FRISKVÅRD PÅ FÖRETAG EN LÖNSAM INVESTERING

Hälsa och samhälle FRISKVÅRD PÅ FÖRETAG EN LÖNSAM INVESTERING EN STUDIE AV EFFEKTER PÅ HÄLSA, SJUKSKRIVNINGSFREKVENS OCH EKONOMISKA EFFEKTER AV FRISKVÅRD OCH MASSAGE PÅ ARBETSPLATSER SUSANN FORSBERG Examinationsuppgift i Hälsa och arbetsliv 7 hp Termin 4, VT 2010 Folkhälsovetenskapliga programmet Mars 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INTRODUKTION... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 Friskvård på arbetsplatser... 5 Motion och fysisk aktivitet... 5 Rökavvänjning... 5 Massage och avslappning... 5 Kost och vikt... 5 Alkohol... 5 Helhetssyn på hälsa... 5 Skattefri motion och annan friskvård på arbetstid... 6 Hälsorevision... 6 Kostnadseffektivitet för hälsoinvesteringar... 7 Meta-analys av kostnadseffektivitet för friskvårdsinsatser... 7 Friskvårdsinsatser i olika organisationer... 7 Friskvård inom äldreomsorgen... 7 Friskvård på ett mellanstort företag... 8 Friskvård på ett stort företag... 8 Effekter av massage på arbetsplatsen... 9 Sveriges största utvärdering av Massage på jobbet... 9 DISKUSSION... 9 Avslutande ord... 10 REFERENSER... 12 2

SAMMANFATTNING En ökning av ohälsan inom det svenska arbetslivet, stigande sjukvårdskostnader, en åldrande befolkning samt den ökade medvetenheten om kostnaderna för frånvaro från arbetet, bidrar tillsammans till ett ökat behov för hälsofrämjande insatser för den arbetande delen av befolkningen. Ett sätt att skapa friskare medarbetare är att införa friskvård på arbetsplatsen. Sedan 2004 kan företag skattefritt erbjuda sina medarbetare ett friskvårdsbidrag på upp till 2000 kr om året för motion och friskvård. Det har dock visat sig att det fram för allt är redan aktiva motionärer som använder sig av friksvårdsbidraget, vilket föga minska företagens utgifter för medarbetarnas ohälsa. Ett mer effektivt sätt för företagen är att göra en hälsorevision där medarbetarnas stress och välbefinnande mäts i en hälsoprofilbedömning, varefter en budget för hälsoinsatsen görs upp och strategiska strukturerade aktiviteter sätts in under cirka två år. Vid utvärdering kan man mäta den ekonomiska effekten av investeringen i form av minskad sjukskrivning och högre produktivitet. Friskvårdsinvesteringar som genomförs på detta sätt brukar visa en vinst för företaget på mellan tre och sex gånger insatsen under de följande fyra åren. Lämpliga och effektiva friskvårdsinsatser är motion och massage på betald arbetstid samt rökavvänjning och kostrådgivning. INTRODUKTION Sedan slutet av 1990-talet har många rapporter beskrivit hur ohälsan inom det svenska arbetslivet har ökat (Angelöw, 2002). År 2005 var en kvarts miljon människor sjukskrivna varje dag och drygt 100 000 av dessa hade varit sjukskrivna i mer än ett år. Man uppskattade att mellan 40 och 60 procent av sjukfrånvaron var relaterad till arbetslivsförhållanden. Drygt en halv miljon människor, cirka tio procent av samtliga i arbetsför ålder, var år 2005 förtidspensionerade (Folkhälsoinstututet [FHI], 2005). Belastningsbesvär (FHI, 2005), nack- och ryggbesvär, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom och psykiska besvär i form av utmattning och depression står för majoriteten av de sjukskrivningar och förtidspensioneringar vi har i Sverige idag (Arbete och hälsa, u.