Resultat på 2003 års Stockholmsprov i svenska

Relevanta dokument
Grundskolor och grundskoleområden 2018

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola

Grundskolor och grundskoleområden 2014

Grundskolor och grundskoleområden 2015

Grundskolor och grundskoleområden 2016

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola

Kommunal skola Kommunal skola Kommunal skola Fristående skola Fristående skola Fristående skola. Fristående skola. Fristående skola Fristående skola

Skola Kommunal eller fristående Behörig % Stadsdel Behöriga lärare

Bilaga 3.1: Lokalresurser

Hur mår Stockholms skolor?

ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD

Utbildningsnämnden. Nämndens budget/verksamhetsplan Nämndens fördelning per verksamhetsområde

DEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN

Resultatenheter. Bilaga 5:1

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) Kvantitativa resultat med sammanfattningar Jonny Gullstrand

DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 )

Lokalförsörjningsplan

Lokala läs- och språkutvecklare 10e oktober 2014

Att välja skola 2015

Uppföljning av utbildningsinspektion i Stockholms kommun

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor i Stockholm OBS! Endast elever folkbokförda i Stockholm redovisas Stadsdelsområde Skola

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

Lokala läs- och språkutvecklare 7e september 2015

Ärendets beredning. Bakgrund

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253

Rapport Samordnad grundskoleplanering i Stockholm Mars 2018

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

KVALITETSDEKLARATION

Vallokaler vid valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

Resultatenheter. Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista. Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta. Bilaga 5

Bilaga 2b Stockholmselever i fristående skolor i Stockholms stad Årskurs Stadsdelsområde Skola

Dnr Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor

Lokaleffektivisering av grundskolan. - en analys av elevantalsutvecklingen och skolornas lokalkapacitet

Lokalförsörjningsplan , del 2. Redovisning av prognosperiod

Tentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Att välja skola 2014

Särskilda undervisningsgrupper och särskoleklasser i Stockholms kommunala skolor

Mätfelsbehandling. Lars Engström

SLUTBETYG OCH NATIONELLA ÄMNESPROV FÖR SKOLÅR 9

Antal låntagare Stockholms län. Folkbibliotek Låntagare vuxna

Sifferbilaga. Nationella prov år 5

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Centrala Gränsvärdessatsen:

Stockholms län Antal nedladdningar 2012

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Stockholms län Antal nedladdningar 2013

Redovisad statistik Söka skola i Stockholm

KURS-PM för. Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp. Version 1.1 Uppdaterad

Skola i Stockholm Redovisning av olika kvaliteter i Stockholms skolor Arbetsmaterial inför möte om Stockholms nya skolplan 2004

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

N A T U R V Å R D S V E R K E T

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Skolmåltidens kvalitet i Stockholms stad

Förklaring:

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

(MP) Bilaga KS 2018/ 60/2, yttrande från kommunstyrelsens förvaltning Bilaga KS 2018/60/4, yttrande kommunstyrelsens ordförande

Utbildningsförvaltningen 2009

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Utbildningsavkastning i Sverige

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor

Vinst (k) Sannolikhet ( )

Generellt ägardirektiv

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Stockholmsenkäten 2014

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Flode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Alkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2013

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Ringanalys VTI notat VTI notat Analys av bindemedel

Almedalsveckan Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Mos. Statens väg- ochtrafi V" NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN

När vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet

Lärarcoacher i Stockholms stad

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Resultat per enhet, grundskola Bilaga 5

gymnasievalet 2019 Dags att välja gymnasium

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev HL

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Transkript:

Resultat på 2003 års Stockholmsprov svenska Innehåll 1. ATT TOLKA RESULTAT 1 1.1 Provens syfte och utformnng 1 1.2 Resultat Stockholms stad som helhet 1 1.3 Bortfall 2 1.4 Bedömaröverensstämmelse 3 1.5 Resultat stadsdelar och skolor 4 1.6 Resultat frskolor 5 1.7 Varför har färre på 2003 års prov 6 1.8 Utvärderng vad anser lärare 8 1.9 Slutord 13 2. STATISTIK 14 2.1 Stockholms stad och stadsdelar 14 2.2 Skolor Stockholms stad 16 2.3 Frskolor 32 3. BORTFALL 37 3.1 Stockholms stad och stadsdelar 37 3.2 Ensklda skolor 38 BILAGOR 45 1. Uppgftsblad och bedömnngsmall Uggla 45 2. Uppgftsblad och bedömnngsmall Mara 48 3. Utvärderngsblankett 52 4. Utvärderngen sffror år 3 54 5. Utvärderngen sffror år 7 57 Brgta Allard Mmm Askeljung Per Måhl 0

