Luftvägsinfektioner Influensa VRI - pneumoni TBC Legionella Vattkoppor. Birgitta Perälä Hygiensjuksköterska maj 2013



Relevanta dokument
Influensa. Fredrik Idving

INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Hygienkonferens. Hösten 2016

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Mässling - hygienrekommendationer

Pandemi vad innebär r det?

Anne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella

Influensasäsongen snart här Vaccinationsstart den 9 november

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C.

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Det är viktigt för patientsäkerheten att nödvändig medicinsk vård och behandling inte försenas pga. influensa eller misstanke om influensa.

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Influensa A och B samt RS-virus

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av:

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Kan vi skydda oss mot influensa? Annika Linde Statsepidemiolog

Vattkoppor och bältros i samband med förlossning

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Behandling och förebyggande av influensa

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Legionella i vatten inom sjukhus

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Så kan vi minska spridning av

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)

Basala hygienrutiner

Influensa och vinterkräksjuka

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Multiresistenta bakterier

Legionella i vatten inom sjukhus

Upptaktsmöte inför influensasäsongen Per Hagstam Smittskydd Skåne

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Vårdhygien - basala kunskaper

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

VRE - hygienrekommendationer

Myter och sanning kring vårdhygien och influensa. Anders Johansson, överläkare Vårdhygien Västerbotten

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

A.1 Falldefinition enl SMI

Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Hygienkonferens hösten 2014

Andningsskydd vid luftburen smitta

Clostridium Difficile

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet

Personalskydd och smitta

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Basala hygienrutiner och smittvägar

MERS-CoV - Hantering av misstänkta fall vid Södra Älvsborgs Sjukhus

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

Legionellutbrott i. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Uppsala

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?

Multiresistenta bakterier

Känner du till vårdhygiens hemsida?

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Transkript:

Luftvägsinfektioner Influensa VRI - pneumoni TBC Legionella Vattkoppor Birgitta Perälä Hygiensjuksköterska maj 2013

Influensa Droppsmitta Indirekt och direkt kontaktsmitta Luftburen smitta måste beaktas, framför allt vid åtgärder med risk för aerosolbildning.

Den nya influensan A(H1N1) Upptäcktes i Mexiko i april 2009 Har gener från fågel-, svin- och humaninfluensa 16

Tidigare influensapandemier 1889-1891 Ryska snuvan Virus: A(H2). Hög sjuklighet (25%), men låg dödlighet. 1918-1920 Spanska sjukan Virus: A(H1). Uppskattningsvis 40 miljoner döda. Drabbade även unga vuxna. 1957 Asiaten Virus: A(H2). Hög sjuklighet (40-50% av världens invånare smittade), men låg dödlighet. Mest riskgrupper som drabbades. 1968 Hong Kong Virus: A(H3). Liknade Asiaten, men med något lägre sjuklighet. 2009 Svininfluensan - Virus: A(H1N1) Upptäcktes i Mexiko i april 2009

Smittsamhet Smittsamhet från dagen före till 1 dag efter feberfrihet som mest 7 dagar efter att symtomen brutit ut. Hos immunosupprimerade patienter kan generellt smittsamhetslängd inte anges.

Smittvägar Droppsmitta Små droppar vid hostning/nysning sprids 1-2 m från den som är sjuk Droppar kan falla ner och kontaminera t ex händer, föremål och utrustning Smitta via luftvägarnas slemhinnor sker genom att droppar inhaleras Luftburen smitta Riklig mängd av små droppar (aerosolbildning) som inhaleras t ex vid intubation, sugning av luftvägarna, ambulanstransport av hostande influensapatient

Influensa H7N9 fortsätter öka i Kina Antalet drabbade av influensa H7N9 i Kina är nu uppe i över 100 personer. 20 av dem har avlidit. Samtliga fall kommer från samma område i Kina. Ingen spridning mellan människor Världshälsoorganisationen (WHO) påpekar att det finns inga tecken på spridning mellan människor vilket krävs för att det ska utvecklas till en pandemi och spridas över världen. Undvik fåglar Det finns inga reserestriktioner när det gäller Kina men de som vistas där bör tänka på att undvika fågelmarknader och fågelkontakt.

Visste du att... - Vanlig säsongsinfluensa kan vara en dödlig sjukdom bland åldringar och personer med kroniska sjukdomar - Spanska sjukan, den pandemiska influensan som härjade 1918-1920, skördade fler dödsoffer än krigshandlingarna under första världskriget

21 1918 Spanska sjukan på Västmanlands regemente Foto: Ernst Blom

Vårdrelaterad pneumoni Vårdhygieniska aspekter och förebyggande åtgärder

Definition Vårdrelaterad pneumoni Debuterar tidigast 48 tim efter att pat kommit till vårdinrättning VAP (Ventilatorassocierad pneumoni) Respiratorvårdade patienter påtagligt ökad risk

Smittämnen och smittväg Smittämnen: bakterier, virus, svamp Smittvägar: Aerosol (dimma) i vilken kan finnas virus som patienten inandas Vatten förorenat med legionella Aspiration av sekret från övre luftvägarna eller från magsäcken

Riskfaktorer Exempel: Respiratorvård Sängläge Operation Neurologiska sjukdomar KOL Ventrikelsond

Förebyggande åtgärder med visad effekt Basala hygienrutiner Enkelrum för patienter med luftburen smitta Mobilisering Andningsgymnastik Smärtlindring Riktad utbildning av personal Nedskrivna rutiner vid vård av respiratorbehandlade patienter Infektionsregistrering

Forts. Förebyggande åtgärder med visad effekt God teknik vid sugning av sekret God följsamhet till lokala anvisningar vid andningsvård och hantering av andningsvårdsutrustning ( syrgasbefuktare, inhalationsutrustning) Följ rutinerna för respiratorvård som gäller byte av slang, mask, kopplingsstycken, filterbyte, tömning av fuktfällor osv.

