RAPPORT FINNSJÖN VATTENSKYDDSOMRÅDE. Tekniskt underlag med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Härryda kommun

Härryda kmmun FINNSJÖN VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter Fastställd av Länsstyrelsen 2011-10-21, 14 FS 2011:78 SWECO uppdragsnummer 1311199 Finnsjön, ft Christer Peterssn Götebrg 2011-10-21 Swec Envirnment AB Swec Gullbergs Strandgata 3 Bx 2203, 403 14 Götebrg Telefn 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 www.swec.se Swec Envirnment AB Org.nr 556346-0327 säte Stckhlm Ingår i Swec-kncernen Helen Eklund Telefn direkt 031-62 75 96 Mbil 0734-12 25 96 helen.eklund@swec.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund ch mtiv för inrättande av nytt vattenskyddsmråde 1 1.1.1 Nytt vattenskyddsmråde Finnsjön 1 1.2 Uppdragets mfattning ch lagstiftning 2 1.3 Underlagsmaterial 2 1.4 Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning 3 1.5 Orienteringskarta 3 2 FINNSJÖN VATTENTÄKT 4 2.1 Anläggningens utfrmning 4 2.2 Vattenbehandling 4 2.3 Tekniska barriärer 5 2.1 Försörjningsmråde 5 2.2 Vattenförbrukning 5 2.3 Kapacitet 5 2.4 Framtida uttagsbehv 5 2.5 Vattentäktens värde 5 2.6 Vattendm 5 2.7 Tidigare vattenskyddsmråde 5 3 HYDROLOGISK BESKRIVNING 7 3.1 Områdesbeskrivning 7 3.2 Markanvändning 7 3.3 Gelgi 8 3.4 Hydrlgi 9 3.4.1 Nederbörd ch vattenbalans 10 3.5 Avrinning 11 3.6 Naturliga barriärer ch sårbarhetsbedömning 11 3.7 Vattenkvalitet 13 3.7.1 Kvalitetsparametrar 13 3.7.2 Finnsjöns vattenkvalitet 14 3.7.1 Vattenprvtagning i Finnsjöns avrinningsmråde 16 3.7.2 Sammanfattning 18 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING 20 4.1 Översiktsplan Härryda kmmun 20 4.1.1 Vattenförsörjningsplan 20 4.1.2 Lkala föreskrifter ch bestämmelser i Härryda kmmun 20 4.1 Naturreservat 20

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.2 Mtstående intressen inm tillrinningsmrådet 20 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 22 5.2.1 Klimatförändringar - översvämningar 22 5.2.2 Identifierade risker inm Sabtage, kris ch krig 23 5.2.3 Vägar/transprter 1 (se figur 12) 23 5.2.4 Bebyggda mråden 2 (se figur 12) 24 5.2.5 Skgsbruk 27 5.2.6 Övriga riskkällr 28 6 RISKBEDÖMNING 30 7 ÅTGÄRDER 31 8 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 32 8.1 Krav ch allmän metdik 32 8.2 Skyddszner 32 8.2.1 Vattentäktszn 32 8.2.2 Primär zn 32 8.2.3 Sekundär zn 33 8.2.4 Tertiär zn 33 8.3 Avgränsning av primär ch sekundär skyddszn 33 8.3.1 Mdell för avgränsning 33 8.3.2 Transprttider i sjöar ch vattendrag 34 8.3.3 Dräneringar ch dagvattenledningar 36 8.3.4 Minsta skyddsavstånd till sjöar ch vattendrag 36 8.4 Yttre begränsning av vattenskyddsmrådet - tertiär skyddszn 37 8.5 Genmförande samt mtiv till gränsdragningar 37 8.6 Strategi ch generella mtiv 37 8.7 Platsspecifika mtiv 38 9 BAKGRUND TILL VALDA 40 9.1 Skyddsföreskrifternas syfte ch funktin 40 9.2 Generella krav på restriktinsnivån 40 9.3 Kmmunens miljöplicy ch miljöambitiner 40 Bilagr 1 Länsstyrelsens beslut m vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter 2 Karta över Finnsjöns vattenskyddsmråde 3 Utdrag ur vattendm för Finnsjön vattentäkt

1 INLEDNING För Finnsjön ytvattentäkt fanns tidigare ett vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter sm fastställdes 1996. Detta har nu reviderats ch anpassats till gällande krav ch ändrade förhållanden. På uppdrag av Härryda kmmun har SWECO Envirnment AB upprättat tekniskt underlag, vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för ytvattentäkten Finnsjön. Enligt beslut i kmmunfullmäktige i Härryda kmmun 2010-03-22 (KF 64) lämnades ärendet över till länsstyrelsen för fastställande eftersm vattenskyddsmrådet även mfattar del av Mölndals kmmun. 1.1 Bakgrund ch mtiv för inrättande av nytt vattenskyddsmråde Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling sm innebär att nuvarande ch kmmande generatiner tillförsäkras en hälssam ch gd miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde ch att människans rätt att förändra ch bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråden från 2010 anges att syftet med vattenskyddsmråden är att ge vattenförekmster, sm är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gtt skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergeneratinsperspektiv. Vattenförekmster ch vattentäkter måste därför skyddas mt såväl nutida sm framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med lyckshändelser samt kntinuerliga diffusa ch kncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög priritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.1.1 Nytt vattenskyddsmråde Finnsjön Under 1980-talet fanns planer på att överföra vatten från Gravsjöarnas vattensystem till Finnsjön för att säkra vattentillförseln till Finnsjöns vattenverk. En vattendm från 1983 (DVA 19) medgavs tillstånd att överleda vatten från Gravsjön till Finnsjön. Ett vattenskyddsmråde för Finnsjön ch Gravsjöarnas vattensystem (Gravsjön, Nrdsjön ch Östersjön) fastställdes 1996. Vattenskyddsmrådet var uppdelat i två zner där zn 1 mfattade Finnsjön ch Örtjärn ch zn 2 mfattade Gravsjön, Nrdsjön ch Östersjön. Vattendmen tgs dck aldrig i anspråk ch den har därför upphört att gälla. Kmmunen fick inte tillståndet förlängt ch Länsstyrelsen beslutade 2003-06-08 att upphäva skyddsföreskrifterna ch vattenskyddsmråde för zn 2, Gravsjösystemet. Det tidigare vattenskyddsmrådet runt Finnsjön mfattade inte hela avrinningsmrådet. Delar av Mölnlycke tätrt mfattades t.ex. inte av vattenskyddsmrådet trts att de ligger inm avrinningsmrådet med direkt dagvattenavrinning till Örtjärn. Vattenskyddsmrådet utgjrdes endast av en zn ch restriktinsnivån i skyddsföreskrifterna var den samma inm hela mrådet. Avgränsningen av vattenskyddsmrådet har anpassats till de krav 1 (41)

sm gäller enligt Naturvårdsverkets handbk m vattenskyddsmråden. Skyddsföreskrifterna har anpassas till gällande lagstiftning. 1.2 Uppdragets mfattning ch lagstiftning Uppdraget mfattade upprättande av tekniskt underlag ch förslag till skyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Finnsjön vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbk för vattenskyddsmråden. För genmförande av uppdraget utfördes följande mment: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material ch infrmatin. Hydrlgisk beskrivning ch flödestidsberäkningar Bland annat redvisas avrinningsmrådet ch rinntider Hydrgelgisk beskrivning Beskrivning av gelgin i tillrinningsmrådet Identifiering ch kartläggning av ptentiella förreningskällr Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällr för vattentäkten Utvärdering ch utfrmning av vattenskyddsmråde Vattentäktszn, primär, sekundär ch tertiär skyddszn inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsmrådet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genmgång ch analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Härryda kmmun. Underlagsmaterialet har främst utgjrts av: A) Tpgrafiska kartan 6B Kungsbacka NO, skala 1:50 000. B) Gelgiska kartan Ae nr 34, skala 1:50 000. C) Gelgiska kartan Af nr 124, skala 1.50 000. D) Naturvårdsverkets allmänna råd m vattenskyddsmråden NFS 2003:16 E) Naturvårdsverkets handbk med allmänna råd m vattenskyddsmråde, Handbk 2003:6 (samt reviderad versin 2010:5). F) Härryda kmmuns översiktsplan, ÖP 2002. G) Vattenöversikt för Härryda kmmun 1985. H) Vattenförsörjningsplan för Härryda kmmun, 2009-08-18. 2 (41)

1.4 Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsmråde ch föreskrifter. Syftet är inte ch kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar m tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet ch plats utgör en unik kmbinatin av detaljerade förutsättningar sm i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsmrådet till, ch inte inm, fastighetsskala. 1.5 Orienteringskarta Figur 1. Orienteringskarta över lkalisering av ytvattentäkten Finnsjön söder m Mölnlycke. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 3 (41)

2 FINNSJÖN VATTENTÄKT 2.1 Anläggningens utfrmning Intagssilen ligger på ca 15 meters djup i den nrra delen av Finnsjön. Råvattnet pumpas med hjälp av tre pumpar via råvattenpump-statinen till vattenverket sm ligger ca 800 m från sjön, se figur 2. På ledningsnätet finns tre högreservarer. Figur 2. Finnsjön samt läge för råvattenpumpstatinen ch vattenverket. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 2.2 Vattenbehandling Beredningen av råvattnet utgörs av föralkalinisering ch fällning av humus- ch grumlande ämnen via flckning med plyaluminiumklrid. Flckarna avlägsnas genm efterföljande filtrering i dynasandfilter. För avlägsning av lukt- ch smakämnen passerar den största mängden vatten aktiverade klfilter. Resterande vatten filtrerar genm långsamfilter. I vattenverkets lågreservar behandlas vattnet med natriumhypklrit. En ph-justering med lut sker i renvattenreservaren. 4 (41)

