1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal

Relevanta dokument
För att räkna upp, numrera, räkna antal och jämföra används ofta naturliga tal. Med vår vanliga decimalnotation (basen 10) skrivs dessa

Algebraiska räkningar

Ekvationer och olikheter

Matematik för sjöingenjörsprogrammet

Moment 1.15, 2.1, 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3. Polynomekvationer. p 2 (x) = x 7 +1.

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

Utdrag ur Sommarmatte

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Algebra och rationella uttryck

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Polynomekvationer (Algebraiska ekvationer)

Uppföljning av diagnostiskt prov HT-2016

Sidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L.

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0

Talmängder N = {0,1,2,3,...} C = {a+bi : a,b R}

Föreläsning 1. Kursinformation All viktig information om kursen ska kunna läsas på kursens hemsida

Andragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7

Avsnitt 1, introduktion.

Ekvationer och system av ekvationer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Föreläsning 3: Ekvationer och olikheter

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

Ekvationslösning genom substitution, rotekvationer

MA2047 Algebra och diskret matematik

Sommarmatte. Matematiska Vetenskaper. 2 juni 2008

Avsnitt 3, introduktion.

Lösandet av ekvationer utgör ett centralt område inom matematiken, kanske främst den tillämpade.

Sidor i boken , , 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Förberedelser inför lektion 1 (första övningen läsvecka 1) Lektion 1 (första övningen läsvecka 1)

Sidor i boken

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

TATM79: Föreläsning 3 Komplexa tal

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH

Repetition kapitel 1, 2, 5 inför prov 2 Ma2 NA17 vt18

Lektionsanteckningar. för kursen Matematik I:1

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer

När vi blickar tillbaka på föregående del av kursen påminns vi av en del moment som man aldrig får tappa bort. x 2 x 1 +2 = 1. x 1

Komplexa tal: Begrepp och definitioner

Förberedande kurs i matematik

Dockvetviattimånga situationer räcker inte de naturliga talen. För att kunna hantera negativa tal har de hela talen definierats:

Gamla tentemensuppgifter

Studieplanering till Kurs 2b Grön lärobok

vux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1

Repetitionskurs i. elementär algebra, matematik. för DAI1 och EI1 ht 2014

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0

Sommarmatte. Matematiska Vetenskaper. 15 mars 2009

ger rötterna till ekvationen x 2 + px + q = 0.

Här studera speciellt rationella funktioner, dvs kvoter av polynom, ex:.

1. Ange samtliga uppsättningar av heltal x, y, z som uppfyller båda ekvationerna. x + 2y + 24z = 13 och x 11y + 17z = 8.

POLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER

x2 6x x2 6x + 14 x (x2 2x + 4)

Upphämtningskurs i matematik

Fler uppgifter på andragradsfunktioner

BASPROBLEM I ENDIMENSIONELL ANALYS 1 Jan Gustavsson

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

Planering för matematik 2a OBS: Provdatumen är endast förslag, kontakta läraren innan du kommer och vill ha prov

Euklides algoritm för polynom

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

FÖRBEREDANDE KURS I MATEMATIK 1

f(x) = x 2 g(x) = x3 100

4 Fler deriveringsregler

f(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100

Kvalificeringstävling den 30 september 2008

A1:an Repetition. Philip Larsson. 6 april Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är

Avd. Matematik VT z = 2 (1 + 3i) = 2 + 6i, z + w = (1 + 3i) + (1 + i) = i + i = 2 + 4i.

Matematiska uppgifter

vilket är intervallet (0, ).

Matematik 4 Kap 4 Komplexa tal

Vektorn w definieras som. 3. Lös ekvationssystemet algebraiskt: (2p) 4. Förenkla uttrycket så långt det går. (2p)

= ( 1) ( 1) = 4 0.

Formelhantering Formeln v = s t

Block 1 - Mängder och tal

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Algebra, kvadreringsregler och konjugatregeln

Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

Allmänna Tredjegradsekvationen - version 1.4.0

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Konsten att lösa icke-linjära ekvationssystem

Block 1 - Mängder och tal

Lösningar till udda övningsuppgifter

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

Lösa ekvationer på olika sätt

Sidor i boken KB 6, 66

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Ö , Ö1.25, Ö1.55, Ö1.59

Uppgiftshäfte Matteproppen

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 2

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Integralkalkyl, Föreläsning 4

Matematik för naturvetare

ANDREAS REJBRAND NV1A Matematik Linjära ekvationssystem

Dagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner.

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I Ö5.1b, Ö5.2b, Ö5.3b, Ö5.6, Ö5.7, Ö5.11a

Transkript:

Omstuvat utdrag ur R Pettersson: Förberedande kurs i matematik Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal För reella tal gäller som bekant bl.a. följande räkneregler: (a + b) + c = a + (b + c) (associativitet) (ab)c = a(bc) (associativitet) a + b = b + a (kommutativitet) ab = ba (kommutativitet) 0 + a = a (identitet) a = a (identitet) a(b + c) = (ab) + (ac) = ab + ac (distributivitet), varav (a + b)(c + d) = ac + ad + bc + bd För räkning med tecken har man också att: ab = 0 precis när något av a eller b är 0. ( ) a = a ( a) b = a ( b) = ab ( a)( b) = ab (a + b) = a b (a b) = a + b = b a. Potenser med naturligt tal n i exponenten definieras enligt: a 0 = (för a 0) a = a a = a a a n = a a a }} n stycken Definitionen och ab = ba ger potenslagarna: a m a n = a m+n (a n ) m = a n m (ab) n = a n b n. Eftersom ( ) =, gäller att ( a) = a, ( a) = a, ( a) 3 = a 3 och allmänt ( a) n a n om n är jämnt = a n om n är udda. Exempel: Med räknereglerna ovan kan man förenkla en del algebraiska uttryck: a) 0m 9y + 5y + 7m + 4y m = (0 + 7 )m + ( 9 + 5 + 4)y = 6m + 0 y = 6m b) m [a b (c m)] = m [a b c + m] = m a + b + c m = b + c a c) 3abc a 3 bc ( 4b ) = 3 ( 4) a a 3 b b b c c = a 4 b 4 c 3 d) (3x y 3 z) 4 = 3 4 (x ) 4 (y 3 ) 4 z 4 = 8 x 8 y z 4 e) (x + 3)(4x 6x + 9) = x 4x + x ( 6x) + x 9 + 3 4x + 3 ( 6x) + 3 9 = = 8x 3 x + 8x + x 8x + 7 = 8x 3 + 7 Ö. Förenkla (a) 0t 4u + 7v t 8v + 4u 8v u (b) 70a + 0c + 33x + c x 8a 40a 9c + 4x

