KRISPLAN FÖR LOVISA GYMNASIUM

KRISPLAN FÖR LOVISA GYMNASIUM 2017 Uppdaterad och godkänd på skolkonferensen 16.1.2017 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Viktiga telefonnummer 2. Handlingsmodell för akuta kriser 2.1 Rektors uppgifter 2.2 Hälsovårdarens uppgifter 2.3 Skolsekreterarens uppgifter 2.4 Grupphandledarens uppgifter 2.5 Krisgruppens uppgifter 2.6 Övriga praktiska arrangemang 3. Kris och sorg 3.1 Krisförloppet 3.2 Reaktioner på sorg 4. Barn och sorg 4.1 Hur barn uppfattar döden 4.2 Sorgreaktioner 4.3 Att bemöta sorg hos barn 5. Kris i skolan 5.1 Samtal med de drabbade eleverna 5.2 Samtal i klass 5.3 Ritualers betydelse 6. Tänkvärt 7. Exempel på meddelande till hemmet

1. VIKTIGA TELEFONNUMMER Allmänt nödnummer 112 Polis 112 Hälsovårdscentralen 019 505 11 Första hjälp 019 505 1300 Familjerådgivningen Marie Sund 040 721 4468 Susanne Lindström 040 774 6469 Skolpsykolog Peter Sundsten 0404808378 Psykiatriska polikliniken 019 548 3860 Församlingen 044 722 9200 Hälsovårdare, Camilla Jordman 040 7417353 Skolkurator, Nina Böhls 0440 555 292 Skolans krisgrupp Rektor Anders Nordström 0440 555 290 Studiehandledare Ulrica Nybom-Isotalo 044 505 1016 Hälsovårdare Camilla Jordman Skolkurator Nina Böhls Lärare Christina Mickos 040 510 2052 Krisplanen finns hos rektor, i skolkansliet, i lärarrummet, hos skolkuratorn och hälsovårdaren.

2. HANDLINGSMODELL FÖR AKUTA KRISER Rektor och grupphandledare bör genast informeras om något händer. I krissituation av allvarligare art sammankommer krisgruppen. Krisgruppens uppgift är att informera om normala krisreaktioner, följa upp behovet av sakkunnig hjälp samt bistå berörda lärare i praktiska arbetsuppgifter. Krisgruppen består av rektor, skolhälsovårdare, skolkurator och lärare. Krisgruppens sammansättning uppdateras årligen och dess sammansättning med aktuella telefonnummer finns på anslagstavlan i lärarrummet, rektors kansli samt skolans kansli. 2.1 REKTORS UPPGIFTER Då situationen klarlagts för rektor eller den person som rektor förordnat, sköter han om följande: informerar berörda myndigheter informerar skolans personal skolans lärare informeras i den utsträckning det anses nödvändigt skolsekreteraren kontaktas ofta först av utomstående. Rektor informerar skolsekreteraren så fort som möjligt, även i mindre olyckor sammankallar krisgruppen kontaktar hemmet sköter om kontakten till massmedia Ingen annan uttalar sig om det skedda till massmedia. Om någon annan blir tillfrågad bör den personen hänvisa massmedia till rektor. Om rektor inte kan sköta kontakten till massmedia genast, meddelas ett klockslag då information kommer att ges. 2.2 HÄLSOVÅRDARENS UPPGIFTER Hälsovårdaren informeras i alla olyckor och sköter kontakten till HVC och sjukhus. 2.3 SKOLSEKRETERARENS UPPGIFTER Om krisen är av sådan art att man kan vänta sig att skolan kontaktas av oroliga föräldrar, journalister eller andra nyfikna personer, bör skolsekreteraren informeras av rektor. Skolsekreteraren sköter om att: informera andra elevers föräldrar som ringer till skolans kansli om det inte finns ett journummer styra samtal av anhöriga till journummer om sådant finns styra alla samtal från massmedia till rektor