2.3 Tekniska barriärer Vid behv kan råvattenintaget samt ett antal ventiler utefter prcesslinjen stängas. 2.1 Försörjningsmråde Finnsjöns vattenverk förser ca 23 000 persner i samhällena Mölnlycke, Landvetter ch Härryda med dricksvatten. Vattentäkten försörjer även Landvetter flygplats med vatten. 2.2 Vattenförbrukning Vattenförbrukningen uppgår till i medeltal ca 4440 m 3 /dygn ( 51 l/s). 2.3 Kapacitet Vattendmen medger ett råvattenuttag på 1 800 000 m 3 /år (ca 57 l/s). Finnsjöns vattenverk har en maximal kapacitet på ca 81 l/s (ca 2 555 000 m 3 /år). 2.4 Framtida uttagsbehv Nybyggnatin av bstäder inm Finnsjöns avrinningsmråde medför ett ökat vattenbehv. Enligt prgns kmmer vattenbehvet år 2023 att mtsvara vattendmens ttala lvgivna uttag per år. Planeringsarbete för att lösa den framtida dricksvattenförsörjningen inm Finnsjöns distributinsmråde bör därför påbörjas snarast. 2.5 Vattentäktens värde Värdet av en vattentäkt berr bl.a. på uttagbara vattenmängder, vattenkvalitet, nuvarande ch framtida vattenutnyttjande samt på tillgång på reservvattentäkt. Finnsjön är en av Härryda kmmuns huvudvattentäkter ch den försörjer ett strt antal människr med vatten av gd kvalitet. Reservvattenförsörjning kan temprärt ske via reservvattenledningar från Mölndal ch Partille. Enligt bedömning i Naturvårdsverkets handbk med allmänna råd m vattenskydds-mråde har vattentäkten Finnsjön ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde hör allmänna vattentäkter. 2.6 Vattendm För att avleda vatten från Finnsjön finns en vattendm från 1964, dm A 57/1964, med deldm A 40/1962 1. Vattendmen medger ett ttalt uttag på 1 800 000 m 3 /år (mtsvarar 57 l/s). Tillståndet gäller inm en övre magasinsgräns på +57,85 m ch en nedre magasinsgräns på + 56,35 m. Utdrag ur vattendm redvisas i bilaga 3. 2.7 Tidigare vattenskyddsmråde Finnsjöns tidigare vattenskyddsmråde mfattade även sjöarna Örtjärn ch Långetjärn sm båda ligger inm Finnsjöns avrinningsmråde. Den största delen av 1 Västerbygdens vattendmstl, dm den 17 december 1964 i mål A 58/1961. 5 (41)

vattenskyddsmrådet låg i Härryda kmmun. Den södra delen mfattade delar av Mölndals kmmun. Det tidigare vattenskyddsmrådet runt Finnsjön mfattade inte hela avrinningsmrådet, se figur 3. Delar av Mölnlycke tätrt mfattades t.ex. inte av vattenskyddsmrådet trts att de ligger inm avrinningsmrådet med direkt dagvattenavrinning till sjösystemet. Vattenskyddsmrådet utgörs endast av en zn ch restriktinsnivån i skyddsföreskrifterna är den samma inm hela mrådet. Avgränsningen av det nya vattenskyddsmrådet har anpassas till de krav sm gäller enligt Naturvårdsverkets handbk m vattenskyddsmråden ch skyddsföreskrifterna har anpassas till gällande lagstiftning. Figur 3. Utbredning av befintligt vattenskyddsmråde för Finnsjön ytvattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 6 (41)

3 HYDROLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Finnsjön är belägen strax söder m Mölnlycke samhälle, se figur 4. Gränsen till Mölndals kmmun går genm södra delen av sjön. Finnsjön är en så kallad klarvattensjö sm avvattnar Långetjärn ch Örtjärn samt mindre våtmarksmråden. Större delen av avrinningsmrådet utgörs av skg. Landskapet är relativt kuperat ch berg i dagen är frekvent förekmmande. Vanligen förekmmer mrän eller trvmarker i dalgångarna. De högsta höjdmrådena ligger på ca 130-135 meter över havet (möh). Finnsjöns yta ligger ca 57 möh. Figur 4. Finnsjöns avrinningsmråde, enligt SMHI:s avgränsning, redvisas med heldragen svart linje. Kmmungränsen redvisas med streckad svart linje. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 3.2 Markanvändning Marken inm sjöns avrinningsmråde är till största delen skgsbevuxen. Områden klassade sm jrdbruksmark finns vid Lahall, sydväst m Finnsjön. Samlad bebyggelse förekmmer främst i Mölnlycke samhälle. Bebyggelsen i Lahall samt i Åbydalen ch Råberget belägna nrdst respektive nrdväst m Finnsjön, se figur 5, utgjrdes tidigare 7 (41)

av fritidsbebyggelse, men nu har många fritidsfastigheter övergått till att bli permanentbende. Figur 5. Bebyggelse runtm Finnsjön. Avrinningsmrådet redvisas med heldragen svart linje. Kmmungränsen redvisas med streckad svart linje. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 3.3 Gelgi Arealen hårdgjrda ytr inm avrinningsmrådet är begränsad förutm inm den delen sm utgörs av Mölnlycke samhälle. I avrinningsmrådet förekmmer endast en större väg, väg 550 mellan Mölnlycke ch Benareby, vilken passerar förbi Örtjärn ch Långetjärn. Därutöver förekmmer ett fåtal mindre vägar. För förklaring av gelgiska begrepp hänvisas till faktarutan på sidan 12 ch 13. Berggrunden inm avrinningsmrådet består främst av granitliknande bergarter 2. På Bckö i Finnsjön finns ett mindre mråde sm utgörs av metabasit. De stra sprickznerna i reginen utgörs av Mölndalsåns dalgång i nrr (Ö-V) ch Kungsbackaåns dalgång i söder (Ö-SV). Inm mrådet dminerar sprickr i riktningen NV-SO samt NO- SV. 3 Berggrundskartan 6B Kungsbacka NO, SGU serie Af nr 124. 8 (41)

Finnsjöns avrinningsmråde dmineras av urberg, se figur 6, vilket innebär att berggrunden ligger i dagen eller täcks av ett tunt jrdlager. Infiltratinsjrdarter såsm isälvssediment ch sand förekmmer endast i begränsad mfattning. En del av lågmrådena i mrådet utgörs av rganiska jrdarter i frm av mssar ch kärr (trv). De flesta är små ch flertalet saknar utpräglat till- eller frånflöde. De till ytan största mssch kärrmarkerna förekmmer nrdväst m Finnsjön samt i anslutning till Örtjärn. Figur 6. Jrdartsgelgin inm Finnsjöns avrinningsmråde. Utsnitt ur SGU:s digitala jrdartskarta. SGU. 3.4 Hydrlgi Finnsjön har en yta på ca 1 km 2 ch det största kända djupet är 23 m. Sjöns vlym uppgår till ca 7,7 miljner m 3 ch msättningstiden är ca 2,6 år 3. Finnsjön ingår i Kungsbackaåns avrinningsmråde ch avvattnar Långetjärn ch Örtjärn. Finnsjöns utlpp utgörs av Finnebäcken sm ligger i sjöns sydöstra spets, se figur 7. Den mynnar i Kungsbackaån. Finnsjöns avrinningsmråde är ca 6,8 km 2 strt. Inm vattendelaren rinner vattnet mt sjön antingen via grundvattenflöde eller sm direkt ytavrinning via vattendrag i lika strlekar. 3 Vattenöversikt för Härryda kmmun 1985. 9 (41)

Figur 7. Hydrlgin inm Finnsjöns avrinningsmråde. Avrinningsmrådet redvisas med heldragen svart linje. Kmmungränsen redvisas med streckad svart linje. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. Inm avrinningsmrådet förkmmer förutm Örtjärn ch Långetjärn även ett fåtal mindre tjärnar; Östra ch Västra Krppedammen, Svartetjärn ch Råtjärn. Tjärnarna är belägna i lågmråden med mgivande mss- ch kärrmarker (trv). Vattendrag från dessa mråden samt vattendrag från övriga mss- ch kärrmarker i avrinningsmrådet utgör en str del av Finnsjöns ytvattentillrinning. De vattendrag sm redvisas i figur 7 är hämtade från fastighetskartan med en kmpletterande kartering i fält 2009-04-29. 3.4.1 Nederbörd ch vattenbalans Nederbörd sm faller inm ett mråde kan tillfälligt lagras, avdunsta eller avrinna. Detta kan uttryckas med vattenbalansekvatinen, vilken redvisas nedan: P E R S P = nederbörden E = avdunstningen R = avrinningen ΔS = förändringen av lagringen 10 (41)

Området har en medelnederbörd på ca 981 mm/år 4. Avrinningen uppskattas till ca 400 mm/år vilket mtsvarar ca 12 l/s km 2 på årsbasis. Detta ger en ttal avrinning från Finnsjöns avrinningsmråde på ca 82 l/s på årsmedelbasis. Av detta nyttjas ca 51 l/s för vatten-försörjning. Vattendmen medger ett uttag på i medeltal ca 57 l/s. 3.5 Avrinning I mråden med berg i dagen eller tunt jrdlager på berg är vattengenmsläppligheten låg ch huvuddelen av nederbörden avrinner sannlikt sm ytavrinning. Detta leder till krta flödestider, i synnerhet efter långvarig ch riklig nederbörd. Merparten av Finnsjöns avrinningsmråde karakteriseras av berg i dagen ch ytavrinningen till närliggande vattendrag eller våtmark är sannlikt snabb. I sjöns medelbara närhet kan detta innebära att även en snabb transprt direkt till sjövattnet är att förvänta i det fall vattnet transprteras direkt till sjön via berg eller vattendrag. I mråden med mrän, sand eller isälvssediment är infiltratinskapaciteten betydligt högre. I dessa mråden kan grundvatten bildas. Vlymerna av nybildat grundvatten är årstidsbetingat. Under smmarhalvåret förekmmer sällan någn nybildning eftersm växterna förbrukar det växttillgängliga vattnet i marken. Vintertid kan inget grundvatten bildas så länge sm marken är tjälad. Merparten av den nederbörd sm faller inm dessa mråden infiltrerar dck i marken innan det når eventuella vattendrag. När marken är tjälad eller vattenmättad kan ytavrinning ske. Till sjöarna rinner således såväl ytvatten i bäckar sm grundvatten i jrd ch berg. Grundvattentransprten i berg styrs bland annat av den hydrauliska knduktiviteten, vilken i berget vanligtvis är låg, men kan vara betydande i sprickzner. Även grundvattentransprten i jrdlagren styrs till str del av den hydrauliska knduktiviteten, vilken berr på jrdartstypen. 3.6 Naturliga barriärer ch sårbarhetsbedömning Sårbarheten betecknar markens ch vattnets känslighet för att påverkas av förreningar, eller brist på förmåga att reducera en förrenings farlighet under avrinningen i mark ch vatten. Marken inm Finnsjöns avrinningsmråde består i huvudsak av berg i dagen. Områden med berg i dagen medför en ökad ytavrinning ch inm dessa mråden är sårbarheten str eftersm en förrening på marken snabbt kan rinna av på ytan till ett vattendrag. Det tunna jrdtäcke sm i vissa mråden täcker berget ger i de flesta fall ett någt långsammare strömningsförlpp ch en större barriärförmåga än m berget hade varit helt blttat. Förutsättningen för fastläggning av en förrening inm mrådet bedöms sm liten. Inm de mråden där mrän, sand- eller gruslager förekmmer är sårbarheten lägre 4 Temperaturen ch nederbörden i Sverige 1961-1990. Referensnrmaler utgåva 2. Statin Mölndal. SMHI Meterlgi Nr 99, 2001. 11 (41)

