lokalt och internationellt, säger projektledaren Neil Pointer. Trots att tekniken finns tillgänglig, fortsätter energianvändningen i byggnader att vara högre än nödvändigt. Build with CaRe tar tillsammans med byggsektorn de nödvändiga stegen för att utveckla en transnationell strategi för ökad energieffektivitet. Frågan är inte längre om utan hur. Möjliggörare för Programmet Programmet för Energieffektiva Byggnader har haft mycket nytta av Build with CaRe. Med Västra Götalandsregionen som aktiv partner har ett kunskapsutbyte möjliggjorts mellan västsvenska aktörer och de som är med i partnerskapet. Västra Götalandsregionen har dels kunnat sprida sin kunskap internationellt och dels fått delfinansiering och kunnat ta viktiga projekt vidare; så som internationella forskningsprojekt och Passivhusdagarna. Med en gemensam agenda när det gäller utbildning, goda exempel och att sätta en norm skapas ett naturligt och utbrett kompetens- och erfarenhetsutbyte, säger Hanna Blomdahl som är projektledare på Build with CaRe och anställd på Västra Götalandsregionen. Jag tycker att Build with CaRes inriktning att mobilisera all kraft och kompetens man har till förfogande är utomordentlig. Goda exempel på olika slags energieffektiva byggnader är viktigt för att lyfta frågan, men marknaden själv kan inte åstadkomma nödvändig utveckling. Policy- och beteendemässiga ändringar är däremot helt avgörande för att få byggsektorn att producera fler energieffektiva byggnader, säger Christian Kornevall som är direktör på World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Ä Build with CaRe partner Marischal College, Aberdeen. 16 200 kvm energieffektiv renovering 18

forskningsresa med feedback för framtiden Att sprida kunskap om energieffektivt byggande och boende är målet för ett flertal forskningsprojekt, som Västra Götalandsregionen medfinansierar. Vi pratade med några av forskarna. uuu Hamnhuset, flerbostadshus Eriksberg, Göteborg 19

Kan vi hitta metoder och modeller för energieffektiva byggnader så kommer marknaden att utvecklas snabbare, säger Eva Sikander, sektionschef för energiteknik, byggnadsfysik och innemiljö på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Andelen energieffektiva byggnader ökar stadigt. Men det är fortfarande bara ett decennium sedan Sverige fick sitt första passivhus och erfarenheten av energieffektiva byggnader är begränsad. Bostadssektorn står för ca 20 % av Sveriges totala energianvändning och byggsektorn som helhet för hela 40 %. Den svenska regeringens målsättning är att energianvändningen i byggnader ska minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050 (jämfört med år 1995). Alltså är det viktigt att vi lär av de erfarenheter vi har. SYSTEMATISERA ERFARENHETER Just nu pågår ett antal forskningsprojekt som syftar till att systematisera de erfarenheter som hittills gjorts på området. Västra Götalandsregionen har till exempel inlett ett samarbete med Göteborgs universitet där man tillsammans med ett flertal kommuner ska titta på energieffektiva bebyggelse- och samverkansformer, planeringsprocesser samt brukarinvolvering och tekniska system som gör det möjligt. Utöver detta samarbetar Västra Götalandsregionen med flera andra högskolor. Bland annat med Chalmers Tekniska Högskola när det gäller att hitta metoder för att renovera energieffektivt. På SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har man med hjälp av finansiering från bland andra Västra Götalandsregionen startat flera forskningsprojekt med målet att öka kunskapen både bland beställare, arkitekter, entreprenörer, projektörer och boende. Eva Sikander berättar om forskningsprojektet Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen som pågår i Lindås, söder om Göteborg. lufttäta hus? Lindåshusen är Sveriges första radhusområde med passivhusstandard, byggt 2001. Vi ska göra intervjuer med boende i 10 av de 20 husen. Vi gör tekniska mätningar och kontrollerar till exempel värmeväxlarnas effektivitet och klimatskalens åldrande: Är de fortfarande lufttäta? Hur klarar plastfolier, tejper och fogmassor tidens tand? Men vi gör också intervjuer med de boende: Vad är de nöjda med? Vad går att förbättra? Allt med målet att ge bygg- och fastighetsbranscherna feedback. