Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i hivfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig och din organisation att granska ert arbete och er organisation utifrån ett hivperspektiv. Vi bjuder också in er till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom området. Forum Syd, maj 2006
Metoder för förändring Forum Syd arbetar med att stärka och utveckla de svenska organisationernas utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program organisationerna bedriver tillsammans med partners i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling på lång sikt. Det handlar i grunden om ett förändringsarbete. Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter in vårt projekt eller program i ett större sammanhang för att se hur det påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv/aids, demokrati och konflikter. Därför utvecklar Forum Syd metoder och perspektiv inom dessa områden till stöd för - och ibland i samarbete med - andra svenska organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kompetentutveckling och rådgivning inom flera områden. Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet. Metoder för förändring är titeln på Forum Syds nya skriftserie som startade hösten 2005. Första delen i skriftserien handlar om genus i utvecklingssamarbetet. Den andra skriften i serien behandlar hivfrågor. Denna introduktion ger ett smakprov på innehållet i hivskriften. Läs mer på www.forumsyd.org 2
En fråga om rättigheter Var 100:e vuxen i världen beräknas idag vara hivpositiv. Hivepidemin utgör ett stort hinder för många länders utveckling mot demokratiska och hållbara samhällen. Människor som lever med hiv drabbas inte bara av ohälsa och lidande utan även av socialt utanförskap. Vikten att förebygga fortsatt spridning av hiv kan inte nog betonas, men lika viktigt är att se till att alla människor, oavsett om de är hivpositiva eller inte, får sina mänskliga rättigheter uppfyllda. Av de 40 miljoner kvinnor, män och barn som lever med hiv är de allra flesta omedvetna om sin infektion. Flertalet hivsmittade i världen har inte tillgång till rådgivning, testning, behandling eller medicinering. Hiv handlar givetvis om hälsa, men i lika hög grad om människors möjligheter till värdiga liv. Det är en fråga om fördelning av resurser och makt. Hiv skapar fattigdom och fördjupar utsattheten hos redan marginaliserade människor, men fattigdom och människors brist på rättigheter utgör också en grogrund för fortsatt spridning av hiv. Följderna av att leva med hiv inskränker kvinnors och mäns, flickors och pojkars, rätt att göra val och ta kontrollen över sina liv. Effekterna av epidemin slår hårdare för de personer som redan lever ett liv där deras mänskliga rättigheter inte uppfylls. Att synliggöra maktstrukturer i samhället som ger vissa grupper privilegier, och fråntar andra grupper deras rättigheter, hjälper oss att förstå hivepidemins orsaker och effekter. Maktlösa grupper är extra utsatta och för dessa blir effekterna av hiv ofta särskilt svåra. Rätten till information om hur hiv sprids kan inte uppfyllas om unga människor stängs ute från sexualkunskap, om människor inte har tillgång till media, organisationslivet, utbildning eller myndigheters insatser. Sexuella rättigheter, och rätten att leva ett liv utan våld, är likaså grundstenar i kampen mot hiv. Stereotypa föreställningar om hur kvinnor och män bör vara och bete sig utgör också hinder för att motverka spridning av hiv. Om du är kvinna eller man har stor betydelse för hur epidemin drabbar. Arbetet för jämställdhet är en central väg att förebygga fortsatt spridning. Genom att ha ett tydligt rättighetsperspektiv i vårt hivarbete får vi ett mer effektivt utvecklingssamarbete. Vi ser att alla människor kan vara aktörer med förmåga att förändra sina liv. Arbetet för en rättvis utveckling måste drivas på av de berörda kvinnorna och männen, gamla som unga. En hållbar utveckling uppnås genom samarbeten under demokratiska former. Hur vi förändrar våra samhällen och vilka som deltar i denna förändring är lika viktigt som tillgången till