Bilaga. Stockholms stads ansökan om stöd för klimatinvesteringsprogram

Transkript

1 Bilaga Stockholm tad anökan om töd för klimatinveteringprogram

2 SID 1 (52) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 4 2 Kommunen förutättningar Naturförhållanden Befolkning Bebyggele Näringlivtruktur Andra viktiga förhållanden för programmet genomförande Sjöfart 9 3 Utläpp av växthugaer De totala utläppen minkar Värmeektorn minkar met Minkade utläpp per tockholmare Stockholm i jämförele med andra Utläppkällor, ytemgräner och data Utläppen av koldioxid dominerar Utläpp av andra växthugaer än koldioxid Referencenario 14 4 Stockholm klimatarbete Stockholm energitrategika prioriteringar Stockholm Handlingprogram mot Växthugaer Klimatinveteringprogram Internationellt arbete Förankring och dokumentation 24 5 Andra pågående törre atningar och program Viion Ett Stockholm i världkla Överiktplan Stockholm miljöprogram 25 Stockholm tad, Stadledningkontoret, Finanavdelningen, Stockholm. Telefon

3 SID 2 (52) 5.4 Stockholm energiplan Ålborgåtagandet Miljöbilar i Stockholm Energicentrum Stockholm Mobilitet Trängelkatter Miljömiljarden Stockholm anpaning till klimatförändringar 28 6 Åtgärder i Klimatinveteringprogram Åtgärderna i ett ammanhang Bekrivning av åtgärderna 31 7 Samordning och amverkan Samråd med läntyrelen Samråd med Stockholm län landting Allmänheten engagemang i programmet Män och kvinnor delaktighet i programmet 40 8 Folkbildning- och information-inater Showroom för klimatriktiga val i Kulturhuet Informationinater kring energieffektiv byggande Staden övriga informationinater 42 9 Uppföljning, kvalitetäkring amt utvärdering Uppföljning Utvärdering Spridning av reultat och erfarenheter Gemenam löpande informationpridning ICLEI Klimatkommunerna Programmet ärkilda kvaliteter Helhetyn och långiktiga trategier 46 2

4 SID 3 (52) 11.2 Folkbildning- och informationinater God amverkan mellan flera aktörer Nytänkande Strukturförändringar Hävtång- eller katalyatoreffekter Åtgärder inom flera ektorer Andra växthugaer Bilagor 52 3

5 SID 4 (52) 1 INLEDNING Stockholm tad har arbetat ytematikt med klimatfrågan i över 10 år genom att tälla upp mål, utarbeta trategier och genomföra åtgärder. Uppföljningen av Handlingprogram mot växthugaer , om lutförde under våren 2007, viar att taden har nått ina mål, det vill äga att tabiliera de totala utläppen år 2000 på 1990 år nivå och att minka utläppen per capita från 4,5 år 2000 till 4,0 ton CO2-ekvivalenter och tockholmare år Samtidigt har de totala utläppen minkat. Staden har ockå kärpt målen gradvi. Kommunfullmäktige belöt 2003 att taden mål ka vara att bli foilbränlefri enat till år Det täller helt nya krav på arbetet och ett nytt utvecklingarbete har därför påbörjat. Ett viktigt teg i detta arbete är att amla många olika aktörer inför året Klimpanökan, för att få fram åtgärder med tor bredd, tora klimateffekter och nya metoder för att på ikt nå ett foilbränlefritt amhälle. I förlaget till nytt Miljöprogram förelå ett etappmål: att minka utläppen med 10 % per invånare, vilket innebär en minkning från cirka 4,0 till 3,6 ton per capita. Det av taden framtagna referencenariot för 2015 viar att målet för 2010 kan nå med bland annat åtgärder från pågående Klimp-program, men att utläppminkningarna framöver tannar av. AB Fortum Värme amägt med Stockholm tad planerar att ta i drift två nya kraftvärmeverk inom perioden, vilket beräkna ge tora utläppminkningar. För att nå det långiktiga målet kräv dock ytterligare åtgärder inom uppvärmningektorn, bland annat konvertering från olja genom fjärrvärmeanlutning och energieffektivieringåtgärder, vilket ockå är en del i denna anökan. Trängelkatterna och ökad inblandning av etanol och RME i benin och dieel beräkna ge minkade utläpp från tranportektorn, men det kräv ockå åtgärder för att öka biogaproduktionen för att ytterligare minka utläppen och nå det långiktiga målet. Trafikarbetet ökar i taden. Det är bakgrunden till denna anökan Faktika utläpp Referencenario Per capita Trend utläpp per capita Figur 1. Utveckling av totala utläpp (ton) av växthugaer i Stockholm och utläpp per invånare (ton per inv) åren 1990, 2000 och 2005 amt förväntade utläpp 2010 och 2020 (referencenario) Åtgärderna om ingår i klimatinveteringprogammet för perioden kan dela in i två huvudgrupper. I den ena gruppen ingår åtgärder om rör effektiviering av energianvändningen. Här finn exempel på värmeåtervinning från fläktar i opugar och i garage, byte till energieffektiv armatur i garage amt uppförande av energieffektiva hu. 4

6 SID 5 (52) Här räknar vi även in fjärrvärmeanlutning av byggnader, efterom det innebär att uppvärmningen effektiviera och att utläppen från uppvärmningen minkar. Energieffektiviering är en av huvudprinciperna i de energitrategier om taden tillämpar för att nå ett foilbränlefritt Stockholm till år Den andra gruppen av åtgärder i programmet omfattar produktion och ditribution av bioga. Den politika majoriteten i Stockholm tad har i överenkommelen Ett friare Stockholm bekrivit att taden ka främja en god miljö och att trafiken negativa miljöpåverkan på olika ätt bör minka. En ärkild åtgärdpunkt är att taden ka ta initiativ för fler tanktationer för alternativa fordonbränlen och utveckla en trategi för bioga och andra miljövänliga drivmedel i Stockholm. I programmet ingår två åtgärder för att öka biogaproduktion i befintliga anläggningar, en ny produktionanläggning i Himmerfjärdverket, en tanktation för bioga för opbilar amt ett rörnät för bioga om ammanbinder producenter och användare av bioga. I programmet ingår ockå en åtgärd om aver elanlutning av fartyg i hamnar. Denna åtgärd e om betydelefull då det leder till åväl minkade koldioxidutläpp om minkade vavel-, kväveoxid-, och toftutläpp. Då taden har vårt att klara miljökvalitetnormerna för kväveoxider och partiklar är alla åtgärder om leder till minkade utläpp av kväveoxider och partiklar, vid idan av de klimatrelaterade, angelägna. Åtgärderna leder ammantaget till utläppminkningar på ton koldioxid amt minkar energibehovet med GWh. Den ammanlagda miljömerkotnaden är 431 miljoner kronor medan det ökta bidraget är 116 miljoner kronor. En kort bekrivning av amtliga åtgärder redovia i avnitt 6.2. Fulltändiga åtgärdbekrivningar återfinn om bilagor till denna anökan. 5

