Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Sociala relationer i yrkesutbildning ur ett mångfaldsperspektiv 7,5 högskolepoäng Höstterminen 2015
1 Inledning... 2 Kursens innehåll... 2 Kursens lärandemål... 2 Kursöversikt... 3 Arbetsuppgifter... 3 Arbetsuppgift 1... 3 Arbetsuppgift 2... 3 Examination... 4 Examinationsuppgift 1 Kränkande behandling, diskriminering och konflikthantering... 4 Examinationsuppgift 2 - Fallanalys... 4 Obligatorisk närvaro... 4 Övriga anvisningar... 5 Plagiat... 5 Fusk... 5 Utvärdering... 5 Bedömning och betygskriterier... 6 Kurslitteratur... 7
2 Inledning Som lärare möter du elever med olika etnicitet, socioekonomisk bakgrund samt olika utbildningsoch socialt kapital. I denna blandning av elever ska du som lärare verka för att alla ska få en likvärdig möjlighet till utbildning och bli likvärdigt 1 bemötta och att var och en blir sedd. Som lärare ska du också kunna hantera en skolklass, kunna skapa en god arbetsstämning, verka för att motverka mobbning och kränkningar och kunna ge eleverna en god undervisning. Den här kursen syftar till att du ska utveckla dina kunskaper om skolan som en social mötesplats. Inom detta syfte ryms att du ska utveckla din förståelse av och dina teoretiska kunskaper om hur undervisning konstrueras i sociala relationer och vilket ansvar läraren har i och för dessa. Du ska också tillägna dig kunskaper om styrdokument och gällande regelverk samt en beredskap för att kunna hantera kränkande behandling i skolans miljöer. Inom ramen för kursen kommer vi också att problematisera hur makt och normalitet kan komma till uttryck i skolan Kursens innehåll Kursen uppmärksammar olika mänskliga relationer som aktualiseras i arbetet i gymnasieskolan/vuxenutbildningen. Kursen behandlar vidare frågor om mångfald, jämställdhet, föreställningar om normalitet och avvikelse, diskriminering, mobbning och trakasserier. Frågor om ungas inflytande och delaktighet diskuteras liksom hur unga och vuxna på olika sätt påverkas av kategoriseringar utifrån kön, etnicitet, klass och sexualitet. Kursens lärandemål Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Jämföra och beskriva olika vetenskapliga förklaringsmodeller kring mobbning, diskriminering och kränkningar samt reflektera över sociala mediers funktion för fenomen som nätmobbing, Redogöra för skolans styrdokument avseende värdegrund, mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar samt diskriminering och kränkande behandling, Beskriva och diskutera användningen av olika redskap för konflikthantering och konfliktförebyggande arbete, Analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras i relation till genus, sexualitet, etnicitet, klass, funktionshinder samt hur dessa föreställningar kan påverka lärare och elever, Diskutera faktorer i lärarens ledarskap och förhållningssätt som är gynnsamma för att skapa ett hållbart socialt klimat för lärande. 1 Med likabehandling avses inte att alla elever ska behandlas lika utan att de ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter, se även Skolverkets allmänna råd och kommentarer.
3 Kursöversikt DAG DATUM TID SAL UPPGIFTER Måndag 7 september 2419 9-12 Introduktion av kursen 13-16 Fredag 9 oktober 9-12 Föreläsning 2403 Föreläsning 13-16 Fredag 23 oktober Inlämning av examinationsuppgift 1 Fredag 6 november Inlämning av examinationsuppgift 2 Seminarium Kränkande behandling och diskriminering Fallanalys Arbetsuppgifter I kursen ingår förutom de examinerande inlämningsuppgifterna också arbetsuppgifter. Observera att det är ett kurskrav att du gör dessa uppgifter men att betyget på kursen INTE baseras på dessa. Arbetsuppgift 1 Inför det andra seminariet ska ni ta del av ett animerat fall som finns på Mondo. Förbered dig på att i grupp vid nästa seminarium diskutera följande frågeställningar kopplat till fallet: Vad gör de olika personerna i den simulerade situationen och hur vill du beskriva deras agerande? Kan du se några teoretiska aspekter på agerandet (kopplingar till styrdokument, kurslitteraturen om genus, klass, etnicitet etc.) Vilka olika problem kan du se i situationen? Vad skulle kunna vara orsak till situationen? Vilka lösningar kan det finnas? Vilka konsekvenser får de olika lösningarna för de inblandade? Vad tycker du att läraren bör göra i situationen där simuleringen slutar? Vad tycker du att läraren bör göra på lång sikt? Arbetsuppgift 2 Ni ska inför det andra seminarietillfället även ta del av den film som ligger ute på Mondo om de lagar som råder kring skolans arbete med diskriminering och kränkande behandling. Mot bakgrund av filmen ska ni ta del av er egen VFU skolas arbete med likabehandling och skriva ner några egna reflektioner om hur skolans arbete kan relateras till de lagar och föreskrifter som gäller. Reflektionerna tar ni med er till seminariet.