å.). Ökande sjukvårdskostnader och en åldrande befolkning tillsammans med en ökad medvetenhet om de förluster som uppstår i samband med frånvaro från arbete bidrar till ett ökat behov för hälsofrämjande arbete för den arbetande delen av befolkningen (Chapman, 2006). För att komma tillrätta med problemen och skapa friska arbetsplatser behöver man, enligt Angelöw (2002) gå in med åtgärder både på individuell- grupp- och organisatorisk nivå. Angelöw (2002) betonar vikten av en helhetssyn på hälsoförhållanden, och föreslår en kombination av flera olika strategier. Följande organisatoriska åtgärder har, enligt Angelöw (2002) visat sig vara framgångsrika vid skapandet av en bättre arbetsmiljö och friskare arbetsplats; systematiskt arbetsmiljöarbete, lagom arbetsbelastning, ökat inflytande och delaktighet, konstruktivt ledarskap, positivt arbetsklimat, kompetensutveckling, friskvård, personalekonomiska bokslut och hälsobokslut samt samarbete med företagshälsovård. Denna uppsats kommer att fokusera på friskvårdens effekter på arbetstagares hälsa och sjukskrivningsfrekvens, samt den ekonomiska effekten av friskvårdens effekter för företaget. Speciellt fokus kommer att riktas mot hälso- och ekonomiska effekter av massage på arbetsplatser. 3

BAKGRUND Alla vet att det är viktigt med en god hälsa, och de flesta är överrens om att människor som mår bra presterar bättre. Ungefär 70 procent av all ohälsa är orsakad av kända livsstilsfaktorer, menar Stefan Lundström (Niana, u.å.). Trots detta är företag ofta tveksamma till friskvårdsinsatser, de tror inte att det kan förbättra hälsan hos individer som verkligen behöver det. Enligt Stefan Lundström beror denna uppfattning på att företagen oftast gör alldeles för små satsningar för att det ska ge varaktigt resultat och mest köper friskvård som en löneförmån. Lundström menar att det är viktigt att avgränsa problemen, och att man genom att fokusera på fysisk aktivitet, rökning och återhämtning, och få dessa problem under kontroll, kan vinna mycket för både individer och företag (Niana, u.å.). SYFTE Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie undersöka hur friskvård, med särskilt fokus på massage, påverkar de anställdas hälsa, antalet sjukskrivningsdagar samt ekonomin på de företag som använder sig av friskvård och massage. Ytterligare ett syfte är att undersöka vad det är som gör friskvårdsinsatser framgångsrika, med fokus på typ av insats, finansiering samt organisation. METOD Litteratursökning i google scholar med sökorden massage, sjukskrivning/sick leave, arbete/work resulterade i ett antal vetenskapliga artiklar om massagens fysiologiska effekter. I kurslitteraturen (Angelöw, 2002) fann jag ett intressant namn; Stefan Lundström, civilekonom och hälsorevisor. Via en google-sökning på hans namn fann jag två intressanta pdf-filer som belyser lönsamheten av hälsoinsatser i affärslivet. Vid personlig kontakt med Lundström fick jag tips om en meta-analys av studier på hälsoinsatsers ekonomiska effekter på företag. Sökning på google med sökorden kroppsterapeuternas riksförbund, förde mig vidare till att ta personlig kontakt med Team Larsmassage AB (TLM), en av Sveriges största leverantörer av företagsmassage. VD Lars Carlstrand lät mig ta del av deras nyligen sammanställda undersökning, den största hittills i Sverige, angående företagsmassagens effekter på anställdas hälsa och sjukskrivningsfrekven vid ett av de stora företag där TLM är verksamma. 4

RESULTAT Under senare år har många svenska arbetsplatser börjat erbjuda sina anställda friskvårdsaktiviteter på betald arbetstid (Angelöw, 2002). Det finns många sätt att lägga upp friskvårdsarbetet på, både avseende finansiering och typ av friskvårdsaktiviteter. Nedan beskrivs olika modeller för friskvårdsarbete på arbetsplatser. Friskvård på arbetsplatser Angelöw (2002) listar ett antal avdragsgilla och viktiga friskvårdsinsatser som var och en är viktiga insatser för att förbättra hälsan. Dessa är motion och fysisk aktivitet, rökavvänjning, massage och avslappning, kost och vikt samt alkohol. Till detta tillkommer vikten av en god mental hälsa (Agerberg, 2009) samt den helhetssyn på hälsa som hälsoprofilbedömningar (Lundström, u.