7 SID 6 (52) Nr Åtgärdägare I 1 Kulturförvaltningen 1 Stockholm Parkering AB 2 Stockholm Parkering AB 3 Exploateringkontoret AB Fortum Värme amägt 4 med Stockholm tad AB Fortum Värme amägt 5 med Stockholm tad AB Fortum Värme amägt 6 med Stockholm tad 7 AB Svenka Botäder 8 Miljöförvaltningen och exploateringkontoret 9 Stockholm Vatten AB 10 Stockholm Vatten AB 11 Stockholm Vatten AB 12 AB Fortum värme amägt med Stockholm tad 13 Scandinavian Bioga Fuel AB 14 AGA Ga AB 15 Koncernen Stockholm Hamnar Informationåtgärd Fyika inveteringar Åtgärdnamn Showroom för klimatriktiga val i Kulturhuet Värmeåtervinning i Medborgarplaten garage Energibeparande armaturutbyte i garage Demontration av energiåtervinning i opuganläggning Fjärrvärmeutbyggnad till del av Gamla Stan Fjärrvärmeanlutning av SISAB kolor Fjärrvärmeutbyggnad av måhu i vårtillgänglig terräng Flerbotadhu om und lågenergibyggnad i Stockholm Invetering- och implementeringtöd till energieffektiva hu Minkade metanutläpp vid Henrikdal reningverk och Sicklaanläggningen Ökad biogaproduktion genom ökad mottagningkapacitet av organika material Lyering av avlopplam för ökad biogaproduktion Rörnät för bioga till fordon i Stockholm Produktion av fordonga vid Himmerfjärdverket Biogatankning för ophämtningbilar vid Högdalen Miljörelaterad inveteringkotnad (kr) Statligt bidrag (kr) Förändring C02-ekv (ton) Förändring energi (kwh) Elanlutning av fartyg i hamn Summa

8 SID 7 (52) 2 KOMMUNENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Naturförhållanden Av taden landareal utgör 26 % naturmark. Reten utgör av hårdgjorda ytor, parker och dylikt. Stockholm är en tad om är byggd kring Mälaren utlopp i Öterjön. Det innebär många trandkilometer amtidigt om flera taddelar ligger på öar eller halvöar. Detta har påverkat byggandet av vägar och järnvägar på ett ådant ätt att det finn goda tranportmöjligheter från ytterområden till centrum, men inte alltid lika goda tvärförbindeler mellan taden olika delar. 2.2 Befolkning Vid året lut 2006 hade Stockholm tad invånare vilket motvarar 8,6 % av landet befolkning. En tor andel av invånare i Stockholm, 34 %, är i åldrarna 25 till 44 år. Det genomnittliga antalet peroner per lägenhet uppgår till 1,85 peroner. Av de om bor i taden är det endat 41 % om är födda i kommunen, reten har flyttat in från övriga länet, andra delar av landet eller från utlandet. 27 % av invånarna är invandrade eller har mint en förälder om invandrat peroner bor i yttertaden medan peroner bor i innertaden. 7

9 SID 8 (52) Medelinkomten för år 2005 låg på kronor per peron (inkomttagare från 16 år och uppåt). 49 % av tockholmarna har eftergymnaial utbildning. 12 % har endat grundkoleutbildning eller motvarande. I taden finn ca 20 univeritet och högkolor med drygt tudenter. 2.3 Bebyggele Bebyggelen i Stockholm tad är mycket koncentrerad, av landarealen utgör hela 47 % av antingen botadkvarter eller gator och torg. Det finn botäder i kommunen, varav en tor del, 29 %, är tvårumlägenheter. Det finn måhu. Den täta bebyggelen ger goda förutättningar för gemenamma löningar åom kollektivtrafik, fjärrvärme och avloppverk. År 2004 var det 53 % om oftat eller alltid rete kollektivt till arbetet eller kolan. Detta beror delvi på taden och regionen väl utbyggda tunnelbane- och pendeltågnät om kompletterat med en tvärpårbana. Deutom finn ett finmakigt nät av tadbuar i hela kommunen om går i täta turer under tora delar av dygnet. Fjärrvärmen är väl utbyggd i taden och tod 2005 för 79 % av den totala energianvändningen för uppvärmning. Fjärrvärmeutbyggnaden vänta fortätta de närmate åren med anlutning av GWh per år. 2.4 Näringlivtruktur Stockholm tad har relativt ett många invånare om arbetar inom ektorn finaniell verkamhet och företagtjänter, hela 25 %. Detta hänger naturligtvi ihop med att många företag och verkamheter har ina huvudkontor förlagda till huvudtaden. Kommunen har vidare en låg andel yelatta inom ektorn tillverkning och utvinning, endat 8 %. Sammantaget innebär det goda förutättningar för en lägre klimatpåverkan per capita från näringlivet än i kommuner med törre andel antällda inom till exempel tyngre indutri. Offentlig förvaltningar mm 7% Peronliga och kulturella tjänter 12% Vård och omorg 12% Näringgren okänd 2% Tillverkning och utvinning, energiproduktion 8% Byggverkamhet 3% Handel och kommunikationer 19% Utbildning och forkning 11% Finaniell verkamhet och företagtjänter 26% Figur 2 Syelatta efter näringgren Källa USK 8

10 SID 9 (52) 2.5 Andra viktiga förhållanden för programmet genomförande Stockholm växer och förvänta växa ytterligare över tiden. Detta leder bland annat till markbrit, trängel och höga markprier. Idag bor det 42 peroner per hektar i taden. Med en växande ekonomi och ett ekonomikt vältånd bland befolkningen tenderar boytan per invånare, bilinnehav, energianvändning och trafikarbetet per invånare att öka. Exempelvi är andelen kollektivtrafikreor i länet om helhet mycket hög, jämfört med övriga landet, men den junker. Därför är det viktigt att atningarna på fjärrvärme, förnybara bränlen, energieffektivieringar och informationarbete till allmänhet och företag fortätter i ännu nabbare takt än vad taden växer, annar kommer utläppen av växthugaer per capita inte att junka trot kraftfulla åtgärder. 2.6 Sjöfart Stockholm är en betydelefull hamntad i Öterjön med regelbunden båttrafik till de länder om ligger på andra idan Öterjön. Handelutbytet mellan länderna kring Öterjön utveckla nabbt. Det täller höga krav på effektiva och miljövänliga tranporter. Det går dagligen färjor till Tallinn, Helingfor, Åbo och Mariehamn. Stockholm är deutom en viktig importhamn för god till Stockholmregionen. Godet kommer både via färjetrafiken och i container på fraktfartyg. Sjöfarten bidrag till foila koldioxidutläpp (ca 1,6 % av Stockholm tad totala utläpp av växthugaer) betår till mer än hälften av utläpp från färjor och handelfartyg i hamnar. Landtinget har huvudanvaret för åretrunttrafiken i Stockholm kärgård genom det helägda bolaget Waxholmbolaget. Waxholmbolaget har delvi egna fartyg men köper även in tjänter från lokala rederier. Waxholmbolaget har under perioden börjat blanda in RME i dieeln och atar på jämnare farthållning param körning till jö. Det enare kan para upp till 7 % av bränlet i kärgårdtrafiken, mycket beroende på väderlek och årtid. Förök har ockå gjort med yntetik dieel. Ett par nya färjor har kommit i drift om är föredda med dieelelektrik motor, om är mer energieffektiva. Djurgårdfärjorna är ungefär lika bränleeffektiva om en tadbu. 9

