Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-02-07 Vår referens Ann Andersson Tjänsteskrivelse Årsanalys 2013 Ärende 2 Dnr GyVF 2014-217 Sammanfattning Vuxen- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott på -3 654 tkr. för perioden 1/7-31/12 2013. Tidigare lämnade prognoser har visat på ett nollresultat för 2013. Händelserna vid Norra Sorgenfri gymnasium har inneburit extraordinära kostnader i form provtagningar och analyser, flyttkostnader samt nedskrivningar av engångshyror och anläggningstillgångar. Dessa kostnader var inte beaktade i de tidigare lämnade prognoserna. Höstterminens start innebar att den inre omorganisationen av gymnasieskolorna som planerats sedan ett antal år tillbaka nu har genomförts. Mediegymnasiet, Heleneholms gymnasium och Rönnens gymnasium har nu avslutats och utbildningarna flyttat till bland annat Värnhemsskolan, Universitetsholmens gymnasium och nya Malmö latinskola. Det slutliga antagningsresultatet för den kommunala gymnasieskolan i Malmö visade att antagna till nationellt program ht 13 var 1 758 att jämföra med ht 12 då det var 1 688. Detta trots att det var en viss demografiminskning under perioden. Utifrån regeringens beslut om att inrätta två nya karriärsteg för lärare har Malmö stad i ett första steg tillsatt förstelärartjänster med tillträde under hösten 2013. Antalet ansökningar till nämndens 29 förstelärartjänster visar på ett stort intresse. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att med godkännande översända ärendet till Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bokslut Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2014-02-14 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2014-02-24 Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör SIGNERAD
Årsanalys 2013 Facknämnder Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 2(30)
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 6 2 Uppföljning av målen... 7 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska... 7 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande... 8 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö... 9 2.4 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan... 9 2.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande... 10 2.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola... 11 2.7 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete... 12 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet... 12 2.9 Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet... 14 2.10 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid... 14 2.11 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen... 15 2.12 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad... 15 2.13 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar... 16 2.14 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad... 16 2.15 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier... 16 3 Uppföljning av verksamheten... 18 3.1 Viktiga händelser... 18 4 Uppföljning av ekonomin... 27 4.1 Resultaträkning... 27 4.2 Investeringsram... 28 5 Förväntad utveckling kommande år... 29 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 3(30)
6 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö... 30 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 4(30)
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 5(30)
1 Sammanfattning Den 1 juli 2013 trädde den nya skolorganisationen i Malmö stad i kraft och utbildningsnämnden blev gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GyVN). 74% av avgångseleverna på nationellt program VT 2013 i Malmös kommunala skolor var behöriga till högskolan, föregående år var siffran 77%. Det genomsnittliga meritvärdet var 13,96 och föregående år var motsvarande siffra 14,33. Under sommaren 2013 fick Norra Sorgenfri gymnasium problem med inomhusluft och markgifter detekterades i marken. I samband med skolstart togs beslut att flytta gymnasiesärskolans verksamhet till tillfälliga lokaler på Valdemarsro. Vid årsskiftet 13/14 är gymnasiesärskolan kvar i dessa lokaler. Även byggutbildningen lämnade lokalerna på Norra Sorgenfri (NSG) och flyttade till tillfälliga lokaler i Västra hamnen. Förändringarna har medfört omfattande arbete både med flytt och anpassning av de tillfälliga lokalerna. Höstterminens start innebar att den inre omorganisationen av gymnasieskolorna som planerats sedan ett antal år tillbaka nu har genomförts. Mediegymnasiet, Heleneholms gymnasium och Rönnens gymnasium har nu avslutats och utbildningarna flyttat till bland annat Värnhemsskolan, Universitetsholmens gymnasium och nya Malmö latinskola. Det slutliga antagningsresultatet för den kommunala gymnasieskolan i Malmö visade att antagna till nationellt program ht 13 var 1 758 att jämföra med ht 12 då det var 1 688. Detta trots att det var en viss demografiminskning under perioden. Utifrån regeringens beslut om att inrätta två nya karriärsteg för lärare har Malmö stad i ett första steg tillsatt förstelärartjänster med tillträde under hösten 2013. Antalet ansökningar till nämndens 29 förstelärartjänster visar på ett stort intresse. Den 1 juli infördes nationellt en ny gymnasiesärskola. För Malmös del innebar det att program bytte namn och till viss del innehåll och kursutbud. Med anledning av lokalförändringen i gymnasieskolan så har även gymnasiesärprogrammen flyttats. Genom den utökade statliga satsningen på yrkesvux, och beslut i början av juli om extra tilldelning av yrkesplatser har antalet platser kunnat utökas inom fler inriktningar och extra utbildningsstarter har möjliggjorts. Efterfrågan på utbildning i svenska för invandrare har varit stor. För att möta lagkravet som innebär att väntetiden för att börja sfi inte får överstiga tre månader, har det varit nödvändigt att göra volymökningar. Antalet deltagare i sfi i folkhögskola har också ökat kraftigt och överstiger den budgeterade volymen. För att täcka kostnaderna för de utökade volymerna har nämnden tilldelats ytterligare 10 Mkr för sfi. TO:DO mässan ägde rum i november. Syftet är att vara ett återkommande forum för Malmö kommun, näringslivet i Malmö och den unga malmöbon. De olika aktörerna ska ges möjlighet att presentera sin verksamhet och behov i ett Malmöperspektiv. Det gemensamma målet är att fler unga malmöbor kommer in på arbetsmarknaden, alternativt påbörjar sin utbildning, för att företagen i Malmöregionen ska kunna rekrytera kompetenta medarbetare. Resultat för perioden 1/7-31/12 2013 är -3 654 tkr. Tidigare lämnade prognoser har visat på ett nollresultat för 2013. Händelserna vid NSG har inneburit extraordinära kostnader i form provtagningar och analyser, flyttkostnader samt nedskrivningar av engångshyror och anläggningstillgångar. Dessa kostnader var inte beaktade i de tidigare lämnade prognoserna. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 6(30)
