A" skriva referat STUDIEVERKSTADEN, LUNDS UNIVERSITET

Skrivande i högre utbildning tre kompetenser Kritisk-analytisk kompetens Akademiska konventioner Språklig yta

Skrivprocessen Förbereda Formulera Förbä"ra

Olika sorters skrivande i Tankeskrivande processen PresentaAonsskrivande MetareflekAon

A" skriva referat steg för steg Skaffa dig överblick över arakeln och anteckna

Skaffa dig överblick Sammanhang? Rubriker, fetsalta/kursiverade ord, textrutor IllustraAoner, figurer, grafer, modeller Slutsats, diskussion

helhet före detaljer förtrogenhet före förståelse

A" skriva referat steg för steg Förstå arakeln InformaAonsurval: gradera eoer vikt Tänk på a" referatet ska kunna läsas fristående Disponera

Grundstrukturen i akademisk text Från det generella =ll det specifika: Överblick, tes och moavering Avgränsning Undersökningen: Fakta och bevis Jämförelse av olika infallsvinklar Från det specifika =ll det generella: Svar, slutsatser och relevans

Referatets upplägg Vilken/vilka frågeställningar, hypoteser eller problem behandlar arakeln? Vilken Adigare forskning och/eller vilka teorier utgår arakeln från? Vilken/vilka metoder användes? Vad blev resultatet/resultaten? Vilka slutsatser dras?

Uppmärksamma och utny"ja sambandssignaler å ena sidan å andra sidan i jämförelse med samadigt sammanfa"ningsvis slutsatsen blir med hänsyn All på motsvarande vis närmare bestämt särskilt här visar det sig fyra faktorer är vikaga

Styckeindelning ger överskådlighet text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text

Varför fungerar det inte? Det finns många slags stränginstrument. Det de har gemensamt är a" ljudet frambringas med hjälp av strängar, vilka kan vara gjorda av tarmar, stål eller nylon. I modern Ad har tarmsträngar i allt högre grad ersa"s av nylonsträngar, framför allt på gitarrer. När det gäller gitarrer är det i stort se" den elektroniska typen som övertagit marknaden inom populärmusiken. Rent allmänt har elektroniken kommit för a" stanna inom musiken. Synthesizer har tekniska möjligheter som man för en generaaon sedan bara kunde drömma om; det handlar egentligen om avancerade datorer. Idag kan All och med en vanlig hemdator producera musik med bra ljudkvalitet.

Hur syns sammanhangen? Det finns många slags stränginstrument. En typ är där vi stryker över strängarna med en stråke, alltså fiol, al]iol, cello och kontrabas. En annan typ är där vi slår an strängarna direkt med fingrarna. Till denna grupp hör gitarr, banjo, luta, ci"ra och många fler. En tredje typ är klaverinstrument där strängarna slås an med hjälp av tangenter. Det handlar alltså om vi" skilda instrument, som likväl har det gemensamt a" ljudet frambringas med hjälp av strängar.

Styckeindelning E" exempel på e" logiskt och lä"läst stycke inleds med en kärnmening. fortsä"er med specificering av kärnmeningen. avslutas med en sammanfa"ning och/eller en övergång All nästa stycke.

A" skriva referat steg för steg Var objekav Använd referatmarkörer Citera sparsamt och korrekt Använd egna ord

I sin arakel om berä"ar X behandlar X nämner X granskar X presenterar X framlägger X exemplifierar X

X inleder sin arakel om med en diskussion av med en uppräkning över genom a" diskutera genom a" hänvisa All

Referatannonsering I kapitlet Språket di" verktyg i boken Bra skrivet Väl talat från 2004 betonar Bo Renberg vikten av a" reflektera över si" eget lärande. Atel på helt verk: kursiv Atel på del av verk: cita"ecken

Citat Använd bara citat om det är för a" något är särskilt kärnfullt formulerat. Återge originaltexten exakt. Tänk på sammanhanget. Använd allad dubbla cita"ecken:

Använd egna ord men följ den vetenskapliga salen En lyckad vetenskaplig text utmärks av a" läsaren Allåts fokusera på innehållet utan a" störas av textens grafiska u]ormning, språkbruk eller disposiaon.

Vetenskaplig sal är neutral klar precis koncentrerad

Undvik vaga och värdeladdade ord några ganska kanske tusentals e" par stycken för en Ad sedan intressanta utmärkt oacceptabelt felakag bra

Förenkla beträffande à om erhålla à få angående à om ej à inte föreligger à finns således à alltså

Hur fördjupar och utvecklar man sin text? Exemplifieringar Siffror och staasak kan öka trovärdigheten Argument för och emot DefiniAoner och jämförelser förser läsaren med större möjligheter a" förstå sammanhanget Låna läsarens synvinkel och fråga dig: räcker det här som förklaring? Hänger det ihop? Ur Skriva för a3 lära

Hur gör man en text koncentrerad och precis? Det besvärligaste problemet som dök upp, var det som vi anade från start, nämligen a" det visade sig vara mycket svårt a" få tag i informanter och också när vi lyckades med de"a, hade de ooa inte Ad a" svara på våra frågor. Det besvärligaste metodproblemet var, som väntat, svårigheten a" få tag i informanter med Ad a" besvara frågorna. Koncentra)on: behåll substanaven, plocka bort innehållslösa småord, ersä" en kort bisats med substanav, gör e" långt ord av flera korta Precision: problemet, från start, mycket svårt

A" skriva referat steg för steg Finslipa och förbä"ra Kontrollera samband och styckeindelning Tänk på språkrikaghet och skiljetecken

SpråkrikAghet Satsradningar: För a" övervinna det kollekava handlandets dilemma krävs det frivilligt samarbete, de"a samarbete är lä"are a" uppnå i e" samhälle som har ärvt e" stort socialt kapital. Ofullständiga meningar: KulturpoliAken strävar eoer a" organisera kulturlivet så a" det inte utestänger individer från akavitet och upplevelser. Vilket ska ske med större hänsynstagande All olika gruppers skilda förutsä"ningar. SyJningsfel: Varje dag handlar e" tusental personer i buakerna som mestadels är över 60 år.