1. Att tolka resultat 1.1 Provens syfte och utformnng Syftet med Stockholmsproven svenska är att ta reda på hur många elever det är år 3 respektve år 7 som har nått ett "mål att uppnå" eller en lägsta "kravnvå" vad gäller läsförmåga och skrvförmåga var för sg och tllsammans (=totalt). Vad gäller utformnngen av 2003 års prov kan följande sägas. De uppgfter och bedömnngsmallar, som defnerar en lägsta läsförmåga, är prncp desamma som 2002 års prov. Av statstken för 2002 års prov framgck att bedömaröverensstämmelsen för Skrvdelen nte blev så god (se rapport). Därför sågs de bedömnngsmallar som defnerar en lägsta skrvförmåga över. Revsonen har de som ansvarar för proven gjort utan tllgång tll den arbetsgrupp som prövade fram 2002 års prov. att ge den, som nte har satt sg n proven, en uppfattnng om de krav som provet defnerar bfogas två texter med Uppgftsblad och bedömnngsmallar: Uggla för år 3 (blaga 1) och Mara för år 7 (blaga 2). Uppgfterna genomförs så här. st ger läraren en nstrukton. Sedan delar läraren ut texten, tll exempel Uggla, som eleverna läser egen takt. När en elev har läst färdgt, får eleven Uppgftsbladet. Eleven skrver svar. Av bedömnngsmallen framgår vad ett svar ska nnehålla och hur det kan se ut för att bedömas som rätt. år 3 fnns 5 uppgfter som speglar förståelse och 3 uppgfter som speglar enkel sökläsnng. Läskravet är fastställt så att den som svarar rätt på 2 av de 5 förståelsenrktade uppgfterna, tll exempel har svarat rätt på de två första uppgfterna tll Uggla, har på läsdelarna. år 7 fnns 7 uppgfter. Läskravet är fastställt så att den som har svarat rätt på 3 uppgfter, har på läsdelarna. Utöver läsuppgfter nnehåller provet en skrvuppgft som eleverna år 3 skrver vd ett tllfälle och som eleverna år 7 skrver vd två tllfällen där det andra är avsatt för att rätta, ändra och skrva rent. Skrvuppgften bedöms två nvåer: nått målet eller nte nått målet. vardera år 3 respektve år 7 fnns en bedömnngsmall som beskrver vad som krävs llustrerat med elevexempel. 1.2 Resultat Stockholms stad som helhet Av statstken (se s. 14 och framåt) framgår hur många det är som har nått krav på läsdelarna och på skrvdelen var för sg och hur många det är som har nått en sammanvägd nvå (först och större stl). Sammanvägnngen är gjord så att den som har vardera läs- och skrvdelarna alltd har nått den sammanvägda. Tll det kommer ytterlgare en grupp. Det är elever som nte har på skrvdelen, men som har svarat rätt på flertalet läsuppgfter 1

mnst fyra år 3 och sex år 7. Det vll säga, sammanvägnngen är vktad tanke att elever som läser stablt har de förkunskaper som krävs för att gå vdare. De är nte heller behov av extra resurser för att utveckla en motsvarande skrvförmåga. Så här många av de eleverna år 3 och år 7 har nått det kunnande som proven defnerar på läsdelarna, på skrvdelen och totalt. Stockholms stad Läsdelarna Skrvdelen År 3 88% 77% 78% År 7 91% 74% 76% Något generalserat kan sffrorna tolkas så här. Tolv procent av eleverna år 3 kan nte läsa och skrva på det sätt som provet defnerar. Ytterlgare ca to procent kan läsa men nte skrva motsvarande. Tllsammans utgör dessa båda grupper de 22 procent som nte nått den sammanvägda. Samma resonemang för år 7. No procent av eleverna kan nte läsa och skrva på det sätt som provet defnerar. Ytterlgare ca femton procent kan läsa men nte skrva motsvarande. Tllsammans utgör dessa båda grupper de 24 procent som nte nått den sammanvägda. 1.3 Bortfall Utgångspunkten vd beräknngen av bortfall är elevunderlag hämtade ur Skolasystemet, det vll säga en statstk som anger hur många elever det är som går en vss skola. Det antal elever som lärarna har redovsat på respektve skola har summerats och sedan har skllnaden mellan Skolasystemets statstk och det antal elever som skolan har redovsat beräknats. Tll detta kommer elever för vlka det nte har gått att avgöra om de har nått eller nte nått den sammanvägda. Mer konkret nnebär det att en elev år 3 som fck 3 rätt på läsuppgfterna och som nte var med på skrvuppgften, är redovsad som bortfall. En elev som fck 4 rätt på läsuppgfterna och som nte var med på skrvuppgften är däremot nte redovsad som bortfall. Den eleven är nräknad "en elever som " både läsa, skrva och sammanvägt resultat. Samma prncp gäller år 7. Det vll säga, alla elever som har nått den sammanvägda är med statstken, oavsett om de har gjort alla delprov eller nte. I kolumnen " procent" anges bortfallet Hur dessa procentsffror är framräknade framgår av en tal. Ett exempel. Av en tal framgår att Akallaskolan enlgt elevunderlag hämtade ur Skolasystemet har 75 7. 72 av dem är redovsade. En av de redovsade har nte gått att bedöma. Alltså, skolans resultat är beräknat på 71 av 75 elever, det vll säga på 95 Det sammanlagda bortfallet är 4 av 75 elever, det vll säga 5 2