eftersm en förrening här kan infiltrera i marken. Infiltratinen möjliggör en fördröjd transprt innan vattnet når sjön ch eventuella förreningar kan på naturlig väg till viss del fastläggas ch brytas ned. En sjös sårbarhet genm tillrinnande ytvattendrag är vanligtvis str. Finnsjöns avrinningsmråde är mycket begränsat i strlek. Marken består i huvudsak av berg med tunna jrdlager. Detta medför snabb ytavrinning ch därmed krta rinntider till sjön. Sårbarheten inm Finnsjöns avrinningsmråde bedöms sm hög. Faktaruta: Gelgiska termer Berggrunden i Sverige utgörs av lika bergarter vilka har lika bildningssätt ch därför lika uppbyggnad. En bergart byggs upp av lika mineral, vilka är kemiska föreningar. För att kunna bestämma en bergart måste de lika mineralen ch dess prprtiner bestämmas. Bergarter brukar klassas att vara basiska, intermediära eller sura, vilket refererar till kiselhalten ch inte ska förväxlas med ph-värde. Ju mer kisel en bergart innehåller dest surare bedöms den vara. Granitliknande bergarter har bildats genm att magmr har stelnat på strt djup i jrdskrpan. Dessa bergarter har från början varit medelkrniga eller grvkrniga ch haft en massfrmig struktur. Både krnstrlek ch struktur har mdifierats vid senare defrmatiner. Berende på mineralsammansättning kan dessa vara sura till intermediära. Metabasit har bildats genm att magmr har stelnat på måttligt djup i jrdskrpan. Metabasit är en mdifierad basisk bergart. Lera är en finkrnig jrdart med så små partiklar att man inte kan känna de enskilda krnen eller urskilja dem med bltta ögat. Lera har en mycket str förmåga att behålla vatten varför vattenströmning genm lera sker mycket långsamt. Silt är en jrdart sm utgörs av någt större partiklar än lera. Krnen är dck så små att man inte kan känna de enskilda krnen eller urskilja dem med bltta ögat. Vattengenmsläppligheten är begränsad. Sand är en jrdart sm utgörs av material sm är större än silt men mindre än grus. Man kan både känna ch se de enskilda krnen. Sand släpper lätt igenm vatten. Grus är en jrdart sm utgörs av material sm är större än sand. Det går lätt att greppa de enskilda krnen med fingrarna. Grus släpper mycket lätt igenm vatten. Isälvssediment har transprterats, srterats ch avsatts av smältvatten från inlandsisen. Isälvssediment utgörs av grvt material ch släpper lätt igenm vatten. Blandningen av lika krnstrlekar kan variera. 12 (41)

Faktaruta: Gelgiska termer Mrän är en srterad jrdart sm har avsatts av inlandsisen. Den består av en blandning av blck, sten, grus, sand, silt ch lera. Vattengenmsläppligheten varierar berende på mränens materialsammansättning. Svämsediment bildas utmed vattendrag då material avsätts på strandbanken vid översvämning eller höga vattenstånd. Svämsediment utgörs vanligen av lera, silt ch sand ch är mer eller mindre uppblandade med rganiskt material. Vattengenmsläppligheten är begränsad. Trv är en rganisk jrdart sm består av nedbrutna växtdelar. Trv bildas vid igenväxning av öppet vatten eller vid försumpning av trr mark. I regel är vattengenmsläppligheten hög. Urberg betecknas de mråden där jrdtäcket saknas helt eller där jrdmäktigheten är mindre än 0,5 meter. Hydraulisk knduktivitet är ett mått på markens vattengenmsläpplighet vilket innebär den mängd vatten sm kan rinna genm jrdlagren ch berget på en viss tid. 3.7 Vattenkvalitet 3.7.1 Kvalitetsparametrar För förklaring av de lika kvalitetsparametrarna hänvisas till faktarutan på sidan 19. Det finns ett strt antal kvalitetsparametrar att beakta vid bedömningen av den allmänna statusen hs en vattenförekmst. Av dessa används ett antal parametrar vid bedömning av vattnets lämplighet sm råvatten för dricksvattenförsörjning. Nedan redvisas de parametrar eller grupper av parametrar sm anses ha betydelse för vattenkvaliteten samt för möjligheten att ur råvattnet bereda ett dricksvatten av gd kvalitet ch sm uppfyller gällande krav. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar ch vattendrag 5 ingår två aspekter, dels en bedömning av tillståndet i sjön ch dels en bedömning av hur mycket tillståndet avviker från ett naturligt tillstånd. Vattenförekmstens status bedöms utifrån kemisk-fysikaliska faktrer såsm: Temperatur Näringsämnen/eutrfiering Kväve ch fsfr Syretillstånd, syreförhållanden TOC ch COD 5 Naturvårdsverket, rapprt 4913, 2000. 13 (41)

Ljusförhållanden Färgtal ch turbiditet Surhet/försurning ph ch alkalinitet Metaller i vatten, mssa ch fisk Andra viktiga parametrar att analysera i råvattnet ch sm påverkar reningsprcessen i vattenverket är bakterier, parasiter ch virus. 3.7.2 Finnsjöns vattenkvalitet I Finnsjön sker regelbunden prvtagning av råvattnet enligt fastställt kntrllprgram. Mikrbilgisk prvtagning sker ca 52 gånger/år ch kemisk-fysikalisk prvtagning sker ca 12 gånger/år. Finnsjön är en naturligt näringsfattig ch sur sjö. Detta berr på att berggrunden i mrådet består av svårvittrade ch sura bergarter. Vattnet i sjön saknar naturligt större buffrande förmåga mt surt nedfall via nederbörd. För att höja det låga ph-värdet i sjön genmförs regelbundna kalkningsinsatser. Resultatet har medfört ett gtt resultat ch sjön har ett nära neutralt ph-värde. Råvattnet är svagt till måttligt färgat ch grumligheten är svag. Halten syretärande ämnen, COD, är låg. I figur 8 redvisas diagram över färgtal ch halten COD under periden 1997-2009. Diagrammet visar på stra variatiner i färgtalet. Höga flöden i samband med stra nederbördsmängder ger en hög humushalt ch därmed ett högt färgtal i ytvattnet. Under december 2006 föll stra regnmängder ch efter det har färgtalet varit måttlig högt i råvattnet under en längre perid (se figur 8). Även halten COD var högre än nrmalt i samband med detta nederbördstillfälle. Halterna av järn ch mangan i Finnsjöns råvatten är låga. För att undersöka kvicksilverhalten i fisk från Finnsjön har prvfiske av abbrre skett i Finnsjön under 2009 6. Kvicksilverhalten i fiskmuskel analyserades på 10 abbrrar. Resultatet från analysen indikerar att halterna av kvicksilver i abbrre, ch därmed sannlikt även i gädda, är lägre än i flertalet andra sjöar i Västra Götalands län. I ytvatten finns generellt en str mängd mikrrganismer, varav många kan vara sjukdmsframkallande. I Finnsjöns råvatten finns klifrma bakterier. E-clibakterier har dessutm påvisats vid några tillfällen. De förhöjda bakteriehalterna indikerar påverkan från gödsel, avlpp eller liknande. E-cli är en tarmbakterie sm nrmalt förekmmer hs de flesta djurarter. Klifrma bakterier förekmmer naturligt i jrd ch vatten, men ckså i tarmkanalen hs djur ch människr. Diagrammen i figur 9 visar antalet E-cli ch klifrma bakterier per 100 ml vatten i råvattnet under periden 2007-2009. Klifrma bakterier är relativt frekvent förekmmande i råvattnet medan E-clibakterier påvisas mer spradiskt. I vattenverket behandlas bakterier i ett första steg genm kemisk fällning ch filtrering. Eventuella kvarvarande bakterier behandlas genm klrering. 6 Kvicksilver i abbrre från Finnsjön. Medins Bilgi AB, 2009-11-09. 14 (41)

mg/l 45 40 Färg COD 35 30 25 20 15 10 5 0 97-02-05 97-10-27 98-05-26 98-12-08 99-07-20 00-02-08 00-07-19 01-01-10 01-01-31 01-06-27 01-11-28 02-08-13 03-01-28 03-09-02 04-02-24 04-07-26 04-12-07 05-07-25 06-01-24 06-03-07 06-03-14 06-06-08 06-11-01 06-12-20 07-02-20 07-03-19 07-04-23 07-08-21 08-01-07 08-04-21 08-08-19 09-01-19 09-05-04 09-09-28 Figur 8. Analysresultat av färgtal ch COD, i råvattnet under periden 1997-2009. I samband med stra nederbördsmängder stiger färgtalet, t.ex. december 2006. Även virus ch parasiter bör analyseras i råvatten, någt sm i dag inte görs på Finnsjöns råvatten. Virus ch parasiter sprids via avlppsvatten. Virus ch parasiter kan till viss del fastna i de flckar sm fälls ut vid den kemiska fällningen, men för de virus ch parasiter sm passerar filtreringen finns idag inget ytterligare reningssteg i Finnsjöns vattenverk. 15 (41)

Antal 60 Klifrma E-cli 50 40 30 20 10 0 2007-09-25 2008-04-21 2008-12-04 2009-07-02 Figur 9. Antalet (per 100 ml vatten) klifrma bakterier ch E-clibakterier i Finnsjöns råvatten under periden 2007-2009. Vid de flesta prvtagningstillfällena var antalet E-clibakterier nll. 3.7.2.1 Fsfrmdellering i Finnsjön Fsfrbelastningen på sjön är avgörande för utveckling av giftiga blågröna alger (cyanbakterier). För att bedöma risken för uppkmst av blågröna alger har en fsfrmdellering genmförts i Finnsjön 7. Resultatet visar att den aktuella halten ttalfsfr i Finnsjön ligger betydligt lägre än beräknad tröskelnivå. Detta tillsammans med den beräknade fsfr/kvävehalten medför att risken för utveckling av blågröna alger är liten. Örtjärn är viktig för vattenkvaliteten i Finnsjön. I Örtjärn sker bl.a. fastläggning av fsfr ch kväve innan vattnet rinner av mt Finnsjön. 3.7.1 Vattenprvtagning i Finnsjöns avrinningsmråde För kntrll av ytvattenkvaliteten inm Finnsjöns avrinningsmråde genmför kmmunen prvtagning i 14 punkter, var av en är på råvattnet (11), se figur 10. Prvpunkterna utgörs av tillpp till Örtjärn ch Finnsjön från bebyggda mråden inm avrinningsmrådet. Punkt nr 13 utgör referenspunkt, d.v.s. detta vatten bedöms inte vara påverkat av bebyggda mråden. Prvtagning enligt prvtagningsprgrammet har pågått sedan september 2007. De parametrar sm analyseras är bakterier, mikrrganismer, fsfr, färgtal ch ph. 7 PM Finnsjön fsfrmdellering, SWECO 2009. 16 (41)