4 Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Kursen har två skriftliga examinationer som har olika former och som skrivs individuellt. När du lämnar in uppgifterna under Uppgifter, kurshemsidan på Mondo, anger du både ditt eget namn och vilken uppgift det gäller i namnet på filen. Eftersom ett program för plagiatkontroll används måste filerna vara sparade i Word-format (.doc eller.docx). Examinationsuppgift 1 Kränkande behandling, diskriminering och konflikthantering Uppgiften innebär att du skall skriva en självständig text utifrån kurslitteraturen med utgångspunkt i lärandemål 1-3. I texten ska följande aspekter behandlas. 1) Redogör för olika förklaringsmodeller kring varför mobbning, diskriminering och kränkningar uppstår samt reflektera över sociala mediers funktion för fenomen som nätmobbing. 2) Redogör för skolans värdegrund och vilka skyldigheter skolan har för att främja demokrati, mänskliga rättigheter, likabehandling och motverka mobbning och diskriminering. Vilka förebyggande insatser mot mobbning lyfts fram som relevanta och framgångsrika? 3) Vilka olika verktyg kan lärare använda för att hantera konflikter? Vilka för- och nackdelar finns med de verktyg du nämnde ovan? Var och en skriver en text på ca 4-6 A4 sidor, textstorlek 12, enkelt radavstånd, exklusive referenslitteratur och ev. försättsblad. Den litteratur som ingår i uppgiften är styrdokumenten från Skolverket, texten från diskrimineringsombudsmannen, Thornberg (2013) samt Haakvort (2010 och 2012). Examinationsuppgiften ska vara inlämnad i Uppgifter på Mondo den 23 oktober. Examinationsuppgift 2 - Fallanalys Den andra examinationen innebär att du ska göra en fallanalys om ca 3-4 sidor där du ska visa att du uppnått kursmål 4 och 5 genom att analysera ett fiktivt fall som publiceras i Uppgifter på Mondo ca 2 veckor före inlämningsdatumet. Disponera din text genom att: 1) Gör först en analys av situationen med hjälp av teoretiska begrepp som genus, klass, etnicitet. Hur kan vi med hjälp av dessa begrepp förstå olika situationer i klassen? 2) Ge konkreta förslag på hur läraren bör hantera klassen och de situationer som beskrivs. Hur bör läraren agera för att liknande situationer inte ska uppstå igen och det ska bli ett hållbart socialt klimat i klassrummet? I texten ska du referera enligt något vedertaget system, oavsett vilket referenssystem som används ange alltid författare, årtal och sida/sidor. I denna uppgift ska ni referera till Ambjörnsson, Bromseht & Darj, Dahlkwist, Gruber, Jacobsen och Thornberg. Använd gärna också artiklarna av Lahelma och Santoro. Examinationsuppgiften ska vara inlämnad i Uppgifter på Mondo senast den 6 november. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro vid max ett seminarium kan kompenseras skriftlig till kursansvarig lärare:
5 Seminarium 1 kompenseras genom att lämna in en skriftlig sammanfattning av Ambjörnssons bok samt genom att diskutera skolans arbete med frågor som rör makt och normalitet. Seminarium 2 kompenseras genom att sammanfatta litteraturen kring mobbingförebyggande arbete vad som fungerar respektive inte fungerar och vilka konsekvenser detta får för den kommande yrkesprofessionen. Därutöver ska en text med egna reflektioner kring det animerade fallet lämnas in. Varje kompletteringsuppgift bör omfatta ca 2-3 A4-sidor. Kompletteringar mailas till kursansvarig lärare senast 1 vecka efter aktuellt seminarietillfälle. Övriga anvisningar Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, s.k. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Utvärdering Kursen kommer att utvärderas genom webbenkäter via er studentmail.