Stockholms stad, för stadsdelarna och för skolor med hundra elever eller fler ger procentsatserna en tämlgen korrekt bld av bortfallet. mndre skolor fnns en felkälla att elevunderlagen hämtade ur Skolasystemet anger någon/några elever för mycket. I skolor med färre än 50 elever, där en elev kan motsvara 2 procentenheter eller mer, kan den felkällan göra bortfallet flera procentenheter för stort. I mndre skolor ger tal en bättre bld av bortfallet. Bortfallet årets prov är totalt sett lka stort som 2002 års prov. Men det är mer slumpmässgt fördelat mellan stadsdelar. Det vll säga, man kan nte dra slutsatsen att bortfallet snedvrder resultaten så att skllnaderna mellan stadsdelar blr mndre än vad de är verklgheten. Däremot kan ett högt bortfall på en enskld skola snedvrda resultatet. Mndre kunnga elever kan vara överrepresenterade bland dem som nte har gjort provet. Av det skälet redovsas nte resultat för skolor med högre bortfall än 50%. I skolor där var femte elev (20%) eller fler nte ngår underlaget är resultatet ytterst osäkert. 1.4 Bedömaröverensstämmelse Av förra årets rapport framgck att lärare en och samma skola nte alltd var överens om bedömnngar, antngen så att lärarna nte hade bedömt elevernas skrvresultat på samma sätt eller så att vllkoren för genomförandet av läs- och skrvuppgfter hade sklt sg åt. I statstken för 2003 års prov fnns få sådana exempel. Men vssa resultat är svåra att tolka på annat sätt att än att lärare på olka skolor nte har bedömt elevernas skrvresultat på samma sätt eller att vllkoren för genomförandet av skrvuppgften har sklt sg åt. Så här kan resultaten för år 3 fyra skolor se ut. Skola Läsdelarna Skrvdelen A 93% 89% 91% B 94% 68% 79% C 67% 82% 58% D 70% 34% 27% Så här kan det se ut år 7. Skola Läsdelarna Skrvdelen A 86% 76% 73% B 91% 67% 71% C 92% 40% 50% D 85% 25% 33% Är de skllnader som redovsas "verklga"? Eller beror de på att lärare har tolkat anvsnngarna eller bedömnngsmallen för skrvuppgften olka? Att den senare 3

förklarngen lgger nära tll hands beror på att läsdelarna är mer robusta vad gäller bedömaröverensstämmelse och på att bedömnngsmallen för skrvuppgften, rätt tolkad, speglar både läs- och skrvförmåga. En elev som nte kan läsa, kan normalt nte heller skrva på det sätt som mallen defnerar. Hur är det då mellan stadsdelarna? Är de skllnaderna "verklga"? Så här kan resultaten för år 3 två stadsdelar se ut. Stadsdel Läsdelarna Skrvdelen A 84% 76% 75% B 83% 63% 65% Så här kan det se ut fyra stadsdelar år 7. Stadsdel Läsdelarna Skrvdelen A 88% 82% 79% B 91% 74% 76% C 78% 67% 61% D 87% 53% 57% Att en jämförelse baserad enbart på läsdelarna bland ger en annan bld av skllnaderna mellan stadsdelar och skolor är besvärande eftersom mycket talar för att den jämförelsen är mer rättvsande. Därför baseras det följande jämförelser mellan stadsdelar och skolor på läsdelarna enbart. 1.5 Resultat stadsdelar och skolor Sammanlagt 1.263 elever 779 år 3 och 484 år 7 kan nte läsa på det sätt provet defnerar. Om man förutsätter att bortfallet är slumpmässgt, skulle ytterlgare ca 40 3 och ca 240 7 nte kunna läsa på det sätt som provet defnerar. Det vll säga sammanlagt ca 1.500 elever ca 800 år 3 och ca 700 7 kan nte läsa på det sätt provet defnerar. Dessa 1.500 elever är ojämnt fördelade mellan stadsdelarna. I vssa stadsdelar har 3-6 procent nte. Det vll säga, en normalstor undervsnngsgrupp fnns 1 eller 2 elever som nte kan läsa. I andra stadsdelar är det ca 15 procent som nte har. Det vll säga, en normaltstor undervsnngsgrupp är det dubbelt så många 4 elever som nte kan läsa. I en stadsdel har ca var tredje elev nte på läsdelarna. Det vll säga, en normalstor grupp är det ytterlgare dubbelt så många 8 elever som nte kan läsa. Vad gäller resultat ensklda skolor kan följande sägas. Enlgt de utprövnngar som föregått provet krävs att ca 50 elever har genomfört proven nnan en skolas procentsatser stablseras. Det vll säga skolor med 30-50 elever, bör varje procentsats förses med ett ntervall plus 4