å.) kan ge. Motion och fysisk aktivitet Undersökningar har visat att var fjärde vuxen inte rör på sig alls eller endast mycket lite under fritiden. Varannan vuxen rör sig för lite (Angelöw, 2002). Lundström anger fysisk aktivitet som en tidseffektiv stresshanterare (Lundström, u.å.), och fysisk aktivitet skulle kunna motverka flera av våra folksjukdomar (Angelöw, 2002). Enligt Lundström (Lundström, u.å.) har endast en av tre en kondition som motsvarar den fysiska arbetskapacitet de bör ha för att inte slita ut sig i förtid på sitt arbete. Rökavvänjning Rökningen kostar samhället och dess organisationer mycket pengar i form av sjukvårdskostnader för fram för allt hjärt- kärlsjukdom. Man har visat att när anställda slutar röka minskar arbetsplatsens utgifter för sjukfrånvaro och medarbetarnas syreupptagningsförmåga höjs, vilket gör att de kan prestera mer. Massage och avslappning Angelöw (2002) menar att det finns två huvudsakliga strategier för att hantera stress; att ta itu med de förhållanden som orsakar stressen och att mildra stressens verkningar. Massage och avslappning genom qi gong och yoga kan ge anställda tid för återhämtning och avslappning. En studie gjord av Team Larsmassage AB ) har visat att anställda anser att de får hjälp med rygg- och nackbesvär samt att omkring 18 procent anser att de har kunnat undvika minst en sjukdag på grund av företagsmassagen. Kost och vikt Mer än en tredjedel av alla vuxna svenskar är överviktiga och på flera arbetsplatser erbjuds nu de anställda Viktväktarkurser för att gå ner i vikt (Angelöw, 2002). Alkohol Alkoholmissbruk är ett av våra största sociala problem och drabbar ungefär var tionde man och var femte kvinna. Kamratstöd och drogpolicy kan vara ett sätt att komma åt problematiken (Angelöw, 2002). Helhetssyn på hälsa Lundström (u.å.) belyser vikten av att tänka på helheten och att använda subjektiva hälsomått så som upplevd hälsa, för att kunna förutsäga risk för framtida ohälsa Det finns många hälsoföretag som erbjuder hälsoprofilbedömningar (HPB), där man väger samma medicinska, arbetsfysiologiska och psykologiska hälsofaktorer och på så sätt 5

bedömer hälsan som helhet. Vid sådana tester har framkommit att på större blandade arbetsplatser har bara en av tre medarbetare en god helhetshälsa, det vill säga ett friskbeteende och inte ett riskbeteende. Majoriteten har alltså ett riskbeteende som försämrar deras nuvarande och framtida arbetskapacitet (Lundström, u.å.). Skattefri motion och annan friskvård på arbetstid På Skatteverkets hemsida (Skatteverket, u.å.) står att läsa att arbetsgivare, som ett led i ett hälsofrämjande arbete på arbetsplatserna, sedan 2004 har kunnat erbjuda sina anställda skattefri personalvårdsförmån som består i motion och annan friskvård. Motionen och friskvården ska rikta sig till hela personalen, vara av enklare slag och av mindre värde. Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, racketsporter, lagsporter och dans. Med friskvård avses aktiviteter så som tai chi, kostrådgivning, information om stresshantering samt kontorsmassage. Med kontorsmassage menar Skatteverket behandlingar som är avstressande eller syftar till att förebygga och motverka ömhet och stelhet i till exempel axlar, armar, nacke eller rygg som kan uppkomma vid ensidigt arbete. Friskvårdsbidrag uppgår som regel till högst 2000 kr per år och medarbetare. Arbetsgivare kan använda friskvårdsbidraget genom att erbjuda sina medarbetare motionsaktiviteter på eller utanför arbetsplatsen. Medarbetarna kan även själva välja hur de vill spendera dessa pengar och själva köpa träningskort och liknande, varefter företaget betalar tillbaka beloppet för friskvården (Skatteverket, u.