I tabell 1 redvisas uppmätta halter av klifrma bakterier ch E-clibakterier i de lika prvtagningspunkterna sm min- ch maxvärde samt medianvärde. Tabellen visar att höga medianhalter av klifrma bakterier förekmmer punktvis, främst i prvtagningspunkterna 2, 3, 4, 9A, 9B ch 10. Punkterna 2, 3 ch 4 är tillpp till Örtjärn från bebyggda mråden. Vattnet från punkterna 9A, 9B ch 10 kmmer från mråden med enskilda avlppsanläggningar. Antalet klifrma bakterier är i allmänhet låg i referenspunkt 13. Vid ett tillfälle var dck halten mycket hög. Orsaken till detta är inte känd. Medianhalten E-klibakterier är högst i prvpunkterna 2, 3, 9A, 9B ch 10. Figur 10. Prvtagningspunkter för ytvatten inm Finnsjöns avrinningsmråde enligt kmmunens prvtagningsprgram. Källa: Härryda kmmun. 17 (41)

Tabell 1. Uppmätta halter av klifrma ch E-cli bakterier i prvtagningsprgram för Finnsjöns avrinningsmråde under periden september 2007 september 2009. Klifrma (antal/100 ml) E-cli (antal/100 ml) Prvpunkt Min Max Median Min Max Median 1 4 6400 190 0 300 9 2 12 33000 1800 2 4300 100 3 1 17000 900 0 11000 47 4 4 13000 1050 0 42 1 5 2 2500 77 0 110 8 6 6 2900 170 0 280 6 7 8 2400 160 0 48 1 8 0 840 8 0 6 1 9A 85 70000 850 0 53 11 9B 49 6900 505 0 96 18 10 1 79000 850 0 4200 42 11 0 50 5 0 4 0 12 0 4200 11 0 300 0 13 0 72000 38 0 4 0 3.7.2 Sammanfattning Den sammanfattande bedömningen är att Finnsjöns råvatten håller en gd kvalitet. Regelbundna kalkningsinsatser i avrinningsmrådet har medfört att ph-värdet är nära neutralt. Halterna av näringsämnen är låga ch resultatet av fsfrmdelleringen visar att risken för utveckling av blågröna alger i sjön är liten. Råvattnet är svagt till måttlig färgat ch halten av syretärande ämnen är låg. Det har visat sig att dessa parametrar påverkas vid stra nederbördsmängder. Kvicksilverhalten i abbrre från Finnsjön är lägre än i flertalet andra sjöar i Västra Götalands län. Prvtagning i ytvatten i tillpp till Örtjärn ch Finnsjön visar att de högsta halterna av klifrma bakterier ch E-clibakterier finns i dagvattnet från bebyggelsen nrdväst m Örtjärn samt i bäckar från mråden med enskilda avlppsanläggningar i Lahall ch Ptteb. Bakteriehalterna i råvattnet är dck i allmänhet låga. Örtjärn är av str betydelse för vattenkvaliteten i Finnsjön. Dagvattenavrinningen från bebyggda mråden sker främst till Örtjärn ch i Örtjärn sker bl.a. fastläggning av kväve ch fsfr innan vattnet rinner till Finnsjön. 18 (41)

Faktaruta: Vattenkvalitetsparametrar Färgtal är ett mått på vattnets färg. Ett färgat vatten rsakas vanligen av järnföreningar eller multnande växtdelar. COD är ett mått på vattnets halt av rganiska ämnen, vilket ftast består av multnande växtdelar. Dessa ämnen kan ge färg, lukt ch smak. Hög halt gynnar bakterietillväxt. ph visar balansen mellan vattnets sura ch basiska beståndsdelar. phvärdet bör varken vara för lågt eller för högt. Ett för lågt ph-värde ökar risken för utlösning av metaller ur ledningssystemet. Vid ett för högt phvärde finns risk för skadr på ögn ch slemhinnr. Ett lågt ph-värde kan rsakas av surt nedfall i frm av regn eller snö. Den svårvittrade ch kalkfattiga berggrunden inm kmmunen i kmbinatin med tunna jrdlager gör att mtståndskraften mt surt nedfall är dålig. E-clibakterier finns nrmalt i tarmkanalen hs människr ch varmbldiga djur. Förekmst av denna bakterie tyder på påverkan från avlpp, gödsel eller liknande. Klifrma bakterier förekmmer naturligt i jrd ch vatten men ckså i tarmkanalen hs djur ch människr. Järn kan ge upphv till utfällningar, missfärgningar ch smak. Förekmst av järn medför nrmalt ingen hälsrisk, men risk finns för missfärgning av tvätt ch sanitetsprslin samt slambildning ch igensättning av ledningar. Mangan ger i huvudsak samma prblem sm järn. Virus kan infektera levande rganismer ch rsaka sjukdmar. Virus sprids genm krppsvätskr t.ex. avföring ch kan spridas med avlppsvatten. Parasiter t.ex. cryptsprium parvum kan överleva länge i vatten ch rsaka magsjuka. Parasiten förekmmer i tarmen hs många djur ch kan spridas till ytvatten t.ex. genm strandbete. 19 (41)

4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING Knflikter gällande markanvändning bttnar ftast i anspråk på att få använda samma ytr för flera knkurrerande ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilkalisering ch vattentäkter. En säker ch hälssam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles frtlevnad ch utveckling ch vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet ch knsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan kmma i knflikt med andra verksamheter sm kan påverka vattnet genm de restriktiner sm läggs på verksamheterna. 4.1 Översiktsplan Härryda kmmun Översiktsplanen för Härryda kmmun antgs av kmmunfullmäktige 2002-01-21. I dagsläget pågår arbete med revidering av översiktsplanen. Finnsjöns närmråde är i översiktsplanen markerat sm ett värdefullt friluftsmråde. Av översiktsplanen framgår att mrådena söder m Mölnlycke har stra naturvärden ch är viktiga sm närströvsmråden. Ny bebyggelse ska inte tillkmma. För befintlig bebyggelse beviljas bygglv efter lämplighetsprövning. För mrådena Lahall, Åbydalen, Ptteb ch Råberget beviljas bygglv enligt detaljplanerna. Avvikelser sm underlättar helårsbsättning ska inte medges. För Finnsjön ch dess närmråde finns sedan 1991 en fördjupad översiktsplan, se figur 11. Genm den fördjupade översiktsplanen föreslås mrådet bevarat sm friluftsmråde. Det långsiktiga målet är att bilda ett kmmunalt naturreservat. 4.1.1 Vattenförsörjningsplan För Härryda kmmun finns en vattenförsörjningsplan, fastställd 2009-08-18. Vattenförsörjningsplanen syftar till att trygga en säker vattenförsörjning i ett flergeneratinsperspektiv. Vattenförsörjningsplanen har identifierat pririterade vattenförekmster i kmmunen ch utgör ett underlag till översiktsplanen. 4.1.2 Lkala föreskrifter ch bestämmelser i Härryda kmmun Inm Härryda kmmun finns ett antal lkala föreskrifter för att skydda människrs hälsa ch miljön. För att ta del av dessa hänvisas till Härryda kmmuns hemsida www.harryda.se. 4.1 Naturreservat Inm Finnsjöns avrinningsmråde förekmmer inga naturreservat. 4.2 Mtstående intressen inm tillrinningsmrådet Några andra mtstående intressen än de sm tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Finnsjön sm vattentäkt. 20 (41)

Råberget Åbydalen Ptteb Lahall Figur 11. Utdrag ur Översiktsplan för Härryda kmmun, ÖP 2002. De tre mrådena med befintlig bebyggelse i Finnsjöns närmråde är detaljplanelagda. För Finnsjön ch dess närmråde finns en fördjupad översiktsplan. Den ljusgula färgen sm utgör största delen av figuren representerar övrig mark där det inte finns några restriktiner för bebyggelseutveckling. 21 (41)

5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genmförande En översiktlig riskinventering genmfördes inm Finnsjöns avrinningsmråde av SWECO 2009-04-29. Riskinventeringen har kmpletterats med uppgifter från miljökntret i Härryda kmmun. Mölndals Stad har inte kntaktats eftersm den del av avrinningsmrådet sm ligger inm Mölndals kmmun utgörs av skgsmark utan bebyggelse ch vägar. Riskkällr inm Finnsjöns avrinningsmråde beskrivs nedan. 5.2 Riskkällr Riskbjekten utgörs av knfliktpunkterna mellan verksamheter sm kan påverka ytvattnets kvalitet ch ytvattentäkten. De verksamheter eller förhållanden sm kan innebära risker i mrådet kan grupperas i följande riskkällr: Klimatförändringar - översvämningar Sabtage, kris ch krig Vägar/transprter Bebyggda mråden Skgsbruk Övriga riskkällr De lika riskkällrna beskrivs ch sammanställs nedan. Riskkällrnas läge redvisas på karta i figur 12. Riskkällrnas numrering hänvisar till kartan. Sammanställningen beskriver situatinen 2009 ch den kan förändras över tiden när verksamheter avvecklas eller tillkmmer. Inm avrinningsmrådet för Finnsjön förekmmer inga industrier eller bensinstatiner/verkstäder. 5.2.1 Klimatförändringar - översvämningar Mycket talar för att stra delar av Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar ch att förreningar därmed lättare kan spridas till yt- ch grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen ch perider av extrem trka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket ckså tidigare erfarenheter från perider med höga regnmängder visar: Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar 22 (41)

Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Finnsjöns yta utgör ca 15 % av avrinningsmrådet. Inm tillrinningsmrådet till sjön finns inga reglerade vattendrag. Vid sjöns utlpp finns en dammlucka sm vid behv kan öppnas mer för att öka avtappningen av sjön. Lutningen i Finnsjöbäcken sm avvattnar sjön bedöms inte utgöra en begränsande faktr för utflödet från sjön, förutsatt att vattnet har passerat genm utlppet. Dck bedöms tvärsnittsarean i utlppet från sjön kunna utgöra en begränsande faktr ch hindra höga vattenflöden från att passera. Vid höga vattenstånd ch vid en eventuell översvämning ökar tillförseln av såväl humusämnen sm jrdpartiklar ch förreningar från mgivningen runt sjön genm att vattenmassrna sköljer ur nya mråden. Även ökade nederbördsmängder kan medföra ökad transprt av förrenande ämnen till sjön. Vanligtvis ökar risken för materialtransprt m vegetatinstäcket försvinner, t.ex. i samband med skörd eller avverkning. 5.2.2 Identifierade risker inm Sabtage, kris ch krig Vattenförsörjningen är en känslig sektr för sabtage ch i samband med kris ch krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installatiner vilket mtverkas genm fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapprt. En särskild riskanalys sm fkuserar på risker i kris ch krig rekmmenderas. Detta bör inarbetas i kmmunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande infrmatinsspridning m vattentäktens utfrmning ch sårbarhet bör iakttas. 5.2.3 Vägar/transprter 1 (se figur 12) De riskkällr sm kan identifieras i samband med vägar ch transprter är: Olyckr Vägdagvatten Beläggningsarbeten Inm avrinningsmrådet finns endast en större väg, väg 550 mellan Mölnlycke ch Benareby. Den har sin sträckning ca 1 km nrr m Finnsjön, men passerar nära Örtjärn ch Långetjärn. I Mölnlycke samhälle finns ett flertal lkalvägar ch vägar i bstadsmråden. I övrigt finns mindre vägar i anslutning till samlad bebyggelse ch enskilda hus. Även m större delen av vägarna är små ch de endast trafikeras i begränsad mfattning ligger de bitvis mycket nära sjön. Förutm persntransprter till fastigheterna förekmmer transprter med tyngre frdn sm brttransprt av spr ch slam samt transprt av lja för uppvärmningsändamål. 23 (41)

