BIM i Projekt Slussen, utmaningar och möjligheter Jesper Persson, datasamordnare

PROJEKT 4 december 2012 BIM i Projekt Slussen, utmaningar och möjligheter Jesper Persson, datasamordnare

PROJEKT 4 december 2012 Bakgrund till projektet

DROTTNING KRISTINAS SLUSS 1642

POLHEM 1755

JOHN ERICSON- 1850

KARL JOHAN- 1935

Trafik ny bussterminal Stadsliv attraktiv trygg miljö Trafik- Prioritera gång, cykel, kollektivtrafik Tekniskt skick Betong o armering vittrad Dålig grundläggning Vatten - Öka avbördning 5 ggr

Placering av nya bussterminalen

Tidplan 2011 Antagande i KF huvudplan 2012 Utställning bussterminal, godkännande och antagande av bussterminal 2013 Detaljplanerna beräknas vinna laga kraft Miljödom Byggstart 2014 Östra bron rivs och den nya huvudbron börjar byggas 2018 Bussterminalen och den östra huvudbron tas i bruk. Västra bron rivs och de nya lågbroarna och g/c-bron börjar byggas 2020 Nya Slussen invigs 2022 Övrig bebyggelse färdigställd

PROJEKT 4 december 2012 Beskrivning av projektet

500 meter Slutstation Saltsjöbanan Ny bussterminal Nacka/ Värmdö Trafikplats för 30 000 fordon/d Ny park Ny cykelbro Restauranter och caféer T-bane station Birka terminalen Möjliggöra spårväg över huvudbron Bevara Katarinahissen Slussning av småbåtar 100 tals ledningar i marken Djurgårdsfärjorna Handelsyta, galleria Lokaler för kultur Bevara byggnads- och fornminnen Öka avbördningskapacitet 5 ggr Busshållplatser & busslinjer Hamnverksamhet Reglering Mälaren Prioritera gång och cykeltrafik 500 meter

Över 450 projektmedlemmar idag Nästan 50 medlemmar i projektledning Ca 40 projektörer Ca 40 entreprenader 2013-2021

Delområden

Detaljplan Miljödom Produktion Programhandling Systemhandling Bygghandling Relationshandling Vad ska vi bygga egentligen? Tillstånd för att bygga Så ska vi bygga på ett ungefär Så här ska vi verkligen bygga Nu bygger vi!! Så här blev det visst

Utmaning digitalt projektarbete Strukturera stora mängder information - spårbarhet Acceptera att ett verktyg inte löser allt Acceptera att olika teknikområden har olika behov Hitta ett gemensamt arbetssätt, minsta gemensamma nämnare Gemensam plattform för projektering och samordning mellan teknikområden Behålla information och intelligens mellan skeden Leverera intelligent information till entreprenörer Leverera intelligent information till beställare och förvaltning Informationssäkerhet

Industriell process Delar Bilar

Digitalt projektarbete Krav Kunskap Erfarenhet Handlingar

Koordinatsystem

Över 50 ansvariga parter som skapar information Teknikområde Ansvarig Part Organisation

PP III RR AAANN XXXX NAMNKONVENTION Ritningar Löpnummer - Position 13 Bladindelning = B Gemensamma sektioner = G Rivningsritningar = R Hemliga ritningar = H Alla andra ritningar = 0 Typ av ritning Positioner Ansvarig Part (PP) Pos 1-2 Ritningens Innehåll (III) Pos 3-5 Redovisningssätt Ritning (RR) Pos 6-7 Plats Anl.del + Nivå (AAANN) Pos 8-12 Löpnummer (XXXX) Pos 13-16 Löpnummer - Position 14-16 Bladindelning = bladnummer 3 tecken Gemensamma sektioner = GS nummer 2 tecken + pos. 16 kan användas fritt. Planritningar ej lika blad = fri använd-ning av pos. 14-16. Vanliga sektioner = pos.14 ska vara en bokstav och pos. 15-16 siffror. Vid detaljer och andra typer av ritningar får pos. 14-16 användas fritt. Blad Gemensam sektion Rivnings ritning Hemlig ritning Exempel K1 Exempel 200 Värde 10 Värde 20 Värde 10 Värde 10 Exempel 22040 Exempel 22000 Exempel 22040 Värde B522 Värde GAC1 Värde R001 Värde H001

Informationssäkerhet Höga krav på säkerhet i projektet Information klassas i tre nivåer Allmän handling Sekretess projektets restriktioner för spridning Hemlig spridning/röjning är straffbart enl. lag Nya projektmedlemmar ska godkännas samt skriva på sekretessbevis Projektmedlemmar som hanterar hemlig information ska registerkollas Information som skickas via e-post betraktas som röjd