11 SID 10 (52) 3 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER 3.1 De totala utläppen minkar De totala utläppen av växthugaer i Stockholm tad år 2005 beräkna till ton CO 2 -ekvivalenter vilket är en minkning med 13 % edan år Till år 2015 förväntar vi o en minkning med ytterligare ton CO 2 -ekvivalenter. Utläppen minkar men energianvändning och trafikarbetet ökar Trafik Huhållel/ga Uppvärmning Figur 3. Sammanlagda utläpp av växthugaer, tuen ton CO2-ekvivalenter, i Stockholm tad mellan 2000 och år 2005 amt förväntade utläpp 2010 och Normalårkorrigerade värden Av taden totala utläpp år 2005 tår uppvärmning för 43 %, huhållel amt tadga för 24 % och trafiken för 33 %. Till 2015 ökar tranporterna andel av utläppen till 38% och förvänta öka även därefter, medan uppvärmningen andel minkar i lika mån. Elanvändningen får ockå ökad betydele Enkild värme; olja, ga, el Fjärrvärme El och ga, ej värme Tranporter, arbetmakiner 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 4. Uppdelning utifrån användning (ektorer) av foila bränlen och dea bidrag (%) till de totala utläppen av växthugaer i Stockholm tad år 2000 och 2005, amt referencenario för år 2010 och Värmeektorn minkar met Utläppen från uppvärmning har minkat kraftigt under perioden 1990 och 2005, vilket beror på minkad oljeanvändning i framförallt flerfamiljhu om itället värm upp med fjärrvärme. Trot att fjärvärmen byggt ut har inte växthugautläppen ökat nämnvärt. Det är tack vare att andelen förnybara bränlen amtidigt har kunnat öka. Till år

12 SID 11 (52) vänta utläppen från fjärrvärmen minka för att edan öka något ytterligare, trot att produktionen kommer att öka. Detta kan förklara med att nya biobränleeldade kraftvärmeverk vänta komma i drift under perioden, amt att uppvärmningen med olja och ga kommer att fortätta att minka. Deutom minkar utläppen tack vare minkad användningen av el El för värme Stadga för värme Olja Fjärrvärme Figur 5. Växthugautläpp från uppvärmning av botäder i Stockholm mellan år 2000 och 2005 amt bedömning av utläppen 2010 och 2015 (tuen ton koldioxidekvivalenter, normalårkorrigerade). Utläppen från trafiken, givet oäkra dataunderlag, ligger i runda tal på amma nivå år 2005 om år Utläppen från kollektivtrafiken tår för cirka 1 % av de totala utläppen i taden från alla ektorer. Idag är 75 % av all kollektivtrafik i länet, räknat om peronkilometer, foilbränlefri, tack vare att all pårtrafik använder el från förnybara bränlen och att 25 % av butrafiken kör på etanol och bioga. I taden är andelen högre, efterom etanol- och biogabuarna kör i taden, och inte i länet. Till år 2010 vänta utläppen från trafiken att minka, för att till 2015 åter öka. Ökat trafikarbete motverkar minkade utläpp genom förväntningar om ökad inblandning av etanol i benin repektive RME i dieel amt minkad bränleförbrukning i fordonflottan Övrigt tranportarbete Spårtrafik Trafikarbete Figur 6. Utläpp av växthugaer (tuen ton CO2-ekvivalenter) från trafikarbetet i taden, amt jöfart, flyget och arbetmakiner 2005, 2010, 2015 och

13 SID 12 (52) Mellan åren 2000 och 2005 ökade utläppen från elanvändningen i Stockholm. Det kan del förklara med att åväl antalet Stockholmare om verkamheter ökar. Utlaget per capita är trenden vagt ökande, vilket troligen beror på att antalet elektrika apparater ökar i hemmen och på arbetet. Till år 2015 vänta elanvändningen fortätta att öka, dock vänta utläppen junka. Det beror på att utgångpunkten i beräkningarna varit att emiionfaktorn för den nordika elproduktionmixen kommer att junka till år El för tranporter El för värme i måhu El, allmänt Figur 7. Utläpp av växthugaer (tuen ton CO 2 -ekvivalenter) från all elanvändning, (inkluive el för värme och tranporter) inom Stockholm tad. El för värme är normalårkorrigerat. 3.3 Minkade utläpp per tockholmare De totala utläppen minkade med ton CO 2 -ekv under perioden Samtidigt ökade befolkningen med knappt 3 % till cirka peroner. Därmed beräkna den genomnittliga tockholmaren läppa ut cirka 3,95 ton växthugaer per år. Det innebär att målet på högt 4,0 ton växthugaer per år under år 2005 har nått. 6,0 4,0 2,0 0,0 5,6 4,0 0, Figur 3. Utläpp av växthugaer i Stockholm per invånare mellan 1990 och år Stockholm i jämförele med andra Den neråtgående trenden för växthugautläpp i Stockholm är tydligare än för EU och ligger en bra bit under Sverige om helhet. Det kan delvi förklara med att Stockholm har utbyggd fjärrvärme, hög andel kollektivtrafikreenärer och att taden genomfört 12

14 SID 13 (52) mycket målmedvetna atningar på klimatområdet. I Stockholm finn få indutrier, och det meta av varor och livmedel importera från övriga Sverige och länder. Dea utläpp finn med i de nationella underlagen. Koldioxidekvivalenter per peron är alltå ällan helt jämförbara mellan olika tatitikunderlag. Det beror på att de följ upp med olika metoder amt att avgränningen mellan olika peroner utläpp inte är entydigt. Till vem ka utläppen från en pecifik fabrik härröra, till dem om bor i amma kommun/land om fabriken eller till dem om köper produkterna om tillverkat i fabriken? USA Tykland EU-25 Sverige Stockholm tad Figur 8. Utläpp av koldioxidekvivalenter per invånare. 3.5 Utläppkällor, ytemgräner och data Alla uppgifter i detta klimatinveteringprogram är hämtade från uppföljningen av Stockholm handlingprogram mot växthugaer Reultatet preenterade i mar 2007 i en rapport. I amband med framtagandet av referencenariot för år 2010 och 2015 har rapporten kvalitetäkrat och därmed rättat och reviderat på flera punkter. Det gör att tabellerna i rapporten inte tämmer helt med dem om preentera här, men lutater med mera tämmer fortfarande. För information om källor och ytemgräner, e bilaga Utläppen av koldioxid dominerar Av de amlade utläppen av växthugaer i Stockholm tår koldioxid för mer än 91 %. Metan och lutga tår för vardera 4 %. De fluorerade växthugaerna tår för 1 % av de totala utläppen. 3.7 Utläpp av andra växthugaer än koldioxid LÄCKAGE FRÅN STADSGASNÄTET SKAPAR METANUTSLÄPP Tack vare låga utläpp från avfallektorn och jordbruket är metanutläppen jämförelevi låga i Stockholm. Utläppen är 7 kg per peron och år. Det ka jämföra med de nationella utläppen på 32 kg per peron och år. Itället är det läckage från tadganätet om tår för 13