Knsekvensen av trafik på vägar är att skadliga ämnen via luft ch vatten genm lyckr ch vägdagvatten, kan transprteras till råvattentäkten ch därigenm försämra vattenkvaliteten. Enligt befintliga skyddsföreskrifter för Finnsjöns vattenskyddsmråde är förbränningsmtrer inte tillåtna på Finnsjön eller Örtjärn. Denna risk är därför inte aktuell. Trafik med mtrdrivet frdn på is kan i den mån det förekmmer medföra en viss risk. Olyckr Olyckr sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckr men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituatinen är kmplex ch där trafikmängden hög. Olyckr med transprt av farligt gds ch farligt avfall medför fta att stra mängder förrenande ämnen sprids till mgivningen inm en krt tid ch sm punktutsläpp. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en str diffus förreningskälla. Vägdagvatten innehåller fta höga halter av tungmetaller i frm av kppar, bly ch kadmium samt plära alifatiska klväten ch PAH (plycykliska armatiska klväten). Kntinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck ch vägbana samt emissiner från biltrafiken bidrar till förrening av vägdagvatten sm sprids vidare via ytavrinning. Dagvatten från vägarna inm Finnsjöns avrinningsmråde avleds via diken ch vattendrag ch når så småningm Finnsjön. Beläggningsarbeten Beläggningsarbeten nära en sjö eller vattendrag kan innebära en risk i samband med nederbörd. Vid s.k. tankbeläggning i samband med regn kan bindemedel snabbt rinna av vägen ch förrena ett vattendrag. 5.2.4 Bebyggda mråden 2 (se figur 12) Överallt där människr br ch vistas förekmmer en lång rad ptentiella ht för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter. De riskkällr för Finnsjön sm förknippas med bebyggelse är bl.a.: Kmmunalt avlpp Avlppspumpstatiner Enskilda avlpp Hushålls- ch trädgårdskemikalier Parkering ch frdnstvätt Energianläggningar Dagvatten från bebyggda ytr 24 (41)

Oljecisterner för uppvärmning Nrra delen av Finnsjöns avrinningsmråde innefattar delar av Mölnlycke samhälle. Samlad bebyggelse finns ckså i Lahall, beläget vid Finnsjöns västra strand samt i Åbydalen ch Råberget belägna nrdst respektive nrdväst m Finnsjön. Bebyggelsen i dessa mråden utgörs av en blandning av permanentbende ch fritidshus. Vid Örtjärn i nrra delen av Finnsjöns tillrinningsmråde finns mfattande nyetablerad bebyggelse. Det är säkert hur bebyggelsen påverkar vattenkvaliteten, men regelbunden prvtagning sker nu i Örtjärn. Väster m Långetjärn pågår ytterligare nybyggnatin. I övrigt finns inm mrådet ett fåtal utspridda bstadshus. Explateringstrycket i mrådet är högt ch bebyggelsen tenderar att dra sig allt närmare Finnsjön. Dagens beflkningsmängd inm mrådet uppskattas till drygt 2 800 persner. Enskilda avlpp 2a (se figur 12) Den främsta risken med enskilda avlpp är utsläpp av virus, parasiter ch mikrbiella förreningar till ytvattnet. Även andra ämnen såsm kväve ch fsfr kan försämra vattentäktens kvalitet. Risker sm idag är aktuella i den urbana miljön utgörs av läkemedelsrester ch hushållskemikalier sm tillförs vattendrag ch grundvatten genm utsläpp av avlppsvatten. Bebyggelsen i Lahall, Råberget ch Åbydalen, liksm den utspridda bebyggelsen inm tillrinningsmrådet saknar kmmunalt mhändertagande av spillvatten. Majriteten av dessa avlppsanläggningar utgörs av infiltratinsanläggningar. Det kan inte uteslutas att det finns enskilda avlppsanläggningar sm är bristfälligt utfrmade. Kmmunalt avlpp I Mölnlycke samhälle är bebyggelsen ansluten till kmmunalt spillvattennät. Spillvattnet från Mölnlycke samhälle leds via en tunnel till Ryaverket i Götebrg för rening. Vid nrmal funktin av spillvattennätet utgör det en marginell påverkan på vattenkvaliteten i Finnsjön. Risk för påverkan kan uppkmma vid situatiner då ledningsnätet bräddas, till exempel vid höga vattenstånd. Även ledningsbrtt leder till läckage av spillvatten till mgivningen. Delar av ledningssystemet i Finnsjöns tillrinningsmråde bedöms vara föråldrade eller av någn annan anledning ha bristfällig status vilket gör att risken för ledningsbrtt ch bräddning inm mrådet är betydande. Ytterligare en risk utgörs av felkppling av spillvattenledningar från enskilda fastigheter. Det finns flera exempel där spillvattnet från en villa felaktigt har kpplats till dagvattenledningen. 25 (41)

Avlppspumpstatiner 3 (se figur 12) Den främsta risken med avlppspumpstatiner föreligger vid strömavbrtt eller stra nederbördsmängder, vilket kan leda till bräddning av avlppsvatten. Inm Finnsjöns tillrinningsmråde förekmmer fyra avlppspumpstatiner. Den avlppspumpstatinen sm ligger i direkt anslutning till Finnsjön är en liten pumpstatin för Finnsjögården. Hushålls- ch trädgårdskemikalier Bekämpningsmedel ch övriga hushållskemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten ch nedbrytningen av de flesta medel är mycket långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i mark ch vatten. Parkering ch frdnstvätt Vanligt förekmmande i bebyggda mråden är regelbunden parkering ch uppställning av frdn samt lika frmer av frdnstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förrening av vattentäkten genm att förreningar kan föras med grundvattnet eller genm ytavrinning från hårdgjrda ytr där avlpp saknas. Parkering i anslutning till Finnsjögården regleras i ett avtal mellan Sjövalla frisksprtklubb ch Härryda kmmun 8. Av avtalet framgår att föreningen ska tillse att besökare parkerar på sådant sätt att prblem inte uppstår för kringbende eller andra besökare till mrådet. Vidare ska föreningen tillse att trafik söder m vägbmmen vid övre parkeringen inte uppstår. Undantagna från detta förbud är varutransprter till anläggningen samt för rörelsehindrade persner. Energianläggningar Inm tillrinningsmrådet förekmmer berg- ch jrdvärmeanläggningar för bstadsuppvärmning, men dessa bedöms inte utgöra någn risk för ytvattnet. I energianläggningar direkt i sjöarna finns risk att köldbärarvätska läcker ut i ytvattnet. Köldbärarvätskan har nrmalt numera måttligt miljöfarliga egenskaper ch utspädningseffekten är str. Risken för att vattentäkten ska förrenas genm utläckage av köldbärarvätska från enskilda anläggningar bedöms därför sm mycket liten. Risken ökar dck m det finns ett strt antal anläggningar. I dagsläget förekmmer inga kända energianläggningar i Finnsjön. Dagvatten från bebyggda ytr Avrinning från bebyggda ytr i samband med nederbörd eller snösmältning ger upphv till dagvatten. Dagvattnets innehåll av förreningar varierar berende på vilken typ av aktivitet sm förekmmer i mrådet, markförhållanden ch typ av avledning. 8 Avtal nr 30-1993. 26 (41)

Dagvattnet från delar av den bebyggelse sm ligger inm den nrdöstra delen av Finnsjöns avrinningsmråde leds via ledningar, utan fördröjning, direkt till Örjtärn ch utgör därför en risk för vattenkvaliteten i Finnsjön. Från andra delar av avrinningsmrådet leds dagvattnet via ett fördröjningsmagasin, vilket medför en mindre risk. I det nybyggda mrådet öster m Örtjärn tas dagvattnet mhand lkalt på respektive fastighet enligt den kmmunala dagvattenplicyn. Samma mhändertagande planeras i det kmmande mrådet väster m Långetjärn. Dagvatten från dessa mråden utgör därför mindre risk för vattenkvaliteten i sjöarna jämfört med dagvatten från äldre bebyggelse. Oljecisterner för uppvärmning Stra vlymer skadliga ämnen hanteras ibland vid uppvärmning av bstäder. Även cisterner inmhus kan utgöra en risk m det finns avlpp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmment med ljecisterner är transprter ch påfyllning. Inm Finnsjöns tillrinningsmråde förekmmer bstäder där ljeuppvärmning bedöms kunna förekmma idag eller i framtiden. 5.2.5 Skgsbruk Stra delar av Finnsjöns avrinningsmråde utgörs av skg, ca 5 km 2. Aktivt skgsbruk bedrivs i mrådet. Skgsbruk utgör i lika delar av verksamheten varierande ht för vattentäkten. Från skgsmark sker ett kntinuerligt läckage av lika ämnen till vatten ch skgsbruksåtgärder kan öka läckaget av näringsämnen ch tungmetaller sm kvicksilver ch kadmium 9. Skgsbruksmaskiner utgör ytterligare en risk bl.a. genm läckage eller spill av bränsle ch lja. De riskkällr sm kan förknippas med skgsbruk är: Bekämpningsmedel Näringsämnen Kalhyggen Skgsbruksmaskiner Timmerupplag Mbila tankar 9 Utredning m möjligheter för Skgsstyrelsen att ta ett ökat ansvar för skgsbrukets påverkan på vattenkvaliteten inm vattenskyddsmråden. Skgsstyrelsen, UTKAST 2007-06-08. 27 (41)