2.4 GRUPPHANDLEDARENS UPPGIFTER Om grupphandledaren i en krissituation kontaktas av studerandens föräldrar bör han/hon: komma överens med föräldrarna i vilken omfattning de andra studerandena och skolans personal skall informeras meddela rektor om vad som hänt informera studerandens kurs- och gruppkamrater Skolans krisgrupp fungerar som stödgrupp för grupphandledaren och andra lärare. Om en grupphandledare (eller annan lärare för den krisdrabbade studeranden) vill ha hjälp då hen möter studerandens kurskamrater, kontakta krisgruppen! 2.5 KRISGRUPPENS UPPGIFTER Då krisgruppen har fått en utredning om krisens art av rektor, är det gruppens uppgift att avgöra till vilka andra personer och grupper informationen skall gå förutom de grupper som rektor informerar. Gruppen har som uppgift att avgöra hur information ges till: den krisdrabbade studerandens kurskamrater andra studerande i skolan den krisdrabbade studerandens syskon Lovisanejdens krisgrupp stadens skolor och utbildningscentralen stadens växel och hur telefontrafiken till skolan kanaliseras Vid en större olycka är det sannolikt att stadens telefonväxel och skolans telefoner blockeras. Stadens växel bör informeras om situationen. Vid behov ordnas journummer till skolan. Detta nummer meddelas till växeln och till skolans kanslist. 2.6 ÖVRIGA PRAKTISKA ARRANGEMANG skoldagens program: skoldagen avslutas inte genast krisgruppen avgör om studerandena skall samlas gruppvis vid studerandes dödsfall tändes ett ljus t.ex. på studerandens pulpet krisväska med ljus, dikter, musik o.s.v. finns i skolans kansli. kom ihåg flaggan på halvstång vid dödsfall

3. KRIS OCH SORG 3.1 KRISFÖRLOPPET Personer som varit med om olika traumatiska händelser; olycka, sjukdom, dödsfall, skilsmässa, våldshandling eller hot... går igenom ett krisförlopp. Krisförloppet består av olika faser och alla genomgår dem på sitt eget sätt. 1. Chockfasen: - inleds genast då någonting allvarligt inträffat och varar högst en vecka - kraftiga såväl fysiska som psykiska reaktioner eller total avsaknad av dem 2. Reaktionsfasen - från 1 till 6 veckor från händelsen - gradvis registrering av det skedda - ofta ett smärtsamt skede; sorg, gråtmildhet, ångest, skuldkänslor, sömnsvårigheter, trötthet, illamående... - i mänskorelationer kan märkas isolering och irritation - en person i reaktionsfasen behöver stöd, ett aktivt lyssnande 3. Bearbetningsfasen - tar lång tid, upp till ett år - krisreaktioner avtar långsamt 4. Nyorienteringsfasen- - varar livet ut - den drabbade utvecklar en ny grund att stå på - en genomlevd kris ger verktyg för att möta senare kriser i livet 3.2 REAKTIONER PÅ SORG De vanligaste reaktionerna: - ångest - starka minnen - sömnrubbningar - längtan och saknad - vrede, som kräver uppmärksamhet

- skuldkänslor, självförebråelser - skolsvårigheter - kroppsliga smärtor Andra eventuella reaktioner: - aggressivt beteende - undviker kontakt till andra - fantasier - personlighetsförändringar - pessimism - grubblerier - kan inverka på utveckling och mognad 4. BARN OCH SORG 4.1 HUR BARN UPPFATTAR DÖDEN Barnets uppfattning om att döden är någonting som slutgiltigt mognar från fem till tio års ålder. Rädslan för döden och för att den egna kroppen förintas växer. Barn över tio år kan förstå döden som abstrakt begrepp och kan uppfatta dödsorsaker. Självbehärskningen och självständigheten ökar. 4.2 SORGREAKTIONER - chock, känsla av overklighet - fasa, protest, känsloutbrott eller känsloförlamning - utförande av vardagssysslor för bearbetande av sorg - förnekelse av det skedda - frågor om det som hänt - kroppsliga symptom vanliga (huvudvärk, illamående...) Barnet kan också när den omedelbara chockfasen är över känna skuld och dra sig tillbaka socialt. Barnets sinnelag förändras kanske och barnet regredierar och visar stark pessimism inför framtiden. Skolsvårigheter kan dyka upp, p.g.a. koncentrationssvårigheter. 4.3 ATT BEMÖTA BARN I SORG Öppen och ärlig kommunikation - ge lättfattliga förklaringar med beaktande av utvecklingsstadium - red ut missförstånd - undvik förskönande uttryck, jmf. inte döden med sömn eller resa