formella demokratiska strukturer. Personer som lever med hiv ska givetvis ha rätt att delta i och ha inflytande över organisering för sina och andras rättigheter. Denna introduktion i hivperspektiv ger några grundläggande redskap för hur du och din organisation kan påbörja, eller fortsätta, att integrera hivfrågor i utvecklingssamarbetet och i arbetet i Sverige. Vi tror att läsningen ger mersmak och att vill inbjuda dig och din organisation att gå vidare. Forum Syd erbjuder kurser och seminarier i hivperspektiv och har publicerat en särskild skrift kring hivperspektivet, Gör hiv till en rättighetsfråga. Den kan beställas via vår hemsida www.forumsyd.org. På hemsidans avdelning Metoder för bättre bistånd hittar du också länkar och litteraturtips. 3
Några fakta om hiv och aids Epidemin är global och hiv finns i varje land i världen. Mer än 25 miljoner människor har dött sedan det första aidsfallet konstaterades år 1981. Hiv är förkortningen för Human Immunodeficiency Virus, på svenska humant immunbristvirus. Aids är förkortningen på Acquired Immunodeficiency Syndrome, på svenska förvärvat immunbristsyndrom. Hiv är en virussjukdom. Hivviruset smittar genom: Oskyddat analt, vaginalt och oralt samlag med person som är smittad av hiv; transfusioner av hivsmittat blod; delande av orena sprutor och kanyler vid intravenöst missbruk; och från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. Smittrisken ökar vid obehandlade sexuellt överförbara infektioner och vid sexuellt tvång eller våld när slemhinnorna riskerar att skadas. Inkubationstiden är i regel lång, man kan leva i flera år med hiv utan att insjukna och under denna period infektera andra. Insjuknandet går fortare om man har nedsatt immunförsvar av exempelvis undernäring, brist på A-vitamin och andra obehandlade sjukdomar. En hivsmittad kallas hivpositiv. När hiv har försvagat immunförsvaret allvarligt drabbas människan av infektioner och sjukdomar som tillsammans bildar ett sjukdomssyndrom, kallat aids. Sedan tio år finns antivirala mediciner som bromsar hivvirusets angrepp och hindrar aids att bryta ut. Det finns inget botemedel eller vaccin mot vare sig hiv eller aids. En bidragande faktor till spridning av viruset är att det oftast går lång tid mellan smittillfället till att personen utvecklar symptom, blir sjuk och utvecklar aids. Under denna period kan personen känna sig och se helt frisk ut och smitta andra utan att veta om det Att en majoritet av världens hivpositiva inte har tillgång till testning eller behandling innebär svårigheter för att förhindra spridning och påbörja behandling. Hiv som hinder för utveckling Hivepidemin hotar ett lands utveckling på många sätt. Epidemin innebär högre kostnader för vård och behandling. Den arbetsföra delen av befolkningen är hårt utsatt för smitta. De personer som ska sköta landets administration, skapa ekonomisk tillväxt, utbilda landets barn och ungdomar, går bort i förtid. I hårt drabbade områden leder sjukdom, frånvaro på grund av omsorg av anhöriga och medarbetares död till att kunskaper urholkas hos myndigheter, företag, universitet och organisationer. Miljontals barn och ungdomar blir föräldralösa och unga människor utgör själva en stor del av de personer som lever med hiv. I utvecklingsländerna är 67 procent av de smittade i åldern 15-24 år. I generationer framöver kommer hivepidemin att påverka samhällsutvecklingen i de hårdast drabbade länderna. Epidemin slår hårt mot kvinnor och flickor. Fattigdom och ekonomiskt beroende gör det svårt för många kvinnor att förhandla om villkoren i sina förhållanden eller att avsluta förhållandet om det utsätter dem för risk för hivsmitta. Kvinnors många gånger svaga ställning i samhället leder till begränsade möjligheter att informera sig om hur hiv smittar och hantera de negativa konsekvenser som epidemin för med sig. 4