eller mnus 3 procentenheter och skolor med 10-25 elever kan en vss procentsats bero på rena tllfällgheter. I skolor där bortfallet är 20-49 % kan procentsatserna vara mssvsande. Orsaken är att mndre kunnga elever tll exempel elever som sällan är skolan eller elever som lärare vet nte skulle klara proven kan vara överrepresenterade bland dem som nte har genomfört proven. skolor där bortfallet är 50-100 %, där varannan elev eller fler nte är redovsad, offentlggörs ngen statstk. Underlaget är nte representatvt. Precs som för stadsdelar är elever som nte kan läsa på det sätt provet defnerar ojämnt fördelade mellan skolor. I några skolor har alla. I andra har 3-6 procent nte. I ytterlgare andra har ca 15 procent nte. I några skolor har var tredje elev nte. Procentsatserna kan nte tolkas termer av att en skola är bättre eller sämre än en annan. Vd sådana jämförelser måste hänsyn tas tll elevernas bakgrund. 1.6 Resultat frskolor frskolor är t frvllgt. Hur många och vlka som eventuellt nte har deltagt är nte känt. Statstken är baserad på 886 redovsade 3 och 561 redovsade 7. Så här blev resultaten. Frskolor totalt Läsdelarna Skrvdelen År 3 89% 73% 76% År 7 91% 78% 79% jämförelsens skull anges gen motsvarande sffror för Stockholms stad. Stockholms stad Läsdelarna Skrvdelen År 3 88% 77% 78% År 7 91% 74% 76% Precs som 2002 års prov, är skllnader resultat mellan kommunala skolor och frskolor små. Att skllnaderna dessutom är än mndre för läsdelarna antyder att det nte fnns några "verklga" skllnader. De få procenten upp eller ner för skrvdelen och för resultatet totalt, kan bero på att olka skolor har tolkat bedömnngsmallen olka. Det vll säga, av statstken kan man nte dra slutsatsen att frskolor är mer eller mndre kunnga än kommunala skolor. Vad gäller resultaten de ensklda frskolorna kan följande sägas. Precs som för de kommunala skolorna varerar kunskapsstandarden mellan skolor. Det fnns frskolor där alla kan läsa på det sätt som provet defnerar. I andra har 3-6 procent 5

nte. I ytterlgare andra kan det vara ca 15 procent som nte har nått. I några har var tredje elev nte. Det vll säga sprdnngen mellan ensklda frskolor är lka stor som mellan ensklda kommunala skolor. 1.7 Varför har färre på 2003 års prov? år 3 ser resultaten på 2002 års prov och på 2003 års prov ut så här. År 3 Läsdelarna Skrvdelen 2002 års prov 93% 77% 85% 2003 års prov 88% 77% 78% Det vll säga, 2003 års prov nådde sju procent färre den sammanvägda. Fem procent färre nådde på läsdelarna. På skrvdelen var resultatet detsamma. Av sffrorna kan man dra två slutsatser. 1. På 2002 års prov fck fler mnst två rätt på läsdelarna. 2. På 2002 års prov fck fler mnst fyra rätt på läsdelarna och nådde totalt utan att ha på skrvdelen. Tänkbara förklarngar tll att färre fck mnst två eller fyra rätt på läsdelarna 2003 års prov är: 2. Den berättande texten 2003 års prov var något svårare. 3. Bortfallet 2003 års prov blev mer slumpmässgt. Tll exempel så sjönk bortfallet den stadsdel som har störst andel som nte på läsdelarna från 37% tll 25%. 4. Instruktonerna tll 2003 års prov har följts bättre. Tll exempel så har lärare redovsat fler cke läskunnga elever som nte har gjort provet alls eller som nte har följt angven processtandard. år 7 ser resultaten på 2002 års prov och på 2003 års prov ut så här. År 7 Läsdelarna Skrvdelen 2002 års prov för år 7 94% 79% 84% 2003 års prov för år 7 91% 74% 76% Det vll säga, 2003 års prov nådde åtta procent färre den sammanvägda. På läsdelarna nådde tre procent färre. På skrvdelen nådde fem procent färre. Av sffrorna kan man dra tre slutsatser. 1. På 2002 års prov fck fler mnst tre rätt på läsdelarna. 6

2. På 2002 års prov fck fler mnst sex rätt på läsdelarna och nådde totalt utan att ha på skrvdelen. 3. På 2002 års prov nådde fler på skrvdelen. Tänkbara förklarngar tll att färre fck mnst 3 eller 6 rätt på läsdelarna 2003 års prov är: 5. 2003 års prov nnehöll färre läsuppgfter totalt, sju stället för no. Någon motsvarghet tll den enklaste uppgften tll den enklaste texten 2002 års prov fanns nte. 6. Bortfallet 2003 års prov blev mer slumpmässgt. Tll exempel så sjönk bortfallet den stadsdel som har störst andel som nte på läsdelarna från 43% tll 10% medan bortfallet en annan stadsdel med hög andel som ökade från 8% tll 21%. Tänkbara förklarngar tll att färre nådde på skrvdelen är lägre 2003 års prov är: 1. Den nvå som bedömnngsmallen defnerade var något högre. 2. Bedömnngsmallen var tydlgare. 3. Bedömnngsmallen eller anvsnngarna följdes bättre. I statstken över 2003 års prov fnns få exempel där lärare på en och samma skola antngen har tolkat bedömnngsmallen olka eller genomfört skrvuppgften under olka processtandard. Sammanfattnngsvs kan sägas. 1. Den verklga kunskapsstandarden två så stora populatoner som 6.000 elever år 3 och 5.000 7 kan nte förändras särsklt mycket på så relatvt kort td som ett år. 2. Det kan vara så att 2003 års prov blev något svårare. Orsakerna tll det lägre resultatet skulle då vara att (1) någon eller några läsuppgfter blev svårare och (2) skrvkravet för år 7 blev något högre ställt. 3. Det kan vara så att 2003 års prov speglar verklgheten bättre än vad 2002 års gjorde. Orsakerna tll det lägre resultatet skulle då vara att (1) bortfallet blev mer slumpmässgt, (2) att nstruktoner och bedömnngsmallar följdes bättre och (3) att bedömaröverensstämmelsen för skrvuppgften blev något bättre. 1.8 Utvärderng vad anser lärarna? På en utvärderngsblankett kan lärare ge synpunkter på de nvåer som provet defnerar, på texternas svårghetsgrader, på uppgfter och bedömnngsmallar (se blaga 3). 7

Av elevunderlagen hämtade ur Skolasystemet framgår hur många elever det är som går en vss skola. Men det framgår nte alltd hur dessa elever är uppdelade klasser/grupper. En och samma lärare kan också genomföra provet flera klasser/grupper. Det vll säga, v vet nte exakt hur många lärare det är som har genomfört provet. V vet att 285 lärare år 3 och 142 lärare år 7 har skckat n utvärderngsblanketten. En grov uppskattnng är att ca 25 procent av lärarna år 3 och ca 40 procent av lärarna år 7 nte har skckat n utvärderngsblanketten. Att det är fler år 7 hänger samman med att bortfallet bland 7 är högre. De lärare som nte har skckat n elevresultat, har nte heller skckat n utvärderngsblanketten. De flesta som har skckat n blanketten har besvarat alla frågor med fasta alternatv men några har avstått från att svara på vssa frågor. Det vll säga, det fnns nte 285 svar utan 250-270 på en och samma fråga år 3. Det fnns nte 142 svar utan 110-135 på en och samma fråga år 7. I det följande redovsas och kommenteras den procentuella fördelnngen på några frågor med fasta svarsalternatv. Hur svarsfrekvenserna ser ut tal, framgår av blaga 4 och 5. Vad gäller de nvåer som provet defnerar år 3 fördelar sg lärarnas svar så här. År 3 Lagom låg hög Krav 85% 4% 11% Krav Läsa 84% 11% 5% Krav Skrva 79% 0% 21% Det vll säga, 85% tycker att den sammanvägda är lagom högt ställd. 15% tycker nte det. 4% tycker att den är för lågt ställd och 11% att den är för högt ställd. Ungefär detsamma gäller läsdelarna. 84% tycker att är lagom. 11% tycker att den är för lågt ställd och 5% att den är för högt ställd. När det gäller skrvdelen tycker 79% att är lagom. Ingen tycker att den är för lågt ställd och 21% tycker att den är för högt ställd. Sffrorna kan kommenteras så här. 3. Nvån på läsdelarna är nte för högt ställd. Den är lagom eller något för lågt ställd. Att döma av den statstk över andel elever som nått punkt 15 läsutvecklngsschema olka skolor, defnerar Stockholmsprovets läsdelar en något lägre nvå än punkt 15 läsutvecklngsschemat. 4. Utvärderngen llustrerar den spännvdd som fnns. Av de kommentarer lärare ger framgår att lärare har olka uppfattnng om det pedagogska värdet av bedömnngar. Några ser postvt på Stockholmsprovet. De tycker att utvärderngsbara mål, kunskapskontroller och gensvar, medverkar tll elevernas kunskapsutvecklng. Andra tycker nte det. 5% tycker att en nvå, som är lägre än punkt 15 läsutvecklngsschemat är för högt ställd. 8

5. Nvån totalt är nte för lågt ställd. Att de optmala sffrorna med hänsyn tll den spännvdd som fnns trolgen ser ut så här 85% lagom, 7,5% för låg och 7,5% för hög och att 91% har angett att resultaten stämmer med lärarens egen bedömnng av elevernas läs- och skrvförmåga talar för att den lgger nära lagom. 6. Att lärare som tycker att nvåerna är lågt ställda, oftare arbetar vssa stadsdelar Hässelby-Vällngby, Bromma, Mara Gamla stan och Enskede- Årsta medan lärare som tycker att nvåerna är för högt ställda oftare arbetar andra stadsdelar Rnkeby, Skarpnäck, Farsta och Älvsjö llustrerar en tänkbar orsak tll spännvdden. Lärare har en tendens att anpassa sna krav så att den som oftare möter kunngare elever oftare ställer högre krav. 7. Nvån på skrvdelen är något för högt ställd. V som ansvarar för provet är medvetna om det. Det är bland annat därför som jämförelser mellan stadsdelar och skolor baseras på läsdelarna. Varför har v då nte sänkt? Problemet ser ut så här. I kursplanen står att slutet av femte skolåret ska "kunna producera texter" och "kunna tllämpa de vanlgaste reglerna för skrftspråket". En elev som nte kan läsa, kan producera ett talspråksbaserat skrvflöde, det vll säga en text. Men eleven kan nte tllämpa reglerna för skrftspråket. att kunna tllämpa regler för skrftspråket, måste man kunna läsa och ha läst en del. Den bedömnngsmall som nu gäller år 3, anger att en text som ska bedömas ha, ska nnehålla kännetecken som är specfka för skrftspråket. Ett talspråksbaserat skrvflöde har nte. Men kan man nte sänka och göra en mall där även talspråksbaserade skrvflöden bedöms ha? Nej! hur anger man då vad som skljer en text som har från en som nte har det? Ska det vara textens längd? En lång text är nte alltd bra. En sådan mall nnebär praktken att lärare gör subjektva bedömnngar utfrån egna ntutva nvåer. Den mallen garanterar ngen lkvärdghet. Vad är alternatvet? Jo, det är det nte fnns någon gemensam kravnvå för skrvförmåga år 3. Istället fnns en gemensam nvå för år 4 eller år 5. Av utvärderngarna framgår att 85% av lärarna tycker att skrvuppgften är Okej och att 86% tycker att bedömnngsmallen tll skrvuppgften är okej. Det vll säga, uppgften och mallen tll uppgften är ett mndre problem än. Vad hade hänt om den nvå som nu har defnerats för år 3, skulle gällt för år 4? Hade då lärarnas uppfattnngar legat närmare 85% lagom, 7,5% för låg och 7,5% för hög? Vad gäller de nvåer som provet defnerar år 7 fördelar sg lärarnas svar så här. År 7 Lagom låg hög Krav 70% 13% 17% 9