Ö. Förenkla (a) m + p (m + p r) (b) 3c (a + c 5b) (b a) (c) 7a b [(3a c) (b 3c)] Ö3. Beräkna (a) 5 (b) 5 (c) ( 3) 4 (d) ( 4) 3 (e) 00 (f) 00 (g) 3 0 (h) ( 3) 0 Ö4. Förenkla (a) xz 7 0xz (b) a b 4 c ( 3ac ) 9abc (c) p qr pq 7 s ( 7qr 3 ) Ö5. Förenkla (a) (3x y) 3 (b) (4ab c 3 ) ( a b) 3 (c) (a ) p (a p b 3p ) b p Ö6. Omforma (genom att multiplicera ihop parenteserna) (a) (x y)(x + y) (b) (x y)(x + y)(x y) (c) (a + x)(a 4 a 3 x + a x ax 3 + x 4 ) (d) (x x + 3)( 3x x ) Följande viktiga formler bör man kunna utantill: kvadreringsreglerna: kuberingsreglerna: (a + b) = a + ab + b (a b) = a ab + b = (b a) (a + b) 3 = a 3 + 3a b + 3ab + b 3 (a b) 3 = a 3 3a b + 3ab b 3 konjugatregeln: a b = (a + b)(a b) = (a b)(a + b) faktoruppdelningarna: a 3 b 3 = (a b)(a + ab + b ) a 3 + b 3 = (a + b)(a ab + b ) Att skriva om ett uttryck som en produkt av andra uttryck kallas att faktorisera det ursprungliga uttrycket, eller att dela upp det i faktorer. Samtliga formler ovan handlar (åt ena hållet) om faktorisering. Uttrycket a + b (liksom a + ab + b och a ab + b ) kan inte faktoriseras (med reella tal). I matematik skiljer man på å ena sidan formler (eller identiteter eller likheter) och å andra sidan ekvationer. Båda innehåller ett vänster- och ett högerled skilda åt av ett likhetstecken. När det är frågan om en ekvation är vänstra och högra leden inte lika för alla värden på de ingående bokstäverna (variablerna). Det är en uppgift att ta reda på för vilka värden på variablerna leden blir lika. I en formel är däremot de båda leden lika för alla värden på de ingående variablerna. Vid omskrivningar av uttryck är det identiteter som används. En generalisering av formeln för a 3 b 3 är allmänna konjugatregeln: a n b n = (a b)(a n + a n b + a n 3 b + + a b n + b n ). Man ser att detta stämmer genom att multiplicera ihop parenteserna i högra ledet.

Exempel: a) (3a + 4b) = (kvadreringsregeln) = (3a ) + 3a 4b + (4b) = 9a + 4ab + 6b b) (3 + x )(x 3) = (x + 3)(x 3) = (konjugatregeln) = (x ) 3 = x 4 9 c) (x y) 3 = (kuberingsregeln) = x 3 3 x y + 3 x (y) (y) 3 = = x 3 6x y + xy 8y 3 d) Faktoruppdelning: 4x 9a 4 = (x) (3a ) = (konjugatregeln) = = (x + 3a )(x 3a ) e) Faktoruppdelning: x 4 x 5 8x 3 = (alla gemensamma faktorer brytes ut) = = x 3 (6x x 9) = x 3 (x 6x + 9) = x 3 (x 3) f) Faktoruppdelning: x 4 + 8xy 6 = x (x 3 + 8y 6 ) = x [x 3 + (y ) 3 ] = = (enligt formeln för a 3 + b 3 ) = x (x + y )[x x y + (y ) ] = = x (x + y )(x xy + 4y 4 ) Ö7. Utveckla (a) (3a 4b) (b) (a 3 + b ) (c) (m 4 + 4) + (m 4 4) Ö8. Förenkla (a) (6 x)(x + 6) (b) (a + y)(a y) (c) (x 3 + 3)(x 3 3)(x 6 + 9) Ö9. Utveckla (a) (y + 3x) 3 (b) (3x + y ) 3 (c) (x 4 6x) 3 Ö0. Uppdela i faktorer (a) x a 4 (b) 9x 4 5x (c) 8x + 8 + x (d) x 4 y + 4x y 3 4x 3 y (e) x 4 x (f) 3a 3 + 8b 3 (g) x x 6 (h) 54x y 7 6x 5 y Koefficienterna i utvecklingen av (a + b) n kan bestämmas med hjälp av Pascals triangel: n = 0 3 4 5... 3 3 4 6 4 5 0 0 5 o.s.v. Ett tal i triangeln fås genom addition av de två tal, som står närmast snett ovanför. 3

Exempel: a) (a + b) 4 = a 4 + 4a 3 b + 6a b + 4ab 3 + b 4 b) (a b) 4 = a 4 4a 3 b + 6a b 4ab 3 + b 4 c) (a + b) 6 = a 6 + 6a 5 b + 5a 4 b + 0a 3 b 3 + 5a b 4 + 6ab 5 + b 6 Ö4. Utveckla (a) (x ) 5 (b) ( y) 7 (c) (x + a ) 5 (d) (xy 3z) 6 Bråkräkning Med bråket x = a/b = a : b menas det (reella) tal, som satisfierar ekvationen b x = a, om b 0. För bråkräkning gäller bl.a. följande regler: (förkortning och förlängning) c a c b = a b = a c b c (när c 0) (multiplikation) a b c = ab c, a b c = ac b, a b c d = ac bd, (division; dubbelbråk) a/b c/d = a b : c d = a b d c (addition och subtraktion) Från detta följer a c + b c = a + b, c a c b c = a b c a b ± c d = a d b d ± b c ad ± bc = b d bd OBS: a + b är inte alltid lika med a + a + c. Inte heller är b b + c i allmänhet a b. Det är ett vanligt fel att tro motsatsen. Om t.ex. a = b =, så är nämligen a + b = medan a + b =. Potenser med negativa heltal som exponenter definieras: a = a, a = a,..., a n = a n, a m a n = am n = a n m varav följer 4