När en familjeförsörjare insjuknar och tvingas sluta arbeta drabbas både familjen och individen. Familjen går miste om viktiga inkomster, arbetande familjemedlemmar tvingas stanna hemma för att ta hand om den sjuke och familjens tillgångar avyttras successivt för att betala hälsovård, mediciner, transporter till och från sjukhus och begravning. Den äldsta generationen, särskilt äldre kvinnor, tvingas ta hand om stora grupper föräldralösa och sårbara barn. Och i många fall tvingas barn att på egen hand ta ansvar för sina syskon. Att barn och ungdomar drabbas både omedelbart och på lång sikt kräver speciell uppmärksamhet. Barnen är sårbara långt innan föräldrarna eller vårdnadshavarna dör. Barnen, ofta flickorna, tvingas att sluta skolan, och att ta hand om sjuka och döende familjemedlemmar. Både flickor och pojkar tvingas arbeta och bli ansvariga familjeförsörjare. En del barn drivs ut på gatan, kanske in i kriminalitet, prostitution och droger. Där utsätts de själva för stor risk att bli hivsmittade. Unga flickor kan dessutom tvingas till sex eller måste betala för skolskjuts, betyg eller mat med sex. Olika roller Vi behöver kombinera en rad insatser för att effektivt kunna bemöta epidemin. Det handlar om förebyggande arbete; insatser för öppenhet och tolerans med arbete mot fördomar och diskriminering, liksom stöd, vård, behandling och lindring av effekter. I de olika insatserna har olika aktörer som exempelvis staten och det civila samhället skilda roller. Hur dessa roller ser ut varierar mellan olika regioner, men generellt gäller att föra en dialog om hur olika insatser kan komplettera varandra. Det finns stora vinster att göra om man agerar på flera fronter samtidigt och om olika aktörer samverkar. På flera håll i världen finns goda exempel på hur organisationer och myndigheter samarbetar, liksom hur fackföreningar och näringsliv gemensamt arbetar med information och lindring. Vad kan ni själva? Vad kan era samarbetsorganisationer? Vad görs av andra i området i nuläget? Hur kan ni samordna ert arbete med andra aktörer? Hur arbetar personer som lever med hiv med epidemin? I många länder har det civila samhällets organisationer varit pionjärer i arbetet med både förebyggande och stödjande insatser eftersom staten antingen bara tagit en liten del av sitt ansvar eller helt förnekat epidemin. I andra fall innebär det civila samhällets arbete ett komplement till statens insatser. Organisationer som driver ett rättighetsperspektiv och arbetar med grundorsakerna till vissa gruppers utsatthet för viruset har en särskild roll att fylla. Detta främst för människor som just på grund av sitt utanförskap är speciellt sårbara för hiv och dess effekter. Vi ser förebyggande arbete och insatser för öppenhet och tolerans som det civila samhällets främsta uppgifter. Många organisationer arbetar genom nätverk och samverkan för att påverka beslutsfattare på olika nivåer. Det är viktigt för alla typer av organisationer att se på vilket sätt man kan bidra till att regeringar, regionala och globala organ för en rättighetsbaserad politik. En viktig roll som det civila samhällets organisationer har är att bevaka att staten tar sitt ansvar. Kraven på att global politik möjliggör detta ansvar för enskilda stater är viktiga. 5
Börja arbetet i er egen organisation Många gånger glömmer vi bort att våra egna värderingar och vår egen organisation också bör präglas av de mål och syften som styr den externa verksamheten. Arbetet med att förändra attityder och att hitta ny kunskap ska inte bara gälla specifika projekt. Arbetar vi med att utveckla andra organisationers kapacitet bör vi förstås stanna upp och titta på oss själva. Hur ser det ut hos oss, vilka kunskaper och attityder är det vi förmedlar inom organisationen och i relation till andra? Hiv och aids väcker starka känslor. För att veta att vårt arbete inte styrs av stereotypa attityder kring hiv behöver vi undersöka hur diskussionen och tankarna kring hiv och aids går inom vår egen organisation. Det gör vi enklast genom att aktivt diskutera vilka värderingar som styr vårt arbete och hur kunskaperna och våra attityder kring hiv ser ut. Använd er av värderingsövningar och deltagande metoder för att få igång en diskussion inom er organisation. Bjud in personer som lever med hiv som föreläsare, ta hjälp av organisationer som redan har erfarenhet av att jobba med