Krav Läsa 52% 48% 0% Krav Skrva 72% 4% 24% Det vll säga, 70% tycker att den sammanvägda är lagom högt ställd. 30% tycker nte det. 13% tycker att den är för lågt ställd och 17% att den är för högt ställd. När det gäller läsdelen tycker 52% att är lagom och 48% att den är för lågt ställd. Ingen tycker att den är för högt ställd. När det gäller skrvdelen tycker 72% att är lagom. 4% tycker att den är för lågt ställd och 24% att den är för högt ställd. Sffrorna kan kommenteras så här. 8. Nvån på läsdelarna är för lågt ställd. 9. Utvärderngen llustrerar den spännvdd som fnns. Av de kommentarer lärare har gett framgår att lärare har olka uppfattnng om det pedagogska värdet av bedömnngar. Några ser postvt på Stockholmsprovet. De tycker att utvärderngsbara mål, kunskapskontroller och gensvar, medverkar tll elevernas kunskapsutvecklng. Andra tycker nte det. 10. Nvån totalt är nte för lågt ställd. Att 13% tycker att den är för lågt ställd och 17% att den är för högt ställd och att 86% har angett att resultaten stämmer med lärarens egen bedömnng av elevernas läs- och skrvförmåga talar för att den lgger nära lagom. 11. Att lärare som tycker att nvåerna är lågt ställda, oftare arbetar vssa stadsdelar Bromma, Kungsholmen och Mara Gamla stan medan lärare som tycker att nvåerna är för högt ställda oftare arbetar andra stadsdelar Skarpnäck, Älvsjö och Lljeholmen llustrerar en tänkbar orsak tll spännvdden. Lärare har en tendens att anpassa sna krav tll eleverna så att den som oftare möter kunngare elever oftare ställer högre krav. 12. Nvån på skrvdelen är trolgen för högt ställd. Osäkerheten är stor. Som framgått av statstken har lärare på olka skolor bland tolkat mallen olka. Bortfallet är stort. Att 87% av lärarna tyckte att skrvuppgften var okej och att 82% tyckte att bedömnngsmallen var okej antyder att uppgften och mallen är ett mndre problem än. På utvärderngsblanketten kan lärare ge synpunkter på läsdelarna: på texternas svårghetsgrader, på uppgfter och bedömnngsmallar. Nedan återges och kommenteras de fall där fler än 15% har markerat alternatven väl svår för en text eller mndre bra för en uppgft eller en bedömnngsmall. Så här ser det ut år 3. År 3 texter Lagom Väl svår Evert 62% 38% År 3 uppgfter Okej Mndre bra Uppgft 1 på Evert 69% 31% 10