Exempel: a) a b = a ( a) ( ) = b b ( ) och a b c = a (b c) = = a b, varav följer att a b c a c b = (a b) c = a + b c = b a c b) 30x4 y 7 3 5 x4 5x3 = = xy0 3 y0 7 y 3 =, 5 x3 y 3 c) (förenkla) x y xy x = x y x(y x) = y x x(y x) = x d) (förenkla) ( a b + b a + ) : ( b b ) (a + b + ab) = a : (a b ) ab a = b = (a + b + ab) a b ab (a b ) = (a + b) a (a + b)a = (a + b)(a b) a b 5 e) (förenkla) x 3x + 3x + = (faktoruppdela nämnarna) = x 5 = (x ) 3x 3x + = (minsta gemensamma nämnare är (x + )(x ) 3 x (x+)(x )) = = (5x + 5x) (x ) (8x + 6x) 3 x(x + )(x ) 5 3x(x + ) (x + )(x ) (x ) 3x(x + ) 3x (x + )(x ) = 5x + 9x + 6x(x ) (3x + ) 3x (x + )(x ) 3x = = 5x 9x 6(x 3 x) Ö5. Beräkna (a) 4 ( 3 ) 6 Ö6. Beräkna (b) ( + ) ( : 3 4 ) 3 (a) (b) ( 3) 3 (c) 5 Ö7. Skriv som potenser av (a) /64 (b) 6 3 / 0 (c) 8 3 /3 5 Ö8. Förenkla 6a 7 b 3 c (a) 6ab 3 c 3 (d) (b) x y + 0xy 8x y 4xy 3x n y p 36x n+ y p (c) ay + y ay Ö9. Förenkla (a) (a + b)/(b a ) (b) (x 4x 4 )/(4x 4x + ) (c) (x y) 3 /(y x) 5 (d) (b 8 9)/(b 8 6b 4 + 9) (e) (a 3 b 3 )/(b a) (f) (a 3 + )/(a a + a 3 ) (g) (x 4 6)/((x + )(x 3 8)) Ö0. Förkorta (om möjligt) (a) (a 3 + b 3 )/(a + b) (b) (a 4 b 4 )/(a b) (c) (a 4 + b 4 )/(a + b) (d) (a 5 b 5 )/(b a) 5

Ö. Förenkla (a) ( x y y ) ( : x x + ) y (b) ( ) ( ) / + x 4 x 3 (c) [x + y x y x y ] [x + y : x + y x y + x y ] x + y (d) [/a /b b a + b/a + ] [a + 4b ] : a/b ab Ö. Skriv som ett bråk (på så enkel form som möjligt) (a) x 3 + x + 3 (b) + x x + x 4x (d) x 3 8 + x 8 + 8 4x (c) x + x + x 3 Absolutbelopp Definition: x = x om x 0 x om x < 0 OBS: x 0 för alla x. Av definitionen följer att x a = x a när (x a) 0, d.v.s. när x a (x a) = a x när (x a) < 0, d.v.s. när x < a Geometriskt kan x a uppfattas som (avståndet) mellan punkterna x och a på tallinjen: a x = a x x a x = x a a a x OBS: och x a = a x x a = b precis när x a = ±b Olikheten x a b kan skrivas utan beloppstecken: b x a b, d.v.s. a b x a + b, (om b 0). 6

Graferna till y = x resp. y = x a är: x x a a Exempel: a) Enligt definitionen är 3 = ( 3) = +3, ty x = 3 < 0. b) Ekvationen x + = 5 kan skrivas x ( ) = 5. Med avståndsbetraktelse fås att lösningarna till ekvationen är (x = 3 och x = 7). 5 5 7 3 c) Olikheten x + < 3 kan skrivas 3 < x + < 3, d.v.s. 4 < x <. Exempel: Lös ekvationen x 3 + x + = 5. Lösning: Vi har x 3 = och x + = x 3 när x 3 (x 3) när x < 3 x + när x + 0, d.v.s. x / (x + ) när x < / Vi måste alltså studera 3 olika fall: Fall : När x 3 fås ekvationen (x 3) + (x + ) = 5, d.v.s. 3x = 7, som ger x = 7/3. Men 7/3 < 3, d.v.s. 7/3 ligger inte i det rätta intervallet, så x = 7/3 är inte en lösning till den givna ekvationen. Fall : När / x > 3 fås ekvationen (x 3) + (x + ) = 5, som ger x =. x = ligger i intervallet / x < 3 och är alltså en lösning. (Pröva genom insättning i den givna ekvationen!) Fall 3: När x < / fås (x 3) (x + ) = 5, som ger x =. Eftersom x = ligger i rätt intervall är det en lösning. Svar: Ekvationen x 3 + x + = 5 har lösningarna x = och x =. 7

Tillägg (till exemplet ovan): Om vi vill rita grafen till y = x 3 + x +, så skriver vi (x 3) + (x + ) = 3x när x 3 y = (x 3) + (x + ) = x + 4 när / x < 3 (x 3) (x + ) = 3x + när x < / Man ser av grafen för y = x 3 + x +, att t.ex. ekvationen x 3 + x + = saknar lösning. Ö7. Bestäm (a) 7 (b) 7 (c) 0 Ö8. Lös ekvationerna (a) x + = (b) 3 x = 7, 5 (c) x + 4 = 0 (d) 3 x = 5 (e) x = Ö9. Bestäm (utan beloppstecken) de x, som satisfierar (a) x (b) x + 3 < 5 (c) < x 3 (d) x + 0 Ö30. Lös ekvationerna (a) x + x + = 4 (b) x + x + = 3 (c) x 5 + 3 x + 5 = 0 (d) x 5 + 3 x + 5 = 0 4 Kvadratrötter Vi observera först att x = x x 0 för alla (reella) tal x för, om t.ex. x = t < 0, så är x = ( t) = ( ) t = +t > 0, ty t = x > 0. Alltså har ekvationen x = b (reella) lösningar bara om b 0. Definition: Med b, där b 0, menas det icke-negativa, reella tal, vars kvadrat är b, d.v.s. ( b) = b, om b 0. OBS: b > 0 när b > 0. 8

Anmärkning. Tal som är > 0 kallas positiva medan de som är < 0 kallas negativa. Talet 0 är allstå varken positivt eller negativt. De tal som är 0 är alltså de tal som inte är negativa och de kallas därför för icke-negativa. Tal som är 0 är de tal som inte är positiva och de kallas därför för icke-positiva. I ärlighetens namn ska medges att inte minst professionella matematiker struntar i distinktionen mellan positivt tal och icke-negativt tal; med positivt tal avses ofta icke-negativt tal. Exempelvis är 9 = 3. När b > 0 har ekvationen x = b (två) olika reella lösningar (rötter): x = b och x = b för x = ( b) = b (enligt definition), men också x = ( b) = ( ) ( b) = ( b) = b. Man skriver x = b x, = ± b (när b 0). (När b = 0 är x = x = 0 en dubbelrot.) Exempelvis har ekvationen x = 9 lösningarna x, = ± 9 = ±3, d.v.s. x = 3 och x = 3. Från definitionen av b följer bl.a. följande räkneregler: ) a = a för alla reella a, d.v.s. a = a om a 0 och a = a om a < 0, ) a b = ab och a/ b = a/b, för a och b > 0. En viktig tillämpning av reglerna och är 3) a b = a b för b 0, alla a Ett bråk med rotuttryck i nämnaren kan omformas med reglerna 4 eller 5: 4) a = a a, för a = a a a = a a ( a) = a, 5) a b = a + b a b och a b = a + b. a b Reglerna 5) kallas förlängning med konjugerat uttryck; ( a b) är det konjugerade uttrycket till ( a + b) och vice versa. Man bör inte lära sig 4) och 5) utantill, men man ska veta att en lämplig förlängning kan få bort ett rotuttryck ur nämnaren. T.ex. är första delen av 5) a + b = a b ( a + b)( a b) = = (konjugatregeln) = a b a b ( a) ( b) = a b när a b, a och b > 0. 9

OBS: I allmänhet är a + b a+ b, (alltför vanligt fel att tro motsatsen). Om t.ex. a = b = ger a + b = medan a + b =. På samma sätt är i allmänhet a b a b. Exempel: a) Ekvationen 4x 3 = 0, d.v.s. x = 3/4 har lösningarna x, = ± 3/4 = ± 3/ b) (skriv med heltalsnämnare): 5 + = [multiplicera med konjugatuttrycket] = 6 5 6 = (5 + 6)(5 6) = 5 6 5 ( 6) = 5 6 5 6 = 5 6 9 Exempel: a) ( 3) = 3 = 3 b) 7 + 4 3 = ( + 3) = + 3 = + 3 c) För a > 0, b > 0 är a b = a b d) För a < 0, b > 0 är a b = ( a) b = ( a) b = a b b e) För a > 0, b > 0 är a a = a b a = ab b f) För a < 0, b < 0 är a a = ( a) b a = ( a) b a = a b a = ab 3 x g) (förenkla): = x 3 (x 3) = x 3 x 3 x 3 = x 3 för x > 3. OBS: x 3 är definierat för x 3 0, d.v.s. x 3, men / x 3 endast för x > 3]. x h) x + x = x 3 x ( + x) = x x + x = x x + x = / + x för x > 0 / + x för < x < 0. OBS: Var uppmärksam på tecknet vid inmultiplicering i och utbrytning ur rotuttryck!!! Ö3. Förenkla (a) 0, 49 (b) 90000 (c) 6 75 (d) 0/ 5 (e) (h) 3 (f) 4 + 8 + 6 3 + 64 (g) + 5 6 6 7 Ö3. Lös ekvationen (a) x 5 = 0 (b) 5 x = 0 (c) 9x 4 = 0 (d) 6 6x = 0 (e) x = 0 Ö33. Skriv med heltalsnämnare (a) / 6 (b) 3/ (c) /( 3 + ) (d) /( 3) (e) /( 5) (f) ( 6 3)/( 6 + 3) Ö34. Förenkla (och ange definitionsmängd): (a) ( x) /x x + 4x + 4 (b) x/ x (c) (d) (x 9x)/ 9 x (e) x/ x 3 x (f) x 3 + x /x 0

5 Komplexa tal Ekvationen x = b saknar reella lösningar, om b < 0. Däremot har den imaginära (d.v.s. ickereella) lösningar. Sätt b = c: Ekvationen x = c har för c > 0 två olika rent imaginära lösningar x = i c och x = i c, där i =, d.v.s x = c precis när x, = ±i c, om c > 0. Man kan också (något oegentligt) skriva: x = c precis när x, = ± c = ±i c, om c > 0. Exempel: x + = 0, d.v.s x = ger x, = ± = ±i = ±i 3 Ö35. Lös ekvationerna (a) x = 4 (b) 3 + 5x = 0 (c) 9 + x = 0 (d) 9 x = 0 (e) (x ) = 9 (f) (x + ) + 4 = 0 (g) x 4 = 6 (sätt x = z) Ett komplext tal kan skrivas på formen u + i v, där u och v är reella tal och i är den imaginära enheten, som satisfierar ekvationen: i =. Talet u + i v är reellt om v = 0, imaginärt om v 0 och rent imaginärt om u = 0, v 0. Räknereglerna för reella tal gäller också för komplexa tal, (med tillägget: i = ). Exempel: 3 + 4i = 3 4i 3 4i = [konjugatregeln] = (3 + 4i)(3 4i) 3 (4i) = = 3 4i 9 6i = 3 4i 9 + 6 = 3 4i = 3 5 5 i 4 5 Ö36. Skriv på formen u + iv (a) (3 + i) ( 4i) (b) (3 + i)( 4i) (c) (3 4i) (d) /( + i) (e) /( 4i) (f) (3 + i)/( 4i) (g) /(3 + i) + /( 4i) 6 Polynom och rationella uttryck Med polynom (i x) menas uttryck av formen p(x) = a n x n + a n x n + + a x + a 0 där a n, a n,..., a och a 0 kallas koefficienter för x n, x n,..., x resp. x 0 (= ). Om a n 0 så säges p(x) vara av graden n.