15 SID 14 (52) merparten av metanutläppen. Fortum har en handlingplan för att öka läckagepunkter och arbetar aktivt med att åtgärda läckage av metan. Metanläckage från reningverken är inte medtagna i ovantående uppgift TRANSPORTSEKTORN STÅR FÖR MERPARTEN AV DIKVÄVEOXIDUTSLÄPPEN I Stockholm tår tranportektorn för mer än 60 % av utläppen av dikväveoxid (lutga). Utläppen från produktion av fjärrvärme och el tår för 37 % av utläppen. Reten är utläpp från indutrin och jukvården. Stockholm län landting har en pågående Klimpåtgärd för att amla in och detruera lutgaen från jukvården. Utläppen av dikväveoxid är ockå må jämförelevi, detta tack vare låga utläpp från jordbruket. Utläppen av dikväveoxid är 0,5 kg per tockholmare och år. De nationella utläppen ligger på 2,6 kg per invånare och år MÅNGA SMÅ KÄLLOR TILL FLUORERADE VÄXTHUSGASER Utläppen av de fluorerade växthugaerna beräkna främt komma från många diffua utläpp. Det har dock förekommit törre punktutläpp av HFC och SF6 de enate åren. Utläppen av HFC har minkat om en följd av att halvledartillverkningen i Kita har upphört. Den intallerade mängden HFC i törre anläggningar är 112 ton. Mängden intallerat SF6 i törre anläggningar är 8,5 ton. 3.8 Referencenario Inom taden uppdrag att underöka förutättningarna för att ytterligare reducera koldioxidutläppen till år 2015 har ett referencenario tagit fram. I cenariot redovia ett nollalternativ, om utgår från de belut om redan fattat och förväntade trender vad gäller utveckling av befolkningtillväxt, energianvändning, tranportarbete m.m. I referencenariot gör en ärredovining av effekten på utläppen av trängelkatten och av två nya kraftvärmeverk i Stockholm. De totala utläppen av växthugaer förvänta junka från ca kton år 2005 till ca kton till år 2015, inräknat effekterna av trängelkatt och de nya kraftvärmeverken. Om dea åtgärder inte kulle genomföra beräkna utläppen år 2015 uppgå till ca kton. 14

16 SID 15 (52) [1000 ton] Uppvärmning Elanvändning Tranport Övrigt Vint pga trängelkatt Vint pga bio-kvv Figur 9. Utveckling av totala utläpp av växthugaer i Stockholm under perioden Med junkande totala utläpp och en ökad befolkning med ca mellan junker utläppen per capita till 2015 i Stockholm till ca 3,2 ton/capita, inräknat trängelkatt och nya kraftvärmeverk. [ton/capita] 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2, Referencenario - nollalternativ Referencenario - KVV & trängelkatt Figur 10. Utveckling av utläpp per capita i Stockholm tad under perioden

17 SID 16 (52) 4 STOCKHOLM KLIMATARBETE Stockholm har edan 1995 arbetat aktivt och måltyrt för att minka utläppen av växthugaer. Programarbetet är uppdelat på fyra arbetområden: - Strategiarbete, uppföljning och utveckling - Åtgärder för att minka utläppen; amordna, inpirera och genomföra egna åtgärder - Söka och amordna finaniering för genomförande av åtgärder - Kommunicera handlingprogrammet och klimatfrågan I följande avnitt bekriv de tre förtnämnda arbetområdena. Kommunikationen av handlingprogrammet och klimatfrågan redovia i avnitt Stockholm energitrategika prioriteringar Stockholm långiktiga mål är att bli foilbränlefritt till år För att uppnå målet måte taden kärpa och utveckla in trategi för minkade växthugautläpp och ta ikte på kärnan i målet, att avveckla den foila bränleanvändningen. Miljöförvaltningen har därför utvecklat en trategi om bygger på energitrategika prioriteringar. Denna trategi innebär att: - I förta hand undvika eller minka behovet av att använda energi. - I andra hand använda energin effektivare. - I tredje hand använda förnyelebar energi. Vad dea principer ger för reultat i de olika ektorerna uppvärmning, tranporter och övrig energi redovia i avnittet nedan STRATEGI FÖR MINSKADE UTSLÄPP - UPPVÄRMNING Undvik eller minka behovet av uppvärmning Att minka behovet av uppvärmningen ger direkta miljövinter, då de fleta uppvärmningformer medför någon lag miljöpåverkan. Uppvärmningbehovet påverka av vilken inomhutemperatur vi har, men ockå hur tor yta vi använder. Om vi gemenamt kunde änka inomhutemperaturen med någon eller några grader kulle tora miljövinter göra. Att minka energibehovet är en viktig uppgift för taden Energicentrum om riktar ig till taden förvaltningar och Energirådgivningen om riktar ig till huhåll och mindre företag, e vidare avnitt 5.8. Genom att uppföra energieffektiva byggnader vid nybyggnation kan uppvärmningbehovet på lång ikt minka kraftigt. I detta program ingår två åtgärder om yftar till att utveckla energieffektiva byggnader i taden. I åtgärd 7, Flerbotadhu om und lågenergibyggnad, och i åtgärd 8, Implementeringtöd m.m. för energieffektiva hu, kommer några flerbotadhu uppföra med ett uppvärmningbehov om i det närmate är hälften å tort om byggnader om uppför enligt gällande byggnormer. 16