- ge barnet tid att förstå - var öppen för frågor och var beredd att diskutera då barnet så önskar Gör förlusten till verklighet visa barnet dina egna känslor, ställ fram ljus eller fotografi Stöd barnets förmåga att behärska känslor - samtala med barnet om rädsla för döden - kontinuiteten i skolan är viktig - låt barnet berätta om sina skuldkänslor 5. KRIS I SKOLAN 5.1 SAMTAL MED DRABBADE ELEVER - var sensitiv, inte påträngande - hör hur eleven vill ha det - undvik oförberett offentliggörande - det är viktigare att lyssna än att prata, låt barnet öppna sig 5.2 SAMTAL I KLASS - reservera ordentligt med tid - dödsfall och andra kriser är svåra att tala om, samarbeta med någon för barnet bekant person - gör upp en plan för samtalet; fakta tankar reaktioner info och avslutning Inledning: - redogör för vad ni skall göra och varför - viktigt att poängtera att döden väcker många olika känslor och reaktioner, men genom samtal kan man börja förstå bättre hur andra har det och få det att bli mindre plågsamt efter en tid - berätta inte efteråt vad någon tänkt, känt, upplevt - ingen får efteråt kritiseras för hur man reagerat - man måste inte prata, men det är bra om alla berättar hur de fick veta vad som skett Fakta: Tankar: - alla får berätta hur de fick reda på vad som hänt - behovet av konkret information är stort hos barn, det är viktigt att gripa tag i rykten och felaktiga uppfattningar. Ångest sprider sig som ringar på vattnet. - vilka tankar har det skedda väckt. Fråga t.ex Vad var värst för dej? - viktigt finna ord för olika sinnesintryck Var det någon annan som reagerade likadant?

- uppmuntra barnet att berätta om sina drömmar och rädslor - man kan också använda bilder, dikter - uppmuntra barnet att ta avsked av sin förlorade vän - mobilisera kamratstöd Info: - påpeka likheter i reaktionssätt, betona det naturliga - informera om normala reaktioner - låt barnet förstå att deras koncentrationsförmåga och minne kan påverkas av det skedda och att det är normalt att fortsätta bearbeta saken i veckor - ge råd hur barnet kan jobba vidare: - prata med föräldrarna - prata med vänner - besök kyrkogården - skaffa information om händelsen - skriv ner dina tankar; dikter, dagbok Avslutning - sammanfatta det som diskuterats och planera vad som skall hända efteråt - en gemensam klassaktivitet - uppmana barnet att komma och prata om det behövs med dej eller studerandevårdspersonal 5.3 RITUALERNAS BETYDELSE Ritualerna gör det skedde mera verkligt och för det närmare. De hindrar fantasier, som kan låsa en så att det blir svårt att gå vidare med sorgearbetet och att bearbeta dödsfallet känslomässigt. Ritualerna är viktiga också för dem som har det svårt att uttrycka sig verbalt. Den avlidna studerandens pulpet får stå kvar och kan prydas med ljus och blommor. Minns att sorgen har långa armar. Rutiner ger struktur i kaoset. Att snabbt komma tillbaka till skolan och börja göra det man är van vid skapar ordning i kaos. 6. TÄNKVÄRT * skicka inte hem elever tidigare p.g.a. ett dödsfall * försök få det krisdrabbade barnet snabbt tillbaka till rutinerna * vänta inte med att ge besked i skolan då olycka skett, det uppstår lätt rykten som ofta är värre än verkligheten * om en studerande dött behövs det flera samtal i klassen under en längre tid * ge dej tid att lyssna, lugna, trösta, verkliggöra det overkliga

* om en studerande eller lärare dött är en gemensam minnessamling för hela skolan viktig * den som hjälper behöver också själv hjälp 6. EXEMPEL PÅ MEDDELANDE HEM FÖRSLAG TILL TEXT Grupp har idag mottagit det tragiska beskedet att Detta är något som vi alla berörs starkt av. Här på skolan kommer vi de närmaste dagarna att ägna mycket tid till att prata igenom det som hänt och vad det väckt för känslor. De unga behöver mycket stöd just nu både hemma och i skolan. Vi kommer att ordna ett föräldramöte den Kyrkoherde kommer att medverka i en minnesstund med gruppen / skolan Det är mycket betydelsefullt för de unga att man i hemmet talar öppet om det som hänt. Tveka inte att kontakta oss för ytterligare information och hjälp. Lovisa Gymnasium 20 Rektor Grupphandledare