Bekämpningsmedel Skgsbruket står endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel 10. Felaktig förvaring av bekämpningsmedelsbehandlade plantr i anslutning till vatten utgör en risk. Även hantering av bekämpningsmedel ch punktbehandling av plantr i anslutning till vatten utgör en risk. Näringsämnen Växtnäringsämnen tillförs vattendragen av flera lika anledningar. Det kan till exempel ber på naturlig utlakning, förhöjd utlakning på grund av kalhuggning eller ökad tillförsel av ämnen till följd av hantering av växtnäringsämnen i skgsbruket. Skgsgödsling bedrivs inte i mrådet i dagsläget. Kalhyggen Avrinning från mark där jrd- eller skgsbruk bedrivs kan innehålla jrd- ch humuspartiklar, vilket bl.a. kan medföra grumling av ytvatten. Vegetatin ch ett levande markskikt reducerar risken för partikelspridning då rötter sammanbinder jrden ch nederbördens intensitet mt marken minskas. Vid kalhyggen förekmmer inte dessa barriäreffekter ch avrinningen blir kraftigare med bl.a. ökad transprt av näringsämnen, rganiskt material ch partiklar sm följd. Ett strt uttag av bimassa kan bidra till försurning av yt- ch grundvatten. Skgsbruksmaskiner Frdn ch arbetsmaskiner sm används vid skgsbruk utgör en riskfaktr för vattenkvaliteten framförallt vid läckage eller spill av bränsle eller lja. Risken kan reduceras genm regelbundna besiktningskntrller av frdn ch maskiner samt användande av miljöklassad lja. Timmerupplag Upplag av bark, flis, spån, timmer ch liknande i samband med skgsbruk kan i vissa fall utgöra ett ht mt vattentäkten genm läckage av bl.a. fenler. Mbila tankar Mbila tankar för petrleumprdukter inm skgsbruks-verksamhet, sm enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medför en risk för grund- ch ytvattenförrening främst genm spill i samband med tankning ch vid stöld. 5.2.6 Övriga riskkällr Värmeverk 4 (se figur 12) Orrekullens värmeverk är en c-anläggning (anmälningspliktiga anläggningar enligt 9 kap. miljöbalken). Hantering av petrleumprdukter kan utgöra en risk för förrening av yt- ch grundvatten. 28 (41)

Vattenverksamhet 5 (se figur 12) Inm vattenverksamheten hanteras eldningslja för drift av reservkraftverk. Oljecisterner finns vid vattenverket samt vid pumpstatinen vid Finnsjön. Flygtrafik Reginens flygplats, Landvetter flygplats, ligger ca 8 km nrdst m vattentäkten. De aktuella flygkrridrerna (f..m. 2010-01-15) berör inte Finnsjöns avrinningsmråde ch flygtrafiken bedöms därför inte utgöra någn beaktansvärd risk för vattentäkten. Figur 12. Riskkällr inm Finnsjöns avrinningsmråde. Riskkällrna är numrerade i enlighet med texten. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 29 (41)

6 RISKBEDÖMNING En översiktlig riskbedömning har genmförts för riskkällrna i anslutning till vattentäkten Finnsjön. Nedan redvisas vilka riskkällr sm bedöms utgöra störst risk för vattentäkten. 1. Dagvatten från Mölnlycke samhälle. Dagvatten från delar av Mölnlycke leds via dagvattenledningar, utan fördröjning, till Örtjärn ch når sedan snabbt Finnsjön via Örtjärns naturliga avrinning. Dagvatten från bebyggda mråden kan bl.a. innehålla tungmetaller, PAH ch rester av bekämpningsmedel sm kan påverka ytvattnet negativt. 2. Ytterligare nybyggnatin inm avrinningsmrådet. Då avrinningsmrådet är begränsat ch redan hårt belastat bör ytterligare byggnatin inte ske. Vid byggnatin hårdgörs stra ytr mark sm tidigare varit naturmark, vilket innebär snabbare ytvattenflöden, ökad avrinning ch risk för ökad belastning av förreningar, näringsämnen ch rganiskt material. 3. Enskilda avlpp i de bebyggelsemråden sm är belägna närmast Finnsjön. Det kan inte uteslutas att dessa är bristfälligt utfrmade, vilket innebär utsläpp av näringsämnen, kemikalier ch mikrbiella förreningar. 4. Avlppspumpstatiner - strömavbrtt eller stra nederbördsmängder kan leda till bräddning av avlppsvatten. 5. Olyckr med farligt gds ch farligt avfall på Benarebyvägen sm passerar Örtjärn ch Långetjärn. Ett eventuellt utsläpp i dessa sjöar kan snabbt nå vattentäkten genm sjöarnas naturliga avrinning. 30 (41)

7 ÅTGÄRDER Vattentäkten Finnsjön bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde eftersm det är en allmän vattentäkt sm försörjer ett strt antal människr med vatten. Det är viktigt att i ett långsiktigt perspektiv skydda sjöns vatten så att en frtsatt hög vattenkvalitet kan behållas. Mt bakgrund av miljöbalkens hänsynsregler rekmmenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet av vattentäkten: Bende inm vattenskyddsmrådet bör få tillsänd infrmatin m vattenskyddsmrådet. Infrmatin är nödvändig för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genm vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Dagvatten från delar av Mölnlycke samhälle leds direkt till Örtjärn. För att minska dagvattnets belastning på vattentäkten bör åtgärder sm fördröjer dagvattnet genmföras. Bristfälliga avlppsanläggningar bör bytas ut vid de fastigheter sm inte kmmer att anslutas till kmmunalt VA. Tillse att det finns gd beredskap ch kunskap hs räddningstjänsten m vattendragens betydelse för vattentäkten vid lycksinsatser. Skyltar ska finnas, sm upplyser m vattenskyddsmrådets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsmrådet samt vid platser med hög risknivå, t.ex. där vägar krsar vattendrag. Fördröjningsdammar bör utfrmas för att minska påverkan på Örtjärns vattenkvalitet med avseende på dagvatten från bebyggda mråden nrr m sjön. Säkerhetsbarriärer i frm av dammar bör utföras för att minimera risken för påverkan på Finnsjöns vattenkvalitet vid eventuella lyckr med farligt gds ch farligt avfall på Benarebyvägen sm passerar Örtjärn ch Långetjärn. 31 (41)

8 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utbredning av vattenskyddsmråde för Finnsjön vattentäkt redvisas i bilaga 1. Vattenskyddsmrådet är indelat i vattentäktszn samt i primär, sekundär ch tertiär skyddszn. Nedan beskrivs den metdik sm används för att avgränsa vattenskyddsmrådet. 8.1 Krav ch allmän metdik Det övergripande målet med vattenskyddsmråde ch skyddsbestämmelser är att preventivt skydda en vattentäkt. Skydd av vattentäkter regleras genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket (2003) ger i sina allmänna råd ch handbk för vattenskyddsmråden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsmrådet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd ch anvisningar mfatta hela tillrinningsmrådet. Av hydrlgiska ch hydrgelgiska skäl begränsas ibland mrådet när skyddsförhållandena är gda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktiner inm så stra mråden. En uppdelning av skyddsmrådet i lika zner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade ch skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i lika mråden berende främst på närheten till vattentäkten. 8.2 Skyddszner I Naturvårdsverkets handbk anges att avgränsningen ch skyddsmrådet för en ytvattentäkt bör resultera i fyra zner för vilka lika restriktinsnivåer anges i skyddsföreskrifterna. 8.2.1 Vattentäktszn Avsikten med en vattentäktszn är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. En vattentäktszn bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsmrådet (råvattenintaget) i sjön. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekmma inm detta mråde. På grund av sabtagerisken är det dck inte lämpligt att märka ut lägena för intagsledningarna i sjön. 8.2.2 Primär zn Den primära skyddsznen syftar till att skapa ett rådrum i händelse av en akut förrening. I Naturvårdsverkets handbk föreslås att gränsen för primär skyddszn ska mtsvara rinntiden 12 timmar fram till råvattenintaget vid högvattenflöde. Rinntiden beräknas i sjön ch i alla tillrinnande vattendrag i frm av åar, bäckar, större diken ch täckdiken. Den primära skyddsznen ska även mfatta en strandzn längs alla dessa tillrinnande vattendrag. Strandznen bör vara minst 50 meter bred. För att förenkla beräknandet av 32 (41)

rinntidsavståndet för ch till alla berörda vattendrag, kan dessa enligt Naturvårdsverket klassas i grupper med lika schablnberäknade vattenhastigheter 10. 8.2.3 Sekundär zn Avsikten med den sekundära skyddsznen är att behålla en hög ytvattenkvalitet eller att förbättra den. I Naturvårdsverkets handbk föreslås att gränsen för sekundär skyddszn ska mtsvara rinntiden 12 timmar vid högvattenflöde i sjöar ch vattendrag fram till gränsen för primär skyddszn. Det innebär att gränsen för sekundär skyddszn ligger ttalt 24 timmar uppströms råvattenintaget. Den sekundära skyddsznen bör även mfatta en strandzn på ömse sidr av alla tillrinnande ch sjöar vattendrag. Den ttala bredden på strandznen ska vara minst 100 meter, inklusive de 50 meter sm utgör primär skyddszn. 8.2.4 Tertiär zn Syftet med den tertiära skyddsznen är att även mark- ch vattenutnyttjande sm i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten negativt ska mfattas av vattenskyddsmrådet. En tertiär zn ska inrättas med syfte att mfatta resterande delar av avrinningsmrådet. 8.3 Avgränsning av primär ch sekundär skyddszn 8.3.1 Mdell för avgränsning För utfrmning av skyddsznernas utbredning för en ytvattentäkt används en arbetsmdell sm beaktar nedanstående faktrer i given rdning. 1. Transprttider i vattendrag ch sjöar Från vattenintaget ska primär skyddszn sträcka sig så långt uppströms att flödestiden vid högvattenflöde är minst 12 timmar från yttre gränsen. Den sekundära skyddsznen ska begränsas så att flödestiden från yttre begränsningen till vattenintaget är 24 timmar. 2. Dräneringar Ytvattendräneringar på ch under mark ska beaktas. 3. Minsta skyddsavstånd En strandzn med minsta avstånd fram till ytvattendrag eller dräneringar ska vara 50 meter för primär skyddszn. För sekundär skyddszn ska strandznen ttalt vara minst 100 meter, d.v.s. 50 meter utanför primär skyddszn. 10 Naturvårdsverket, Handbk 2003:6 Vattenskyddsmråde med allmänna råd 2003:16, bilaga 2. 33 (41)