6 Bedömning och betygskriterier Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräckligt, Fx = Otillräckligt, F = Helt otillräckligt För godkänt krävs lägst betygsgraden E. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå högst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Fx innebär att man endast behöver lämna in ett rättat exemplar. I dessa fall behövs ingen omexamination utan examinator ber dig göra ändringar och kompletteringar snarast. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. A Lärandemålen uppfylls utmärkt i alla delar. Studenten visar kvalificerad förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett mycket självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. B Lärandemålen uppfylls mycket väl i alla delar. Studenten visa mycket god kunskap genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. C Lärandemålen uppfylls väl. Studenten visar god kunskap och förståelse genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll utan betydande tillkortakommanden. Texten har inslag av självständiga och nyanserade resonemang. Texten innehåller goda anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha god disposition, formalia utan större brister och en bra språkbehandling. D Lärandemålen uppfylls tillfredsställande. Studenten visar kunskap och förståelse på en grundläggande nivå med viss grad av självständighet och inte utan förtjänster i förmågan att i beskrivningar och resonemang behandla kursens innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha tillfredsställande disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. E Lärandemålen uppfylls basalt. Studenten visar kunskaper och förståelse på en acceptabel nivå men med begränsad grad av självständighet och förmåga att i beskrivningar och resonemang behandla kursens olika innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha godtagbar disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. Fx: Texten behöver kompletteras. Tänkbara brister kan vara något av följande: Utelämnande av perspektiv/författare i redogörelsen. Inte trovärdiga resonemang/analyser. Framställningen ligger alltför nära författarens/författarnas. Analyser som knyter samman egna erfarenheter och kurslitteraturen saknas eller är otillräckliga. Språkanvändning och/eller disposition gör texten svår att förstå. Referenser är felaktiga/saknas. F: Texten är helt otillräcklig. (Se ovan.)
7 Kurslitteratur Ambjörnsson, Fanny (2010). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront. Bromseth, Jane & Darj, Frida (red.) (2010). Normkritisk pedagogik makt, lärande och strategier för förändring. Lund: Studentlitteratur. (s.27-118) Dahlkwist, Matts (2012). Lärarens ledarskap relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber. Diskrimineringslagen SFS 2008:567 (de delar som berör förskola och skola, ca 10 s). Gruber, Sabine (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (2012). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups. Haakvort, Ilse. 2010. The conflict pyramid: a holistic approach to structuring conflict resolution in schools, Journal of Peace education, 7:2, 157-169. Jacobsen, Bo m.fl. (2004). Möt eleven. Lärarens väg till demokrati i klassen. Lund: Studentlitteratur. Lahelma, Elina (2004). Tolerance and understanding? Students and teachers reflect on differences at school. Educational Research and Evaluation, Vol. 10 no 1, 3-19. Lika rättigheter i skolan: handledning (2012). Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. (finns som elektronisk resurs på Mondo). Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lgy 11). Stockholm: Skolverket Santoro, Ninetta (2009). Teaching in culturally diverse contexts: what knowledge about self and others do teachers need? Journal of Education for Teaching, Vol. 35, no 1, 33-45. Skolverket (2012). Förskolans och skolans värdegrund: Förhållningssätt, verktyg och metoder. (finns som elektronisk resurs) Skolverket (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. (finns som PDF-fil på Mondo) Skolverket (2011). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. (finns som PDF-fil). Thornberg, Robert (2012). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. Utrikesdepartementet (2006). UD Info. Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet.