LÖFS SKADEFÖREBYGGANDE ARBETE

LÖFS SKADEFÖREBYGGANDE ARBETE PELLE GUSTAFSON CHEFLÄKARE

LÖF (F.D. PATIENTFÖRSÄKRINGEN LÖF) Vi försäkrar vårdgivarens ansvarighet gentemot patienter som undvikbart skadats i offentligt finansierad sjuk- och tandvård Vi dömer inte, och vi straffar inte Vi täcker 92 % av all sjuk- och tandvård i Sverige Vi ägs av landsting/regioner som ett ömsesidigt försäkringsbolag Verksamheten styrs av Patientskadelagen Årlig omsättning ca 1,1 miljarder kronor

ÄGARDIREKTIVET GER OSS 3 UPPDRAG 1. Löf ska bedriva försäkringsverksamhet enligt lagar och regelverk 2. Löf ska utreda och lämna rätt ersättning till patienter som drabbats av skada inom vården 3. Löf ska genom skadeförebyggande arbete verka för att antalet skador minskar

VARFÖR SKADEFÖREBYGGANDE ARBETE? Samhällets pengar Löf:s pengar Moraliska skäl: vi kan, vi bör

VÅRT SKADEFÖREBYGGANDE ARBETE Baserat på vår skadestatistik, datadrivet I samarbete med framför allt professionella föreningar och andra organisationer Göra det ingen annan kan eller gör Initiera och lämna över, vara tidigt ute, projektform Stödja tidig forskning

VÅRT SKADEFÖREBYGGANDE ARBETE Stora projekt Mindre projekt Undervisning, kurser, konferenser Forskning

MINDRE PROJEKT WHO Checklista för Säker Kirurgi Nu rutin i svensk sjukvård En Rökfri Operation I förvaltningsfas under 2014 Rutinkollen I drift sedan hösten 2013 nya versioner 2015 och 2016 Återföring av skadestatistik Intensifieras under 2014-2015 Minskad risk för läkemedelsförväxlingar Krav för upphandling under 2015 SURPASS (Surgical Patient Safety System) 2 svenska sjukhus testar under 2015-2016 CRM (Crew Resource Management) SBAR (Strukturerad kommunikation) Införande i svensk sjukvård Införande och användning i svensk sjukvård

UTBILDNING, KURSER, KONFERENSER Nationella patientsäkerhetskonferensen Chefläkarutbildning Platsbesök, föreläsningar, utbildning Kurser i patientsäkerhet och ledarskap Medarrangör sedan starten Tillsammans med SLS och SLF Över 100 föreläsningar per år i sjukvård och utbildning Ledarskap för patientsäkerhet inom ortopedi Kurser för läkare under utbildning Training the Trainers Första svenska kursen 2013, nu nationell ansats

FORSKNING WHO Checklista för säker kirurgi Uppföljning av effekt. Avhandlingsarbete. KI Mätning av patientsäkerhetskultur Utvärdering av metod. Avhandlingsarbete. KI Vad gör vissa interventioner framgångsrika? Studie av organisatoriskt minne. Avhandlingsarbete. LU Vetenskapliga studier av skadeanmälningar Flertal undersökningar baserade på vår skadestatistik

STORA PROJEKT Säker Förlossningsvård Minska antalet förlossningsskador samt skador på mamman PRISS (Protes Relaterade Infektioner Ska Stoppas) Halvera den reala förekomsten av infektion efter ledprotesoperation Säker Bukkirurgi Halvera risken för vårdskada och komplikation vid bukkirurgi Säker Läkemedelsanvändning i öppen vård Höja säkerheten i läkemedelsanvändning i öppen vård Säker Traumavård Höja kvalitet och säkerhet i svensk traumasjukvård

STORA PROJEKT - GRUNDER Områdena väljs efter vissa principer Ingen specifik intervention Ej proffsrevisorer Yrkesorganisationer ansvarar för innehåll och bemanning Löf stödjer ekonomiskt och administrativt Gratis för reviderat sjukhus

STORA PROJEKT - GRUNDER Tvärprofessionellt, nationellt, frivilligt Icke-normativt, självvärdering Fokus på struktur process utfall Inom givna resurser och strukturer Tystnadsplikt inom projekten

STORA PROJEKT - GRUNDER Resultat och problem lokala/regionala/nationella Normbildning eftersträvas Spridning av idéer, exempel Förutsätter viss egen implementeringskunskap och -kapacitet

STORA PROJEKT - GRUNDER Rapporter till sjukhus och region = teamens egna synpunkter Överenskommelse om åtgärder = region/sjukhus bestämmer Uppföljande besök efter 6 9 månader

Svensk Förening för Klinisk Farmakologi

SÄKER FÖRLOSSNINGSVÅRD

SÄKER FÖRLOSSNINGSVÅRD

SÄKER FÖRLOSSNINGSVÅRD

SÄKER FÖRLOSSNINGSVÅRD

PRISS

PRISS

antal proteser Antal infektioner Löf PRISS Protesvolymer - djup infektion 350 9 300 8 7 250 6 200 5 Knä Höft Knäinfektion 150 4 Höftinfektion 3 100 2 50 1 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0

Säker Traumavård Mål: Metod: Minska morbiditet och mortalitet efter trauma Genom självvärdering, peer-review, förbättring och uppföljning bidra till ökad kvalitet och säkerhet i svensk traumasjukvård xxxxxxxxx

Styrgrupp FLISA Håkan Klementsson OSIS Bodil Samuelsson RAS Janne Kautto SNKF Bo-Michael Bellander SWESEM Katrin Hruska SFBFM Hampus Eklöf SENA David Jaensson SWERAD Sebastian Schonberger SFAI Pierre Sundin RFOP Maria Björk Svensson RAI Lena Jansson SFRM Karin Rudling SFfT RST Lovisa Strömmer Ann-Christin Johansson Fysioterapeuterna Helena Pepa SweTrau Hans Granhed SBKF Margareta Lannge SFR Michael Möller SOTS Charlotte Karlsson-Thur SIR Pär Lindgren xxxxxxxxx

Revisionsprocessen sjukhus + region 1. Introduktionsmöte Sjukhus och region/landsting introduceras 6L. Lokala åtgärder Lokala åtgärder och rapport till revisorsteam inom 6 månader 2. Självvärderingsrapport Eget arbete under 3 månader 3. Startseminarium revisorsteam Analyserar rapport Förbereder platsbesök 5L. Återföringsrapport Skriftlig lokal återföring inom 4 veckor Förslag till överenskommelse om åtgärder 7L. Uppföljning Revisorsteam återkopplar till sjukhus vid besök 4. Platsbesök Intervjuer, övningar, sammanfattning av iakttagelser 8. Nationell uppföljning Sammanställning av fynd och åtgärder, beslut om insatser på nationell nivå 5R. Återföringsrapport Skriftlig regional återföring inom 4 veckor Förslag till överenskommelse om åtgärder 7R. Uppföljning Revisorsteam återkopplar till region/landsting vid besök 6R. Regionala åtgärder Regionala åtgärder och rapport till revisorsteamen inom 8-12 månader xxxxxxxxx

Frågorna i självvärderingsinstrumentet Inte avsedda att täcka alla facetter av traumasjukvården Ska spegla viktiga eller förväntat svaga steg i processen Frågar inte alltid efter det uppenbara 3 patientbeskrivningar med återkommande underfrågor Övergripande frågor xxxxxxxxx

5 återkommande underfrågor a) Vilka rutiner/riktlinjer har ni? b) Hur skapar ni förutsättningar för efterlevnad? c) Hur mäter/kontrollerar ni graden av efterlevnad? d) Hur återför ni resultaten (av c) till era medarbetare? e) Vilka idéer har ni om åtgärder/ förbättringar (a - d)? xxxxxxxxx

Frågorna i självvärderingsrapporten Tre olika patienter, ska spegla olika områden: Patient A prehospitalt, akutmottagning, A/B/C-problem Patient B intrahospitalt, beslut, C/D-problem Patient C systemfråga, rehab, E-problem Övergripande frågor system för förbättring et cetera xxxxxxxxx

Platsbesöken Dag 1 10.00 11.00 Möte revisorsteam och traumagrupp/lokala arrangörer 11.00 12.00 Samtal revisorsteam samt linjechefer 13.00 14.30 Samtal med typiska representanter för prehospital verksamhet och traumateam 15.00 16.30 Samtal med seniora läkarrepresentanter och sjuksköterskor 17.00 17.30 Sammanfattning, ytterligare frågor revisorsteam och traumagrupp/lokala arrangörer Dag 2 08.30 12.00 Traumaövningar 12.00 14.00 Sammanfattning inför preliminär avrapportering 14.00 15.00 Preliminär lokal avrapportering Dag 3 08.00 13.00 Eget arbete i revisorsteam 13.00 14.00 Preliminär regional avrapportering xxxxxxxxx

TANKAR BAKOM ÖVNINGARNA Ska påvisa och öva förväntat svaga områden Inte fokus på det medicinska Måste gå att flytta runt till olika sjukhus Träna i reell miljö Kan sjukhuset lära sig av övningarna?

Tre separata övningar/scenarier Övning 1 Primärt omhändertagande Prehospitalt och akutmottagning Övning 2 Akut till operation Akutmottagning och operation Övning 3 Akut sekundärtransport IVA och transportorganisation xxxxxxxxx

Övningarna - syfte Följa patientens väg genom sjukhuset Utrustning, lokaler, logistik Karta och verklighet Lokala riktlinjer: följsamhet? ändamålsenlighet? Rätt person, rätt plats, rätt tid? Rollfördelning och organisation Hur utvärderas teamomhändertagandet? Hur lyfts icke-tekniska färdigheter (kommunikation, ledarskap, konfliktlösning etc.) fram under utvärderingen? Finns system att bli bättre? Kan sjukhuset lära sig av övningarna? xxxxxxxxx

HUR OMSÄTTER VI TRÄNING/ÖVNING TILL VERKSTAD? Ganska dåligt, hittills Sjutton bra lärdomar Kräver ett mottagande system Rapporterna lägger stor vikt vid detta

NYCKELFAKTORER Multiprofessionellt Frivilligt Icke normativt Föreningar och medlemmars engagemang

MER INFORMATION www.lof.se/patientsakerhet