8.3.2 Transprttider i sjöar ch vattendrag Tillrinningen till Finnsjön sker främst från nrr, från sjöarna Örtjärn, Långetjärn samt från östra ch västra Krppedammen. En viss tillrinning sker även från våtmarksmråden väster m Finnsjön (se figur 7). Utgångspunkten vid beräkningar av var i vattensystemet uppehållstiderna 12 respektive 24 timmar fram till råvattenintagen begränsas, är att tiden beräknas fram till en punkt i ytan vanför råvattenuttagen. Att intagsledningen är placerad på djupet 15 m beaktas inte. Den digitala eknmiska kartan ch de sjöar ch vattendrag sm redvisas på denna har använts sm underlag. Inm bebygga mråden har vattendrag karterats i fält ch kmpletterats till kartan. 8.3.2.1 Strömningshastigheter i vattendrag Vattenhastigheten i vattendrag styrs av såväl tpgrafi sm bttenförhållanden, tvärsnittets strlek ch frm mm. Enligt SMHI 11 är typiska medelströmhastigheter i ytvattendrag 0,2 0,6 m/s. Beräkningarna av strömhastigheten i vattendrag har schablniserats genm att ett antal typmiljöer bestämts utifrån vattendragens lutning ch strlek enligt rekmmendatinerna i Naturvårdsverkets handbk med allmänna råd m vattenskydd. Lutningen har bestämts utifrån tpgrafiska kartan ch vattendragens strlek har bestämts med hjälp av den eknmiska kartan tillsammans med punktbservatiner i fält. Naturvårdsverkets typvärden har använts för att bestämma strömningshastigheten enligt tabell 2. De representerar strömnings-hastigheten vid extrema högflödessituatiner. Erfarenheter från lyckr i anslutning till vattentäkter visar att rinntiden måste beräknas efter värsta förhållande 12. Tabell 2 Exempel på grv generell uppskattning av transprthastigheter i medeltal per kilmeter för ytvatten i lika terräng vid extrema högflödessituatiner. 13. Lutning [m/km] Dike [m/s] Bäck [m/s] Å [m/s] 1 0,4 0,6 0,8 5 0,7 1,1 1,6 10 0,9 1,5 2,1 11 Vattenskyddsmråde. Handbk med allmänna råd. Naturvårdsverkets handbk 2003:6. 12 Kemikalielyckr vid vattentäkter. Naturvårdsverkets rapprt 4655. 13 Vattenskyddsmråde. Handbk med allmänna råd. Naturvårdsverkets handbk 2003:6. Bilaga 2 34 (41)

8.3.2.2 Strömningshastighet i sjöar Vattengenmströmningen i sjöar är berende av en rad faktrer sm tillrinningens strlek, sjöns frm ch djupförhållanden, skiktning ch vindförhållanden. Ett mått sm brukar användas för att beräkna strömningshastigheter i sjöar är den teretiska msättningstiden, d.v.s. den tid det tar att byta ut allt vatten i sjön mt nytt. I verkligheten medverkar inte hela sjöns vlym i lika hög grad i utbytet. Råvattenintaget ligger i den nrra delen av Finnsjön. Sjön har sitt utlpp i sydst. Vattenflödet genm Finnsjön sker från nrr till sydst. Stra delar av sjön ligger därmed nedströms råvattenintaget. Vinden kan dck generera en ytvattenström över sjöytr, vilket medför att det övre 1-metersskiktet rör sig i vindriktningen. Vid en varaktig vind från syd kan en vindgenererad ytvattenström mt nrr bildas i Finnsjön. Ytvattenströmmen rör sig med en hastighet på ca 1-1,5 % av vindhastigheten. Ett schablnvärde på 0,1 m/s har använts för den vindgenererade ytvattenströmmen i Finnsjön utifrån den valda vindhastigheten 10 m/s. Denna vindhastighet har ckså använts för att beräkna strömningstiden genm de andra sjöarna i mrådet. 8.3.2.3 Resultat av beräkning av strömningstider Beräknade rinntider ch strömningstider, vid högvattenflöde, från lika punkter till råvattenintaget redvisas i figur 13. Eftersm den maximala strömningstiden från avrinningsmrådets yttre gräns till råvattenintaget har beräknats till max 4 timmar vid högvattenflöde kmmer alla vattendrag att mfattas av primär skyddszn. 35 (41)

Figur 13. Beräknade rinntider ch strömningstider, vid högvattenflöde, från punkter i Finnsjöns avrinningsmråde till råvattenintaget. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 8.3.3 Dräneringar ch dagvattenledningar Inm det aktuella mrådet antas ingen dränerad mark förekmma eftersm jrdbruksmark endast finns inm ett mindre mråde sydväst m Finnsjön. Inm bebyggda mråden finns dagvattenledningar sm samlar upp vatten från fastigheter ch gatr. Från vissa bstadsmråden leds dagvattnet direkt till Örtjärn, vilket medför mycket snabba rinntider. Kartr över dagvattennätet har därför använts för att avgränsa vattenskyddsmrådets skyddszner. 8.3.4 Minsta skyddsavstånd till sjöar ch vattendrag Enligt Naturvårdsverkets handbk med allmänna råd för vattenskydd ska avståndet till sjöar, vattendrag ch dräneringar uppgå till 50 meter för den primära skyddsznen. För den sekundära znen ska avståndet ttalt vara minst 100 m, d.v.s. 50 meter utanför primär skyddszn. 36 (41)

Eftersm Finnsjöns avrinningsmråde är litet ch rinntiderna från dess yttre gränser är krta mfattas alla tillrinnande vattendrag av primär skyddszn. Primär ch sekundär skyddszn har därför utfrmats kring alla sjöar ch vattendrag i avrinningsmrådet. 8.4 Yttre begränsning av vattenskyddsmrådet - tertiär skyddszn Det mråde sm inte mfattas av övriga skyddszner utgör tertiär skyddszn. Utgångspunkten för avgränsning av vattenskyddsmråden för ytvattentäkter i mindre sjöar är att hela sjöns avrinningsmråde ska ingå i vattenskyddsmrådet. Avrinningsmrådet för Finnsjön är begränsat i strlek ch hela mrådet bör därför ingå i vattenskydds-mrådet. Vattenskyddsmrådet avgränsas längs de vattendelare sm har identifierats av SMHI. Inm det bebyggda mrådet i avrinnings-mrådets nrdvästra del har vattenskyddsmrådet begränsats utifrån dagvattenavrinningen i mrådet. Endast de mråden sm avvattnas mt Örtjärn ch vidare till Finnsjön mfattas av vattenskyddsmrådet. 8.5 Genmförande samt mtiv till gränsdragningar Nedanstående generella mtiv har beaktats för vattenskydds-mrådets principiella strlek. Mt bakgrund av nedanstående mtiv utan rangrdning ch med de redvisade prgnstiserade riskerna, knstaterade belastningar ch riskkällrnas lkalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell strlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att vara rimligt. Inm vissa mråde har mtiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 8.6 Strategi ch generella mtiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsmrådet i princip bör mfatta hela vattentäktens tillrinningsmråde. 2. Nödvändigheten av att bevara en gd vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsmrådet ska ha den strlek sm behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för en så gd kvalitet sm möjligt på råvattnet kan erhållas inm ramen för en samhällseknmisk avvägning så att det efter nrmalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål. 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att mtverka en förrening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trts att en avvägning ska göras mellan det skyddande intresset ch mtstående intressen, att enbart eknmiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden sm man vill skydda. Förslag till skyddsmråde baseras på en tlkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, ch är ett förslag med en asscierad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utfrmning bedöms den risken acceptabel ch i linje med lagstiftarens intentiner. Varje annan strlek innebär en annan risk att syftet bakm vattenskyddet 37 (41)

inte kan uppnås. I grunden är det en plitisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter knsumenterna för samt de restriktiner sm nödvändigtvis uppkmmer för att uppnå en viss riskreduktin. 8.7 Platsspecifika mtiv Finnsjöns vattenskyddsmråde har utfrmats enligt den metdik sm beskrivits van. Znerna är till viss del anpassade till fastighetsgränser. Vattenskyddsmrådets föreslagna utbredning mtiveras i detalj i ett antal punkter vars lägen redvisas i figur 14. Nedan lämnas mtiv för avgränsningen i dessa punkter. P1 Den primära skyddsznen har avgränsats så att rinntiden i alla sjöar ch vattendrag fram till råvattenintaget är 12 timmar. Kring alla sjöar ch vattendrag har en strandzn på 50 meter avgränsats. Rinntiden 12 timmar uppnås dck inte inm avrinningsmrådet p.g.a. dess begränsade strlek. Detta innebär att alla sjöar ch vattendrag inm avrinningsmrådet mfattas av den primära skyddsznen. Figur 14. Förslag på utbredning av Finnsjön vattenskyddsmråde med platsspecifika mtiv för avgränsning. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 38 (41)

P2 P3 P4 P5 S1 S2 S3 S4 T1 Den primära skyddsznen mfattar den bebyggelse sm ligger inm den nrdvästra delen av Finnsjöns avrinningsmråde. Dagvattenavrinningen från detta mråde sker via ett ledningssystem direkt till Örtjärn. Avrinningen via dagvattenledningar är snabb vid högt flöde i samband med regn. Dagvatten från bebyggda ytr kan innehålla höga halter av bl.a. tungmetaller ch PAH sm kan påverka vattenkvaliteten i Finnsjön negativt. De mråden sm, enligt tlkning av ledningskartr, rinner av direkt till Örtjärn har därför inkluderats i den primära skyddsznen. Från den nrra delen av Finnsjöns avrinningsmråde är rinntiden till råvattenintaget vid högvattenföring endast 3-4 timmar. Den primära skyddsznen mfattar därför alla vattendrag ch våtmarker inm den nrra delen av avrinningsmrådet. Den sydvästra delen av avrinningsmrådet ligger nedströms råvattenintaget. Genm en vindgenererad ytvattenström från sydväst kan dck vatten ch därmed förreningar transprteras mt råvattenintaget. Strömningstiden har beräknats till ca 4 timmar. Den primära skyddsznen mfattar därför även tillflöden i den sydvästra delen av Finnsjön. Samma mtivering sm för P4. Samtliga fastigheter i mrådet Ptteb mfattas av primär skyddszn. Jrdlagren i mrådet är tunna ch ytvattenavrinningen till Finnsjön är snabb. Utgångspunkten för avgränsning av den sekundära skyddsznen är att rinntiden i sjöar ch vattendrag fram till råvattenintaget ska vara 24 timmar. Eftersm vattentäktens avrinningsmråde har en begränsad strlek uppgår rinntiden till råvattenintaget till max ca 4 timmar vid högvattenföring. Kring alla sjöar ch vattendrag mfattar därför den sekundära skyddsznen ett mråde minst 50 meter utanför primär skyddszn. Nrr m Örtjärn finns ett mråde för nybyggnatin. Dagvattnet från detta mråde kmmer att tas mhand lkalt ch det kmmer inte att ske någn direkt avrinning till Örtjärn. Området mfattas därför av sekundär skyddszn. Från den nrra delen av Finnsjöns avrinningsmråde är rinntiden till råvattenintaget krt. Vid högvattenföring är den endast 3-4 timmar. Den sekundära skyddsznen mfattar därför vattendrag ch våtmarker inm den nrra delen av avrinningsmrådet. Bstadsmrådet öster m Örtjärn mfattas av sekundär skyddszn. Inm detta mråde sker ett lkalt mhändertagande av dagvatten ch det sker ingen direkt avrinning av dagvatten till Örtjärn. Den tertiära skyddsznen mfattar de delar av Finnsjöns avrinningsmråde sm inte mfattas av övriga skyddszner. 39 (41)