Uppgft 2 på Evert 64% 36% Uppgft 2 på Uggla 75% 25% Det vll säga, 38% tyckte att texten Evert var väl svår. 31% tyckte att uppgft 1 på Evert var mndre bra. 36% tyckte att uppgft 2 på Evert var mndre bra. 25% tyckte att uppgft 2 på Uggla var mndre bra. Av kommentarerna framgår en del motv tll att Evert var väl svår och tll att de angvna uppgfterna var mndre bra. Texten har uppfattats som lång och gammaldags. Den nnehöll svåra ord, tll exempel lasarett. Den motsvarar snarare punkt 18a än punkt 15 läsutvecklngsschema. Uppgft 1 på Evert har uppfattats som svår att förstå. I uppgft 2 har ordet reagera uppfattats som för svårt. Att uppgft 2 på Uggla var mndre bra, motveras med att eleven förväntas ange två saker. Lärarnas synpunkter på läsdelarna kan kommenteras så här. 13. Utvärderngen llustrerar att det fnns en spännvdd. De synpunkter som framförs på texten och uppgfterna, bekräftar det. Lärare har olka uppfattnng om vlka texter 3 ska kunna läsa och på vlket sätt de ska kunna läsa. En del tycker att Evert är en bra text, därför att den är längre och därför att uppgfterna prövar förståelse. Andra tycker nte det. 14. Av utvärderngen framgår att lärare har olka uppfattnng om vad punkt 15 läsutvecklngsschemat nnebär. 15. I kursplanen står att eleven "skall kunna läsa med flyt / / och tyst". Av nstruktonen tll läsdelarna framgår att eleven ska läsa tyst och på egen hand. En del lärare tycker att det är ett högt ställt krav. De vll hjälpa eleverna. En frtt återgven kommentar som llustrerar problemet lyder: "Elev nummer 10 mn klass har nått målet läsa. Eleven har haft vss handlednng. Någon har läst för honom men han har sedan gett svaren själv. Om elev nummer 10 kan läsa, vad menar då läraren med att kunna läsa? Det vll säga, lärare har nte bara olka uppfattnng om texter, uppgfter och om den nvå som läsdelarna defnerar. De har också olka uppfattnng om vad det nnebär att kunna läsa och de tolkar kursplanens mål olka. 16. 85% har angett att mallen tll Uppgft 1 på Evert var Okej, 95% att mallen tll Uppgft 2 på Evert var Okej och 94% att mallen tll Uppgft 2 på Uggla var Okej. Det vll säga, att en lärare har markerat en uppgft som mndre bra, är nte detsamma som att det var svårt att följa anvsnngarna för hur elevernas svar skulle bedömas. Så här ser det ut år 7. År 7 texter Lagom Väl svår Köttätande växter 67% 33% 11

År 7 uppgfter Okej Mndre bra Uppgft 1 på Köttätande växter 70% 30% Mall tll Uppgft1, Köttätande växter 78% 22% Det vll säga, 33% tyckte att texten Köttätande växter var väl svår. 30% tyckte att uppgft 1 på Köttätande växter var mndre bra. 22% tyckte att bedömnngsmallen tll uppgft 1 på Köttätande växter var mndre bra. Att texten Köttätande växter är väl svår motveras nte närmare. Någon har konstaterat att den är för svår för år 7. Någon har angett att populärvetenskaplg sakprosa, som skljer sg från läromedlens, nte är lämplg. Vad gäller uppgft 1 och mallen tll uppgft 1 anges att uppgften var svår, att kunnga elever svarade fel, att mallen var sträng, att uppgften nbjöd tll att skrva av texten och att vssa svar därför blev svårbedömda. Lärarnas synpunkter på läsdelarna kan kommenteras så här. 17. Utvärderngen llustrerar att det fnns en spännvdd. Några tycker att det är bra att det fnns en sakprosatext som Köttätande växter, som är svårare. Några tycker att de andra två texterna är väl lätta. Några tycker att Köttätande växter, är för svår för 7. 18. 48% tyckte att på läsdelarna var för lågt ställd. 33% tyckte att Köttätande växter var väl svår. Låt säga att man tllmötesgck de lärare som tyckte att Köttätande växter var väl svår och ersatte den med en enklare text med enklare uppgfter. Hur många kommer då att tycka att på läsdelarna är lagom högt ställd? Färre än hälften? Resonemanget llustrerar att vlken nvå man än skulle defnera på läsdelarna kommer mnst en tredjedel av lärarna år 7 att tycka att den är för hög eller för låg. I ljuset av det är utfallet totalt 70% lagom, 13% för låg och 17% för hög, kanske så nära lagom man kan komma. 19. En del lärare tycker att elever som läser svenska som andraspråk nte ska göra provet. Ibland motveras det med att på läsdelarna är för högt ställd. Det vll säga, man vll nte att krav och bedömnngar ska vara personneutrala utan de ska varera med vlka modersmål elever har och vara lägre för elever som läser svenska som andraspråk. Ibland motveras det med att elever som läser svenska som andraspråk mssgynnas av proven. Det vll säga, man menar att fler kan läsa på det sätt som krävs men det framgår nte av deras resultat på just det här provet. V som har tagt del av dessa synpunkter, är nte klara över hur de ska tolkas. Menar lärare som vll ha ett särsklt prov svenska som andraspråk att elever som nte når på läsdelarna år 7 en nvå som 48% tycker är för lågt ställd kan läsa tllräcklgt bra? Eller menar de att elever med brstande läsförmåga som läser svenska som andraspråk nte behöver uppmärksammas? Hade de sagt det om resultaten från stockholmsproven nte var offentlga? 12

