STADSLEDNINGSKONTORET STABEN Bilaga 2 Stockholm tad handlingprogram för kydd mot olyckor 2007 08 31 Stadledningkontoret förlag www.tockholm.e
SID 2 (6) Inledning Staden handlingprogram för kydd mot olyckor har in grund i en komplex rikbild. Stockholm är Sverige huvudtad och har en koncentration av nationellt och internationellt amhällviktiga objekt och funktioner, kulturhitorika värden, nöje- och turitverkamheter amt utbildningcentra. I taden bor nätan 800 000 männikor och det arbetar cirka 525 000 peroner dagtid på cirka 36 000 arbetplater. Vård- och omorgboenden och jukhu kräver tora inater vid en olycka. Staden kolor och förkolor är ofta drabbade av anlagda bränder och kadegörele. Stockholm tad har år 2006 haft kadekotnader över jälvrik för anlagda bränder för totalt 99 mkr, varav 76 mkr för kolor. Självrikkotnader på ca 8 mkr tillkommer. Stockholm tunnelbana har cirka 680 000 trafikanter dagligen. Staden har hårt belatade trafikleder där det paerar upp till cirka 500 000 peronbilar, latbilar och buar per dygn. Via vägar är huvudled för tranport av farligt god. Miljontal paagerare paerar årligen taden hamnar, hundratal kryningfartyg anlöper hamnarna, miljoner ton god hantera, varav en del utgör av farligt god. Staden förtäta och tunnlar bygg och använd i törre utträckning vilket innebär fler och nya typer av rikcenarier. Befintliga vägtunnlar har långa utrymningvägar och utgör ett hot vid en allvarlig olycka. Stockholm har om riket huvudtad många utländka bekickningar. Här finn ockå militära anläggningar med flera viktiga amhällfunktioner för taden och riket äkerhet. I taden finn en mängd olika typer av botadbebyggele, alltifrån kulturhitorikt värdefulla byggnader till moderna komplicerade botadkomplex. Många innergårdar är utformade å att räddninginater är komplicerade. Flera hundra tuen peroner roar ig i taden en lördagkväll, en iffra om ökar betydligt vid törre evenemang. Publika lokaler och det offentliga rummet har många riker och i många fall hög brandbelatning. Övergripande inriktning Stockholm tad ka vara trygg och äker där kydd mot olyckor e om en del av taden amlade äkerhetarbete. Säkerhet och kydd mot olyckor för dem om bor, verkar eller vita i Stockholm är centralt för arbetet mot målet om en trygg och äker tad. Staden förvaltningar och bolag ka bedriva ett aktivt och förebyggande arbete å att olyckor i törta möjliga mån förhindra. Skydd mot olyckor ka äkertälla i de miljöer där den enkilde aknar möjlighet att påverka in äkerhet. Det är viktigt att äkerhetarbetet prägla av långiktighet och kontinuitet. Om äkerhet inte bygg in från början blir det både vårt och kotamt i efterhand. Med genomtänkt och amordnat arbete kan taden undvika tora oönkade kotnader och nå målet om kotnadeffektiv verkamhet. Lag om kydd mot olyckor Lag om kydd mot olyckor (SFS 2003:778) med tillhörande förordning (SFS 2003:789) trädde i kraft i januari 2004. Enligt lagen ka taden varje mandatperiod fattälla ett handlingprogram för kydd mot olyckor. Handlingprogrammet utgör ett övergripande tyrdokument för arbetet med kydd mot olyckor och tydliggör den politika ambitionen inom området. Handlingprogrammet bekriver Stockholm tadövergripande mål för kydd mot olyckor och hur taden ka ta itt amordninganvar.