Exempel: Kvadratkomplettering (i andragradspolynom) x 6x + = x x 3 + = x x 3 + 3 3 + = (kvadreringsregeln) = = (x 3) 9 + = (x 3) +. (Om man sätter x 3 = t, så fås ett uttryck t + utan t-term, dvs utan förstagradsterm). Exempel: Bestäm största värdet av f(x) = x x. Lösning: f(x) = x x = (bryt ut koefficienten för x ) = (x 6x + ) = = (kvadratkomplettera) = [(x 3) + ] = (x 3) 4. Eftersom (x 3) 0 för alla reella x, så antar f(x) = (x 3) 4 sitt största värde 4 när x = 3. Ö. Kvadratkomplettera (a) x + 4x + (b) 4x 36x + 00 (c) 3 x x Ö. Bestäm minsta värdet av (a) x + x (b) 3x x + (c) x 4 8x + (d) x 4 + 8x + Ö3. Bestäm största värdet av (a) 7 x + 4x (b) x + 5x Ett rationellt tal är ett tal som kan skrivas på formen p, där p och q är q heltal och q 0. Ett rationellt uttryck (i x) är ett uttryck som kan skrivas på formen p(x), där p(x) och q(x) är polynom och q(x) 0, d.v.s. q(x) ej är identiskt q(x) noll. Om gradtalet för p(x) är större än eller lika med gradtalet för q(x), kan p(x) divideras med q(x), så att p(x) r(x) = k(x) + (d.v.s. p(x) = k(x)q(x) + r(x)), där r(x) har lägre q(x) q(x) grad än q(x) (eller är 0). k(x) kallas kvot(polynom) och r(x) rest(polynom). Exempel: Dividera x3 3x + 8x + x x + 3 så långt som möjligt. Lösning: x + ( = k(x)) (q(x) =)x x + 3 x 3 3x + 8x + ( = p(x)) (x 3 4x + 6x) x + x + (x x + 3) 4x ( = r(x))

vilket ger x 3 3x + 8x + x x + 3 = x + + 4x x x + 3 Ö4. Utför följande divisioner: (a) (d) x 4 x (b) x 4 + x x 4 x 4 + x 3 7x x + 6 x + 4x + 3 (e) (c) x 3 + 8x 7x + 4 x + 5x 3 x 3 3x + 8x + x + (f) 3x 4 x 3 x x 3x x 7 Ekvationer av grad två En ekvation av grad två ax +bx+c = 0 kan, då a 0, skrivas på normalform: x + b a x+ c = 0. En a andragradsekvation på normalform, x + px + q = 0, kan lösas genom kvadratkomplettering: x + p x + ( p) (p) ( p) (p) + q = 0, d.v.s. x + = q, varför x + p ( = ± p) q. Andragradsekvationen x + px + q = 0 har lösningarna x, = p ( ± p) q. Dessa lösningar x och x är ) reella och olika, om ( p) q > 0, ) reella och lika, om ( p) q = 0, 3) imaginära och olika, om ( p) q < 0. OBS: Ekvationen x + px = 0, för q = 0, har lösningen x = 0 (och x = p). Exempel: a) Ekvationen x + 6x + 5 = 0 har lösningarna x, = 3 ± ( 3) 5 = 3 ± 9 5 = 3 ± 4 = 3 ± d.v.s. x = 3 + = och x = 3 = 5 b) Ekvationen 6 + 3x 4x = 0 kan skrivas x 3 4 x 3 = 0, som har lösningarna x, = 3 ( 8 ± 3) 3 + 8 = 3 9 8 ± 64 + 3 = 3 9 + 96 8 ± = 3 64 8 ± 8 05, d.v.s x = (3 + 05)/8 och x = (3 05)/8. c) Ekvationen x + 6 = 4x kan skrivas x 4x + 6 = 0 med lösning x, = ± 4 6 = ± = ± i d.v.s. x = + i och x = i 3

Ö37. Lös ekvationerna (a) x + 3x 4 = 0 (b) 3 + x x = 0 (c) x = 3 + x (d) 3x + 7x = 0 (e) 4x + 9 = x (f) 5x + 3x = Ö38. Lös ekvationerna (a) x + x + = 0 (b) 5x + 3x + = 0 (c) 3x + = 3x Ö39. Lös ekvationerna (a) x + 3 = 4 x, (multiplicera med x) (b) x + 9x = (c) 3 + x = x Ö40. Lös i följande ekvationer ut y uttryckt i x: (a) 3y + 5xy = x (b) y + 3xy 0x + y + 5x = 0 (c) y x 3xy + 3x + y = 0 (d) x + 5y + xy = 8y 3 Om ekvationen x +px+q = 0 har lösningarna x och x, så kan polynomet x + px + q faktoriseras: x + px + q = (x x )(x x ). Anmärkning. Om (p/) q < 0, så är x och x icke-reella, och i så fall kan x + px + q ej faktoruppdelas med reella tal. (Däremot kan x + px + q alltid faktoruppdelas med komplexa tal). Av likheten x + px + q = (x x )(x x ) = x x x x x x + x x = = x (x + x )x + x x fås följande samband mellan lösningar och koefficienter till en andragradsekvation: om x och x är lösningarna till x + px + q = 0 så gäller att x + x = p och x x = +q. Exempel: Faktorisera x 3x. Lösning: x 3x = [bryt ut koefficienten för x ] = ( 3) (x + 3 x 3). Lös först ekvationen x + 3 x 3 = 0. Man får x = /3 och x = (visa detta!). Då är x 3x = ( 3) (x 3) (x + ) en faktorisering. Den kan även skrivas ( 3x)(x + ). Ö4. Faktorisera (med reella tal) (a) x + x 6 (b) 8 6x x (c) x x (d) x + x + Ö4. Ange ett polynom av grad två med nollställena (a) och 5 (b) och 3 (d) + i och i (c) + 5 och 5 4

Ö43. Härled sambanden mellan nollställen och koefficienter utgående från formeln x, = p/ ± (p/) q. En ekvation av grad fyra, som saknar x och x 3 -termer, ax 4 +bx +c = 0, kan med (substitutionen x = z) överföras till en ekvation av grad två (för z), az + bz + c = 0. Om denna ekvation av grad har lösningarna z och z, så har den ursprungliga ekvationen (av grad fyra) lösningarna x, = ± z och x 3, 4 = ± z, ty x = z. Exempel: x 4 0x + 64 = 0. Sätt x = z. Då fås z 0z + 64 = 0 med lösningar z, = 0 ± 00 64 = 0 ± 6, d.v.s. z = 6 och z = 4. x = z = 6 ger x, = ± 6 = ±4 och x = z = 4 ger x 3,4 = ± 4 = ±, d.v.s. lösningarna till x 4 0x + 64 = 0 är 4, 4, och. OBS: En ekvation av grad fyra har alltid fyra lösningar, (som kan vara olika eller lika). Ö44. Lös ekvationen (a) x 4 7x + = 0 (b) 5 74x + x 4 = 0 (c) x 4 x = 0 (d) 4x = 7 + x 4 (e) 6x 4 = 7x + 3 Anmärkning. Flera olika typer av ekvationer (t.ex. rot-, exponential- och trigonometriska) kan i vissa fall med lämpliga substitutioner överföras till ekvationer av grad två. Ö45. Lös ekvationerna (a) x 3 x+ + 8 = 0, (sätt x = z) (b) 3 x = 4 3 x, (sätt 3 x = z) (c) x + 6 x =, (sätt x = z). 8 Faktorsatsen. Ekvationer av gradtal större än två. Faktorsatsen: Om p(x) är ett polynom i x och p(x ) = 0, d.v.s. om x är en lösning till polynomekvationen p(x) = 0, så är (x x ) en faktor i p(x), d.v.s. p(x) = (x x ) q(x), där q(x) är ett polynom med en enhet lägre gradtal än p(x). En lösning till p(x) = 0 kallas ett nollställe till polynomet p(x). 5