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut håller också i ett forskningsprojekt som utgår från flerbostadshuset Hamnhuset i Göteborg. Med 115 lägenheter är det Sveriges just nu största passivhus. Det stod färdigt sommaren 2008 och det var med det som passivhustekniken på allvar etablerades i Göteborg: Hamnhuset har blivit normgivande för Göteborgs stads nya miljöprogram som avser råd och krav för all markanvisning för bostäder i kommunen. Här finns många av de tekniska lösningar som är vanliga i passivhussammanhang: välisolerade väggar, värmeväxlare (FTX), genomtänkta fönster och solfångare på taket. Projektet har rönt stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands och här finns naturligtvis lärdomar att dra. bra förutsättningar för hamnhuset Flerbostadshus som Hamnhuset har på sätt och vis bättre förutsättningar för energieffektivitet än till exempel en fristående villa, eftersom lägenheter har färre ytterväggar i förhållande till golvytan. När det gäller förläggning av ventilation och värmesystem kan det å andra sidan vara lite svårare i ett stort hus som Hamnhuset, säger Svein Ruud, biträdande sektionschef för system- och installationsteknik på SP. Vi är mitt i projektet men jag kan konstatera redan nu att de flesta Erfarenhetsåterföring från Lindåshusen, Sveriges första passivhus 20

lägenheter i Hamnhuset har en jämn temperatur kring 20 grader under uppvärmningssäsongen. Men det finns detaljer vi kan förbättra. Bor man i en hörnlägenhet högst upp så har man förstås mer ytterytor och det har visat sig påverka temperaturen. De lägenheterna behöver använda de elbatterier som varje lägenhet har i reserv i högre utsträckning än de andra. Placeringen av dessa eftervärmare är inte optimal, något att tänka på vid framtida projekt. Det har också visat sig att FTX-aggregaten i vissa fall återför inte bara värme utan också lukt, till exempel matos. Det är en problematik som vi måste titta närmare på inför kommande projekt. ENKÄT TILL DE SOM BOR Parallellt med de tekniska mätningarna görs undersökningar i enkätform om hur de boende upplever den termiska komforten och hur de använder och upplever tekniken i Hamnhuset. De resultaten ska sedan jämföras med resultatet från ett vanligt nybyggt flerfamiljshus. Samtidigt som man på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut hämtar feedback från Lindåshusen och Hamnhuset håller man också på att utveckla en metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader. I arbetet med den typen av byggnader är det viktigt att se på byggnaden som ett system, menar man. Nya, energisnåla konstruktionslösningar, som en välisolerad klimatskärm och effektiva ventilationssystem, påverkar inte bara energianvändningen utan också andra funktioner, som konstruktionernas fuktsäkerhet och inomhusklimatet. Alltså är det viktigt att ta hänsyn till inomhusmiljö- och beständighetsfrågor när man fokuserar på energieffektivitet. Thorbjörn Gustavsson är projektledare för ByggaE : Vi följer ett flertal byggnadsprojekt och ska utifrån dem utarbeta ett koncept, som vi sedan kommer att provköra på andra byggnadsprojekt. Det finns en del kritiska moment i en byggprocess: dels de rent tekniska, som lufttätheten, men kanske framför allt de processtekniska, alltså hur man överför kunskap och information i byggprocessen. Det har visat sig att lyckade byggnadsprojekt ofta drivits av en superengagerad projektledare. Hur upprepar man det i en helt ny projektgrupp? BOENDE SPELAR ROLL Att energieffektivt byggande och boende inte bara kräver kunskap utan också engagemang berörs också i ytterligare ett av SP:s forskningsprojekt. Studien Brukarbeteendets betydelse utgår från hypotesen att de boende spelar en avgörande roll för hur mycket energi som går åt. Carolina Hiller är projektledare: Vi fokuserar på skillnader i energianvändning mellan hushåll i bygg- och installationstekniskt likadana hus. Närmare 60 medverkande hushåll har fått skriva dagbok under fyra vinterdagar, och har sedan intervjuats. Nu håller jag på att analysera svaren. Det blir intressant att ta reda på när på dygnet som energianvändningen är högst, tycker Carolina Hiller. Vet man det kan man ju bidra till beteendeförändringar till exempel genom att installera timer på tvätt- och diskmaskin. Den här typen av tvärvetenskapliga studier är viktiga, för de hjälper naturligtvis till att ge en mer komplett bild av energianvändningen. Man påverkas av sin omgivning och vi vill dra lärdomar från lågförbrukare. Ä Eva Sikander, Monica Axel, Svein Ruud och Carolina Hiller är med på resan 21