2 Uppföljning av målen 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Vuxenutbildningen Många ungdomar saknar fullständig gymnasieutbildning, vilket försvårar deras etablering på arbetsmarknaden. Genom vuxenutbildningen har många ungdomar fått möjlighet att bygga på sin kompetens, dels genom kompletterande utbildning för att bli behörig till högre studier, som i förlängningen leder till arbete och dels genom kortare yrkesutbildningar med syfte att direkt förbereda för arbete. Många har valt att bygga på det yrkesförberedande program man gått i gymnasiet med specifika kurser inom området för att bredda sin kompetens ytterligare. Vuxenutbildningen har erbjudit en stor bredd av allmänna ämnen och kurser i olika studieformer, närundervisning, flexibel utbildning och distans. Utbildning har kunnat påbörjas kontinuerligt under året och bedrivas med olika studietakt. Flexibiliteten har inneburit att unga, oavsett övrig sysselsättning och livssituation, har haft goda möjligheter att komplettera sin gymnasieutbildning och skaffa sig behörighet för högre studier. Tidigare genomförda uppföljningar har visat att majoriteten av deltagarna inom yrkesvux i Malmö är under trettio år. Intresset för relativt korta utbildningsinsatser med tydlig koppling till arbetsmarknaden och möjligheten att skaffa sig en yrkesidentitet är alltså stort bland unga vuxna. Yrkesutbildningarna bedöms vara en effektiv väg till arbete och ses som prioriterade inom vuxenutbildningen i Malmö. Genom vårbudgeten tillförde staten ytterligare medel och fler platser till yrkesvux vilket innebar såväl utökade utbildningsvolymer som nya utbildningsstarter inom Malmös vuxenutbildning. Arbetet med att vidareutveckla lärlingsutbildning för vuxna, en form av yrkesutbildning som till stor del genomförs på en arbetsplats, har fortsatt inom såväl kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning för vuxna. Utbildningsformen ger viktiga arbetslivskontakter och bedöms ha god effekt på ungdomars möjlighet att få arbete. Många ungdomar saknar såväl utbildning som arbetslivserfarenhet och behöver olika insatser och stöd från olika håll för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, varför samverkan mellan olika myndigheter och aktörer inom och utanför kommunen är viktig. Några exempel på fungerande samarbeten är kontakten mellan vuxenutbildningen, Vägledningscentrum, JobbMalmö och Arbetsförmedlingen. E2C/Second Chance School, vid Komvux Malmö Södervärn, har fortsatt sin verksamhet för ungdomar 20-30 år. Förutom att erbjuda utbildning arbetar man med ungdomarnas situation som helhet och rustar dem med olika kompetenser som krävs för att kunna komma vidare till fortsatt utbildning eller arbete. Komvux Malmö Södervärn erbjuder även andra utbildningsinsatser, riktade till unga vuxna. Dessa sker ofta i samarbete med JobbMalmö. Exempel på sådana insatser är Sfi ung och PTSD ung. Gymnasieskolan Flera av yrkesgymnasiernas utbildningar har certifierats av respektive bransch. På Agnesfrids gymnasium utvecklas kontinuerligt MTU, Motorbranschens Tekniska Utbildning, en profil inom Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 7(30)
fordon- och transportprogrammet, i nära samarbete med branschen. Syftet är att de utbildade eleverna ska ha den kompetens som efterfrågas inom motorbranschen. Värnhemsskolan bedriver Service College, en traineeutbildning inom handels- och administrationsprogrammet med fokus på anställningsbarhet. Skolans samarbetspartners är Stadium, ICA-Maxi, och IKEA. Yrkeshögskolan Service Manager for future-tourism startade i augusti en ny utbildningsomgång med 35 studerande, samtidigt inleddes termin tre för 37 studerande. Tandsköterskeutbildningen startade 2 september den första av två nybeviljade starter med 34 studerande. Redovisningsekonomutbildning med Öresundsinriktning startade i augusti termin fyra respektive termin två. Yrkeshögskolemyndigheten har haft en inledande tillsyn av både Tandsköterskeutbildningen och Service Managerutbildningen och med resultatet att båda utbildningarna anses ha fullgjort samtliga åtaganden gentemot studerande och YH-myndigheten. I september skickades till YH-myndigheten fem olika utbildningsansökningar, de tre pågående med fler utbildningsstarter samt två nya; Restaurang Management mot hållbar utveckling och Specialistundersköterska inom demensomvårdnad. Besked från YH-myndigheten väntas i början av 2014. 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Vuxenutbildningen har genom att erbjuda en mängd olika utbildningsinsatser, på olika nivåer och i olika form, stor betydelse för vuxna malmöbors möjlighet att skaffa sig den kompetens som krävs för att etablera sig på arbetsmarknaden och ta lediga arbeten i anspråk. Anordnarna inom vuxenutbildningen strävar efter att möjliggöra deltagande i vuxenutbildningen oavsett livssituation och man arbetar aktivt för att den enskilde ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och bygga upp den kunskap och kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetslösheten är hög finns det en efterfrågan på utbildad personal på arbetsmarknaden, som inte alltid kan mötas. Genom kontakter med Arbetsförmedlingen, olika branscher m.fl. kan vuxenutbildningsinsatserna anpassas efter arbetsmarknadens behov och efterfrågan och bidra till att matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Vuxenutbildningen arbetar också med olika former av synliggörande av kompetens. Möjligheten att få sina tidigare förvärvade kunskaper dokumenterade samt att genom kompletterande utbildning bygga på sin kompetens är av stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Efterfrågan på validering och kompletterande utbildning har ökat och ytterligare resurser har tillskjutits verksamheten för att behov och efterfrågan ska kunna mötas. Områdena vård och omsorg samt barn och fritid dominerar men validering och kompletterande utbildning sker också inom t.ex. fordon, restaurang, bygg och industri. Arbetet med att utveckla lärlingsutbildningar för vuxna har fortsatt. Dessa yrkesutbildningar, som till stor del är arbetsplatsförlagda, bedöms ge personer med en svag koppling till arbetsmarknaden goda möjligheter till att inte bara utbilda sig, utan också etablera viktiga arbetslivskontakter, som kan leda till arbete och självförsörjning. Lärlingsutbildningar riktar sig även till personer med intellektuell funktionsnedsättning och bedöms kunna ge denna grupp avsevärt bättre möjligheter Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 8(30)