Exempel: Lös ekvationen x 3 9x + 0 = 0. Lösning: Efter prövning (av t.ex. 0, ±, ±,...) finner man att x = är en lösning, för 3 9 + 0 = 8 8 + 0 = 0. Enligt faktorsatsen är då x 3 9x + 0 delbart med x x = x. Metod : S.k. lång division med (x ) (Se paragraf.6) ger x 3 9x + 0 = = (x ) (x + x 5). (Genomför räkningarna!). Metod : Ansätt x 3 9x + 0 = (x )(a x + b x + c). Man ser direkt (genom multiplicering av parenteserna i högra ledet), att a = och c = 5. Då är x 3 9x + 0 = (x ) (x + b x 5) = x 3 + b x 5x x bx + 0 = x 3 + (b )x (5 + b)x + 0, varav fås b =, (vid jämförelse av första och sista ledet). Vi har alltså x 3 9x + 0 = (x )(x + x 5) = 0, där x =. Ekvationen x + x 5 = 0 ger x,3 = ± + 5 = ± 6. Svar: Lösningarna är x =, x = + 6 och x 3 = 6. Anmärkning. En ekvation av grad tre har tre lösningar, (lika eller olika). Exempel: Faktorisera (med reella tal) x 3 3x + 6x 4. Lösning: Ekvationen x 3 3x +6x 4 = 0 har lösningen x =. Man finner (genom division med (x )) att x 3 3x + 6x 4 = (x )(x x + 4). Ekvationen x x + 4 = 0 har imaginära lösningar (visa detta!). Polynomet x x + 4 kan därför inte ytterligare faktoruppdelas med reella tal. Svar: x 3 3x + 6x 4 = (x )(x x + 4) Exempel: Lös ekvationen (x x 7) = 0. Lösning: Först löses ekvationen x x 7 = 0, som har lösningarna x, = ±. Den givna ekvation, som är av fjärde graden, skall ha fyra lösningar. Ekvationen kan skrivas: (x x 7)(x x 7) = 0. Av detta inser man att x 3 = x = + och att x 4 = x =. Svar: Lösningarna är +, +, och (dubbla lösningar). Ö46. Lös ekvationerna (a) x 3 + 3x + x = 0 (b) x 3 x 5x + 6 = 0 (c) x 3 + 4x + x + 4 = 0 (d) 6 + 3x 5x x 3 = 0 (e) x 4 + x 3 + x 4 = 0 (f) 3 x + 8 x 3 = + 4 x Ö47. Lös ekvationerana (a) (x ) 3 = 0 (b) x 3 = 0 (c) (x + ) 3 = 0 (d) (x 3 + ) = 0 6

Ö48. Faktorisera (med reella tal): (a) x 3 x 5x + 6 (b) x 3 + 7x + x + (c) x 3 + 4x + x + (d) 6 + 3x 5x x 3 (e) x + 4x 3 x 4 8x 6 Här är några exempel på andra typer av ekvationer: Exempel: Lös ekvationen 5x + 7 4x 4 3x + = 3 x 7 Lösning: Multiplikation med minsta gemensamma nämnaren 6(x 7) 0 ger ekvationen 3(5x+7) (x 7) = 6(3x+) d.v.s. 5x+ 4x+4 = 8x+66 eller (5 4 8)x = 66 4 d.v.s. 7x = 3 med lösning x = 3 7 = 43 7 Ö3. Lös ekvationen (a) 3x 7 = 3 (d) x + 3 + (b) 5x 0, 05 0, 4 x x 9 + 6 x = 5 (x + 3) 0, 5 + 0x (e) x = 0, (c) x + = 3 [x + x ] : [ + ] = x Ö3. En pappa, som är 33 år, är 66 gånger så gammal som sin son. När blir han endast 6 gånger så gammal? 9 Rotekvationer En rotekvation är en ekvation, där den obekanta storheten förekommer under rotmärke. En sådan ekvation kan (ibland) lösas med bortskaffande av rotmärket genom en eller flera kvadreringar, (eventuellt efter överflyttning av vissa termer). OBS: Den kvadrerade ekvationen kan ha fler lösningar än den ursprungliga rotekvationen. Prövning av lösningarna är därför nödvändig! Man har nämligen att q(x) = p(x) (q(x)) = p(x), men att (q(x)) = p(x) q(x) = ± p(x). När man löser ekvationen (q(x)) = p(x) löser man i själva verket två ekvationer samtidigt nämligen q(x) = p(x) och q(x) = p(x). Vid prövning av en lösning räcker det att avgöra till vilken av dessa båda ekvationer lösningen hör. Exempel: Lös ekvationen + x + 5 = x. Lösning: Ekvationen kan skrivas x + 5 = x. Kvadrering ger x + 5 = (x ) = 4x 4x +, d.v.s. 3x 4x 4 = 0, som löses. Man får x = och x = /3. Nu måste prövning ske genom insättning i den givna ekvationen, eller (bättre) genom prövning i ekvationen x + 5 = x, varvid endast tecknet behöver prövas, eftersom q = p q = ± p): x = ger vänster led: V L = + x + 5 = + 4 + 5 = + 9 = + 3 = 4 och höger led: HL = x = = 4. Därmed är x = en lösning till den givna ekvationen. 7