18 SID 17 (52) Effektivare uppvärmning Efterom fjärrvärme är ett effektivare ätt att värma hu än genom enkilda pannor tack vare högre verkninggrad är ökad fjärrvärmeanlutning ett ätt att uppnå effektivare uppvärmning. Anläggningar inom fjärrvärmeproduktionen i taden har även bättre reningförmåga av miljökadliga ämnen. Fjärrvärme täckte 2005 cirka 79 % av Stockholm totala energianvändning för värme mätt i GWh. I det här programmet öker Fortum töd för att anluta Gamla Stan, ett antal kolor i Stockholm och ett måhuområde med vårtillgänglig terräng, till fjärrvärme (åtgärderna 4, 5 och 6). Det finn även mycket att göra för att minka energiåtgången i exiterande byggnader. Stockholm Parkering AB öker ålunda bidrag för att återvinna värme från fläktar i garage (åtgärd 1) och Exploateringkontoret atar på att återvinna energi från fläktar i opuganläggningar (åtgärd 3). Vidare arbetar Energicentrum vid Miljöförvaltningen med energieffektiviering i fatigheter ägda av taden Förnybar energi för uppvärmning AB Fortum Värme amägt med Stockholm tad bedriver ett ytematikt arbete för att faa ut foila bränlen och elanvändning i in produktion. Den törta åtgärden ker år då Fortum planerar att ta ett nytt biokraftvärmeverk (utanför taden klimatinveteringprogram) i drift. Detta ka elda helt och hållet med biobränlen. På å ätt kan utläppen från fjärrvärmen per kilowattimme fortätta att vara låga och andelen förnybart i produktionen fortätta vara hög. Utläppen från enkild uppvärmning har minkat, tack vare övergång från olja till framförallt bergvärme och fjärrvärme. I framtiden vänta användningen av biobränle för enkild uppvärmning öka Säkertälld förörjning av förnybara bränlen Tillgången på fata förnybara bränlen om exempelvi fli och pellet är inget problem på kort ikt, men en begränad reur på lång ikt. En ökad användning av förnybara bränlen måte ke på ett varamt ätt för att inte på lång ikt föroraka kador på den biologika mångfalden och ge negativ miljöpåverkan på annat ätt Analy av förutättningarna Kotnaderna för utbyggnad av fjärrvärme ligger lite högre i Stockholm än i andra delar av landet på grund av höga markprier och anläggningkotnader. Förutättningarna för att Stockholm tad ka nå målet att uppvärmningen är foilbränlefri till år 2050 är dock goda Aktöranaly Viktiga aktörer för en foilbränlefri uppvärmning är AB Fortum Värme amägt med Stockholm tad, Stadbyggnadkontoret, Exploateringkontoret, Energicentrum vid Miljöförvaltningen amt alla tora och må fatighetägare och byggherrar. Även politiker, åväl nationellt om lokalt, har en viktig roll i att fatta belut om leder till att allmänheten och företagen ge incitament att effektiviera och minka behovet av uppvärmning. 17

19 SID 18 (52) STRATEGI FÖR MINSKADE UTSLÄPP - EL Undvik eller minka behovet av el Efterom trenden idag är det allt fler elektrika apparater använd både i hemmen och i arbetet är en viktig trategi för taden för att arbeta för att undvika ådan elanvändning om inte är nödvändig. Stand-by funktioner är exempel på onödig elanvändning. Energicentrum vid Miljöförvaltningen, om har till uppgift att hjälpa förvaltningar och bolag att effektiviera energianvändningen, arbetar även med att minka eller undvika behovet av el Effektivare elanvändning Energicentrum och Energirådgivningen arbetar bland annat med att effektiviera elanvändningen. I detta Klimpprogram öker Stockholm Parkering AB töd för att byta ut armatur i garage till dynamik belyningtyrning, vilket minkar elanvändningen med 30 % (åtgärd 2) Förnyelebara bränlen för elproduktion Staden möjlighet att påverka vilka bränlen om använd i elproduktionen på den nordika elmarknaden är begränad, men en möjlig väg är att välja miljömärkt el till all verkamhet i taden. Staden förvaltningar och en del bolag har i tora delar gått över till Bra Miljöval el, leveren om cirka 340 GWh är avtalad. Det motvarar ca två tredjedelar av kommunen egen elanvändning, oräknat allmännyttan. Staden har avatt 50 miljoner till taden förvaltningar och bolag om töd för motfinaniering av olcellintallationer med det tatliga bidraget för offentliga byggnader Analy av förutättningarna För att nå taden mål om en foilbränlefri tad till år 2050 kräv det att den el om Stockholmarna köper in får en annan ammanättning än idag. För att detta ka uppnå måte kraftproduktion om driv med foila bränlen faa ut och erätta med andra. I ett långt perpektiv är detta fullt möjligt. Förutom ökad kraftproduktion i fjärrvärmen, bör taden tödja fler initiativ till kraftproduktion och därmed ökad jälvförörjninggrad och anvartagande för elproduktionen Aktöranaly Viktiga aktörer för minkade utläpp från användning av el, tadga och övrig energi är AB Fortum värme amägt med Stockholm tad, Energicentrum amt allmänhet och företag. Även politiker, åväl nationellt om lokalt, har en viktig roll i att fatta belut om leder till att allmänheten och företagen ge incitament att effektiviera och minka behovet av el. 18

20 SID 19 (52) STRATEGI FÖR MINSKADE UTSLÄPP TRANSPORTER Undvik eller minka behovet av att använda tranporter Att minka tranportbehoven ger direkta miljövinter. Ett exempel på en åtgärd om lett till tydliga reultat på tranportarbetet är föröket med trängelkatt, om permanentade från och med juli Staden arbetar för att tyra bort från mindre nödvändiga tranporter. Trafikkontoret atning, Stockholm Mobilitet, (pågående Klimp-åtgärd), är ett projekt om yftar till att få tockholmarna att oftare gå, cykla, amåka eller åka kollektivt. Stockholm Mobilitet jobbar även med taden förvaltningar och privata företag Effektivare tranporter Staden arbetar för att fordonparken i taden ka betå av energieffektiva fordon och att tranporter i törta möjligate mån amordna på ett effektivt ätt. Här påverkar taden genom in upphandlingpolicy av fordon amt genom flera projekt om yftar till att amordna leveranerna till taden olika verkamheter. Även en ökad kollektivtrafik ger ökad energieffektivitet. Stockholm har redan en väl utbyggd kollektivtrafik, men genom ytterligare atningar på exempelvi pårväg och tombulinjer kan antalet kollektivtrafikreenärer öka ytterligare Förnyelebart bränle till tranporter Genom att gå över till förnybara drivmedel kan utläppen av växthugaer minka från tranportektorn. Miljöbilar i Stockholm vid Miljöförvaltningen, (bl.a. finanierat genom en pågående Klimp-åtgärd, e bekrivning i enare avnitt), amt SL bedriver idag en mycket omfattande verkamhet för att öka andelen fordon om driv på förnybara drivmedel och taden uppmuntrar ådana fordon ekonomikt genom bland annat grati parkering. Staden medverkar ockå till att fler tanktationer etablera och att det kylta till dea. I detta program ök töd för att bygga ut ditributionen genom ett nytt rörnät för bioga av AB Fortum Värme amägt med Stockholm tad, (åtgärd 12). Stöd ök ockå för en ny produktionanläggning för fordonga i Himmerfjärdverket genom Scandinavian Bioga Fuel, (åtgärd 13). I klimatinveteringprogrammet från förra året har AB Fortum Värme amägt med Stockholm tad fått töd för en ny anläggning för produktion av bioga från jordbrukgrödor. All pårbunden kollektivtrafik använder edan länge el om producerat av förnyelebara energikällor Säkertälld förörjning av förnybara drivmedel Tranporter kommer alltid att behöva i amhället. Då benin och dieel faa ut är det av trategik vikt att äkertälla tillgången på förnybara drivmedel till tranportektorn. Efterom det fortfarande råder törre brit på förnybara drivmedel än på förnybara bränlen till fata anläggningar måte arbetet redan nu prioritera tillgången på förnybara bränlen till tranportektorn. För att de förnybara bränlena ka räcka till är det viktigt med ökad bränleeffektivitet och effektivare tranporter generellt. Staden har därför om mål att bygga upp en omfattande biogaproduktion och prioritera den för tranportändamål. Åtgärd 9-14 i detta program yftar till att öka och timulera biogaproduktionen. 19