Tuberkulos Vita pesten Lungsot Smittämne:Tuberkelbakterien Upptäcktes av Robert Koch 1882 Gav honom Nobelpriset 1905 R.K. framställde det första tuberkulinet 1890 Upptäckte att en s.c. Inj. gav lokal rodnad och svullnad hos tbc-sjuka men ej hos friska.

TBC i Sverige C:a 500 nya fall /år 2/3 av fallen har invandrarbakgrund C:a 60 % i yrkesverksam ålder (20-60år) 0-3 fall av personalsmitta/år. Främst vid intensivvård,obduktion, sjukgymnastik då smittsam tbc som diagnos varit okänd

Smittsamhet och smittspridning Öppen obehandlad direktpositiv tbc mest smittsam. Avtar efter insatt behandling Spridning ffa via sekretdroppar vid hosta Smittspridning i vården från patient till personal vid hosta, sugning av luftvägar, bronkoscopi, intubation, spolning av abscess, obduktion

Forts. Patienter med misstänkt eller smittsam tbc skall vårdas på enkelrum med stängd dörr Lokala skriftliga vårdrutiner skall följas vid hantering av tvätt, avfall, disk, städning, desinfektion osv Besök avgörs av ansvarig läkare

Förebyggande åtgärder Arbeta enligt Basala hygienrutiner Använd engångs andningsskydd med filtereffekt FFP3 vid patientnära vård och sugning, bronkoscopi, intubation. Gravid personal skall ej vårda patienter med smittsam tuberkulos Lokala rutiner skall följas om personal utsatts för smitta

Legionella Gramnegativ stav Utrustad med flageller Finns i jord och sötvatten Trivs vid + 20-45 C Förknippad med frilevande amöbor

Var trivs Legionella? Dåligt tempererat varmvatten Biofilm Gamla rörledningar Blindrör med stillastående vatten Duschslangar Kranmunstycken I stor byggkomplex t.ex. sjukhus, hotell mm.

Förekomst legionella Inhalation Aspiration Bubbelbad Tandläkarstolar Ej person till person smitta!

Ökad risk hos: Immunosupprimerade Transplanterade Hematologiska sjd Pat. med allvarlig njursvikt Hög ålder, män, rökare

Förebyggande åtgärd - dusch Kort, mörk slang Stril med stora hål (kraftigt flöde) Värmedesinfekteras eller byts en gång/år (landstingsservice) Tätare byten på avd med immunpåverkade (en gång/v.a.månad)

Förebyggande åtgärd - is Får ej beredas i ismaskin. Bereds i engångs plastpåsar för tillverkning av iskuber.

Förebyggande åtgärder Minska tillväxten genom: Kontroll av vattentemperatur. 50ºC vid tappstället Kontroll av vattenflödet. Spolning av tappställen som sällan används Borttagande av blindrör Regelbunden vattenkontroll gm odling Höga värden åtgärdas med hetvattenspolning

Luftburen smitta Vattkoppor

Luftburen smitta Vattkoppor Smittämne: Virus ( VZV- Varcella-zostervirus) Smittväg: Via luften. Droppar torkat till droppkärnor som sprids till luft Direkt / indirekt kontaktsmitta förekommer Inkubationstid: 13 21 dagar Smittsamheten mycket hög. 1-2 dygn före blåsdebut till dess blåsorna torkat in (5-6 dagar)

Riskavdelningar Barnavdelningar Förlossningsavdelning BB-avdelning Neonatalavdelning Avd med patienter med immunbrist

Förebyggande åtgärder vid vattkoppor Patienter skall vårdas på enkelrum med ventilerad sluss Tillämpa Basala hygienrutiner Vid direktkontakt med patient som har utslag/sår skall handskar och långärmad skyddsrock med mudd användas Säckar med tvätt och avfall tillsluts inne på vårdrummet

Forts. Spill torkas upp med alkoholbaserat rengöringsmedel Städa med rengöringsmedel och vatten Efter städning kan rummet tas i bruk direkt

Patienter som utsatts för smitta Den som vistats på samma avdelning som pat med vattkoppor betraktas som exponerad från 2 dagar före första blåsan och tills alla blåsor torkat in Läkare handlägger alltid vilka patienter som skall betraktas som exponerade och vilka som skall ges immunglobulin Icke immuna skrivs om möjligt hem inom 10 dagar

Personal och vattkoppor Personal som ej haft eller ej är säkra bör inte vistas i samma rum som patienter med vattkoppor Personal som är osäkra om de har skydd eller ej kan immuntestas. Personal som saknar immunitet och utsatts för smitta avstängs från arbete dag 10 från smittotillfället och tom dag 21 efter sista kontakt med den sjuka samt erbjuds vaccination Personal som insjuknar skall stanna hemma tills blåsorna torkat in