9 BAKGRUND TILL VALDA Lagstiftning, Naturvårdsverket, EU, Miljömålskmmittén, Härryda kmmun ch många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Syftena är att: Infrmera m det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet ch allmän hänsyn. Specificera krav på aktsamhet i frm av skyddsföreskrifter inm just detta vattenskyddsmråde. Bibehålla eller förbättra vattenkvaliteten ch minska risken för förrening. Identifiera lika intressen sm vill använda mark ch vatten. Använda mark ch vatten på bästa sätt. 9.1 Skyddsföreskrifternas syfte ch funktin Syftet med skyddsföreskrifterna ch deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Finnsjön vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter nrmalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande sm infrmerande. Dessa två funktiner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utfrmningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktiner. 9.2 Generella krav på restriktinsnivån För att åstadkmma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten har skyddsföreskrifter fastställts enligt bilaga 1. Skydd av vattentäkter regleras i strt genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsm grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "gd eklgisk vattenstatus" uppnås ch bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även m vattnet idag har gd kvalitet. 9.3 Kmmunens miljöplicy ch miljöambitiner För att få en tydlig linje mellan plitisk miljöambitin ch resulterande vattenskyddsföreskrifter, har kmmunens miljöplicy ch andra miljödkument utgjrt grunden för kalibrering av restriktinsnivån i skyddsföreskrifterna. I princip har en kntrll gjrts m kmmunens miljöplicy ansluter till miljöbalkens nivå eller m den anvisar högre ambitinsnivå än miljöbalken. Kmmunens miljöplitiska ambitin bedöms ansluta till miljöbalkens nivå. Vattenskyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på nrmalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lkala förhållanden. 40 (41)

SWECO Envirnment AB Vattenresurser, Götebrg Helen Eklund Malin Örne Magnus Liedhlm Uppdragsledare Handläggare Kvalitetsgranskning 41 (41)

Västra Götalands läns författningssamling Länsstyrelsen 14 FS 2011:78 Utkm från trycket den 25 nvember 2011 Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslut m skyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Finnsjöns ytvattentäkt i Härryda ch Mölndals kmmuner; beslutade den 21 ktber 2011. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen m vattenskyddsmråde för Finnsjöns ytvattentäkt. Vattenskyddsmrådets mfattning ch indelning i skyddszner framgår av bifgad karta, bilaga 1. Med stöd av 7 kapitlet 22 ch 30 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen att nedan angivna skyddsföreskrifter ch rdningsföreskrifter skall gälla inm vattenskyddsmrådet. Skyddsföreskrifterna redvisas med en uppdelning mellan primär, sekundär ch tertiär skyddszn. Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2012. För verksamheter sm påbörjats före den 1 januari 2012 ch sm kräver tillstånd enligt dessa föreskrifter gäller att en ansökan ska lämnas in till den kmmunala nämnden för miljöfrågr senast den 1 juni 2012. ISSN 1403-7866 1

Detta beslut ersätter Länsstyrelsens beslut m vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Finnsjöns vattentäkt från den 5 nvember 1996 (Dnr 2470-14813-95) 1 Petrleumprdukter mm. Med hantering avses i dessa föreskrifter en verksamhet eller åtgärd sm utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transprt, användning, mhändertagande, destruktin, knvertering, saluförande, överlåtelse ch därmed jämförliga förhållanden. Med nrmalt husbehv avses i dessa föreskrifter hantering av enstaka förpackningar av de största strlekarna man sm enskild knsument kan köpa i detaljhandeln. Tillfällig förvaring i samband med målning av ett enskilt bstadshus ska ckså anses vara hushållshantering. Petrleumprdukter Skadliga ämnen Primär skyddszn Hantering av mer än 100 liter petrleumprdukter får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Bränsle i frdnstank är undantaget från föreskriften. Hantering av större mängder än för nrmalt hushållsbehv, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsm impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska prdukter får Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Hantering av mer än 100 liter petrleumprdukter får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Bränsle i frdnstank är undantaget från föreskriften. Hantering av större mängder än för nrmalt hushållsbehv, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsm impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga ISSN 1403-7866 2

endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Båtar mm Trafik med båtar ch andra farkster med förbrännings-mtrer på sjö ch vattendrag är förbjudet. Förbudet mfattar även isbelagd sjö. Frdnstvätt Frdnstvätt med avfettningsmedel eller därmed liknande prdukter är förbjuden. kemiska prdukter får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Frdnstvätt med avfettningsmedel eller därmed liknande prdukter är förbjuden. Frdnstvätt med avfettningsmedel eller därmed liknande prdukter är förbjuden. 2 Bekämpningsmedel Med hantering avses i dessa föreskrifter en verksamhet eller åtgärd sm utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transprt, användning, mhändertagande, destruktin, knvertering, saluförande, överlåtelse ch därmed jämförliga förhållanden. Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Bekämpningsmedel Jrd- ch vattenslagni ng Spridning utmhus av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Jrd- ch vattenslagning av med bekämpningsmedel behandlade plantr är förbjuden. Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Jrd- ch vattenslagning av med bekämpningsmedel behandlade plantr är förbjuden. Yrkesmässig användning av kemiska bekämpningsmedel får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden ISSN 1403-7866 3

3 Växtnäringsämnen Med hantering avses i dessa föreskrifter en verksamhet eller åtgärd sm utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transprt, användning, mhändertagande, destruktin, knvertering, saluförande, överlåtelse ch därmed jämförliga förhållanden. Primär skyddszn Växtnäring Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Slam Aska Ensilage Yrkesmässig spridning av slam från avlppsreningsverk är förbjuden. Yrkesmässig spridning av aska får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Lagring av ensilage sm kan avge pressaft får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Yrkesmässig spridning av slam från avlppsreningsverk är förbjuden. Yrkesmässig spridning av aska får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. ISSN 1403-7866 4

4 Avledning av avlppsvatten Spillvatten, liksm hushållsspillvatten, definieras här sm bad-, disk-, dusch-, tvätt- respektive klsettvatten. Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Avlppsanläggning Nyetablering av enskild avlppsanläggning för hushållsspillvatten ch annat avlppsvatten inm detalj-planerat mråde får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Inm övriga mråden är nyetablering av sådan anläggning förbjuden. Ändring av befintlig enskild avlppsanläggning för hushållsspillvatten ch annat avlppsvatten får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Nyetablering ch ändring av enskild avlppsanläggning för hushållsspillvatten ch annat avlppsvatten får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Nyetablering ch ändring av enskild avlppsanläggning för hushållsspillvatten ch annat avlppsvatten får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. 5 Upplag Med plats för upplag avses i dessa föreskrifter plats på marken eller i vattnet för uppläggning ch förvaring. Plats på marken för kmpstering av hushållsavfall från enskilt hushåll är inte att betrakta sm upplag. Med avverkningssäsng avses i dessa föreskrifter tiden mellan knppsprickning ett år till nästa års knppsprickning. ISSN 1403-7866 5

Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Avfall mm Upplag av avfall, förrenade massr eller massr med känd miljöstatus är förbjudet. Timmer mm Asfalt mm Vägsalt Snö Upplag överstigande en avverkningssäsng av bark, flis, spån, timmer ch liknande utan tät täckning är förbjudet. Upplag av asfalt ch ljegrus är förbjudet. Upplag av vägsalt är förbjudet. Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytr utanför primär skyddszn är förbjudet. Upplag av avfall, förrenade massr eller massr med känd miljöstatus är förbjudet. Upplag av asfalt ch ljegrus är förbjudet. Upplag av vägsalt är förbjudet. Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytr utanför sekundär skyddszn är förbjudet. Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytr utanför vattenskyddsmrådet är förbjudet. 6 Väghållning Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Väg Anläggande av ny väg får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Beläggning Beläggning med tankbeläggning är förbjuden. Anläggande av ny väg får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Anläggande av ny väg får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. ISSN 1403-7866 6

7 Täktverksamhet ch andra markarbeten Med större schaktningsarbete avses här att åstadkmma en grp i marken med en större yta eller djup än en enskild villa. Mindre grävningsarbeten inm tmter samt mindre grävningsarbeten i samband med nyanläggning eller underhåll av ledningsnät för vatten- avlpp, fjärrvärme, el- eller teleledningar mfattas inte av begreppet. Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Schaktning Större schaktnings- eller grävningsarbeten får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Större schaktningseller grävningsarbeten får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. Materialtäkt Materialtäkt är förbjudet. Materialtäkt är förbjudet. 8 Energianläggningar Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Lagring ch utvinning av energi Ny anläggning för lagring ch utvinning av värmeenergi eller kyla från ytvatten är förbjuden. 9 Kalkning Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Kalk Yrkesmässig spridning av kalk får endast ske med tillstånd av den kmmunala miljönämnden. ISSN 1403-7866 7

10 Skyltning Vid väggräns till skyddsmrådet ch invid vägar sm passerar genm mrådet skall sättas upp skyltar sm utmärker vattenskyddsmrådet. Tekniska förvaltningen i Härryda kmmun ansvarar för att vattenskyddsmrådet utmärks med skyltar Där petrleumprdukter hanteras, ska skylt uppsättas sm erinrar m vattenskyddsmrådets existens. Skyltarna tillhandahålls av Tekniska förvaltningen i Härryda kmmun men mnteras av fastighetsägaren i medelbar närhet av påfyllningsstället. 11 Allmänna bestämmelser Tillståndsprövning enligt föreskrifterna görs av den kmmunala nämnden för miljöfrågr i respektive kmmun. Tillstånd enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte m verksamheten tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt Miljöbalkens 9 kap. (miljöfarlig verksamhet ch hälsskydd), 11 kap. (vattenverksamhet) eller 12 kap. (jrdbruk ch annan verksamhet) eller förrdning utfärdad med stöd av Miljöbalken. I de fall då anmälan krävs, görs detta till den kmmunala nämnden för miljöfrågr. Undantag från dessa föreskrifter kan, m särskilda skäl föreligger, medges av den kmmunala nämnden för miljöfrågr i respektive kmmun. Dispens från föreskrifterna kan endast medges under förutsättning att åtgärderna är förenliga med föreskrifternas syfte. Inträffade lyckr, spill ch läckage inm vattenskyddsmrådet sm kan medföra risk för yt- eller grundvattenförrening skall medelbart rapprteras till räddningstjänsten på telefnnummer 112. Föreskrifterna träder i kraft 1 januari 2012. GÖRAN BENGTSSON Susanna Hgdin ISSN 1403-7866 8

ISSN 1403-7866 9