att etablera sig på arbetsmarknaden. För utvecklingen av lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna finns en samrådsgrupp med representanter för bl.a. Malmö företagsgrupper, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och olika utbildningsanordnare. Arbetet med de s.k. talangprogrammen, kombinationer mellan sfi, yrkesutbildning, praktik och coachning, har fortsatt. Arbetet sker i nära samarbete mellan vuxenutbildningen, JobbMalmö och olika branscher. Parallelliteten i arbetssättet kan på ett effektivt sätt korta vägen mot arbete och självförsörjning. Vuxenutbildningen och JobbMalmö har också ett nära samarbete kring förberedande utbildningsinsatser och rekryteringsutbildningar. Insatserna har en stark branschanknytning och skapar goda förutsättningar för deltagarna att direkt efter insatsen, eller via ytterligare utbildning, få arbete och bli självförsörjande. 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Vuxenutbildningen Möjligheten att finna personal med rätt kompetens har en avgörande betydelse för företagens vilja att etablera sig och stanna i kommunen och i detta hänseende har vuxenutbildningen en viktig funktion. Genom en mängd olika typer av utbildning, med såväl allmän som yrkesinriktad inriktning, på olika nivåer, ges malmöbor möjlighet att utveckla den kompetens som företagen efterfrågar. Genom stark koppling mellan utbildning och arbetsliv, t.ex. genom praktikinslag i yrkesutbildning, lärlingsutbildning samt förberedande utbildningsinsatser och rekryteringsutbildningar som genomförs i nära samarbete med företag skapas en god relevans i utbildningarna i förhållande till näringslivets och företagens krav och önskemål. Inom vuxenutbildningen erbjuds utbildningsmöjligheter, på olika nivåer, med inriktning mot entreprenörskap och nyföretagande, vilket bidrar till att fler malmöbor ges en grund för att kunna och våga starta egna företag. Gymnasieskolan I Skåne är Malmö Borgarskola den främsta Ung Företagsamhet-skolan (UF). Skolan fick under 2013 pris som årets skola i Skåne med motiveringen: "Entreprenörskap är ett av de prioriterade områdena som ska genomsyra hela skolans verksamhet med Ung Företagsamhet som det ledande konceptet. [... ] Skolan arbetar kontinuerligt med att utöka och förstärka UF-verksamheten på skolan. Vidare värnar och uppmuntrar skolan kontakter mellan elev och näringsliv genom en rad olika initiativ. Skolan har en tydlig vision gällande utvecklingen av entreprenörskapsarbetet i allmänhet och Ung Företagsamhet i synnerhet". Malmö Borgarskola har även tidigare år haft goda resultat i Ung Företagsamhet. 2.4 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan All verksamhet inom nämnden syftar till att eleverna ska nå målen. De elever som inte klarar kunskapskraven i kärnämnen under terminstid erbjuds sommarskola. Av de 208 elever som fullföljde sommarskolan 2013 höjde 117 sina betyg till minst godkäntnivå. Under 2013 har de högskoleförberedande gymnasieskolorna och två yrkesförberedande bedrivit Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 9(30)
projekt för språkutvecklande undervisning eller formativ bedömning. Vuxenutbildningen och sfi En successivt ökad individanpassning (kurser och utbildningar i olika form och tempo samt möjligheter att kombinera kurser på olika nivåer) är en viktig förutsättning för måluppfyllelse. En sammanfattande analys visar att de flesta elever anser att de erbjuds individualiserad undervisning och att denna fungerar på ett bra sätt. Fler elever med stora stödbehov påverkar pedagogik, studietakt och utbildningslängd. Fördjupat arbete fortgår om kunskapssyn, konkretisering av kunskapskrav och betygskriterier samt formativ bedömning. 2.4.1 Förändringen av elevernas måluppfyllelse En försvagning av resultaten kan konstateras jämfört med 2012. Ett par tendenser: pojkarnas meritvärde och andelen behöriga till högskolan minskar. Det gör det även för flickorna men i mer begränsad omfattning. Andelen avgångselever som VT 2013 gick ut nationell program (efter 3 och 4 år) med behörighet till högskolan: 74%. Flickor: 77% pojkar: 71% (2012: 77%. Flickor 78%, pojkar 76). Det genomsnittliga meritvärdet: 13,96 Flickor: 14,38, pojkar 13,47. (2012: 14.33. Flickor: 14,55, pojkar: 14,06). Avbrott som innebär att elever i förtid avslutar sina gymnasiestudier utan att börja på annan utbildning i eller utanför Malmö under HT13: 21 elever. Andel elever med fullföljd utbildning inom 4 år (av nybörjare totalt inkl introduktionsprogram i huvudmannens skolor) vt 2013: 67% (2012: 67%). Ej möjligt få fram uppgift fördelat på kön. 2.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Professionell undervisning är nyckeln till elevernas lärandet och formativ bedömning - som prioriteras i nämndens skolsatsning - ger enligt forskning goda lärandeprocesser. Ett formativt arbetssätt ger eleverna konkret inflytande vilket i sig stimulerar lärande och ansvarstagande för utbildningen. Interreg-projektet Preventing dropout som engagerar 4 gymnasieskolor är ett annat exempel med målet att stärka lärandet och elevernas motivation. Deltagarna prövar olika metoder att möta eleverna och i förlängningen förhindra avhopp från gymnasieskolan. Vuxenutbildningen Det finns inom vuxenutbildningen ett stort mått av flexibilitet och individanpassning. Kopplingen mellan skola och arbetsplats upplevs av de flesta som viktigt för både förståelse och motivation i studierna. Både gymnasieskolorna och vuxenutbildningen arbetar aktivt för att säkerställa elevinflytande. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 10(30)