4 x = /3 ger V L = + 9 + 5 = + 40 9 = + 7 3 = 0/3, men HL = ( 3) = = 4/3. Därmed är x = /3 inte en lösning till den givna ekvationen. (Lösningen x = /3 är en s.k. falsk lösning, som dykt upp på grund av kvadreringen). Svar: Ekvationen har lösningen x =. Anmärkning. x = /3 är lösning till ekvationen x + 5 = x. Ö49. Lös ekvationerna (a) 3 + x 6x + 9 = x (b) x + x = 8 (c) x + 3 = x (d) (f) x + x + 6 x = 3 (e) x + x + x = x + 3 = x + x 5 0 Linjära ekvationssystem. (Ekvationer av första graden med två eller flera obekanta) Vid lösning av ekvationer med flera obekanta försöker man genom elimination skaffa sig en ekvation, som bara innehåller en obekant. Exempel: Lös ekvationssystemet 3x + y = 5 7x + 3y = Metod : (Substitutionsmetoden): Den första ekvationen ger x = (5 y)/3, som insättes (substitueras) i den andra ekvationen. Då fås 7(5 y)/3 + 3y =, d.v.s. 35 4y + 9y = 3 eller 3 = 5y, varför y = 3/5 = 6, 4 och x = (5 y)/3 = 3/5 =, 6. Metod : (Additionsmetoden): Multiplicera (för att eliminera x) de givna ekvationerna med 7 resp. ( 3) och addera: x + 4y = 35 x 9y = 3 5y = 3 Från detta får man y = 3/5 = 6, 4, som insatt i en av de givna ekvationerna (vilken som helst) ger x = 3/5 =, 6. Svar: x =, 6 och y = 6, 4 OBS: Man bör alltid kontrollera svaret genom insättning i de givna ekvationerna! Anmärkning. I exemplet ovan gäller att: 3x + y = 5 7x + 3y = 3x + y = 5 5y = 3 där det högra ekvationssystemet är triangulärt, d.v.s. koefficienterna för x och y bildar en triangel. 8

Anmärkning. Den linjära ekvation ax + by = c betyder geometriskt en rät linje. Ett system av två sådana linjära ekvationer har alltså a) en, b) ingen eller c) oändligt många lösningar beroende på om de räta linjerna är a) skärande b) parallella (och olika) eller c) sammanfallande. Ö5. Lös ekvationssystemen x + 3y = 0 (a) x y = 6 3x y = 3 (d) 9x 6y = 8 5x + 4y = 59 (f) x 35y = 6x + 5y + z = 45 (h) 5x + y z = 3 3x 7y + z = 6 x + y + z = 3 (j) x y + z = 3x y + z = 3 3x y = 0 (b) (c) x + y = 5 5x + y = 3 (e) 0x + y = 6 /x + /y = 5/6 (g) /x /y = /6 x y + z = 0, (i) x + y z = 9, 9 3x + y + 8z = 30, 4 x + y + z = 3 (k) 3x + y + z = 7 5x + 4y + z = 0 x + 3y = 7x + 5y = 4 Ö6. En person som tillfrågades om sin ålder svarade: För 9 år sedan var jag 6 gånger så gammal som min son, men om år blir jag bara 4 gånger så gammal. Hur gammal var han? Ekvationssystem av högre grad Vissa system av ekvationer med två (eller flera) obekanta kan lösas med (substitutionsmetoden): Exempel: Lös ekvationssystemet (x + y)(x ) = 0 () x + y = 4 () Lösning: Ekvation () ger x + y = 0 eller x = 0. Fall : x + y = 0, d.v.s. y = x ger insatt i ekvation (), x + x = 4, varav fås x, = ±. Men y = x. Vi får alltså lösningarna x = y = x = och y =. Fall : x = 0, d.v.s. x = ger insatt i ekvation (), + y = 4, varav fås y 3,4 = ± 3. Vi får alltså lösningarna x 3 =, y 3 = 3 och x 4 =, y 4 = 3. Svar: (x, y) är lika med (, ), (, ), (, 3) eller (, 3). 9

Anmärkning. Geometriskt betyder ekvation () (i exemplet ovan) två räta linjer och ekvation () en cirkel. Lösningarna är alltså koordinaterna för skärningspunkterna. (Rita figur!). Ö50. Lös ekvationssystemen (a) x + y = 3 x y = 6 (d) x xy = x x + 3y = 6 x y = (b) x + 3y (c) = 6 y + xy + 4x = 0 (e) y xy + x = 5 (y + )(x + y + ) = 0 x + y + 4y = 9 Olikheter För olikheten a > b gäller bl.a. följande räkneregler: a > b a b > 0 a > b a c > b c, om c > 0 a > b a < b a > b a c < b c, om c < 0 a > b a + c > b + c a > b a/c > b/c, om c > 0 a > b a c > b c a > b a/c < b/c, om c < 0 För olikheterna a < b, a b och a b gäller liknande regler. OBS: a > b b < a och a b b a. Vid behandling av olikheter (nedan): flytta alltid över termer, så att ena ledet blir 0. Exempel: För vilka x är x 3 < 7x + 5x 4? Lösning: Olikheten kan skrivas p(x) = x 3 7x 5x + 4 < 0. Ekvationen x 3 7x 5x + 4 = 0 har lösningarna x =, x = / och x 3 = 4 (visa detta!). Enligt faktorsatsen är då p(x) = x 3 7x 5x + 4 = (x + )(x )(x 4). För att bestämma de x, för vilka p(x) < 0, kan vi sätta upp följande teckentabell: x < x = < x < x = < x < 4 x = 4 x > 4 (x + ) 0 + + + + + + + + + + + (x ) 0 + + + + + + + (x 4) 0 + + + p(x) 0 + + + 0 0 + + + Vi finner att p(x) < 0, om x < eller < x < 4. Svar: Olikheten gäller, om x < eller / < x < 4. 0

Exempel: För vilka x är x? x Lösning: Olikheten kan skrivas: R(x) = x x + = x + x x R(x) är en rationell funktion, där täljare (och nämnare) kan faktoruppdelas. Täljaren T (x) = x + x har nollställena / och. Därför är T (x) = ( )(x + /)(x ) = (x + )(x ) = (x + )( x) och R(x) = (x + )( x)/x. Vi får följande teckentabell: 0. x < / x = / / < x < 0 x = 0 0 < x < x = x > x + 0 + + + + + + + + + + + x + + + + + + + + + + + 0 x 0 + + + + + + + R(x) + + + 0 ej def. + + + 0 Vi ser att R(x) 0, om x / eller 0 < x. (För x = 0 är R(x) ej definierad.) Anmärkning. Man kan också skriva R(x) = ( )(x + /)(x )/x och bilda en teckentabell med faktorerna ( ), (x + /), (x ) och x. (Gör detta!) Svar: Den givna olikheten gäller, om x / eller 0 < x. OBS: Den givna olikheten (i exemplet ovan) får inte multipliceras med x, d.v.s. den får inte skrivas x(x ). Värdet på x kan nämligen vara negativt. Ö5. För vilka x gäller följande olikheter? (a) x x (b) x + x < (c) x + x (d) x > x (e) x 3 + x > 3x (f) 6x 3 < 7x + 4x 3 (g) x + 3 x x (h) (x ) 3 (i) x + x < x < (studera först de båda olikheterna var x för sig). 3 n:te roten ur ett reellt tal. Potenser med rationell exponent. Definition: Med n b menas den reella (och positiva, om n = m är jämnt) lösningen till x n = b, d.v.s. ( n b) n = b. Ekvationen x n = b, där b reellt, har då följande (reella) lösningar: ) x = n b, om n = m + är ett udda (positivt) heltal, ) x = ± n b, där n b 0, om b 0 och n = m är ett jämnt (positivt) heltal.

