Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten är inte längre en självklarhet. Utan en stor utmaning för hela samhället. Men Sverige har goda förutsättningar att lyckas. Om vi börjar klimatanpassa nu.
Vilka klimateffekter ser vi på kort och lång sikt? Torka Värmeböljor Översvämningar Skred och ras Kemiska risker Biologiska risker Havsnivåhöjningar Saltvatteninträngning
Klimatförändringar Observerat RCP 4.5 och 8.5 RCP 8,5 1961-1990 2021-2050 2069-2098
Förändring av årsmedeltemperatur mellan RCP4.5 och 8.5 RCP 8.5 RCP 4.5 1960 2000 2050 2100 Observerade data
2100 (RCP 8.5 maxvärde 4.5) Skåne idag Medel Nu 2100 Års 7,2 ca 11,5 Vinter -0,6 ca 5 Sommar 15,2 > 20 Uppsala idag Medel Nu 2100 Års 5,3 ca 10 Vinter -4 ca 2 Sommar 15,4 > 20 Norrbotten idag Medel Nu 2100 Års -1,5 ca 4,5 Vinter -13,6 ca - 6 Sommar 10.9 ca 17
Årsnederbörd (2100 RCP 8.5) Norrbotten (660 mm) + 40% Uppsala (623 mm) + 30% Skåne (748 mm) + 25% Öland (450-550 mm) +15-20% Gotland (634 mm) ca + 25%
Dagens samhälle är anpassat och uppbyggt efter ett visst klimat. Med de klimatförändringar som är att vänta, ändras också förutsättningarna för hela vårt samhälle. Dricksvattenbrist eller kvalitetsbrister på dricksvatten är ett samhällsproblem som berör alla samhällskategorier
Handbok för klimatanpassning av dricksvatten ett nationellt samarbetsprojekt Treårigt samarbetsprojekt som finansieras av Regeringens 2:4 medel som delas ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB 17 myndigheter och företrädare för VA-sektorn Projektets övergripande syfte: att stödja kommunerna att säkerställa en dricksvattenförsörjning som klarar av kemiska och mikrobiologiska risker samt över- och underskott av råvattentillgången i ett förändrat klimat
Vilket stöd kan klimathandboken ge dricksvattenproducenterna? Sprida kunskap om följderna av den globala uppvärmningen Öka förståelsen för hur det förändrade klimatet påverkar dricksvattnet Sprida kunskap om etablerade metoder för att stärka hela dricksvattenkedjan Erbjuda praktiska verktyg Sprida exempel på klimatåtgärder
Ett praktiskt stöd steg för steg
Initiering och förankring 1. Skaffa stöd på hög nivå för att bedriva klimatanpassning inom vattenförsörjningen 2. Planera klimatanpassningsprocessen 3. Uppskatta personella och ekonomiska resurser som krävs och identifiera potentiella finansieringskällor på lång sikt 4. Kommunicera och öka medvetenheten (både internt och externt)
Systemanalys 1. Vattenkapacitet och vattenbehov 2. Markförhållanden 3. Vattennivåer 4. Vattenkvalitet och vattentemperatur 5. Påverkanskällor och vattenskydd 6. Utformning av tekniskt vattenförsörjningssystem 7. Drifterfarenheter
Klimatanalys Val av RCP:er, val tidsperioder 1. Temperatur 2. Nederbörd, vattentillgång och flöden 3. Havsnivå
Riskanalys
Riskanalys Konsekvens Sannolikhet Liten (K1) Medelstor (K2) Stor (K3) Mycket stor (K4) Mycket stor (S4) Stor (S3) Medelstor (S2) Liten (S1) grön röd röd svart grön gul röd svart grön gul röd röd grön gul gul röd
Primär klimateffekt Sekundär klimateffekt Oönskade klimathändelser Vattentäkt Algblomning Varmt vatten Mikrobiologisk förorening Skiktbildning Vattentemperatur Vattenverk (inkl. råvattenbrunnar) Kemisk förändring som leder till sämre avskiljning i kemisk fällning Distribution (inkl. råvattenledningar) Mikrobiologisk tillväxt i ledningsnät Korrosionsprocesser påskyndas Isbildning på intagsgaller Fler rörbrott
Primär klimateffekt Sekundär klimateffekt Oönskade klimathändelser Vattentäkt Vattenbrist Kemisk förorening Mikrobiologisk förorening Förorening p.g.a. brand Värmebölja Vattenverk (inkl. råvattenbrunnar) Brand som leder till försämrad funktionalitet Brand som leder till störning på kraftförsörjning Distribution (inkl. råvattenledningar) Brand som leder till försämrad funktionalitet Brand som leder till störning på kraftförsörjning Mikrobiologisk tillväxt i ledningsnät
Primär klimateffekt Sekundär klimateffekt Oönskade klimathändelser Vattentäkt Kemisk förorening Mikrobiologisk förorening Ras och skred som leder till kemisk förorening Översvämningar/ skyfall Vattenverk (inkl. råvattenbrunnar) Fysisk påverkan på anläggningsdelar Erosion som leder till fysisk påverkan Störning på kraftförsörjning Brand p.g.a. åska Distribution (inkl. råvattenledningar) Fysisk påverkan på anläggningsdelar (Ledningsbrott) Erosion som leder till fysisk påverkan Störning på kraftförsörjning Trycklöshet- inträngande av ovidkommande vatten Bräddning av avloppspumpstationer och ledningsnät Brand p.g.a. åska
Primär klimateffekt Sekundär klimateffekt Oönskade klimathändelser Minskad avrinning Vattentäkt Vattenbrist Mikrobiologisk förorening Ökad avrinning Vattentäkt Brunifiering Kemisk förorening Mikrobiologisk förorening
Vattentäkt Översvämningar Vattenverk (inkl. råvattenbrunnar) Havsnivå Distribution (inkl. råvattenledningar) Vattentäkt Höjda vattennivåer Vattenverk (inkl. råvattenbrunnar) Distribution
Exempel på sammanslagning till en sammanfattande tabell för hela vattenförsörjningssystemet Vattentäkt Hela vattenförsörjningssystemet Vattenverk Distribution
Åtgärdsanalys 1. Identifiering av vilka risker som ska åtgärdas 2. Definiering av målfunktioner och åtgärdsalternativ 3. Prioritering av åtgärdsalternativ 4. Beslut om åtgärder
Anpassningsplan 1. Prioritering av beslutade klimatanpassningsåtgärder 2. Översyn av befintliga planer samt behov av tillstånd 3. Implementering i planer 4. Ansvarsfördelning samt tids- och budgetplanering 5. Genomförande av åtgärder 6. Uppföljning och uppdatering av utförda klimatåtgärder
Medverkande i projektet Boverket Folkhälsomyndigheten Göteborg Kretslopp och Vatten Havs och Vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedelsverket Länsstyrelsen MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap SGU, Sveriges geologiska undersökning SKL, Sveriges kommuner och landsting SMHI Svenskt Vatten Sydvatten Uppsala Vatten VA Syd Vattenmyndigheterna Ystad-Österlenregionens miljöförbund