Positivt är att det under hösten bildats en sfi-elevkår i Malmö. 2.5.1 Förändringen av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Genomförandet av årskurs 2-enkäten har skjutits fram från höstterminen 2013 till vårterminen 2014 varför förvaltningen inte kan redovisa något resultat från 2013. 2012 års enkät som sammanställdes under sommaren 2013 besvarades av 87 % av eleverna (2011: 72 %). Påståendet "Jag upplever att undervisningen är meningsfull" har ställts i flera enkäter och svaren visar att eleverna upplevde i högre grad undervisningen som meningsfull 2012 då 77 % ansåg undervisningen vara meningsfull jämfört med 2009 (71%) och 2011 (72 %). Enkäten arbetades om under 2012 därför finns inte jämförelsetal till samtliga frågor 2012. 70 % ansåg att lärarna var bra på att förklara sin undervisning. 62 % ansåg att deras "lärare är tydliga med vad jag måste göra för att nå det betyg jag vill ha", 21 % av eleverna ansåg att hälften av deras lärare var tydliga med vad eleverna måste göra för att nå de betyg de vill ha. Elevernas svar ger en indikation på implementeringen av det formativa bedömningssättet. Arbetet med den formativa bedömningen kommer att fortsätta. 2.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Likabehandlingsplanen syftar till att hindra kränkande behandling, diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. År 2-enkäten är ett verktyg för att följa upp frågor om trivsel och trygghet, bemötande, kränkande behandling och lärandemiljön. Skolorna analyserar resultatet på skol-, rektors- och klassnivå för att kunna rätta till eventuella missförhållanden. Trygghet och trivsel är också en huvudprocess i kvalitetsverktyget Qualis som används i det systematiska kvalitetsarbetet. Vuxenutbildningen och sfi Under HT-13 genomförda enkäter visar att cirka 90% helt eller i huvudsak känner sig trygga i skolan och antalet rapporterade incidenter är lågt. Ändå är det av vikt att fortsätta verka för en god arbetsmiljö med studiemiljöer anpassade efter de olika studieformer som förekommer då individualisering ställer andra krav på studiemiljön än mer bunden gruppundervisning. 2.6.1 Förändringen av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan Resultat för 2013 kan inte redovisas då år 2-enkäten kommer att genomföras i februari 2014, istället för hösten 2013. I år 2-enkäten från 2012 som sammanställdes sommaren 2013 syns att trivseln är fortsatt hög inom Malmös kommunala gymnasieskolor. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 11(30)
93 % av eleverna trivs bra (2011: 92 %). 95% känner sig alltid eller för det mesta trygga på sin skola, (2011:97 %). Ca 2 % (=24 st elever) uppgav att de aldrig känner sig trygga, lika stor andel uppgav att de trivs mycket dåligt på sin nuvarande skola. År 2011 uppgav 12 elever att de aldrig känner sig trygga. Skolorna har tillgång till de egna enkätsvaren och förvaltningen som helhet i det fortsatta inre arbetet på respektive enhet. 2.7 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Det komplexa genuspusslet är förvaltningens övergripande kompetensutveckling i genusmedveten pedagogik. Genuspiloter från samtliga gymnasieskolor utbildas. Dessa bildar nätverket GEP, en resurs i implementeringen av genusmedveten pedagogik i Malmö stads gymnasieskolor. Utifrån deltagande i ett projekt tillsammans med Skolverket ska genuspiloterna med vetenskapliga metoder kartlägga, analysera och undersöka frågor kring språk, lärande och identitet i ämnesundervisningen. Stöd för arbetet får deltagarna på träffarna i genuspilotprojektet. Deltagarna arbetar fram handlingsplaner som implementeras under läsåret 2013-14 på ett systematiskt sätt genom ex workshops. Ytterligare undersökningar ska vidareutveckla ett medvetet genuspedagogiskt arbete. Stöd ges av förvaltningens genuspedagog i samarbete med CPI. 2.7.1 Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Antal skolor som genomfört ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Skolor med genuspedagogiskt utvecklingsarbete under 2013 Skolor med genuspedagogiskt utvecklingsarbete under 2012 4 2 9 Skolor totalt Fyra skolor: Agnesfrids gymansium, Bellevue gymnasium, Malmö latinskola och S:t Petri skola har kommit långt i sitt genuspedagogiska arbete. Det under 2013 påbörjade arbetet har kommit igång i olika omfattning på de olika skolorna. Därför beslöt ledningsgruppen att förvaltningens genuspedagog och genuspedagog från CPI, ska göra uppföljningar på samtliga skolor i syfte att stödja utvecklingen av arbetet. De träffar då genuspiloter, representanter från skolledning och skolans likabehandlingsgrupp i detta arbete. Flera skolor har kommit igång mycket bra medan andra endast är i början av sin process. Ledningsgruppen beslöt under hösten att genuspiloternas uppdrag skulle ligga fast även under våren 2014 för att säkerställa att ett genuspedagogiskt arbete vidareutvecklas på alla skolor. Det nätverk för genuspiloter som nu har etablerats får kontinuerligt stöd genom ovan nämnda genuspedagoger. 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Genom Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering arbetar förvaltningen för: Likvärdiga anställningsvillkor Likvärdiga arbetsvillkor Jämn fördelning av kvinnor och män inom olika yrkesgrupper Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 12(30)
Förhindra osakliga skillnader i lön Under 2013 har målet varit att jämställdhetsanalyser ska ha implementerats i verksamheterna. På grund av omorganisation och en stor omställning har detta mål inte kunnat genomföras som önskat. Arbete med jämställdhetsanalys av löner är dock påbörjat. 2.8.1 Arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering Se under 2.8 Användning av könsuppdelad statistik i ärendehantering och rapportering till nämnd Statistikområde Ja Nej Till viss del Inte tillämpligt Försörjningsstöd x Skolresultat x Attitydundersökningar i skolan x Hemlöshet x Nöjdhet i äldreomsorgen x Trygghet x Mötesplatser för ungdomar x Deltagande i fritidsaktiviteter x Utländsk bakgrund bland medarbetarna x Ofrivilligt deltidsanställda x Ja i årsanalys 2012 Ett mycket omfattande omställningsarbete inom förvaltingen till följd av den långvariga omstruktureringen inom och mellan gymnasieskolorna har dominerat HR-arbetet inom förvaltningen. För att lösa det akuta omställningsbehovet har andra uppdrag lagts åt sidan 2013. Jämställdhetsanalyser Verksamhet/avdelning som granskats och analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv Beskrivning av jämställdhetsanalys Hur/finns det planer att resultatet av jämställdhetsanalysen påverkar/påverkat verksamheten som analyserats? 1 Tilldelade tilläggsbelopp Våren 2014 analys på enhetsnivå En analys av tilldelade tilläggsbelopp för elever med särskilda behov har gjorts utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Totalt har 139 ansökningar beviljats, av dessa gäller 40,3% kvinnor och 59,7% män. Ser man till beviljat belopp har 38,8% av medlen tilldelats kvinnor och 61,2% män. Våren 2014 kommer en djupare analys att göras utifrån skola och program då detta kan ha genomslag på varför ansökan lämnas in. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 13(30)