Dessutom har x n = b alltid komplexa lösningar, om n >, b 0. Om n är jämnt och b < 0, så saknar x n = b reella lösningar och n b är inte definierat. För udda n =, 3, 5,... gäller att: n b = n b. Definition: b n n = b, och (för b > 0) b m n n = b m. Exempelvis gäller för den vanliga kvadratroten, att b = b = b / för b 0 Man kan visa, att potensuttrycket b m m n med rationell exponent x = n allmänna potens- (eller exponential-)lagarna: för b > 0 satisfierar de b x b y = b x+y, b x /b y = b x y, /b y = b y, (b x ) y = b xẏ, (ab) x = a x b x och (a/b) x = a x /b x. Det är samma lagar som för heltalsexponenter. För n:te rötter gäller då (för b > 0) bl.a. följande räkneregler: m n n = mn b = n m b (= b mn ) ( n b) m = n b m (= b m n ), n a n b = n n ab a/ n b = n a/b. För uttrycken n a + n n b, a n b, n a + b och n a b finns inga allmänna formler. Exempelvis är i allmänhet n a + b n a + n b, (alltför vanligt fel att tro motsatsen!). Exempel: a) a 3 a = a a 3 = a + 5 6 3 = a 6 = a 5 för a 0. 3 b) 6 = ( /3 ) 6 = 3 8 6 = 8 = c) 5 = 5 3 = (5 3 ) = 5 3 = 5 4 = 4 5 d) n x = n x = n x Ö5. Förenkla (a) 7 /3 (b) 4 0,5 (c) ( 8) /3 (d) /3 4/3 (e) 3 / /9 3/4 (f) 3 /3 /(/3) 4/3 (g) (0, 006) 0,5 Ö53. Förenkla (a) 6 9 (b) 6 8 (c) 3 4 (d) 3 4 3 (e) 5 (f) 5 (g) 4/ 3 6 (h) 3 8 6 9 + 6 7 3 3 3 Ö54. Bestäm de reella lösningarna till (a) x 8 = 6 (b) x 5 = 43 (c) 64x 6 7 = 0 (d) x 3 + 8 = 0 (e) x 4 + 8 = 0

Ö55. Förenkla (och ange definitionsmängd): 3 (a) 3a 3 9a (b) x/ 4 x (c) 4 (e) a 3 / 3 a (f) x 3 x x 5 3 3 4 x (d) a 6 4 Allmänna potenser (Potens- och exponentialfunktioner) Vi har ovan definierat vad som menas med uttrycket b x, då b > 0 och x = m är ett rationellt n tal. Man kan allmännare definiera uttrycket b x för b > 0 och alla reella x, så att potens- och exponentiallagarna gäller (för a och b > 0): b x+y = b x b y, b x y = b x /b y, b y = /b y, b x y = (b x ) y, a x b x = (ab) x, a x /b x = (a/b) x b x kallas för en potens av b, b kallas bas och x kallas exponent. OBS: Man skiljer på potens- och exponentialfunktioner: OBS: Potensfunktion: f(x) = x a (x=variabel, a=konstant) Exponentialfunktion: f(x) = b x (x=variabel, b=konstant>0). a) b x > 0 för alla x, d.v.s. kurvan y = b x ligger ovanför x-axeln, b) b 0 =, d.v.s. y = b x går genom punkten (x, y) = (0, ) för alla b > 0, c) y = f(x) = b x växande (för växande x), om b > är avtagande (för växande x), om 0 < b <. b x <b< 0 x b b> Av speciellt intresse är den naturliga exponentialfunktionen: f(x) = e x med basen e =, 788..... (Tangenten till y = e x i punkten (x, y) = (0, ) har riktningsvinkeln 45.) För e x gäller alltså att e 0 =, e x > 0 för alla x, e x växande för alla x 3

samt exponentiallagarna: e x+y = e x e y, e x y = e x /e y, e y = /e y och e x y = (e x ) y OBS: e x+y är (i allmänhet) inte lika med e x + e y. (Alltför vanligt fel att tro motsatsen). Exempelvis är, för x = y = 0, e x+y = e 0 = men e x + e y = e 0 + e 0 =. Exempel: (förenkla): (3 ) = 3 = 3 = 9. Exempel: Lös ekvationen x + x = 6. Lösning: Ekvationen kan skrivas x ( + ) = 6, d.v.s. x =, varför x =, d.v.s. x =. (Alternativ lösningsmetod: Sätt x = z. Genomför räkningarna!) Exempel: Bestäm reella lösningar till ekvationen e x + e x = 0. Lösning: Sätt e x = z. Då är e x = (e x ) och vi får ekvationen z + z = 0 med lösningar z, = ± 4 + = ± 3, d.v.s. z = och z =. Fall : e x = z = = e 0 ger x = 0. Fall : e x = z = är en orimlighet, då e x > 0 för alla reella x. Svar: Ekvationen har den reella lösningen x = 0. Ö56. Förenkla (a) ( 3 ) 3 (b) e e 8 e 8 (c) 8 8 /( ) 8 Ö57. Visa att (a) < 8 (b) > 5 8 (c) 8 > 4, Ö58. Bestäm reella lösningar till (a) x = 64 (b) 4 x = 8 (c) 4 x = 8 (d) 5 x+ + 3 5 x = 8 (e) 3 x + 3 x = 45 (f) 6 4 x 4 x+ = 6 (g) 4 8 x + 3 3x+ = 5 Ö59. Bestäm reella lösningar till (a) e x + e x = 3 (b) 3 x 4 3 x + 3 = 0 (c) x + x+ = x + (d) x + 3 x = 9 (e) e 3x + 4e x e x 4 = 0 4