Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Relevanta dokument
Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 7 februari 2014

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

REHABILITERINGSPOLICY

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Föreskrifter om arbetsanpassning

REHABILITERINGSPOLICY

Riktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Vad händer om jag blir sjuk?

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

1. Rehabiliteringsrutiner

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

1. Inledning. 2. Definitioner

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Processbeskrivning för rehabilitering

HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:

REHABILITERINGS- POLICY

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

en handbok om rehabilitering

Södertörns brandförsvarsförbund

Företagshälsovården behövs för jobbet

Handlingsplan rehabilitering. Dokumentansvarig: Personalenheten Beslutat: , KF 112

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

REHABILITERINGSPOLICY

Uppdaterad Rehabilitering. Råd, stöd och riktlinjer i rehabiliteringsarbetet

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Rehabiliteringspolicy

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Åter till arbetet. nya regler vid rehabilitering

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Vi är Försäkringskassan

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Delegering av arbetsmiljö 2016

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Chefsutbildning 12 juni Dan Eriksson, Artontusen AB

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

CHECKLISTA REHABILITERING

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

SAM vid uthyrning av

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Rehabiliteringspolicy

Konsekvensbedömning?

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Koncernkontoret Koncernstab HR

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige , 112

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Transkript:

Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager

Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright slide 2

Sulzers produktionsenheter Vadstena, Sweden Karhula, Finland Portland, USA Leeds, UK Wexford, Ireland Mantes, France Easley, USA Houston, USA Lohmar, Germany Bruchsal, Germany Suzhou, China Dalian, China Kunshan, China (2012) Mexico City, Mexico Navi Mumbai, India Jundiai, Brazil Curitiba, Brazil Elandsfontein, South Africa Sulzer startades 1834 Huvudkontor i Winterthur i Schweiz ca 15 500 medarbetare Copyright slide 3

Sulzer Sverige Fyra legala enheter: - Sweden AB - Sulzer Pump Solutions AB - Sulzer Pump Solutions Sweden AB - Solutions Nordmaling AB Fakta: 41 chefer att supportera (12 chefer finns i utlandet) 210 medarbetare Avstånd: Malmö => Nordmaling 1210 km Mölndal => Stockholm 470 km Karlstad CSS Sulzer Pump Solutions Sweden AB 1 WC + 4 BC Göteborg CSS Sulzer Pump Solutions Sweden AB 1 WC + 4 BC Mölndal Sweden AB 31 WC Johanneshov Sulzer Pump Solutions AB 13 WC Nordmaling CSS Sulzer Pump Solutions Sweden AB 1 WC + 2 BC Nordmaling Sales Sulzer Pump Solutions Sweden AB 1 WC Sundsvall Sales Sweden AB 2 WC Stockholm Sales Sulzer Pump Solutions Sweden AB 3 WC Mölndal Sulzer Pump Solutions Sweden AB 13 WC Stockholm CSS Sulzer Pump Solutions Sweden AB 1 WC + 3 BC Arlöv CSS Sulzer Pump Solutions Sweden AB 1 WC + 3 BC Norrköping Sweden AB 11 WC WC = White Collar (tjänstemän) BC = Blue Collar (arbetare) Copyright slide 4 Malmö Sulzer Pump Solutions AB 7 WC Broby Sales Sweden AB 1 WC Vadstena CSS Sweden AB 5 WC + 1 BC Vadstena Sweden AB 45 WC + 67 BC Vadstena Sulzer Pump Solutions AB 3 WC

Agenda Vilka krav ställer lagen på arbetsgivaren? Prevention Sjukskrivning Det medicinska underlaget / Läkarintyget Hantering av ohälsa Anpassning Omplacering / Avslut Copyright slide 5

Arbetsmiljölagen 1 a Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Lag (1994:579). 2 Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Arbetsgivaren skall beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam. Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar skall underhållas väl. Lag (2002:585). 2 a Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras. Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas. Arbetsgivaren ska vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken vilar på honom. Lag (2010:1225). 2 c Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Lag (2010:1543). Copyright slide 6

Socialförsäkringsbalken Arbetsgivarens skyldigheter 6 Den försäkrades arbetsgivare ska efter samråd med den försäkrade lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka till det. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter avseende arbetsanpassning och rehabilitering finns även i arbetsmiljölagen (1977:1160). Copyright slide 7

Prevention Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Arbetsmiljökommitté Skyddsronder Riskbedömningar Arbetsplatsergonomi Safety walks Medarbetarenkät Medarbetarsamtal Förebyggande Friskvårdspeng Massage Hälsokontroller & lagstadgade undersökningar Copyright slide 8