P3-MA-0011 01. Generella rutiner P3-MA-0017 09. GIS P3-MA-0024 07. Referenssystem Slussen Bilaga P3-MA-0024 Referenssystem Slussen P3-MA 0012 03. Textdokument P3-MA-0013 04. VIRTUELLT BYGGANDE Informationsmodeller & Ritningar IT-handledning IT-handledning Slussnet Bilaga P3-MA-0026 Kvalitetssäkring & bearbetning av underlagsmateria l P3-MA-0019 08. Underlagsmaterial Bilaga P3-MA-0021 Användarhandledning Slussnet Bilaga P3-MA-0028 Kodlista Slussen Bilaga P3-MA-0025 Välkomstbrev Bilaga P3-MA-0027 Checklista vid felsökning P3-MA-0013 02. Projektportal slussnet.se Bilaga P3-MA 0023 Användarhandledning för DS och AIM/BIMansvariga Bilaga P3-MA-0040 Lathund för hantering av projektmedlemmar

PROJEKT 4 december 2012 BIM i Slussen

BIM Krav Kunskap Erfarenhet Handlingar

Långsträckta objekt Oregelbundna geometrier Solider, ytor, linjeföringar Väg & järnväg Mark & VA Ex Civil 3D

Regelbundna geometrier Byggnader, konstruktioner Lägesbestämda objekt Bjälklag, dörrar, installationer Ex Autodesk Revit MagiCAD

Virtuell Design and Construction Produkt BIM/AIM Organisation - Vilka Process - Hur Produkt Organisation Process

Projekteringsverktyg Projekt Slussen Autodesk Revit 2013 Arkitekter, landskap, konstruktion Autodesk Revit MEP Teknisk försörjning bussterminal MagiCAD Teknisk försörjning Tekla Konstruktion, stomkomplettering i berg Autodesk Civil 3D - Trafik Microstation Bergprojektering Novapoint Geo Solidworks - Mekanik

IFC Land XML Det finns många bra verktyg för att skapa intelligenta modeller inom ett Synkserver MEN teknikområde FTP svårt att samarbeta mellan teknikområden Sharepoint Revit Vault Project Wise Navis works

Autodesk Navisworks VDC samordnare Läser in alla format Samordningsverktyg Kollisionskontroll - rapporter Autodesk Navisworks Freedom Gratis viewer Övriga projektmedlemmar och granskare

Koordinatsystem Sweref 99 18 00 Avart på Sweref99 BIM och CAD har problem med stora värden över ca 2000 meter Koordinatsystem Ger vissa problem vid produktion

Modellsamordning i projektering Delgivning slussnet Krav underlag Projektering konsult Inläsning samordningmodell Leverans Granskning Handling Projekteringsmöte Kollisionskontroll

kl. 8:00 PROCESS Mötesplan & delgivning Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Process - Delgivning för projektering (AIM/BIM Ansvarig) Process - Delgivning för Samordning i 3D (AIM/BIM Ansvarig) Process - Förbereder inför PS-möten (VDC Samordnare) Process Åtgärda synpunkter från Samordning i 3D med hjälp av Samgranskningslista (Ansvarig part) Varje vecka Ojämna veckor Jämna veckor En gång i månaden Process - Delger synpunkter från Samordning i 3D i Samgranskningslista efter PS-möte (VDC Samordnare) Process - Upprättandekontroll av IM (VDC Samordnare) Process - Åtgärda synpunkter från Upprättandekontroll av IM (AIM/BIM Ansvarig) kl. 9:00 PS-möte Land PS-möte Berg DS möte - Dokumenthantering kl.13:0 0 kl.13:3 0 DS möte - VDC PS-möte Vatten Teknikmöte Berg

GENERELLA KRAV Bas- och komplementfiler För att uppnå så stor likformighet som möjligt i utseendet hos Informationsmodeller, modeller och ritningar måste vi använda oss av enhetliga symboler och indelningar inom uppdraget. Dessa publiceras i formaten revit (rvt + rfa) och dwg. Exempel på sådana filer är: Ritningsram/Namnruta Gemensamma sektioner Bladindelning Systemlinjer Anläggningsdelar Shared parameter file för projektparametrar i Revit

