Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Relevanta dokument
Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Skolplan Med blick för lärande

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Plattform för Strategi 2020

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Höga förväntningar på Mohedaskolan. Mohedaskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Nordisk modell för kvalitet i validering

Pedagogisk Verksamhetsidé

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Enkät till skolledare

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Skolplan för Tierps kommun

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

Kursplan B. Svenska kursenheten

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

1. Miljöfostran in Ingå

LIKABEHANDLINGSPLAN

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Personalpolitiskt program

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

} Förväntningar från olika håll

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Arbetsplan Jämjö skolområde

Stödinsatser i skolan

Personalpolitiskt program

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Halmstads kommuns kultur- och värderingsresa

Bedömningsunderlag - Lärare

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

Varför är Badges användbara?

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

AM/QM/CMM/SM-dag Säkerhetskultur: Ledarskap och säkerhetsarbete Solna Konferens

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet

Systematiskt kvalitetsarbete

Några nycklar till stöd för det lokala och regionala näringslivsarbetet. 17 november Per Sandgren, Processledare, Arena för Tillväxt

Tillsammans är vi starkare

K om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy

Mycket goda studieresultat

Barsebäck Golf & Country Club

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PERSONALPOLICY FÖR VÅRDÖ KOMMUN

Kvalitet och verksamhetsutveckling

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Workshop RUN konferens Östersund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström,

Transkript:

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen om att alla människor ska leva och arbeta tillsammans i harmoni, grundat i den enskilda individens rättigheter och skyldigheter. Mera bestämt ses förbättringar inom utbildningen som avgörande viktiga i att försäkra att varje barn utvecklar sina talanger och förmågor med syftet att bidra till det framtida Europa. Utvärderingar i klassrum, skolor, regioner, nationellt och på europeisk nivå stöder och underlättar förbättringar av utbildning. Intern och extern utvärdering kan och måste dock bli betydligt mer ömsesidigt stödjande och integrerade. Genom att utveckla synergi mellan de interna och externa delarna i linje med denna deklaration kan det bli en tydlig fokus på förbättringar inom utbildningen och på utvecklingen av Europas barn. Var och en har rätten till att involveras i utvärderingsprocesserna och arbeta i delat ansvar med andra. Varje utvärdering kommer att vara olik en annan. Skalan kan vara olika: klassrum, skola, region, land; syftena kan vara olika; regelsystem eller principer bakom utvärdering kan skiftas; de involverade kan vara klasslärare med sina elever eller en mer genomgripande process med en stor variation av människor inblandade. Detta grundas till stor del på den demokratiska princip som underbygger våra system inom den Europeiska Unionen. Dessutom underlättar detta en fokus på ömsesidigt stöd som kan föra expertisen och talangerna hos alla inblandade till utvärderingsprocessen. Inom skolor är det en mycket viktig uppgift för skolledningen att strukturera utvärderingsprocesser så att alla intressenter är involverade på ett lämpligt sätt.

Alla inblandade måste dela en vision av syftet med utvärdering. I en process som skapar synergi mellan intern och extern utvärdering är det väsentligt att visionerna delas. Visioner ger riktningen för syftet med utvärderingen. De olika människor som är involverade har olika roller och har som en konsekvens inte nödvändigtvis samma syfte. Detta är ett av skälen till att såväl vision som syfte öppet måste definieras. Det är också viktigt att ha en dialog för att ge visionen en mening och för att staka ut målen. Alla inblandade i en utvärderingsprocess bör ha en tydligt uttalad vision om syftet. Detta bör uppstå ur en öppen dialog. Utvärdering måste vara öppen och transparent samt respektera de mänskliga rättigheterna. För att synergi ska uppstå och ha ett positivt genomslag så måste skälen bakom utvärdering, de bakomliggande mekanismerna samt kriterierna mot vad bedömning ska göras vara tydliga för alla. Det behövs dock mer än så. Utförandet av processen behöver vara grundat i klara värderingar som erkänner vikten av allas deltagande och deras rätt som individer att bli lyssnade på, att ha ett medansvar för utvärderingen och att få sina bidrag erkända, uppskattade och nyttjade för att påverka de slutliga resultaten. Synergi mellan intern och extern utvärdering kräver att alla inblandade respekterar och uppskattar varandra.

Utvärdering måste leda till en utveckling av undervisning och lärande. Över allt annat måste syftet med utvärdering vara att ge lärare möjlighet att förbättra sin praktik och för barn att förbättra sitt lärande. Detta betraktas som nyckeln till att utveckla utbildningen runt Europa. Syftet med alla utvärderingar interna som externa bör fokusera på förbättring och utveckling av undervisning och lärande. Genom synergi mellan intern och extern utvärdering kan kraften i utvärdering underlätta verkliga och påtagliga förändringar i barnens lärande. Utvärdering är en fortlöpande process som måste bli en del av vardagen i skolan. Vi är vad vi upprepat gör. Förträfflighet är då inte en handling utan en vana (Aristoteles) Utvärdering ses som grundläggande i pågående och fortlöpande förbättringar inom utbildning och är på detta sätt en väsentlig aspekt på utvecklingen av förträfflighet. Om förträfflighet betraktas som en pågående prestationsnivå istället för en engångshändelse så blir det lika viktigt att utvärdering inte är en handling utan även en pågående och inbäddad samarbetsprocess som en del av vardagsarbetet hos alla engagerade i en skola. På detta sätt är förbättring en attityd och ett förhållningssätt. När detta tillämpas på alla nivåer i ett utbildningssystem kommer ett antal villkor för synergi att vara på plats eftersom alla accepterar den nödvändiga utvärderingens natur och behovet av att arbeta tillsammans för förbättringar.