2.9 Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet På skolorna genomförs aktiva insatser för att förhindra diskriminering. Följande tre goda exempel kan nämnas: - Uppstartsveckor som karaktäriseras av värderingsövningar. - Temaarbeten om mänskliga rättigheter i samarbete med Amnesty, Röda korset och BRIS. - När konflikter har uppstått mellan elever eller då elever uttrycker sig diskriminerande har elevhälsoteamat agerat och kontakt med vårdnadshavare har tagits. Utmaningar: - Det finns elever från många olika kulturer på språkintroduktionsutbildningarna. Det framkommer fördomar om andra kulturer och konflikter uppstår ibland mellan elever från olika folkgrupper. - Språkförbistringen bland nyanlända elever på språkintroduktionen skapar situationer som kan upplevs kränkande. Skämt kan i vissa fall sluta i bråk och till och med i slagsmål. - Att få alla elever på skolan känna sig lika värda och lika välkomna, när elevernas bakgrund varierar stort. 2.9.1 Förändringen av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med Handlingsplanen mot diskriminering Förvaltningens HR-avdelning har anordnat en arbetsmiljöutbildning under hösten 2013 för chefer och skyddsombud där en del utgjordes av diskrimineringsfrågor. 2.10 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har inga mötesplatser som uppfyller definitionen. Skolor inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden upplåter sina lokaler till olika typer av elevföreningar, dessa är dock inte bemannade och riktar sig enbart till skolans egna elever. 2.10.1 Förändring av antal mötesplatser för ungdomar Mötesplatser för ungdomar inom nämndens verksamhetsområde Mötesplats Beskrivning 0 Antal mötesplatser jämfört med föregående rapporteringstillfälle 31 dec 2013 31 dec 2012 Antal mötesplatser 0 uppgift saknas Se under 2.10. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 14(30)
2.11 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen I december 2013 hade 21,2% medarbetare inom gymnasie- och vuxenutbildningen utländsk härkomst, 20,7% av de kvinnliga medarbetarna och 22 % av de manliga.någon jämförelse med tidigare år kan inte göras eftersom nämnden är ny. HR-avdellningens arbete under både utbildningsnämnden och nu gymnasie- ochvuxenutbildningsnämnen har präglats av omställningsarbete i mycket hög utsträckning. Rekrytering har bara förkommit i mycket begränsad omfattning. 2.11.1 Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Andel medarbetare med utländsk bakgrund 31 dec 2013 31 dec 2012 31 dec 2011 Män Totalt Män Totalt Kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Totalt 21,3 21,1 21,2 uppg saknas uppgift saknas Se under 2.11. 2.12 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Medarbetare inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har möjlighet att anmäla till sin chef att de önskar annan tjänstgöringsgrad och detta ska tillgodoses i möjligaste mån utifrån verksamhetens behov. En lista finns hos HR-avdelningen som bevakar önskemålen vid tillsättning av nya tjänster samt registrerar önskemålen i Winlas. Förändring av andelen ofrivilligt deltidsanställda Förvaltningen har aktivt arbetat med att tillgodose medarbetarnas önskemål. I juli 2013 fanns det sju medarbetare som önskade ökad tjänstgöringsgrad och i december 2013 har enbart två medarbetare önskemål om ökad sysselsättningsgrad. 2.12.1 Förändringen av andelen ofrivilligt deltidsanställda Andel ofrivilligt deltidsanställda 2013 2013 2013 2012 2011 2010 Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt Totalt Antal deltidsanställda 86 50 136 Antal ofrivilligt deltidsanställda 1 1 2 uppgift saknas uppgift saknas uppgift saknas Andel ofrivilligt deltidsanställda Antalet deltidsanställda som redovisas är genomsnittligt antal deltidsanställda juli-december 2013. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 15(30)
2.13 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Majoriteten av förvaltningens timanställda arbetar på Komvux Malmö Södervärn, 25 % samt Valdemarsro gymnasiesärskola (NSG) 25%. Komvux Malmö Södervärn har en vikariepool där lärare med utrymme i schemat ingår. I början av terminen anställs oftast ett par månadsanställda vikarier. Eftersom sfi-undervisningen har löpande intag och undervisningen inte får ställas in blir dessa korttidsvikarier oftast schemalagda vikarier med egna klasser. Man tvingas då återgå till timanställda vikarier för att fylla verksamhetens behov. Valdemarsro gymnasiesärskola tar alltid ta in ersättare för frånvarande medarbetare eftersom särskoleelevernas verksamhet inte bör ställas in. En stor del av visstidsanställningarna konverterades under senare kvartalet 2013 och början av 2014, vilket minskat antalet vikariat och visstidsanställningar. På hemvisten startade ett arbetstidsprojekt under hösten 2013 där tio medarbetare med nya uppehållsanställningar ska arbeta 2 veckor under sommar- eller juluppehåll. 2.13.1 Förändringen av andelen timavlönade timmar Förändringen av andelen arbetade timmar av timavlönade i relation till antal arbetade timmar totalt November 2013 November 2012 Män Totalt Kvinnor Kvinnor Män Totalt 1,8 1,1 1,4 I november 2013 var 1,4 % av alla avlönade timmar på förvaltningen av timanställda medarbetare. Se vidare under 2.13. 2.14 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Lönekartläggning har gjorts av samtliga medarbetares löner på kansliet för att upptäcka eventuella osakliga löneskillnader. Inga osakliga löneskillnader har kunnat härledas. Vid rekrytering av nyanställda tar chefen hjälp av HR-avdelningen som säkerställer att det inte blir osakliga löneskillnader. Analyser och jämförelser görs inom samma personalgrupp. 2.15 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier 50 % av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens totala inköpta produkter var 31 november 2013 ekologiska. I tidigare mätningar har utbildningsförvaltningen haft en positiv utveckling och mellan 2012 och 2013 ökat andelen inköpta ekologiska produkter från 28% till 35%. Strategin med bland annat en referensgrupp/styrgrupp bestående av inköpsansvariga från de olika enheterna som byter erfarenheter och riktad information till inköpsansvariga och ekonomiansvariga Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 16(30)