å.) Det har dock visat sig att friskvårdsbidrag framför allt utnyttjas av dem som redan är aktiva motionärer och bryr sig om sin hälsa, vilket inte ger företaget någon ekonomisk vinst (Lundström, u.å.). Hälsorevision Problemet med friskvårdsinsatser är, enligt Lundström (u.å.) att företagen oftast inte investerar tillräckligt i projektet. Entusiasm hos enstaka friskvårdsansvariga eller enstaka insatser räcker inte för att uppnå varaktig förändring. En friskvårdsinvestering måste vara väl strukturerad, ha en relativt stor budget med kostnadsberäkningar och hälsovinstprognoser för att verkligen åstadkomma hälsoförbättringar. Här har hälsorevision visat sig vara ett effektivt redskap. En beprövad modell för hälsorevision som Lundström (u.å.) föreslår ser ut på följande vis: Nulägesanalys består av en hälsomätning som ger ett företagsekonomiskt och hälsopedgogiskt beslutsunderlag, så att man skall kunna välja rätt typer av åtgärder till lägsta möjliga kostnad. Hälsobudget läggs och ledningen beskriver vilket hälsoläge den önskar uppnå. Interventionen pågår sedan under ett och ett halvt till två år med strukturerade aktiviteter med incitament, riktade till hela personalgruppen. Uppföljning görs för att utvärdera projektet och leverantörerna av aktiviteterna. Varje anställd som under en tvåårsperiod deltar i ett sådant projekt kostar cirka 25 000 kr. Denna kostnad inkluderar allt från projektplaneringskostnader och två mätningar till aktiviteter och arbetstid. Varje medarbetare som ändrar sin livsstil (mer motion, slutar röka, bättre kost, ökat välbefinnande) är värd omkring 100 000 kr i färre sjukdagar och ytterligare 400 000 kr i form av ökad arbetskapacitet under kommande fyraårs period (Lundstöm, u.å.). En brittisk studie (Cooper, 2009, refererad i Agerberg, 2009) har visat att en årlig hälsorevision där stress och välbefinnande mäts, ger en utdelning på två pund för varje investerat pund, även om företaget inte vidtar några åtgärder utifrån de 6

resultat som framkommit. Om företagen dessutom åtgärdar problemen stiger utdelningen till mellan tre och fem pund. Kostnadseffektivitet för hälsoinvesteringar Ett vanligt problem som sätter ner arbetskapaciteten bland befolkningen är huvudvärk. En undersökning som SAAB gjorde angående huvudvärk, visade att hälften av de svarande (156 personer) under det senaste året i genomsnitt hade arbetat 6,6 dagar med en besvärande huvudvärk som satte ned deras effektivitet till i genomsnitt 73 procent av normal effektivitet. Detta innebär att produktionsbortfallet på grund av huvudvärk är cirka tre dagar per anställd och år. För SAAB, som har 5000 anställda, blir det sammanlagt en totalkostnad av 36 miljoner kronor, vilket är mer än fyra gånger så mycket som företagets omkostnader för företagshälsovård och friskvård! SAAB:s företagsläkare anser att många företag underskattar problemen med huvudvärk och att det vore otroligt lönsamt att vårda sina anställda bättre (Angelöw, 2002). Enligt Lundströms beräkningar ger friskvårdssatsningar i låglöneyrken på all personal sex gånger pengarna tillbaka inom fyra år. Samma insats på en blandad större arbetsplats ger fem gånger pengarna tillbaka, medan en friskvårdssatsning bland tjänstemän ger tre gånger pengarna tillbaka inom fyra år. Det är endast inom höglöneyrken som en generell friksvårdssatsning inte lönar sig. Bland denna kategori ger det dock nio gånger pengarna tillbaka inom fyra år att satsa på rehabilitering för riskgrupper (Niana, u.