Utbildning och verktyg gäller på Passivhuscentrum Mycket lärdom har dragits från byggnationen av Sveriges första passivhus, radhusen i Lindås från 2001 Från början ägnade sig Passivhuscentrum mest åt informationsspridning och opinionsbildning. Idag ligger fokus på certifieringar och verktyg för energieffektiv byggnation. Men fortfarande har vi vår utställning och jobbar på en medvetandehöjning. Inte minst bland myndigheter och politiker. De är avgörande för att vi i Västra Götalandsregionen och hela Sverige ska kunna nå miljömålen som Riksdagen har satt upp för 2020, säger Anders Kyrkander som är projektledare på Passivhuscentrum. I tre år har Passivhuscentrum i Alingsås varit ett kompetenscentrum och en pådrivande kraft för energieffektivt byggande. Målgrupperna är många med allt från politiker, stadsplanerare och byggherrar, till entreprenörer, konsulter, byggarbetare och konsumenter. Centret är välrenommerat internationellt och en aktiv spindel i nätet mellan svensk marknad och forskning. Vi är en slags nod för att utveckla, inspirera till och implementera tekniker för energieffektiva byggnader, förklarar Anders Kyrkander som ser stor skillnad i hur byggsektorn tar till sig den nya tekniken. Branschen på rätt väg Senaste året har vi hamnat i en väldig medvind där vi inte längre behöver propagera och förklara grunderna utan kan inrikta oss mer på kvalitetssäkring som utbildningar, beräkningsprogram och andra verktyg. I Passivhuscentrums kurs Passivhusbyggare gjorde ett 60-tal snickare, montörer, drifttekniker, rörmokare, elektriker etc. under oktober 2010 sin tentamen för att bli Certifierade passivhusbyggare. Vidareutbildning av byggarbetare är inte vanlig. På större projekt kan man introducera ny teknik och nya metoder till hela personalstyrkan. Men mindre byggföretag har vanligtvis inte det ekonomiska utrymmet. Vägledning på högskolorna Passivhuscentrum erbjuder också återkommande seminarier för studenter och ger föreläsningar, studiebesök, workshops och handledning på högskolorna. Under hösten 2010 inleds ett samarbete med Chalmers i Göteborg, där Passivhuscentrum står som värd för det fyra månader långa masterprogrammet Sustainable Development in a local context. Vi har ett bra samarbete med ett antal högskolor. Men det är samma sak med utbildningen i Sverige som med hur vi ska bygga våra hus. Det måste till en helomvändning. Dagens gymnasie- och högskolor utbildar i huvudsak folk för gårdagen. Det behövs en tydligare strategisk inriktning för utbildningarna. Allt annat är att svika studenterna. 22

Bottnevägen i Torslanda, Göteborg sveriges 16 miljömål Frisk luft, en giftfri miljö och levande skogar. Miljömålen beskriver hur Sveriges natur och miljö bör se ut på sikt, för att människan ska kunna leva med god hälsa i ett hållbart samhälle. Ett av de sexton miljökvalitetsmålen gäller God bebyggd miljö. Städer och annan bebyggelse ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö såväl lokalt som globalt. Byggnader måste lokaliseras och utformas med hänsyn till långsiktigt god hushållning mer mark, vatten och andra resurser. För att underlätta det praktiska arbetet och för att kunna se om resultat uppnås, har miljömålen delats upp i mer konkreta delmål. I delmålet om energianvändning mm i byggnader (2020/2050) krävs att den totala energianvändningen i bostäder och lokaler ska minskas. Minskningen ska vara 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 jämfört med användningen 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen minska och andelen förnybar energi öka kontinuerligt. Miljömålen är nationella, men anpassas till varje region och län. Ä 23