fortsätter. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har även inlett ett samarbete med sakkunniga från andra förvaltningar som miljöförvaltningen för att höja den egna kompetensen inom området. 2.15.1 Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter Andel inköp av ekologiska produkter t.o.m. 30 nov 2013 1 dec 2011-30 nov 2012 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 50 % uppgift saknas Andel etiskt certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor t.o.m. 30 nov 2013 1 dec 2011-30 nov 2012 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 87 % uppgift saknas Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 17(30)
3 Uppföljning av verksamheten 3.1 Viktiga händelser GYMNASIESKOLAN Ny förvaltningsorganisation 1 juli 2013 genomfördes en ny organisation med tre skolförvaltningar i Malmö stad. Även om gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen även tidigare varit en fackförvaltning påverkar den nya organisationen det interna arbetet. Det finns ett starkt fokus på samarbete mellan de nya förvaltningarna och representanter för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Under hela våren 2013 har förvaltningen deltagit i för- och grundskolans planering inför sina nya förvaltningar. Samarbete kring flera frågor har inletts under hösten men måste intensifieras under 2014. Det gäller särskilt att överbrygga mellanrummen i verksamheterna t ex övergång från grundskola till gymnasieskola. Vissa verksamheter kommer att skötas av en skolförvaltning för alla förvaltningarnas räkning. Detta ställer fortsättningsvis stora krav på samarbete och kunskap om samtliga verksamheter. Nationella program Hösten 2011 började de första eleverna i den nya gymnasieskolan GY 11. De tidigare programmen ersätts av 6 högskoleförberedande program, 12 yrkesprogram och 5 introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till de två förstnämnda programformerna. Utbildningsnämnden fattade i juni 2013 beslut om den slutliga platsorganisationen inför höstterminen 2013 baserat på elevernas ansökan och den programorganisation som beslutades under augusti 2012. Efter avslutad antagning är nu för första läsåret i princip samtliga elever går i den nya gymnasiereformen. Det slutliga antagningsresultatet visade att andelen sökande till de kommunala skolornas nationella program har ökat med ca 80 sökande jämfört med 2012 års nivå trots en demografisk elevminskning. Andelen sökande till högskoleförberedande program är fortsatt hög på yrkesprogrammens bekostnad. En stor andel av de sökande till yrkesprogrammen är dessutom obehöriga vilket ökar behovet av platser inom introduktionsprogrammen. Av 1758 slutligt antagna på nationellt program i Malmös kommunala gymnasieskolor var 1229 från Malmö och 529 från annan kommun. Av 1574 slutligt antagna på fristående gymnasieskolors nationella program i Malmö var 1089 från Malmö och 485 från annan kommun. Andelen sökande till de fristående skolorna i Malmö har för andra året i rad minskat jämfört med föregående år. 2011 hade Malmös fristående skolor 48% av förstahandsvalen till nationella program, 2012 har det minskat till 44% och resultatet 2013 är 42%. Några fristående skolor har efterhand meddelat vilka program och inriktningar som inte startar hösten 2013. Alla fristående skolor har startat. Även om antalet sökande till de kommunala skolorna ökar har andelen antagna inte ökat i samma utsträckning. Detta beror på att det är ett stort översök till några skolor där det inte finns möjlighet att ta in fler elever. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har utifrån de sökandes val av utbildning beslutat den Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 18(30)
preliminära organisationen för den kommunala gymnasieskolan läsåret 2014/15. Första beslutet togs i juli, baserat på den slutliga antagningen, för att det nya utbudet skulle kunna publiceras redan i september/oktober via katalog och webb. Introduktionsprogram Ansökan till introduktionsprogrammen inom GY11 görs på samma sätt som till de nationella programmen. Ur planeringssynpunkt är det dock stor skillnad då det på tre av introduktionsprogrammen ska utformas en individuell studieplan utifrån elevens behov. Detta ställer stora krav på vägledning och pedagogiskt överlämnande från elevens skola. För många elever som togs in på introduktionsprogram saknades underlag. Antagningen och den mottagande gymnasieskolan kan inte fastställa elevens studieplan förrän eleven fått sitt slutbetyg i juni, vilket påverkar planeringen. Till de introduktionsprogram där antagning görs på betyg för behöriga elever finns bättre planeringsmöjligheter då det kan fastställas en studieplan för samtliga elever, vilken senare kan individualiseras till viss del. Inför tredje året med introduktionsprogram har vissa justeringar i utbud gjorts för att ytterligare motsvara de behov som de obehöriga eleverna har. Många elever har dessutom erbjudits en längre studieplan på sitt introduktionsprogram istället för att behöva söka om igen. Efter den slutliga antagningen har 1152 elever fått plats på ett introduktionsprogram varav 210 på fristående skola enligt följande fördelning: Preparandutbildning 99 Programinriktat individuellt val 252 Yrkesintroduktion 256 Språkintroduktion 382 Individuellt alternativ 163 Antagningen till introduktionsprogram avslutas inte per den 15 september som för de nationella programmen utan pågår under hela läsåret. Främst gäller det då elever som fångas upp via det kommunala informationsansvaret eller som av olika anledningar väljer ny inriktning för sin utbildning. Kommunala informationsansvaret Arbetet kring det informationsansvaret är sedan 2008 ett samarbete mellan Gymnasieantagningen och Vägledningscentrum. Gymnasieantagningen ansvarar främst för registerhållning, kontakter med gymnasieskolor för att fånga upp elever som hoppar av och kontakter med andra myndigheter såsom t ex Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Genom den gemensamma elevdatabasen i Skåne för interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor har uppföljningsverksamheten fått ett mer kraftfullt instrument. Detta eftersom uppgifter om folkbokföring via Skatteverket och uppgifter om slutbetyg via VHS finns tillgängliga vilket gör att uppföljningen har ett mer korrekt underlag att arbeta utifrån och tid läggs på rätt personer som faktiskt står utanför utbildning, arbetsmarknad och som är folkbokförda i Malmö. Vägledningscentrum kontaktar elever, bistår med vägledning till studier eller praktik och uppföljning av dessa elevers verksamhet. Sedan hösten 2010 har insatserna intensifierats genom Malmö stads ungdomssatsning med uppsökande verksamhet vid Vägledningscentrum. Den 15 juni 2013 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 19(30)