21 SID 20 (52) Det finn ockå flera tidigare atningar på ökad biogaproduktion för att möta den ökade efterfrågan på bioga om fordonbränle: I taden förra klimatinveteringprogram fick AB Fortum Värme amägt med Stockholm tad töd till en ny anläggning för produktion av bioga från jordbrukgrödor På uppdrag av Stockholm tad planerar Stockholm Vatten AB en ny tillfällig biogaanläggning vid Loudden. Den är beräknad att producera knappt 0,6 MNm3 ga vilket motvarar en ökning på knappt 10 % per år av den totala produktionen av fordonga i Stockholm Vidare utred möjligheterna att anlägga en törre biogaanläggning för rötning av matavfall i taden Analy av förutättningarna Sammantaget kommer det även framöver att finna ett tort tranportbehov. Den ökade inflyttningen till Stockholm amt de krankommuner kommer att öka tranportbehovet ytterligare. Därför kommer målet om en foilbränlefri tranportektor till år 2050 endat nå genom att alla ovantående trategier även fortättningvi driv parallellt. Det kräv troligtvi ockå ett marknadgenomlag på europeik nivå för miljöfordon Aktöranaly Viktiga aktörer i arbetet för en foilbränlefri tranportektor är: SL, Trafikkontoret, Stadbyggnadkontoret, Exploateringkontoret, Miljöbilar i Stockholm vid Miljöförvaltningen, Stockholm Vatten AB, Fortum Värme, Upphandlingenheten på Stadledningkontoret Miljövänlig upphandling av tranporter med flera kommunala nyckelfunktioner. Även politiker, åväl nationellt om lokalt, har en viktig roll i att fatta belut om leder till att allmänheten och företagen ge incitament att effektiviera och minka behovet av tranporter. 4.2 Stockholm Handlingprogram mot Växthugaer Stockholm har edan 1995 arbetat utifrån fem miltolpar för klimatkydd för att kunna nå det övergripande målet: - Inventera utläpp och ta fram progno - Fattälla mål (delmål) - Ta fram trategi och åtgärdplan - Genomföra åtgärder - Följa upp mål Dea fem miltolpar utgör grunden för ett måltyrt och ytematikt arbete med växthugaer. Utifrån inventering av utläpp i nuläget och progno över utläppen utveckling om ingenting gör, fattäll ett mål för klimatarbetet. Detta utgör edan grunden för ett program eller plan där trategier och åtgärder amla, nämligen Stockholm Handlingprogram mot Växthugaer. Efter programtiden lut följ proceen och reultatet upp. 20

22 SID 21 (52) Miljöförvaltningen har Kommunfullmäktige uppdrag att amordna taden växthugaarbete. Programgruppen på Miljöförvaltningen utvecklar och följer upp mål och trategier, amordnar åtgärdprogram, tödjer finanieringinitiativ och kommunicerar klimatfrågan och taden klimatarbete. Vidare driv information- och åtgärdinater riktade mot företag, kolor och allmänhet, amt mot taden jälvt. Miljöförvaltningen är även anvariga för lokalt, nationellt och internationellt nätverkarbete. Sedan 1995 har två programperioder genomfört, perioderna amt Det enate programmet antog år 1998, reviderade år 2002 och fattällde av kommunfullmäktige i april Stockholm handlingprogram mot växthugaer är en fritående fördjupning av Stockholm miljöprogram. Miljöprogrammet bekriv i avnitt NYA MÄTBARA MÅL FÖR STOCKHOLMS STAD Vid uppföljningen av det andra handlingprogrammet kunde kontatera att taden uppnådde målet att minka utläppen till 4,0 ton koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) per invånare år Detta i jämförele med baåret 1990, då utläppen var 5,3 ton CO2-ekv per invånare. I november 2003 belöt kommunfullmäktige, utlåtande 2003:88, att införa det kärpta målet att Stockholm ka bli foilbränlefritt till år 2050, och att arbetet ka ke i amma takt om med nuvarande målättning. Detta bekriv i nedantående graf. Målet har bekräftat i taden budget Detta Klimp-program utgår från detta långiktiga mål. Mål: Ton CO 2-ekv per tockholmare och år , Baår Mål enl nuvarande Växthugaprogram 0 Långiktigt mål: Foilbränlefritt I maj i år gav Miljöborgarrådet i Stockholm uppdrag till taden förvaltningar och bolag att underöka förutättningarna att ytterligare reducera koldioxidutläppen i Stockholm tad. Under 2007 utred därför möjligheterna och konekvenerna av en reduktion till 3,0 21

23 SID 22 (52) alt 3,5 ton per invånare till år Utredningen kommer att ligga till grund för nya etappmål. I förlaget till Stockholm miljöprogram , vilket inom kort framlägg för Kommunfullmäktige, bidrar främt målen Miljöeffektiva tranporter och Hållbar energianvändning till det långiktiga klimatmålet. Under programperioden förelå följande delmål: Energianvändningen i taden egna byggnader och anläggningar minkar med 10 %. Upphandlad el i taden egna verkamheter bör uppfylla kraven för miljömärkning. Staden arbetar ytematikt för att minka miljöbelatningen från egna och upphandlade tranporter Staden bilpark betår till 100 % av miljöbilar om till 85 % kör på förnybart drivmedel Staden ka verka för att förelagna delmål uppnå under programperioden : Utläppen av växthugaer från energianvändning minkar med 10 % per tockholmare Utläppen från trafiken minkar Andelen peroner om åker kollektivt, cyklar och går ökar Andelen miljöfordon och andelen förnybart bränle ökar Trafikbullret utomhu minkar REVIDERING AV HANDLINGSPROGRAMMET Arbetet med att revidera Stockholm handlingprogram mot växthugaer har påbörjat vilket kommer att innebära en rad olika aktiviteter under 2007 och 2008 för att formulera ett nytt program. Arbetet kommer att omfatta inamling av förlag på åtgärder från berörda aktörer. Det har gjort i amarbete med framtagande av detta klimatinveteringprogram för perioden och de åtgärder om ingår kommer även att ingå i handlingprogrammet åtgärdkatalog. Arbetet kommer att amordna med andra program i taden och betår av bland annat följande delmoment under år 2007 och 2008: Inventering av möjliga åtgärder inom taden förvaltningar och bolag Underökning av möjligheterna att införa individuell mätning av varmvatten i hyrerätter Sammantällning av potentiella åtgärder om kan leda till utläppminkningar i Stockholm Referencenario fram till 2015 Energitrategika prioriteringar Utredning om fortatt trategikt arbete med anpaning till förändrat klimat 22