å.). Meta-analys av kostnadseffektivitet för friskvårdsinsatser I en meta-analys av 56 studier om ekonomiska effekter av friskvårdsarbete på arbetsplatser har Chapman (2006) visat att företag som bedriver någon typ av friskvårdsinsatser har en minskning med i genomsnitt 25 procent avseende sjukfrånvaro, hälsokostnader samt kostnader för kompensation och arbetsskador. Studien visar att för varje investerad dollar sparar företaget runt fem dollar. Inklusionskriterierna för de studier som är med i meta-analysen är att företagen skall ha genomfört en kombination av minst tre av följande friskvårdsinsatser; rökförbud och rökavvänjning, fysisk träning, kost och näringslära, stresshantering, kontroller för högt blodtryck, kolestorolreduktion, förebyggande mot hjärt- och kärlsjukdom, prenatal vård, användande av säkerhetsbälte, förebyggande av ryggskador och ryggsmärtor samt viktkontroll. De ekonomiska variabler som studierna hade mätt var kostnad för hälsoinvesteringen, sjukfrånvaro, ersättning för sjuka medarbetare (till exempel vikarier), kostnader för arbetsskador, pensionseffekter samt effekter på närvaro (Chapman, 2006). Friskvårdsinsatser i olika organisationer Det finns många olika alternativ till hur friskvårdsprogram inom företag kan se ut. Vilka aktiviteter man erbjuder samt tillgängligheten till dessa, hur insatsen finansieras och hur organisationen av hälsoinvesteringen ser ut är alla viktiga faktorer i hur framgångsrik insatsen blir. Här följer ett axplock av friskvårdsinsatser som gjorts på arbetsplatser i Sverige. Friskvård inom äldreomsorgen Inom den öppna hemtjänsten i Limhamn-Bunkeflo bedrevs under åren 2002-2005 Projekt Plus, ett friskvårdsprogram som riktade sig till hela personalen. Projektet finansierades till lika delar av Stadsdelsförvaltningen Limhamn-Bunkeflo och Malmö 7

Kommun. Vårdbiträden och undersköterskor erbjöds att ägna sig åt friskvård tre timmar i veckan på betald arbetstid och fick en hälsoundersökning vid uppstarten av projektet. De fick välja mellan olika aktiviteter, bland annat rökavvänjning, viktminskning, gympa, styrketräning, simning promenader och stavgång. Personalen fick även möjlighet att delta i microutbildningar med teman så som stresshantering och qi gong. Populärast blev styrketräning och promenader, då dessa aktiviteter kunde utföras när som helst och i närheten av arbetsplatsen. De andra aktiviteterna försiggick på speciella tidpunkter och krävde transport till träningen, vilket minskade deras popularitet. Organisatoriska brister, främst bristen på personal, gjorde att det ibland var svårt för personalen att få arbetstiden att räcka till träning. Dessutom framkom det att de kände sig egoistiska om de ägnade sig åt träningen, trots att denna var en obligatorisk del av arbetet, om de visste att deras kollegor samtidigt fick jobba hårt. Ett annat organisatoriskt problem var att arbetsledarna inte deltog i friskvården, och att en tillfälligt anställd projektledare hade ansvar för projektets framskridande gjorde att projektet inte var helt förankrat inom organisationen (Leppänen, 2006a). Sjukfrånvaron bland personalen förändrades inte nämnvärt under projektets gång. Varken långtidseller korttidssjukskrivningen minskade, vilket man hade förväntat sig (Leppänen, 2006b). Leppänen poängterar dock att friskvården kan ge effekter, så som ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande hos deltagarna, vilket inte avspeglas i sjukfrånvaron (Leppänen, 2006b). I Grästorp i Västergötland har man däremot goda erfarenheter av friskvård inom äldreomsorgen. Man har sedan 2002 satsat brett och gett personalen tillgång till subventionerad massage, gratis gåstavar, personalgym samt att gå viktväktarkurs om de behöver. Sjukskrivningstalen har minskat från 19 procent år 2002 till 3,7 procent år 2005. Verksamhetschef Barbro Berg menar att hälsa även har att göra