SID 3 (6) Staden handlingprogram Lagen förekriver att taden ka ha ett handlingprogram för den förebyggande verkamheten och för de riker för olyckor om finn i taden om kan leda till räddninginater. I programmet ka ockå ange hur taden förebyggande verkamhet är ordnad och hur den planera. En viktig del i handlingprogrammet är taden räddningtjäntverkamhet. Föreliggande program omfattar alla förvaltningar och bolag, inkluderat Stockholm brandförvar var verkamhet utveckla i ärkild bilaga. Alla ka aktivt arbeta med att inventera, analyera, värdera, förebygga och åtgärda oönkade händeler inom itt anvarområde. Arbetet handlar även om att e till att det finn beredkap för att mildra effekterna av eventuella törningar, förluter och kador. Staden handlingprogram bekriver det förebyggande arbetet och kraven om täll på räddningtjänten i Stockholm tad. Handlingprogrammet fokuerar på fyra mål att utveckla i taden förvaltningar och bolag; kunkap om riker och olyckor, planering för att motverka olyckor, förmåga att hantera en olycka om den upptår amt amordning och en amlad bild av arbetet. Varje nämnd och bolagtyrele ka utifrån de angivna målen bedriva ett förebyggande arbete till kydd mot olyckor. Staden mål 1. Det ka finna kunkap om olyckriker och årbarhet om kan påverka den egna verkamheten Samordningen av taden förebyggande arbete Förebyggande arbete ka bygga på kunkap och erfarenheter av vad om orakar olyckor. Med ett effektivt lokalt arbete finn förutättningar att minka dödfall, kador och amhällkotnader. Staden ka bitå förvaltningar och bolag i yfte att minimera olyckor. Arbetet ka fokuera på förebyggande inater och konkreta kyddåtgärder för medborgare, medarbetare, egendom och miljö. Staden ka vid behov bitå förvaltningar och bolag i arbetet med att göra rikinventeringar och rikanalyer. Inträffade olyckor ka underöka även om de inte medfört räddninginat. Olyckunderökningarna ka yfta till att kartlägga orakerna till olyckan och erfarenheterna ka analyera och ingå i den amlade rikbilden för verkamheten. Kunkapen om det inträffade ka använda i det olyckförebyggande arbetet. Staden lokala äkerhetamordnare ka utbilda för att utveckla den lokala rikhanteringförmågan. Stadledningkontoret anvarar för amordningen av utbildninginater. Riker i taden infratruktur Staden förtäta, tunnlar bygg och använd i törre utträckning vilket innebär fler och nya typer av rikcenarier. Utformningen av taden infratruktur ka bygga på rikhänyn i yfte att förhindra olyckor och bränder i boendemiljön amt avbrott i taden förörjning. Det är viktigt att beakta infratrukturfrågorna i ett vidare perpektiv för att därmed minka annolikheten och konekvenerna för en kollap av infratrukturen. För de törre infratrukturprojekten i Stockholm är det viktigt att vidareutveckla amverkanformer för att nå goda äkerhetlöningar i både bygg- och driftkede.
SID 4 (6) Farlig verkamhet I Stockholm är det i förhållande till folkmängden få indutrier eller andra verkamheter om hanterar farliga ämnen i några törre kvantiteter. Dock er taden en ökning av farlig verkamhet. På grund av Stockholm befolkningtäthet kan en olycka inom en anläggning med hantering av farliga ämnen få våra konekvener. Mot via anläggningar är Stockholm brandförvar kyldigt att redovia en peciell inatplanering. Verkamheter där en olycka kan innebära allvarlig kada på männikor eller miljö klaificera om farlig verkamhet enligt lagen om kydd mot olyckor 2 kap 4. En ådan klaificering innebär att verkamhetutövaren ka analyera ina riker och vid behov bära kotnaden för att komplettera amhället räddningorganiation. Läntyrelen belutar om vilka verkamheter om omfatta av denna betämmele. I nuläget finn 16 farliga verkamheter inom Stockholm tad. 10 av de farliga verkamheterna omfatta även av Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begräna följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Denna lag kalla även Seveo-lagtiftningen och bygger på ett EU-direktiv. Seveo-lagtiftningen är indelad i en högre och en lägre kravnivå. Företagen om omfatta av Seveo-lagtiftningen högre kravnivå ka bl a upprätta ärkilda äkerhetrapporter, handlingprogram och interna planer för räddninginater. Staden ka i amarbete med dea verkamheter informera allmänheten om rikerna och ta fram en kommunal plan för räddninginat. Staden avätter ärkilda reurer för pecialitkompeten inom områdena infratruktur och farlig verkamhet inom ramen för det förebyggande tödarbetet. Funktionerna ka arbeta aktivt med berörda förvaltningar och bolag amt mot näringliv och externa aktörer inom taden geografika anvarområde. Rikanaly I Stockholm finn rik för allvarliga amhälltörningar till följd av olyckor, även efter tämligen lindriga olyckcenarier. Detta gäller t ex efter olyckor med väg- eller pårtrafik, övervämningar, utläpp av farlig ämnen amt bränder i kulvertar för el och tele- och datatrafik. Staden ka enligt tatliga krav göra årliga rikanalyer inom ett par centrala områden. Dea ka ge kunkap och vägledning om fortatt utvecklingarbete och minimering av olyckriker amt återkoppla till Läntyrelen. År 2007 avätter taden totalt 10,5 mkr för förtärkning av lokalt förebyggande arbete till kydd mot olyckor. Stockholm brandförvar anvarar för det aktiva tödet. (KS belut, Dnr 307-874/2007)