24 SID 23 (52) 4.3 Klimatinveteringprogram Stockholm tad har för närvarande tre pågående Klimatinveteringprogram, det förta där det beviljade medel för 11 åtgärder med en total inveteringkotnad på 518,3 miljoner kronor. I det andra programmet, beviljade det fyra åtgärder med en totalinveteringkotnad på 35,1 miljoner kronor. I det tredje programmet beviljade ex åtgärder med en totalinveteringkotnad på 223,4. Som programägare har Stockholm tadledningkontor huvudanvaret att e till att alla åtgärderna genomför i enlighet med beviljad anökan och belut från Naturvårdverket. För detta finn en amordnare tillatt. Det är ockå amordnaren roll att amordna arbetet med att ta fram nya anökningar. Stockholm tad klimatinveteringprogram utgår från Stockholm tad Miljöprogram och utgör en fördjupning och komplettering av Handlingprogram mot växthugaer. 4.4 Internationellt arbete Stockholm tad är, genom belut i kommunfullmäktige 1996, medlem i ICLEI - International Council for utainability - och deltar i de kampanj Städer för klimatkydd Citie for Climate Protection (CCP). Den enare kampanjen amlar cirka 700 täder i världen. Villkoret för medlemkap är att följa den ytematik om CCP-kampanjen använder, fem å kallade miltolpar. Nedan redogör för miltolparna, när taden ka ha genomfört miltolparna, amt preliminär tid för när näta teg infaller. Stockholm håller ig till den utatta tidplanen och har genomfört alla teg fram till och med 2006 och håller för närvarande på med de teg om aver år 2007 och ICLEI uppmuntrar ina medlemmar att arbeta med klimatanpaning och årbarhetutredningar och har därför utökat miltolparna, vilket framgår av den kuriva texten i tabellen nedan. De utökade miltolparna kommer eventuell att inarbeta i näta Växthugaprogram. Citie for Climate Protection Miltolpar Växthugaprogram belutat i kommunfullmäktige år Växthugaprogram nummer Belutat år Inventera växthugautläpp och progno, gör en årbarhetutredning Beluta om kommunalt mål för både utläppminkningar och anpaningåtgärder 1995, , Utveckla kommunala trategier och åtgärdplaner på repektive område Genomföra trategi och åtgärder på repektive område Följa upp, rapportera och därefter börja om igen Den maj 2006 genomförde miljöförvaltningen i amarbete med ICLEI/CCP Stockholm tad internationella klimatkonferen A Future with Zero CO2 Emiion En framtid med noll CO2-utläpp, om en del av ett utvecklat internationellt klimatam- 23

25 SID 24 (52) arbete. Den planerade med det primära yftet att ge erfarenhetutbyte och underlag till näta etapp i taden klimatarbete att fortätta utveckla trategier och åtgärder för att nå lutmålet en foilbränlefri tad till enat år Reultatet av konferenen, de olika plenareioner och workhop med dikuioner om både trategier och konkret handling amt de internationella kontakter för framtida amarbete med täder inom EU om knyt, ka inpirera och ligga till grund för revideringen av Stockholm handlingprogram mot Växthugaer och edan för de genomförande. 4.5 Förankring och dokumentation Ett reviderat Handlingprogram mot växthugaer ka överlämna till Miljö- och hälokyddnämnden under 2008, för vidare överlämnande till Kommunfullmäktige för fattällande. Detta å att nämnden kan uppfylla uppdraget från fullmäktige om att revidera programmet och förelå nya mål. Förvaltningen arbetar med revideringen i nära amarbete med tadledningkontoret och i bred amverkan med förvaltningar, bolag och externa klimataktörer dv. en aktörproce. För att äkertälla att proceen blir framgångrik kommer arbetet att bedriva i två olika led, del genom ett gemenamt arbete med näta generation av åtgärder i amarbete mellan Miljöförvaltningen, Stadledningkontoret och taden Klimp-amordnare, och del genom taden internationella amarbete, Klimatkonferenen i maj När det gäller förankring av klimatinveteringprogrammet höll den 7 maj 2007 ett gemenamt tartmöte för Klimp-anökan och för det uppdrag om Stockholm Miljöborgarråd gett till taden förvaltningar och bolag att underöka förutättningarna att ytterligare reducera koldioxidutläppen i Stockholm tad. Inbjudna var taden förvaltningar och bolag, amt även andra aktörer för att preentera och dikutera förlag till åtgärder och påbörja dikuion om vilka åtgärder om ka ingå i det reviderade Handlingprogrammet åtgärdkatalog och i en Klimp-anökan. Åtgärdkatalogen kommer att omfatta fler områden än Klimpanökan och utforma under längre tid. 24

26 SID 25 (52) 5 ANDRA PÅGÅENDE STÖRRE SATSNINGAR OCH PROGRAM 5.1 Viion Ett Stockholm i världkla Kommunfullmäktige fattade i april 2005 belut om överyn av taden tyrdokument. I ärendet kontatera att det finn behov av en " gemenam, långiktig viion för taden utveckling " där man kan väga amman målättningar i andra program. I juni 2007 antog kommunfullmäktige en ådan övergripande viion Viion 2030, Ett Stockholm i världkla. De övergripande nämnarna för den utveckling om måla upp utgör av en för taden ekonomikt, ekologikt och ocialt hållbar tillväxt. Under flera rubriker i viionen lyft miljö- och klimatfrågorna om några av de viktigate områdena att verka för en utveckling inom. Bland annat måla bilden upp av ett Stockholm om är på god väg att bli foilbränlefritt, en tad om är ett internationellt föredöme inom miljö- och klimatområdet och den tad i världen om har den törta andelen kollektivtrafikreenärer. Enlig fullmäktige antagande av viionen har ockå uppdrag lämnat till taden alla nämnder och tyreler att arbeta för viionen förverkligande och att kommande ektoriella planer och program ka ha viionen om utgångpunkt. 5.2 Överiktplan Varje kommun kall ha en aktuell överiktplan om vägledning för belut om användningen av mark- och vattenområden och hur den byggda miljön kall utveckla och bevara. Stockholm överiktplan är från 1999 och aktualitet-förklarade år Nyligen har belut fattat i tadbyggnadnämnden att påbörja arbetet med nätkommande överiktplan i nya former om en mer kontinuerlig proce med utgångpunkt från bland annat taden nya övergripande viion Ett Stockholm i världkla. Staden beräkna växa med fler invånare fram till 2030 och det är av tor vikt att kunna vara på en rad trategika frågor om hur detta lämpligen ka ke - hur vi åtadkommer en ocialt, ekonomikt och ekologikt hållbar tadbebyggele, vad kräver klimatproblematiken, vilka energi- och andra infratrukturytem är aktuella i framtiden. 5.3 Stockholm miljöprogram Ett nytt miljöprogram för Stockholm har tagit fram och belut vänta i kommunfullmäktige under oktober Programmet har tagit fram i bred amverkan med alla taden förvaltningar och bolag. Nytt är att det övergripande anvaret för planering, uppföljning och genomförandet numera ligger centralt i taden på tadledningkontoret. Miljöprogrammet är tyrande för alla nämnder amt bolag. Planering och uppföljning kommer att ke inom ramen för taden integrerade ledningytem, ILS. I det nya miljöprogrammet ingår det av kommunfullmäktige antagna målet om att Stockholm ka vara en foilbränlefri tad till år 2050.Det kommer finna nedbrutna etappmål för minkad klimatpåverkan i linje med programmet tidperiod. 25