med stress och krav i privata relationer, och de anställda erbjuds studiecirklar för att lära sig hantera problem i privata relationer, men även avslappningsövningar (Kommunalarbetaren, 2007b). Friskvård på ett mellanstort företag Fastighetskontoret i Västerås lät sina 320 städare under två år delta i en strukturerad intervention där de motionerade på betald arbetstid en gång i veckan. Vid starten av projektet hade 38 procent av städarna ett friskbeteende och endast 26 procent hade tillräcklig kondition för att klara sitt jobb. Vid slutet av interventionen var andelen medarbetare med friskbeteende uppe i 61 procent och 59 procent hade en tillräcklig kondition. Genom hälsorevisionen kunde man se att varje krona som satsats i projektet gav fem kronor tillbaka (Lundström, u.å.). Friskvård på ett stort företag På SAAB Aerospace i Linköping har man sedan 60-talet arbetat med friskvård. De anställda erbjuds fysisk träning, kostrådgivning, individuell rökavvänjning, rygg- och nackskola, stresshantering, ergonomiska insatser med mera. Man har sett att jämfört med svenskar i allmänhet motionerar SAAB:s anställda mer, och de flitigaste motionärerna har markant lägre sjukfrånvarodagar. Dessutom har man sett att nyblivna motionärer är mindre trötta på jobbet, mindre stressade, trivs bättre och känner sig mer harmoniska än tidigare. Andelen storrökare på SAAB har halverats och andelen ickerökare har ökat. 8

Effekter av massage på arbetsplatsen Massage har blivit ett populärt inslag som friskvård på arbetsplatser. På många håll erbjuds medarbetare massage, gratis eller till en låg självkostnad, på betald arbetstid. Massage räknas som friskvård, och medarbetare kan välja att gå på massage utanför arbetstid och låta företaget betala kostnaden via sitt friskvårdsbidrag. Många undersökningar bekräftar massagens psykologiska och fysiologiska stressreducerande effekter. En kontrollerad randomiserad undersökning där sjuksköterskor erhöll 15 minuters massage på arbetstid under fem veckor, visade på signifikant sänkning av psykologisk stressnivå för dem som erhöll massage (Bost & Wallis, 2006). Sveriges största utvärdering av Massage på jobbet Team Larsmassage AB (TLM), en av Sveriges ledande leverantörer av företagsmassage, har genomfört en omfattande utvärdering av massage på jobbet. 1679 individer av de 5000 som mottar företagsmassage på ett stort svensk företag där TLM arbetar har svarat på frågor om hur de anser att massagen påverkar deras hälsa och arbete. Av de tillfrågade mottog knappt hälften av de svarande massage mellan fyra och åtta gånger per år, resterande tog massage fler eller färre gånger. De främsta anledningarna till att få massage var fysiska besvär och krämpor, tillgängligheten på arbetsplatsen samt att det är bra mot stress och bra som hälsofrämjande friskvård. 26 procent av de svarande upplevde att de fått bättre kroppskännedom genom massgen, 31 procent menade att de lyssnar mer på kroppens varningssignaler och för 37 procent har massgen medfört att de tänker mer på sina arbetsställningar. Hela 75 procent av de svarande har fått mindre ont i rygg, nacke och axlar och 18 procent menade att massagen har förhindrat en eller flera sjukskrivningsdagar per år för dem (Team Larsmassage AB, 2010). TLM:s undersökning visar att 18 procent av medarbetarna kan undvika minst en sjukdag per år på grund av massagen. En frånvarodag för en medarbetare kostar företaget cirka 2500 kr. Om 18 procent av 5000 medarbetare undviker en frånvarodag på grund av massage, ger det 900 insparade frånvarodagar per år för företaget. Detta ger en besparing på 2 250 000 kr per år. Företagets insats för massagen är ett massagebidrag på 1000 kr per person och år (medarbetarna