fanns 82 elever i praktik via Uppföljningsverksamheten. 867 ungdomar har avskrivits från uppföljningen sedan läsårsstarten på grund av att de blivit 20 år, fått slutbetyg eller flyttat från kommunen. I övrigt har ungdomarna fördelat sig enligt nedanstående tabell under 2013. Vid läsårsstart ökar antalet åter då inte alla elever påbörjar gymnasieskola och då utflyttning/inflyttning av ungdomar är stor för elever som slutat gymnasiet, men inte erhållit slutbetyg. Ungdomar inom uppföljningsansvaret: 15-jan 15-jun 15-dec Med känd aktivitet 384 848 363 Utan känd aktivitet 716 197 614 Nya 95 319 314 Totalt: 1195 1364 1231 Fördelningen mellan kvinnor och män inom informationsansvaret är i snitt under året ca 30% kvinnor och 70% män. Tilläggsbelopp Enligt 16 kap 54 Skollagen (2010:800) ska tilläggsbelopp lämnas för elever i fristående skolor som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Lagen detaljreglerar inte på samma sätt tilläggsbelopp för elever i kommunal skola i egen eller annan kommuns regi. Tillämpningen för beslut om tilläggsbelopp för elever folkbokförda i Malmö är dock densamma oavsett huvudman för elevens utbildning. Under 2013 har även andra former av tilläggsbelopp delats ut inom ramen för förvaltningens resurs. Det gäller till exempel stöd för elever med låga meritvärden eller elever inom introduktionsprogram. Anledningen till detta är att det vid fastställandet av grundbelopp för varje program inom gymnasieskolan inte kan tas hänsyn till exempelvis socioekonomiska faktorer då elevunderlaget inte är känt. För elever med särskilda behov har tilläggsbelopp beviljats för 196 elever under hösten 2013. 133 av dessa går på kommunal skola och resterande 63 elever i friskola eller i annan kommun. Ytterligare 6 elever i Malmös kommunala skolor har beviljats tilläggsbelopp, men då av sin hemkommun. Av elever med tilläggsbelopp i kommunal skola är 40,3% kvinnor. Fördelningen av beviljat belopp är 38,8% till kvinnor och 61,2% till män. Detta kan jämföras med det totala elevantalet där 49,4% var kvinnor och 51,6% män den 15 december 2013. Lokaler och utrustning. Under sommaren 2013 fick Norra Sorgenfri gymnasium (hus C och L särgy) problem med inom- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 20(30)
husluft och markgifter detekterades i marken. I samband med skolstart togs beslut att flytta gymnasiesärskolans verksamhet till tillfälliga lokaler på Valdemarsro i väntan på att provresultat från mark och luft på skolområdet i Norra Sorgenfri. Gymnasiesärskolan är vid årsskiftet 13/14 kvar på Valdemarsro. Förändringen har medfört omfattande arbete både med flytt och anpassning av de tillfälliga lokalerna. Planeringen med att ta fram nya lokaler för gymnasiesärskolan har påbörjats. Även byggutbildningen lämnade lokalerna på Norra Sorgenfri och flyttade till tillfälliga lokaler U- båtshallen i Västra hamnen. En omfattande omflyttning av inredning och teknik från NSG genomfördes under HT13. Verksamheten är fortfarande kvar och bedriver teoretisk utbildning i lokalerna. För att klara den praktiska delen av undervisningen ska Mölledalskolan iordningställas under VT14 och tas i drift under februari månad. Arbetet med att ta fram nya lokaler för verksamheten har startat. Om- och tillbyggnaden av Malmö latinskola blev klar i november 2013. Arbete med inredning, instrument och teknik kommer att pågå. Flyttning av befintlig inredning och teknik från Heleneholms gymnasium har pågått under HT13 fram till januari 14. Kompletterande arbeten kommer att pågå under VT14. Anpassningar av lokaler på Universitetsholmens gymnasium för att ta emot vård och omsorgsprogrammet från Rönnens gymnasium har pågått under VT13. Inflyttning på Universitetsholmen har pågått månaderna maj till augusti. Vissa kompletteringar har sedan fortsatt under HT och kommer att pågå även under VT14. Värnhemsskolan har genomgått en anpassning i hus C och E för att kunna ta emot barn- och fritidsprogrammet från Rönnens gymnasium vid starten av HT13. Vuxenutbildningen Inriktning och utbildningsvolymer Den planerade organisationen för vuxenutbildningen 2013 tog sin utgångspunkt i den samlade resursen av kommunala och statliga medel och utgick ifrån kravet på att tillgodose behovet av rättighetslagstiftad utbildning, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. För att möjliggöra en utveckling inom särskild utbildning för vuxna utökades antalet platser inom denna skolform jämfört med föregående år. Liksom för gymnasiesärskolan trädde förändringar i regelverket för särskild utbildning för vuxna ikraft 1 juli 2013. Utöver den rättighetslagstiftade utbildningen har kommunen även ett ansvar för att erbjuda utbildning på gymnasial nivå inom såväl kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning för vuxna. Strävan är att skapa bredd i utbildningsmöjligheterna med såväl allmänna kurser, som möjliggör vidaregång till högre studier, som yrkesinriktad utbildning. Även om båda utbildningsinriktningarna ses som viktiga har en fortsatt prioritering av yrkesinriktad utbildning gjorts. Relativt korta utbildningar med en tydlig yrkesinriktning bedöms vara effektiva för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden i Malmö och regionen. Genom den utökade statliga satsningen på yrkesvux, och beslut i början av juli om extra tilldelning av yrkesvuxplatser, har antalet platser kunnat utökas inom fler inriktningar och extra utbildningsstarter har möjliggjorts. Den korta framförhållningen innebar att de flesta av de kommunala gymnasieskolorna inte ansåg sig kunna Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 21(30)
