DOKUMENATATION AV DIALOGER OM Branschkrav och anställningsbarhet inom vård och omsorg 160929 /Vård- och omsorgscollege Örebro län 1
Fråga 1 Vad blir konsekvenserna av de regionala branschkrav, Kriterier för anställningsbarhet, som vi idag har inom vård och omsorg i Örebro län? Språkkompetens enligt B2 hur värdera språkkompetensen? Olika verktyg gällande Sv 1 och B2 nivå Förslag: Ny kurs Sv 1 färgad för vård och omsorg, man får med B2 tänk En del vux ger 3 terminer, andra 4 terminer Förslag: Alla vux borde erbjuda 4 terminer med extra svenska Utgångarna exempelvis hälso- och sjukvård, svårigheter med APL-platserna Mål: En gemensam yrkesexamen inklusive medicin akutsjukvård fortbildning/fördjupning YH med inriktning Inlåsningskonsekvens Kunskap om akutsjukvårdsavdelning + APL ligger i akutsjukvårdskursen Språk/ svenska 1 Meriterande - Om kommunen också ställer krav tvingar vi eleverna att välja inriktning tidigt får ingen bredd - Meriterande med akutsjukvård även i kommunal vård - Handleda 2-4 elever pratar man om i Stockholm gällande APL - Inte viktigast med yrkesutgång, är inte det man vill ha utan man tittar på, ett problem långsiktigt - Vad blir konsekvensen utan krav? Vad gäller brukare/patient Yrkesattraktivitet Status undersköterska - Möjlighet till karriärväg - Svenska kunskaper? - Som chef är dessa bra, kan luta sig mot dem 2
- Som lärare, ett tydliggörande mot eleverna vad utbildningen är - Ser en svårighet i att kraven skiljer sig mellan ungdom- och vuxenutbildningen - Bör användas mer (tydliggöras) - Vad är skillnaden mellan psykiatridelen och resterande 3 områden. Psykiatridelen är mindre detaljerad (både Kunskap och förmåga och Förhållningssätt )? - Ska krav finnas i varje bransch för att möjliggöra att undersköterskekompetensen används rätt? Blir det huggsexa då? - Kan bidra till statushöjning, attraktivitet - Elever måste välja specialisering - Eleverna väljer oftast akutsjukvård - Akutsjukvård = akutinriktningen blir missvisande - Saknas riktlinjer från Socialstyrelsen för sjukvård och psykiatri - Kompetensväxling, rörelse i Sverige försvåras - Legitimation? Fråga 2 - Hur ska vi tänka kring programfördjupningen/specialiseringen? Region: Programfördjupningen räcker inte enligt kompetensförsörjningsrapporten Framtidens vårdavdelning - Sänker trösklar samtidigt som man kan spetsa/specialisera (egen internutbildning) lämpliga undersköterskor Kommun: Grund (2500 p/1500p), intro (anpassa utbildning till verksamhetens behov ex dokumentation redan innan anställning etc.), fort, spec. (YH-utbildning behov i både kommun/region krävs att man hittar resurser!) APL platser innehåll? Kan innehållet utvecklas utifrån arbetsgivarens behov Svår fråga? - Kommunal önskar en programfördjupning som går att applicera på alla branschinriktningar - Svårt att se hur den ska se ut för att ge en bredd - Hur ska man tänka med högskolebehörigheten? - För att få dubbelbehörighet läsa utökad kurs? 3
- Behöver penetrera, fördjupa sig tillsammans i kurserna arbetsgivare/skola och verkligen se över vad de får med sig från utbildningen. Hur behöver arbetsgivaren möta upp? - Lättare att specialisera sig vid en stor skola, svårare vid mindre skola (litet elevunderlag) där man måste kompromissa - Meriterande / önskvärt gör det lättare att vara anställningsbar inom flera områden. Nackdelen är att man missar en del spetskompetens. - Akutsjukvård äldreomsorg, multisjuka patienter vårdas både inom slutenvård och kommunerna och kräver mer av undersköterskorna - Spetskompetens borde erhållas på arbetsplatsen. En bas/grund via skola. - Alla berörda arbetsgivare vill att eleverna ska ha mer specialisering - För att ge bättre förutsättning krävs det att det förs in 4 terminer istället för 3 terminer - Utbildningsanordnarna ska följa avnämarna, Skolverket - Varför fokuserar vi så mycket på specialisering när den stora delen är gemensam? - Kan man slå ihop flera olika delar för att nå en större bransch och inte bevaka gränser? Vi har många beröringspunkter det får vi inte glömma. Vi har samma rekryteringsbas. - En möjlighet är att öppna upp för att söka valbara kurser efter avslutad utbildning. Fråga 3 - Hur kan utbildningsanordnarna matcha arbetsgivarnas efterfrågan? Vad hindrar och vad möjliggör APL-platser 15 veckor som arbetsgivare och utbildningsanordnare kan planera inehåll gemensamt i högre utsträckning Vissa kurser kan arbetsgivaren medverka i, ex Social dokumentation, VOMS 2, Medicin 1 - Att kunna erbjuda utgångar på eventuellt någon annan skola i länet - Öka samarbetet även utifrån lärarkompetenser - Möjlighet till utbildning hos arbetsgivaren - Förmedla behov 4
- Tätare kontakt - Information från arbetsgivare elever och utbildningsanordnare Litet elevantal, tillgång till APL-platser och tillgång på vårdlärare sätter hinder - Hur kan man göra ungdomsutbildningen attraktiv? - För de som är duktiga vårdare men inte lyckas nå alla mål skulle sjukvårdsbiträdeyrket kunna vara bra. Detta skulle också höja statusen på undersköterskorna. - Följer avnämarna - Tiden är avgörande. Vad innebär egentligen 100p? - Viktigt att eleven har rätt förutsättningar - Samarbete med arbetsgivare i form av att bjuda in representanter. Lika viktigt och kanske allra viktigast är att träffa undersköterskorna. - Viktigt att hitta samarbetsformer inför rekrytering - Arbetsgivarna behöver stöd i att översätta kurser 5