27 SID 26 (52) Stockholm tad inför under höten 2007 ett nytt webbaerat verkamhettöd för planering och uppföljning i taden verkamheter. Miljöprogrammet ex övergripande mål kommer att integrera i den nya reviderade tyrmodellen för taden. Sålede kommer alla nämnder och bolag att förhålla ig till målen i in verkamhetplanering inför Det nya verkamhettödet kommer även att innebära ökat foku på taden uppföljning. Miljö- och klimatfrågor kommer kontinuerligt att följa upp amtidigt om taden övriga mål- och budgetuppföljning ker. Stockholm tad kommer år 2008 att ha ett integrerat ledningytem där tvärfrågor, om miljö, utgör en naturlig del. 5.4 Stockholm energiplan En energiplan för Stockholm har utarbetat. Denna planera att behandla i kommunfullmäktige under våren Planen yftar till att tillgodoe behovet av el och värme amtidigt om omorgen om miljön och männikor häla ka uppmärkamma. Planen ger en ba för en ektorövergripande trategik dikuion. Målen är amordnade med Stockholm Miljöprogram och andra program om berör energifrågor. Energiplanen är underordnad taden överiktplan. 5.5 Ålborgåtagandet Stockholm tad belutade i april 2005 att anluta ig till deklarationen Ålborg+10 Inpirerande framtider. Deklarationen yftar till att kapa ett trategikt och koncentrerat arbete med hållbar tadutveckling i europeika täder och kommuner. Den bekriver Ålborg-åtagandena - tio utpekade områden med vardera fem åtaganden om de undertecknande kommunerna förbinder ig att arbeta med och uppfylla på ikt. Åtagandena pänner över ociala, ekonomika och ekologika apekter. Av de femtio åtagandena berör några energi- och klimatfrågor. En lägebekrivning godkände av kommuntyrelen den 23 auguti Ett yfte med bekrivningen är att använda den om utgångpunkt för en målformuleringproce där delmål formulera för alla åtaganden Klokainveteringar.nu är en webbplat för energieffektiviering av måhu, flerbotadhu och lokaler. Målgrupper för webbplaten är främt fatighetägare och förvaltare, men ockå konulter och energirådgivare. Webbplaten betår av två delar. En kunkapbank med information om olika teknikområden och metoder för upphandling och energieffektiv fatighetförvaltning amt en modul om kalla Miljöhuet. Webbplaten har itt urprung från Stockholm tad LIP-program. 5.7 Miljöbilar i Stockholm Miljöbilar i Stockholm är en rad amordnade utvecklingprojekt om organiatorikt ligger vid Miljöförvaltningen. Miljöbilar i Stockholm har funnit edan 1994 och arbetar för ett marknadgenombrott för miljöbilar. Arbetet har om mål att taden egen fordonflotta ka betå av 100 % miljöbilar år 2010 amt verka för 35 % miljöbilar i nybilföräljningen amma år. Vidare ka en trategi för bioga och andra förnybara 26

28 SID 27 (52) drivmedel ta fram för att ytterligare påkynda utvecklingen. Delfinaniering finn från Klimp vad gäller biogatanktationer och miljöbilar i företag. Samarbete ker med Trafikkontoret, Stockholm Vatten AB, AB Fortum Värme amägt med Stockholm tad och SL. Stockholm amarbetar med Göteborg och Malmö amt en rad andra täder i Europa. I juli 2007 fann miljöbilar regitrerade i Stockholm län vilket motvarar ca 7 % av flottan. Vid amma tid var 19 % av nybilföräljningen miljöbilar. 5.8 Energicentrum Energicentrum är taden egen energirådgivning och driv om ett brett projekt vid Miljöförvaltningen. Målet är att energianvändningen i taden byggnader och inom taden egen verkamhet ka minka. Sparpotentialen i taden fatigheter är cirka 20 %. Därför har man med medel ur Miljömiljarden upprättat Energicentrum. Energicentrum erbjuder förvaltningar och bolag förlag på löningar för hur de praktikt ka gå tillväga för att effektiviera, miljöanpaa och para energi. 5.9 Stockholm Mobilitet Stockholm Mobilitet, om är ett projekt inom Trafikkontoret, är en pågående Klimpåtgärd om arbetar för hållbart reande och marta tranporter om ökar framkomligheten och effektiviteten i trafiken för alla trafikanter. Stockholm Mobilitet är ett projekt inom Trafikkontoret. Stockholm Mobilitet arbetar med att tockholmarna ka upptäcka det poitiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda bilpool eller amåka i tället för att åka enamma i bil och gör informationen om olika färdätt mer lättillgänglig. De erbjuder ockå taden företag och förvaltningar verktyg och töd i arbetet med att kapa mer reureffektiva tranport- och revanor. Arbetet har bland annat reulterat i ett flertal bilpoler i taden Trängelkatter Trängelkatteföröket, det å kallade Stockholmföröket om pågick under perioden januari till och med juli 2006, reulterade i att trafiken minkade med cirka 20 % vid det å kallade innertadnittet i Stockholm. Det var mer än beräknat, målet för projektet var % minkning på de met belatade vägarna. Den minkade trafikarbetet ledde till att framkomligheten ökade och tadmiljön förbättrade. Den 1 auguti 2007 återinförde trängelkatten och permanentierade. Det är ännu för tidigt att dra några lutater kring effekten av den enate perioden Miljömiljarden Genom en flerårig atning kallad Miljömiljarden fokuerar Stockholm på miljön och klimatet. Staden förvaltningar och bolag har kunnat öka bidrag för att genomföra projekt. Under 2004 och 2005 har 1,1 miljard kronor beviljat i bidrag till 158 projekt. Av dea har drygt 380 miljoner kronor har gått till 45 klimatrelaterade projekt. Projekten kommer att genomföra fram till och med Exempel på klimatprojekt inom ramen för Miljömiljarden är: Omtällning från oljeuppvärmning till biobränle, fjärrvärme eller bergvärme, biogaproduktion och ditribution, mobilitetåtgärder inkl. 27