SID 5 (6) 2. Det ka finna planering för hur olyckor ka undanröja eller minka amt planering för hur verkamheterna ka hantera konekvenerna av en olycka Årlig intern kontroll ka via planeringen av det fortlöpande olyckrik- och äkerhetarbetet i varje förvaltning och bolag. Det ka finna planering för hur olyckriker ka undanröja eller minka amt planering för hur konekvenerna av en olycka ka hantera. Utvärdering ka göra av vilka konekvener en olycka kan få på den egna verkamheten med tillhörande åtgärdplaner. Förvaltningar och bolag ka bygga itt förebyggande olyckarbete på noggrann uppföljning och utvärdering av rikbilden. Olyckor ur alla perpektiv ka dokumentera och underöka, därtill ka rikkällor med tora konekvener bedöma. Denna information ka edan ligga till grund för både den kadeförebyggande och kadeavhjälpande verkamheten i repektive förvaltning och bolag. Samlad information om rikbilder i taden förvaltningar och bolag utgör grunden för tadövergripande planering och gemenam dialog över anvargränerna. 3. Staden ka ha en god förmåga att hantera olyckor Förmågan innebär att kunna vidta nödvändiga åtgärder för att rädda liv, äkertälla att de verkamheter om taden har bedömt alltid måte kunna upprätthålla amt ge medarbetare, medborgare och andra aktörer amt medier korrekt information. Erfarenhetåterkoppling, utbildning och övning är förutättningar för god förmåga och beredkap att hantera olyckor. Varje förvaltning och bolag anvarar för att upprätthålla en god förmåga i den egna förvaltningen och bolaget. Stadledningkontoret bitår med töd i arbetet. Förvaltningar och bolag ka äkertälla hur den egna verkamheten ka kunna upprätthålla vid en olyckhändele. 4. Staden ka ha en amlad bild och amordna itt arbete inom området Staden ka vidareutveckla amarbetet internt inom taden och externt med andra aktörer. Stadledningkontoret anvarar för amordning av kontakterna inom taden, med Läntyrelen, centrala myndigheter och andra aktörer. Sedan 2007 finn ett centralt rikhanteringråd med uppgift att vara rådgivande till taddirektören i rik- och äkerhetfrågor om kräver tadövergripande amordning. Rådet ka arbeta för att i alla ammanhang integrera rik- och äkerhetarbetet å att lagarna efterlev och de politika målen uppfyll. Rådet har till uppgift att arbeta pådrivande i utvecklingen av en trygg och äker tad. En amordnad, korrekt och kontinuerlig information om det förebyggande arbetet internt och externt är en viktig förutättning för både det förebyggande arbetet och för förtroendet för taden förmåga vid eventuella olyckor. Stockholm brandförvar handlingprogram Lagen förekriver även att det ka finna ett handlingprogram för räddningtjänten. I lagen ange att handlingprogrammet för räddningtjänten ka anta av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Brandförvaret handlingprogram reglerar den egna or-
SID 6 (6) ganiationen rik- och behovanpaade beredkaporganiation och räddningtjäntförmåga. Handlingprogrammet för Stockholm brandförvar är utgångpunkt för brandförvaret verkamhetplanering och brandditrikten arbete med rikinventeringar, analy och beredkaporganiation. Stockholm tad räddningtjänt Lagtiftningen ger taden räddningtjänt följande uppdrag: Underlätta enkilde arbete med kydd mot olyckor Utföra tillyn Anvara för otning och brandkyddkontroll Utföra räddningtjänt Underöka olyckor Härutöver anger lagen att Stockholm tad ka amordna ina åtgärder för kydd mot olyckor, detta åvilar tadledningkontoret. Stockholm brandförvar har med utgångpunkt från den enkilde medborgaren perpektiv definierat följande rikmiljöer. Botäder Trafikmiljö Arbetplater Inrättningar för vård, omorg eller utbildning Staden publika lokaler och offentliga miljöer Staden brandförvar övergripande mål för arbetet har definierat följande: Minimera antalet kadade och döda till följd av olyckor om föranleder räddninginat. Minimera amhället kotnader för kador på egendom till följd av olyckor om föranleder räddninginat. Motverka betående kador på värdefull kultur- och naturmiljö till följd av olyckor om föranleder räddninginat. Trygga äkerheten aveende olyckor om föranleder räddninginat i de amhällmiljöer där den enkilde individen jälv aknar möjlighet att påverka in äkerhet. Detta ka brandförvaret uppnå genom förtydligade arbetätt i taden olika rikmiljöer, amt genom att arbeta aktivt med äkerheten i de objekt om kan hota dea miljöer. Handlingprogrammet för Stockholm brandförvar reglerar taden räddningtjänt rikoch behovanpaade beredkaporganiation och förmåga. Det utgör utgångpunkt för brandförvaret verkamhetplanering och brandditrikten arbete med rikinventeringar, analy och beredkaporganiation. Stockholm brandförvar ka anpaa till att mer fokuera på förebyggande arbete. Alla ditrikt arbetar förebyggande utifrån inventeringar av riker aveende botäder, trafikmiljö, arbetplater, vård, omorg och utbildning, publika lokaler och det offentliga rummet.