förändrade attityder kring hiv och sök stöd hos aktörer som aktivt arbetar med att utmana tabun och orsakerna till stigma och diskriminering. En liten checklista kring attityder och kunskap Pratar vi om epidemin? Hur diskuterar vi hiv i organisationen? Finns det möjlighet att ha en öppen diskussion? Går det att ifrågasätta fördomar? Vilka föreställningar styr vårt handlande? Har vi lyssnat på andra organisationers erfarenhet? Vilka andra kan vi fråga? Har vi tagit hjälp av personer som lever med hiv? Har vi prövat nya metoder? Har vi skaffat oss ny kunskap? Hur använder vi ny kunskap och nya insikter? Hur går vi vidare? Vet vi hur vi kan bemöta olika former av motstånd till ett rättighetsbaserat förhållningssätt till hiv och aids, så förbättrar vi förutsättningarna för de attityder och värderingar som vi vill ska styra vår organisering. Ledarnas attityder och stöd spelar stor roll för genomslagskraften och förmågan att nå ut till personer och grupper som motarbetar förändringar i värderingar och attityder. Finns styrdokument för hivarbetet? Har ledningen sagt på vilket sätt vi ska arbeta med hivfrågor? Stödjer ledningen arbetet för attityd- och beteendeförändringar? Hos organisationer som arbetar i hårt drabbade områden är det nödvändigt att ha beredskap att hantera att anställda eller deras anhöriga lever med hiv. Men även i regioner där hiv inte är lika omfattande kan det vara lämpligt att organisationen diskuterat hur hiv påverkar organisationen, dess anställda eller volontärer. På International Labour Organisations hemsida kan du hitta nyttig information om hur en hivpolicy för arbetsplatsen kan se ut. www.ilo.orgt 6
Utgå gärna från punkter nedan när ni utformar era riktlinjer. De bör förstås även diskuteras med era samarbetsorganisationer. 1. Hiv och aids är en fråga för arbetsplatsen inte bara för att hiv påverkar de anställda, utan också för att arbetsplatsen kan spela en viktig roll i att begränsa spridning av hiv och dess effekter. 2. Vikten av att arbetsgivaren försäkrar sig om att ingen diskrimineras på grund av hiv. 3. Jämställdhet och stärkande av kvinnors ställning inom arbetslivet är avgörande för att förebygga spridning av hiv och möjliggöra för kvinnor att kunna leva med hiv. 4. Inga krav på hivtest för anställning. Hiv får inte ge upphov till avsked. 5. Tystnadsplikt kring anställdas hivstatus. 6. Förebyggande arbete. Arbetsplatsen har en unik möjlighet att nå anställda med information, utbildning och stöd till förändrade attityder och beteenden. 7. Solidaritet, omsorg och stöd bör vägleda arbetsgivarens ansvar för anställda som insjuknat i aidsrelaterade sjukdomar. Tillgång till hälsoprogram, bidrag till medicinering och flexibla arbetstider är några av flera möjliga åtgärder. Genomsyra arbetet med hivfrågor Att genomsyra arbetet med medvetenhet om hur hiv påverkar vårt arbete innebär att vi inte kan fortsätta som förut. Vi låter ny kunskap påverka vårt förhållningssätt och hur vi organiserar vårt arbete. Detta förändrar formerna för vårt arbete med att nå våra mål. Vi behöver ta hjälp av dem som redan har kunskap och erfarenheter. Vi måste ta hänsyn till hur epidemin utmanar vårt arbete, våra målsättningar, vår vision om rättvisa och människors vardag. Alla former av samarbeten kräver att organisationerna har kapacitet att integrera hivperspektiv för att utvecklingen ska kunna sägas vara hållbar, men olika organisationer har olika kapacitet och kan behöva olika lång tid för att leva upp till dessa krav. Det krävs både utbildningar och insatser som syftar till att förändra attityder och beteenden hos oss som arbetar i enskilda organisationer och de som är målgrupp för våra projekt. Vad som ska ingå i en hivanalys, och hur omfattande integreringen av hivfrågor bör vara i verksamheten, beror på vilken typ av projekt ni arbetar med och inom vilken sektor ert huvudsakliga samarbete genomförs. Hur hivfrågorna integreras i projektet bör utgå från hur drabbat området är: I områden med hög förekomst av hiv kan hela kedjan av insatser vara aktuell för hållbarheten i organisationens arbete: kampanjer, påverkansarbete, prevention, vård och behandling och lindring av effekter. I områden med låg prevalens är det angelägnare att fokus hamnar på kampanjer, påverkansarbete, prevention och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 7