Sjukskrivning Dag 1 karensdag Eventuellt förstadagsintyg Dag 2-7 Arbetsgivaren bedömer rätten till sjuklön (0-100%) Krav på medicinskt underlag: Dag 8-14 Arbetsgivaren bedömer rätten till sjuklön (0-100%) Dag 15 => Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning (25, 50, 75 el. 100%) Dag 1-14 finns inga begränsningar i sjukskrivningsgrad. Sjukskrivningsgraden kan till och med variera från dag till dag under de första 14 dagarna. Copyright slide 9

Läkarintygets utformning Teknikavtalet I kommentarerna till Teknikavtalet tydliggörs följande om läkarintygets utformning: Läkarintyget ska utformas så att såväl arbetsgivaren och arbetstagaren kan tyda och förstå innebörden. Det ska också vara relaterat till de arbetsuppgifter arbetstagaren utför. Socialstyrelsens Författningssamling Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården SOSFS 2005:29. Trädde i kraft 1 januari 2006 10 kap. Att utfärda ett intyg 5 Ett intyg skall 1. utformas på ett sådant sätt att intygspersonen och mottagaren av intyget kan förstå förhållandena och värdera innebörden av uttalandena, 2. vara fullständigt och entydigt, och 3. skrivas med en läslig text och på ett begripligt språk. Medicinska termer skall som regel inte användas. Om ett intyg innehåller sådana termer, skall innebörden av dem förklaras. Copyright slide 10

Vanliga brister i medicinska underlag Medicinska termer utan förklaring. Framgår inte på vilket sätt arbetsförmågan är nedsatt. Läkaren relaterar inte till de arbetsuppgifter patienten utför. Ingen eller otydlig prognos. Svårigheter Svårt att avgöra om personen faktiskt kan utföra några andra arbetsuppgifter istället för att vara sjukskriven. Svårt att planera verksamheten när förlängningar av sjukskrivning görs på slutdatumet på gällande läkarintyget. Copyright slide 11

Exempel på medicinskt underlag Copyright slide 12

Rehabiliteringskjedjan Under de första 90 dagarna De första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om den anställda kan klara av sitt vanliga arbete. Den anställda har bara rätt till sjukpenning om han eller hon varken kan utföra sitt vanliga arbete eller något annat arbete som du som arbetsgivare tillfälligt kan erbjuda. Från och med den 91:a dagen När en anställd har varit sjukskriven i 90 dagar ska Försäkringskassan ta reda på om du som är arbetsgivare har möjlighet att erbjuda den anställda något annat arbete som han eller hon klarar av trots sin sjukdom. Från och med den 181:a dagen Om den anställda fortfarande inte kan arbeta på grund av sin sjukdom när det har gått 180 dagar ska Försäkringskassan ta reda på om han eller hon klarar av ett annat arbete utanför din verksamhet. Kan den anställda klara av ett arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden har han eller hon inte rätt till sjukpenning. Copyright slide 13

Exempel på medicinskt underlag Copyright slide 14

Hantering av ohälsa Rehabiliteringprocess Rehabiliteringsutredning Hälsa Arbete Social situation Planering Rehabsamtal/-planering/-uppföljning Företagshälsovård Primärvården Försäkringskassan Copyright slide 15

Exempel 1 på översyn av omplaceringsmöjligheter Copyright slide 16

Exempel 2 på översyn av omplaceringsmöjligheter Copyright slide 17

Arbetsgivarens behov För att bedöma rätten till sjuklön: På vilket sätt är arbetsförmågan nedsatt Kan medarbetaren utföra några arbetsuppgifter på heltid/deltid Läkarintyget behöver beskriva patientens begränsningar och även möjliga arbetsförmåga. För att kunna planera bemanningen: Vad är prognosen för återgång i arbete Det är viktig för oss som arbetsgivare att läkarintyget innehåller en prognosen. Eller att det framgår om det är svårt att avgöra. Copyright slide 18

Läkarintygets utformning Teknikavtalet I kommentarerna till Teknikavtalet tydliggörs följande om läkarintygets utformning: Läkarintyget ska utformas så att såväl arbetsgivaren och arbetstagaren kan tyda och förstå innebörden. Det ska också vara relaterat till de arbetsuppgifter arbetstagaren utför. Socialstyrelsens Författningssamling Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården SOSFS 2005:29. Trädde i kraft 1 januari 2006 5 Ett intyg skall 1. utformas på ett sådant sätt att intygspersonen och mottagaren av intyget kan förstå förhållandena och värdera innebörden av uttalandena, 2. vara fullständigt och entydigt, och 3. skrivas med en läslig text och på ett begripligt språk. Medicinska termer skall som regel inte användas. Om ett intyg innehåller sådana termer, skall innebörden av dem förklaras. Copyright slide 19

Dagens lärdom??? Copyright slide 20