KRAV FÖR UPPRÄTTANDE AV BIM (SH) Kalkyl All kalkylering utifrån BIM kommer att ske som en modellbaserad kalkylering. Kalkylatorn använder applikationen Tocoman I-Link och länkar på det sättet BIM i originalformat till sitt kalkylprogram. Detta medför att samtliga BIM måste vara skapade med en programvara som stöder utbyte med denna. Objektstyper Volymobjekt med GUID, men objekten ska möjliggöra senare uppdatering till att vara fullständigt specificerade i BH (ex. samtliga materialskikt i en vägg). Snitt genom BIM Ska visa nya och befintliga objekt samt med presentation för skuret, synligt, dolt och hitom. Detaljeringsnivå Minst motsvarande vad som visas på en ritning i skala 1:50. Kvalitetsnivå Motsvarande byggtoleransen.

KRAV FÖR UPPRÄTTANDE AV AIM (SH) Kalkyl Kalkylering på AIM kommer att ske genom import av Excelfil med mängder. Detta medför att samtliga AIM måste vara skapade med en sådan program-vara som stöder utbyte med denna metod. Objektstyper AIM ska utföras med en kombination av objektstyperna linjeobjekt, punktobjekt, volymobjekt och ytobjekt, vilka härrör sig från BH90 del 7. Snitt genom AIM Snitt tagna ur AIM ska visa nytt och befintligt, samt med presentationerna skuret och synlig. Detaljeringsnivå Minst motsvarande vad som visas på en ritning i skala 1:50. Kvalitetsnivå Motsvarande byggtoleransen. Ingående anläggningsdelar ska ha korrekta x, y och z koordinater samt geometriskt slutna objekt ska ha samma start och slutpunkt. Vid uppdelning av ytmodeller respektive brytlinjer ska, objekt, ingående linjer och ytor, ha korrekt inpassning i skarven vid klippning. Ingen överlappning får förekomma. Export av båggeometrier från AIM ska ha en noggrannhet på ¼ av byggtoleransen. Sweco VDC

Nivå +3.00

Höjdsystem Mälarens reglering RH2000 Beslut att Stockholms Stad övergår till RH2000 februari2013 Rekommendation att kvar i RH00 väntar på beslut

Underlag RH00 Varför ligga kvar i RH00 Inmätningar och lokalt stomnät i RH00 SL tunnelbanan ligger kvar i RH00 Alla modeller ligger i RH00 Över 40 inblandade konsulter Endast 52cm skillnad mot RH2000, svårt att uppfatta fel Olika delar av projektet ligger i olika skeden - TIDPLAN

Modeller enl Allmänna bestämmelser 1. Kontrakt 2. Ändringar i AB 3. AB 04 4. Beställning 5. Anbud 6. Särskilda mål eller ersättningsregler 7. Prislista eller prissatt mängdförteckning 8. Kompletterande föreskrifter 9. Administrativa föreskrifter 10. Ej prissatt mängdförteckning 11. Beskrivningar 12. Ritningar 13. Övriga handlingar

Intelligens i information Prog handl Leverans Syshandl Leverans Bygg handl Leverans Produktion Leverans Förvaltn. 52

Intelligens i information - vision Prog handl Leverans Syshandl Leverans Bygg handl Leverans Produktion Leverans Förvaltn. 53

Krav att ritningar ska skapas ut modellerna

PROJEKT 4 december 2012 Sammanfattning

Varför valde vi BIM/AIM? Självbevarelsedrift Oerhört komplicerad anläggning - tekniskt och geometriskt på begränsad yta Många parter och teknikområden som ska samsas Alla delar och teknikområden påverkar varandra Ej tid att ändra lösningar i produktion höga krav på lösningar och handlingar

Fallgropar Stora krav på beställarorganisationen Svårt hitta plattform arbete i gemensamma modeller Noggrannare = dyrare projektering Förankra arbetssätt, utbildning Svårt att få konsulter att dela med sig av sitt arbete Osäkerhet kring informationssäkerhet försvårar samarbete Svårt att köpa in önskade program och verktyg Varierande kompetens hos beställare och konsulter Ingen mottagare av BIM modeller i förvaltning

Nytta Bättre samordning och kontroll Granskning av handlingar OCH i modeller Verifiera lösningar redan i projektering Noggrannare projektering ger bättre handlingar och bättre anbud Stöd i produktion förståelse, maskinstyring Leverera intelligent data till förvaltning om det finns en mottagare

Varför? Organisation? Ta med Lägg er på en nivå som ni klarar av Upphandlingsform konsult och entreprenör? Titta på andra projekt och beställare, hur gör de? Informationens livscykel?

PROJEKT 4 december 2012 Frågor?