betalar 50 procent av behandlingspriset genom löneavdrag), vilket TLM menar gör massage till en av de mest effektiva friskvårdssatsningarna man kan göra per satsad krona (TeamLarsmassage AB, 2010). DISKUSSION Efter denna inblick i friskvårdsarbete på arbetsplatser är det lätt att förstå att fältet är en djungel av aktörer, aktiviteter, tillvägagångssätt och finansieringsmöjligheter. Det är tydligt att strukturerade hälsoinsatser med hälsoinventering, tydlig budget och strukturerade aktiviteter ger mångdubbelt tillbaka för företagen, medan små insatser i form av friskvårdsbidrag mestadels gynnar dem som redan i förväg tar aktivt ansvar för sin hälsa och inte ger företagen någon ekonomisk vinst. Det är viktigt att få ut denna information till företag, så att de förstår att hälsoarbete är ett långsiktigt arbete som det lönar sig att satsa på. Det är dock viktigt att noga tänka igenom genomförandet av friskvårdsprojektet 9

innan man påbörjar insatsen. Projekt Plus i Limhamn-Bunkeflos hemvård tycks ha fått lägre effekt än det borde på grund av underbemanning (något som kanske i sig självt är det grundläggande problemet till att hälsoproblemen har uppstått), vilket gjorde det svårt för personalen att få tid, och ta sig tid, till friskvården på arbetstid. Detta är ett organisationsproblem, som möjligtvis har sin grund i en ledning som är oengagerad eller hårt pressad av ekonomiska villkor. Att problemet kom att påverka så mycket borde man ha kunnat förutse från början, och avsatt mer pengar till vikarier. Projekt Plus visar även vikten av tillgänglighet till friskvårdsaktiviteterna. Ju närmare arbetsplatsen, ju större är troligtvis uppslutningen. Förvånande är att ett så stort projekt har genomförts utan tydlig redovisning av vinst eller förlust i ekonomiska termer för vare sig stadsdelen eller kommunen. Friskvårdsprojektet i Grästorp visar på att det verkligen går att göra något åt de höga sjukskrivningstalen inom äldreomsorgen med hjälp av strukturerade och mångfacetterade friskvårdsaktiviteter. Troligt är att ju fler aspekter av hälsa friskvården kan täcka, ju större blir effekten av insatsen. Hälsorevisionen vid Fastighetskontoret i Västerås är ett annat bra exempel på en lyckad friskvårdsinsats. Kanske är det så att en timmes friskvård per vecka är mer effektivt än tre timmars friskvård per vecka, av den anledningen att det är mer överkomligt både tidsmässigt och mentalt, för ett företag med tidspress och för personal som är ovana vid att motionera. Vad gäller användandet av massage som friskvård, pekar TLM:s utvärdering på goda effekter av företagsmassage. Kritik skulle kunna riktas mot utvärderingen som varande vinklad till fördel för det egna företaget. Trots det så anser jag att TLM:s utvärdering klart visar att massage är en kostnadseffektiv investering som medarbetarna själva är nöjda med. Med tanke på att belastningsskador och problem med rygg, nacke och axlar är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning och förtidspensionering samt att hela 75 procent av de svarande hade fått mindre ont i rygg, nacke och axlar, tyder det på att massage är en välbehövlig och effektiv åtgärd som på sikt kan minska sjukskrivningstalen ännu mer än de redan tycks göra. Massage är även effektivt för att minska huvudvärk, som visat sig sätta ner produktionskapaciteten till dryga 70 procent av normalkapacitet. Därigenom kan massagen åstadkomma ytterligare ekonomiska vinster för företagen. Att massagen dessutom ger större kroppskännedom och gör att man börjar lyssna mer till kroppens signaler visar på massage som ett lämpligt redskap för att motivera människor till att fortsätta ta hand om sina kroppar med bättre kost och mer motion. Det