godmorgon Viskafors 2009 invigdes de 18 omtalade hyresrätterna i Pumpkällehagen, Viskafors. Idag lockar husen besökare och boende från hela världen. Redan för tio år sedan började Viskaforshems VD Mikael Bengtsson undersöka möjligheterna att skapa långsiktiga livs- och boendemöjligheter i Viskaforsbygden en bygd med en stolt tradition men som utvecklats till en sovstad de senaste 30 åren. En del var att analysera det kommunala fastighetsbeståndet. Vad var uttjänt och vad kunde bevaras? På vilket sätt kunde Viskafors vinna tillbaka sin status? Vår utgångspunkt var att bygga verkliga hem för människor, och inte för byggnadsindustrin. Hus och kvarter som gör att folk kan leva vidare på orten. Och som tar orten framåt igen. Ur den visionen växte flera projekt fram. Och så dök den där markbiten upp bredvid centrum; en vackert belägen, löv- och barrträdsbeväxt kulle som kunde tillföra Viskaforsorten nytt boende och bli den vitamininjektion som bygden väntat så länge på. Vi hade fasat ut användningen av olja och jobbade aktivt med energisparande insatser i befintliga hus. När det var dags att planera för hyresrätterna på Pumpkällehagen föll det sig naturligt att anamma ett livscykeltänkande och inte frestas att spara för stunden. diger hantverkshistoria Brukssamhället Viskafors har en diger hantverkshistoria bakom sig. Orten försåg som mest befolkningen med ett 2000-tal arbetstillfällen via Rydboholmsbolaget, Sveriges första väverifabrik grundad 1834, och Viskafors gummifabrik från 1890. Ökad konkurrens ledde successivt till neddragningar och 1982 var båda verksamheterna nedlagda. Viskafors blev det där lågstatussamhället för pendlare till Borås. Ortens låga status till trots: historien med design och gott hantverk har förblivit en del av viskaforsarnas identitet. Och den skulle komma att prägla hela planeringen av Pumpkällehagen. Vi saknade de där riktigt spännande planlösningarna när vi 2004 var ute i Europa och i Sverige och letade inspiration och började skissa på området. Allt fokus låg på tekniken. På en konferens hörde vi arkitekt Ola Nylander prata om de omätbara värdena i boendet; med en helhetssyn på hållbarhet, skönhet och bekvämlighet. Det mötet blev en aha-upplevelse. Ett nytt gestaltningsprogram och planskisser, signerade Ola Nylander, togs fram. Liksom en vision att kombinera passivhustekniken med största omsorg om detaljerna. Med det skulle husen kunna stå länge, vara billiga i underhåll och ge ett äkta, autentiskt boende. Jan-Åke Brorsson som med fru Inger flyttat hit från ett stort hus på 220 kvm, via en temporär lägenhet på 55 kvm: Döttrarna hade flyttat ut och vi letade efter boende i Viskafors. När vi fick höra om Pumpkällehagen visste vi direkt att det var rätt. Extraordinära planlösningar, nära bussen och centrum och dessutom i Viskafors. En lärorik period följde eftersom bygget drog ut på tiden då kostnaderna blev för höga med första entreprenaden. Nya offerter togs in och efter två år kunde Inger och Jan-Åke flytta in. Det var två nyttiga år. Vi fick rensa i våra tillhörigheter ett antal gånger och omvärdera vikten av yta och saker. Nu stormtrivs vi. I sin 109 kvadratmeters, luftiga enplanslägenhet har paret varsitt arbetsrum. Förutom det stora, vackra vardagsrummet har lägenheten tre lika stora rum. Det är en jättefördel för husen blir flexibla både för olika familjer och över tiden. Det är nog bara vi som valt att göra rummet mot uteplatsen till sovrum. Behöver man då vara miljöfreak för att bo i ett passivhus? Absolut inte, det är ju bara att bo. Däremot har vi med det driftsnåla systemet börjat inse vad som kan göras och funderat mer och mer i miljötermer både utifrån ekonomi och miljö. Och vi inser vad boendemiljön gör för livskvaliteten. uuu Sveriges tätaste hus 2009 Efter en intensiv och ovanlig byggprocess, där hantverkarna först fnös åt att behöva klippa i plast för isoleringens skull men sedan stolta insåg att de byggt Sveriges tätaste hus, ligger Pumpkällehagens passivhusområde där det ska. Husen är fyllda med nöjda hyresgäster. En av dem är 24