Synergi i utvärdering kräver planerade möjligheter för att dela praktik och bygga kunskap. Utvärderingsprocesserna blir framgångsrika i att förbättra undervisning och lärande om alla deltagare som är involverade i processen arbetar tillsammans på ett samarbetsmässigt och aktivt sätt. Därför är det viktigt att skapa strukturerade möjligheter (plattformar, kritiska vänner, nätverk, workshops) för att föra samman alla intressenter till att arbeta mot gemensamma mål. Väsentliga kännetecken för dessa ordnade möjligheter är att de äger rum regelbundet, äger rum som en systematisk del i utvärdering och är en del av det överenskomna förhållningssättet till processen. Detta är viktigt för alla utvärderingsprocesser och det stöder utvecklingen av synergi mellan intern och extern utvärdering på alla nivåer. Kvalitetsutveckling i skolor kräver kontinuerlig kompetensutveckling av all personal inom utbildning. Utvärderingsprocesserna är en helhet i en fortgående kvalitetsförbättringscykel genom kontinuerlig kompetensutveckling. Kvalitetsförbättring som är länkad till fortlöpande skolutvärdering måste genomföras med hög utvärderingskompetens. Det kommer att betyda olika slags kompetens, som beror på personens status och ansvar i utvärderingsprocessen. De vanligaste kompetenserna rör personlig och delad motivation; kunskap om utvärderingsteori; utvärderingsmetoder och utvärderingsprocesser; samt förmågor inom kommunikation, i att hantera känslor, i ledarskap och management. Att utveckla och underhålla de förväntade kompetenserna är en ständig utmaning och kräver träning av all personal inom utbildning. Detta ska ses som en del av det livslånga lärandet. Utveckling av detta område kan inkludera nya utvärderingsidéer och teorier, utbyta erfarenheter genom benchmarking eller främja innovativa lärdomar i syfte att bygga ny utvärderingskunskap.

Resultaten från nationella och internationella jämförande studier måste förenas med intern utvärdering för att synergi ska uppstå. Internationella jämförande studier (PISA, TIMSS, osv.) svarar i första hand mot syftet att ge information till nationella utbildningssystem, även om en enskild skola också kan använda data från sådana studier, särskilt om den är en av urvalsskolorna och har tillgång till en detaljerad uppsättning skoldata. Det externa perspektivet hjälper den enskilda skolan att klargöra sina egna måttstockar och att positionera sig i ett vidare sammanhang. Jämförelse med andra skolor bidrar till att identifiera objektiva kriterier för tolkningen av egna data. Potentialen i nationella och internationella jämförande studier kan användas fullt ut om den enskilda skolan väger in data i sina bedömningar om sin egen utveckling och kombinerar informationen med resultaten från intern utvärdering. Rollen för alla de som är involverade i utvärderingsprocesser måste vara tydlig från början för att synergi ska uppstå. Innan utvärdering påbörjas är det väsentligt att alla involverade (elever, föräldrar, arbetslag i skolor, kritiska vänner, pedagogisk rådgivning, kvalitetsombud, inspektörer osv.) deltar i att klargöra sina roller. Detta bildar en säker utgångspunkt eftersom det betyder att utvärdering genomförs med människor hellre än att det görs till människor. Detta förhållningssätt är en av förutsättningarna för utvecklingen av synergi och stöder genomförandet av andra aspekter av denna deklaration så som öppenhet, tillit och inte minst utvecklingen av medansvar.

Synergi i utvärdering förutsätter förtroende, förtroende förutsätter dialog och dialog leder till en delad gemensam förståelse. Synergi mellan intern och extern utvärdering betyder integration av kunskap och erfarenheter som kommer från olika källor och människor. För att kunna dela kunskap och erfarenhet krävs att man kan lita på de andra som är involverade. Därför måste synergi mellan intern och extern utvärdering grundas i ömsesidigt förtroende, respekt, delade värderingar och ett gemensamt språk. Förtroende uppstår i en demokratisk dialog och dess atmosfär och kultur, vilket är mer än rätten att uttrycka sig och att bli lyssnad till. Dessutom handlar det mer om att lyssna än att tala. Det är viktigt att befullmäktiga ( empower ) andra och att befrämja rättvisa och integritet i utvärderingsprocesserna. Denna pågående dialog behöver en inneslutande kultur som sammanför människor för att rådslå, diskutera och utbyta idéer. Detta är ett positivt sätt att bygga en delad och gemensam grund för utvärdering. Utvärderingsresultaten från olika intressenter har ingen större legitimitet än någon annan. Uttalandena i denna deklaration skisserar villkoren för synergi och villkoren för utvärdering av hög kvalitet. Både interna och externa utvärderingar bidrar till säkrandet och utvecklingen av kvalitet. Vi anser emellertid att den bästa och kraftfullaste utvärderingen uppkommer från synergi mellan de båda. Genom att närma sig utvärdering på detta sätt gör det därför klart att intern och extern utvärdering leder till högre kvalitetsstandard. Detta icke-hierarkiska förhållningssätt såväl underlättar som stärker utvecklingen av synergi.