är intressant att se att ju tydligare man kan mäta och redovisa särskilda hälsotal, så som frisk- och riskbeteende eller kondition och koppla dessa till ett antal företagsekonomiskt viktiga faktorer så som antal sjukskrivningsdagar eller produktivitet, ju tydligare kan man peka på de ekonomiska vinsterna med friskvård för företagen. Att koppla ihop mjuka kvaliteter med siffror, omräkna hälsa till pengar, tycks vara den viktigaste drivkraften för at få företag att investera i sina medarbetare. När man ser vilka vinster som har gjorts med hjälp av friskvårdsinsatser, är det svårt att förstå företag som väljer att inte införa det. Avslutande ord Hur mycket bevis behövs egentligen för att företag skall tro på att friskvårdsinvesteringar lönar sig? Gerald Greenwald, före detta vice ordförande för Chrystler Motors och United Airlines Corporation fick frågan för några år sedan. Vid den tiden hade endast 14 studier med kostnadseffektivitets analyser av friskvård på 10

företag sammanställts. Hans svar var att 14 studier är mer än nog för en företagsledare att fatta beslut angående en så liten investering som kostnaderna för ett hälsopromotionsprogram. Faktum är, menade han, att de 14 studierna erbjöd långt säkrare beslutsunderlag än vad man i normala fall har då man gör investeringar av betydligt större storlek (O Donnell, 2006). Med dessa tänkvärda ord avlutas denna litterturstudie. 11

REFERENSER Artiklar Agerberg, M., (2009), Lönsamt satsa på psykisk hälsa, Läkartidningen 2009; vol 106, N 13, s. 912-913. Bost, N., Wallis, M., (2006), The Effectiveness of a 15 minute weekly massage in reducing physical and psychological stress in nurses, Australian Journal of Advanced Nursing, 2006; vol 3, N. 4:28-33. Chapman, L. S. (2005), Meta-Evaluation of Workshite Health Promotion Economic Return Studies: 2005 Update, American Journal of Health Promotion, The Art of Health Promotion, July/August 2005, s. 1-14. O Donnell, M.P., (2006), Closing Thoughts, American Journal of Health Promotion, The Art of Health Promotion, July/August 2005, s.15. Böcker Angelöw, B., (2002), Friskare arbetsplatser Att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplas, Lund, Studentlitteratur. Internet Arbete och hälsa, (u.å.), Om AHA, hämtad den 17 mars 2010 från www.aha-metoden.se/fixeddynamic/blank.aspx?om#0 Lundström, S., (u.å.), Personalens hälsa förbättras märkbart med lönsam metod!. Hämtad 17 mars 2010 från www.ekodemos.se/friskarbetsplats.pdf Niana, (u.å.), Affärshälsa lönar sig, hämtad 17 mars 2010 från http://www.niana.se/dokument/intressanta_lankar/affarshalsa_lonar_sig.pdf Skatteverket, (u.å.), Motion och annan friskvård. Hämtad 15 mars 2010 från http://www.skatteverket.se/infotext/artiklar/04/motion.4.18e1b10334ebe8bc80004376.html Kommunalarbetaren, (2007), Bred friskvårdssatsning i Grästorp, hämtad 17 mars 2010 från www.ka.se/index.cfm?c=71691 Rapporter Folkhälsoinstitutet, (2005), Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005, Målområde 4: ökad hälsa i arbetslivet, hämtad 15 mars 2010 från http://www.fhi.se/pagefiles/4000/r200553underlagsrapport4.pdf Leppänen, V., (2006b), Deltagarnas sjukfrånvaro under fyra år: Om projekt Plus alla friskvård och kvalitetstid för vårdbiträden och undersköterskor inom den öppna hemtjänsten i Limhamn- Bunkeflo, arbetsrapport, Arbetslivsinstitutet Syd, JUSTNU, Malmö Leppänen, V., (2006a), Vägen till den avslutande modellen: Om projekt Plus alla friskvård och kvalitetstid för vårdbiträden och undersköterskor inom den öppna hemtjänsten i Limhamn- Bunkeflo, arbetsrapport, Arbetslivsinstitutet Syd, JUSTNU, Malmö Team Larsmassage AB, (2010), Sveriges största undersökning om Massage på arbetsplatser, pressrelease 12