utöka platserna inom planerade utbildningar eller starta nya utbildningar i augusti/september med anledning av att man inte hade de personal- och lokalresurser m.m. som skulle krävas. Den största delen av utökningarna har därför skett hos externa utbildningsanordnare inom den upphandlade delen av vuxenutbildningen. Efterfrågan på utbildning i svenska för invandrare har varit stor. Trots att det ständigt görs omfördelning av platser mellan studievägar utifrån behov och efterfrågan har det, för att möta lagkravet som innebär att väntetiden för att påbörja sfi inte får överstiga tre månader, varit nödvändigt att göra volymökningar i förhållande till budget såväl i egen regi som hos externa utbildningsanordnare. Antalet deltagare i sfi i folkhögskola har också ökat kraftigt och överstiger den budgeterade volymen. För att täcka kostnaderna för de utökade volymerna har gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen under året äskat extra medel och tilldelats ytterligare 10 Mkr för sfi. Det har även noterats en ökad efterfrågan på validering och kompletterande utbildning, som är ett effektivt sätt för att korta vägen till arbete och självförsörjning. För att kunna möta behovet och efterfrågan inom detta område har ytterligare yrkesvuxmedel tillskjutits verksamheten. Upphandling av utbildning i svenska för invandrare Det finns ett beslut taget av Integrations- och arbetsmarknadsutskottet 2009-05-18 om att minst 50% av sfi-verksamheten i Malmö ska bedrivas av externa utbildningsanordnare och en ny upphandling av denna verksamhet, med planerad avtalstid fr.o.m. 1 januari 2014, har genomförts av vuxenutbildningsavdelningen tillsammans med centrala upphandlingsenheten. Upphandlingen delades in i fyra olika områden, sfi med yrkesförberedande inriktning, sfi med allmän och studieförberedande inriktning, sfi distansundervisning samt sfi för syn- och hörselskadade. Indelningen mellan yrkesförberedande samt allmän och studieförberedande inriktning skiljer sig åt jämfört med tidigare upphandlingar då indelningen istället gjordes per studieväg. Syftet med den nya indelningen var att ge utbildningen en tydligare inriktning mot deltagarnas mål och framtida sysselsättning. Efter att tilldelningsbeslut, som innebar uppdrag till flera nya anordnare av sfi i Malmö, meddelats överklagade flera av nuvarande leverantörer beslutet till förvaltningsrätten. Vid jultid meddelade förvaltningsrätten sina domar och gav i samtliga fall kommunen rätt. Nuvarande leverantörer var missnöjda med utfallet och prövningstillstånd i kammarrätten har begärts. Kammarrätten har ännu inte meddelat om man tar upp frågan till prövning och den fortsatta rättsliga processen är därmed oklar. För att säkerställa tillgången till sfi har en tillfällig förlängning av sfi-avtalen gjorts med befintliga leverantörer. Ett av upphandlingens områden, sfi för syn- och hörselskadade, överklagades inte och ett nytt avtal har kunnat tecknas med Iris Hadar. Många sfi-elever reagerade när tilldelningsbesluten offentliggjordes och många uttryckte oro inför byte av utbildningsanordnare. Initiativ togs då från elevhåll och man bildade vad som sägs vara Sveriges första sfi-elevkår för att tillvarata eleverna intresse och för att kunna framföra sina åsikter. Väl fungerande kontakter har etablerats mellan elevkåren och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Information och antagning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 22(30)
Genom informations- och kommunikationsavdelningen har informationen kring vuxenutbildningen utvecklats och förbättrats på malmo.se. Utbildningsutbudet presenteras nu på ett mer lättillgängligt och överskådligt sätt än tidigare. Inför den till Malmömässan förlagda stora jobboch utbildningsmässan ToDo, vid vilken vuxenutbildningen och vägledningscentrum deltog i den del som kallades rekryteringsmässan, togs även nytt tryckt informationsmaterial fram för att ytterligare sprida kunskap och information om aktuella utbildningsmöjligheter. Mässan innebar en samlad presentation och marknadsföring av Komvux Malmö samtidigt som enskilda anordnare fick möjlighet att presentera sina specifika utbildningar. Avdelningen för antagning och planering har tillsammans med representanter för utförarledet inom vuxenutbildningen påbörjat ett arbete med att utveckla antagningsrutinerna för vuxenutbildningen. Fokus ligger på att hitta rutiner och sätt att möta sökande till yrkesutbildning och lärlingsutbildning så att det blir tydligt för de sökande vad studierna och valt yrkesområde innebär, samtidigt som man bättre kan säkerställa att de som antas till utbildning har förutsättningar att följa kurserna. Stöd i vuxenutbildningen Variationer i tillgång till stöd, tillsammans med ett identifierat behov av att utveckla särskild utbildning för vuxna och lärlingsutbildning inom denna skolform ytterligare, har resulterat i att en arbetsgrupp har bildats för att se över möjligheterna att skapa en mer samordnad funktion som dels inrymmer särskild utbildning för vuxna men också olika stödfunktioner för deltagare inom övrig vuxenutbildning. En form av samlat resurscentrum skulle antagligen bättre än idag kunna möta det allt vanligare behovet av stöd som utbildningsanordnarna vittnar om. Arbetsgruppen arbetar utifrån perspektivet att det även bör finnas möjligheter till utökat samarbete mellan gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna för ett så effektivt resursutnyttjande som möjligt och för att skapa ett så brett utbildningsutbud som möjligt för såväl ungdomar som vuxna. Projektmedel har sökts och beviljats av Specialpedagogiska skolmyndigheten för utveckling av vad som går under arbetsnamnet LärVux Malmö. Komvux Malmö Södervärn är ägare för projektet. Samhällsorientering för vissa nyanlända 21 mars fattade riksdagen beslut om en utökad målgrupp för samhällsorientering för vissa nyanlända. Det innebär att kommunerna från den 1 maj 2013 är skyldiga att erbjuda fler nyanlända invandrare, främst nyanlända anhöriginvandrare, som inte omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, samhällsorientering. Den utökade målgruppen har föranlett diskussioner med ansvariga för samhällsorienteringen i övriga skånska kommuner. Frågan om ytterligare samverkan har aktualiserats, liksom frågan om ett gemensamt administrativt system som skulle underlätta administrationen och samordningen av verksamheten. I diskussionerna har även frågan om vem som i framtiden ska anordna samhällsorienteringen tagits upp. Idag erbjuder Invandrarservice en inledande del till alla nyanlända flyktingar och invandrare i Malmö. Resterande del av samhällsorienteringen anordnas av Länsstyrelsens samhälls- och hälsokommunikatörer, SHK. Det totala antalet personer som efter Invandrarservice insats har varit aktuella och planerats för vidaregång till SHK har ökat kraftigt sedan föregående år, från 340 till 587. Detta beror dels på den utökade målgruppen, dels på fler deltagare som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Årsanalys 2013 Facknämnder 23(30)