Hivfrågor bör finnas med i alla faser i ett projekt. Ni behöver ha med aspekter kring hivepidemin i er omvärldsanalys, i beskrivningen av problem och behov, målgruppen och hur aktiviteter ska genomföras. I er riskbedömning ska ni beakta hur epidemin kan komma att påverka ert arbete och de organisationer som ingår i samarbetet. Här är några frågor som kan vara till hjälp. Mer omfattande checklistor hittar ni i Gör hiv till en rättighetsfråga. Hur ser spridning och omfattning ut i det område där projektet ska genomföras? På vilket sätt påverkar epidemin kvinnors och mäns ställning i samhället? Hur ser barns situation ut i relation till epidemin? Hur slår stigma och diskriminering mot drabbade och berörda? Hur ser kunskapen om hiv ut inom den genomförande organisationen? Hur ser situationen ut för olika grupper inom målgruppen? Vilka aktörer sätter agendan och gör de generella antagandena inom organisationen och projektet? Vilka identifierar problemen? Vilka identifierar behoven och de olika intressena? Vilka representerar utsatta, marginaliserade och/eller diskriminerade grupper inom organisationen eller målgruppen? Görs något specifikt för att underlätta hivpositivas deltagande i olika beslutsprocesser inom organisationen och projekt? Arbete mot stigma och diskriminering Stigmatisering innebär att omvärlden isolerar, fördömer och skuldbelägger en person eller en grupp. Det kan leda till att personen tar åt sig andras skamstämpel, och förstärker isoleringen och känslan av skuld. Stigma drabbar ofta även vänner, familj och arbetskamrater. Personer som lever med hiv och deras närstående är starkt utsatta för stigma och diskriminering. De kan bli fråntagna sina rättigheter, riskerar att bli utstötta ur familjen, byn och den sociala gemenskapen. De kan förlora bostad och arbete. Att personer stöts ut och utestängs från sina mänskliga rättigheter hindrar en hållbar och demokratisk utveckling. Hotet om att bli utsatt för diskriminering och stigma leder till tystnad bland smittade och drabbade. Vi behöver förstå de mekanismer av okunskap och rädsla som kan orsaka själva stigmat. Vi bör diskutera föreställningar om kvinnors och mäns beteenden, ungdomars kunskap om kroppen och sexualitet, samt ifrågasätta tabun som hindrar ett öppet samtal om de verkliga orsakerna till smitta. Vad går det inte att prata om? Hur diskuteras skuld och skam i relation till hiv? Vilka föreställningar har vi kring vilka det är som får hiv? Hur bemöts kvinnor som har hiv av släkten, på kliniker, myndigheter och i skolan? Hur bemöts män som har hiv av läkare, av kollegor, på banken och i byn? Hur speglar media människor som lever med hiv? 8
Betydelsen av kön Kvinnor och män som lever med hiv har olika villkor. Våra idéer om kvinnor och mäns kön, genus och sexualitet har direkt inverkan på mäns och kvinnors utsatthet för hivsmitta. Dessa föreställningar påverkar även hivpositivas och aidssjukas rättigheter och möjligheter att delta i samhället. Därför är det viktigt att synliggöra makt mellan män och kvinnor och vad som anses vara normalt beteende och normala relationer. För att få hållbar utveckling i hivdrabbade områden måste vi utmana traditionell syn på kvinnor och män och deras inbördes relationer. Vi har stor hjälp av genusperspektivet för att utveckla nya strategier i arbetet kring hiv och aids. Genus är benämningen på den sociala och kulturella tolkningen vi gör av de biologiska könen. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män används ofta som argument för olika roller, uppgifter och ställning inom familjelivet, på arbetsmarknaden och i samhället. Hur vi gör kvinna och hur vi gör man varierar över tid och i rum. Genus handlar om skapandet av kvinnlighet och manlighet och inte om inneboende egenskaper hos kvinnor eller män. I ett genusperspektiv fokuseras relationer mellan kvinnor och män och på vilket sätt dessa relationer påverkar kvinnor och mäns ställning och livsvillkor i olika miljöer. Men även relationerna mellan män och mellan kvinnor är av betydelse för att förstå hur kvinnor och män återskapar det som i samhället uppfattas som normalt och naturligt hos flickor, kvinnor, pojkar och män. Samarbete som syftar till att stärka kvinnors och flickors rättigheter och deras självbestämmande över sin kropp, personliga val och sin livssituation ses här som ett sätt att förebygga fortsatt spridning av hiv. Kan kvinnors förhandlingsutrymme öka för deras sexualitet och reproduktiva rättigheter minskar risken för smitta hos dessa kvinnor. Mäns roll och ansvar för barn, omsorg om familj och släkt samt relation till andra kvinnor och män är också centralt för det preventiva arbetet, liksom mäns delaktighet i arbetet kring epidemins effekter. Projekt som syftar till att utmana rådande normer kring maskulinitet (manlighet) och som ökar unga mäns kunskaper om sin och kvinnors sexualitet är viktiga för det förebyggande arbetet. Här är några frågor som kan vara till hjälp i samtalet med era samarbetsorganisationer för att få syn på hur kön och genus hänger samman med hiv. Omformulera gärna frågorna så att de passar till det lokala sammanhang som samarbetet genomförs. Ställ de frågor som går att ställa. Våga provocera till viss grad. Tänk på att ha en öppen och konstruktiv dialog. Utgå gärna från ett längre tidsperspektiv där ni på sikt kan fördjupa diskussionen och öka kraven på genusmedvetenhet i relation till hiv och sexualitet. Hur ser synen ut i samhället och i de religioner, som utövas i området, när det gäller kvinnors och mäns sexualitet? Vilken tillgång har unga flickor och pojkar till kunskap om den egna kroppen och sin sexualitet? Hur diskuteras våld mot kvinnor i det lokala samhället? Vilken status har kvinnor och hur ser deras makt ut? Vilken status har män och hur ser deras makt ut? Hur ser synen på manlighet ut? Hur förväntas en riktig man vara? Vad händer med män som inte lever upp till de manliga idealen? Hur ser dessa mäns utsatthet för sexuellt våld ut? Har flickor och kvinnor lika tillgång till hivläkemedel, rådgivning och testning som pojkar och män? 9
De föreställningar vi har om människors sexualitet påverkar vilken information vi efterfrågar och vilka personer som antas vara målgrupp för förebyggande kampanjer. Riktat informationsarbete för säkrare sex utgår ofta från idéer om viss form av kvinnlig och manlig sexualitet, och styrs av specifika föreställningar om ålder, lust och möjlighet att göra val av sexpartner. Även om homosexualitet är kriminaliserat i vissa länder så har människor samkönat sex. Ta reda på hur arbetet ser ut med att nå homo- och bisexuella kvinnor och män och transpersoner i miljöer där samkönat sex är förbjudet eller fördöms av samhällets makthavare. Hur gå vidare? För att kunna arbeta med ett hivfrågor i utvecklingssamarbetet krävs kunskaper om epidemins orsaker och effekter och förändrade attityder kring sexuella rättigheter. Ett sätt att skaffa sig detta är att diskutera och reflektera tillsammans med andra organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och information om globala frågor. Kontakta gärna Forum Syd metodhandläggare för att få hjälp att knyta kontakt med andra organisationer. Delta i Forum Syds hivkurser Forum Syd erbjuder kurser om hivfrågor. För fler kurser, se avdelningen Kurser och seminarier på www.forumsyd.org. 19 maj Grundkurs om hiv i utvecklingssamarbetet En kurs för dig som vill lära dig mer om hur ni i er organisation och i ert samarbete kan arbeta med hivfrågor. På kursen går vi igenom begrepp och jobbar praktisk med hur man kan integrera olika aspekter av hiv i arbetet. Läs vidare Skriften Gör hiv till en rättighetsfråga kan beställas på www.forumsyd.org. Denna introduktion ger ett smakprov på innehållet i skriften. Tips på litteratur och bra länkar hittar ni på www.forumsyd.org avdelningen Metoder för bättre bistånd. Länktips: Hwww.unaids.orgH Hwww.who.orgH Hwww.rfhp.seH Hwww.aidsalliance.orgH Hwww.rfsu.seH Hwww.unicef.orgH Hwww.aidsnet.dkH Hwww.gnpplus.netH 10