1.9 Slutord Arbetet med stockholmsproven svenska har vart ntressant och v har lärt oss mycket under de tre år som det har pågått. Att proven successvt har blvt något bättre framgår om man jämför det tämlgen msslyckade försök som gjordes våren 2001 med 2003 års prov. V vll tacka de lärare som ett och ett halvt års td medverkade den arbetsgrupp som lade grunden tll provens utformnng. Deras sakkunnande och erfarenhetsbaserade ntuton gjorde att provet blev bättre anpassat tll lärares praxs. V vll också tacka de lärare som utvärderngar gett oss konstruktva synpunkter framför allt på bedömnngsmallen tll skrvuppgften. 2002 års skrvuppgft var ett "test av testet". Arbetet med en tydlgare mallen har stått fokus under det senaste årets revson. Som framgått har v av 2003 års prov också dragt en för oss ny slutsats, att år 3 är för tdgt för den typ av kvaltatv bedömnng av elevernas skrvförmåga utfrån en gemensam standard som provet anger. V vll också tacka Utbldnngsförvaltnngen. Att förvaltnngen tog ansvar för tryck, dstrbuton och nsamlng av resultat- och utvärderngsblanketter på 2003 års prov underlättade väsentlgt vårt arbete. Det är svårt att ge alla det läs- och skrvkunnande som krävs för ett aktvt medborgarskap. Det är svårt att ge alla elever det kunnande som krävs för att klara gymnaset och få ett fullständgt slutbetyg. Som v ser det, måste man kartlägga förekomsten av elever som rskerar att nte nå det kunnandet. Att göra poltker och föräldrar medvetna om de faktska kunskapsskllnader, som tll exempel ett segregerat boende ger upphov tll, är en förutsättnng. Att göra läraren och eleven själv medveten om vad eleven kan, respektve nte kan är en förutsättnng. Som v ser det, kan ett bedömnngsnstrument som stockholmsproven, rätt använt, på skt medverka tll att skolan lyckas bättre med de mndre kunnga eleverna. 13

2.1 Statstk Stockholm stad och stadsdelar Resultat Stockholms stad och respektve stadsdel 3 som nått 3 som ej nått 7 som nått 7 som ej nått Stockholms stad 78% 22% 8% 76% 24% 19% Resultat Läsdelarna 88% 12% 91% 9% Resultat Skrvdelen 77% 23% 74% 26% Ksta sd 75% 25% 3% 57% 43% 22% Resultat Läsdelarna 84% 16% 87% 13% Resultat Skrvdelen 76% 24% 53% 47% Rnkeby sd 54% 46% 25% 41% 59% 10% Resultat Läsdelarna 67% 33% 68% 32% Resultat Skrvdelen 63% 37% 38% 62% Spånga-Tensta sd 65% 35% 4% 67% 33% 8% Resultat Läsdelarna 83% 17% 87% 13% Resultat Skrvdelen 63% 37% 63% 37% Hässelby-Vällngby 84% 16% 10% 76% 24% 9% Resultat Läsdelarna 90% 10% 91% 9% Resultat Skrvdelen 83% 17% 74% 26% Bromma sd 86% 14% 9% 87% 13% 23% Resultat Läsdelarna 92% 8% 97% 3% Resultat Skrvdelen 83% 17% 84% 16% Kungsholmen sd 87% 13% 2% 79% 21% 2% Resultat Läsdelarna 95% 5% 93% 7% Resultat Skrvdelen 82% 18% 74% 26% Norrmalm sd 86% 14% 12% 88% 12% 9% Resultat Läsdelarna 94% 6% 96% 4% Resultat Skrvdelen 85% 15% 86% 14% Östermalm sd 89% 11% 4% 85% 15% 21% Resultat Läsdelarna 95% 5% 94% 6% Resultat Skrvdelen 88% 12% 84% 16% 14

Resultat Stockholms stad och respektve stadsdel 3 som nått 3 som ej nått 7 som nått 7 som ej nått Mara Gamla stan 84% 16% 2% 85% 15% 26% Resultat Läsdelarna 92% 8% 95% 5% Resultat Skrvdelen 84% 16% 84% 16% Katarna Sofa sd 78% 22% 21% 85% 15% 33% Resultat Läsdelarna 88% 12% 93% 7% Resultat Skrvdelen 77% 23% 87% 13% Enskede-Årsta sd 77% 23% 3% 80% 20% 5% Resultat Läsdelarna 87% 13% 91% 9% Resultat Skrvdelen 78% 22% 78% 22% Skarpnäck sd 71% 29% 16% 74% 26% 15% Resultat Läsdelarna 86% 14% 92% 8% Resultat Skrvdelen 68% 32% 69% 31% Farsta sd 71% 29% 11% 69% 31% 20% Resultat Läsdelarna 84% 16% 89% 11% Resultat Skrvdelen 71% 29% 67% 33% Vantör sd 67% 33% 5% 61% 39% 37% Resultat Läsdelarna 81% 19% 78% 22% Resultat Skrvdelen 68% 32% 67% 33% Älvsjö sd 80% 20% 8% 79% 21% 45% Resultat Läsdelarna 88% 12% 88% 12% Resultat Skrvdelen 79% 21% 82% 18% Lljeholmen sd 72% 28% 16% 68% 32% 11% Resultat Läsdelarna 84% 16% 92% 8% Resultat Skrvdelen 80% 20% 61% 39% Hägersten sd 89% 11% 14% 92% 8% 27% Resultat Läsdelarna 93% 7% 96% 4% Resultat Skrvdelen 81% 19% 90% 10% Skärholmen sd 67% 33% 11% 66% 34% 26% Resultat Läsdelarna 79% 21% 85% 15% Resultat Skrvdelen 72% 28% 66% 34% 15

2.2 Statstk Skolor Stockholm stad Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Ksta stadsdel Akallaskolan 73% 27% 5% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 76% 24% Dalhagsskolan 88% 12% 2% Resultat Läsdelarna 90% 10% Resultat Skrvdelen 95% 5% Husbygårdskolan 79% 21% 12% Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 70% 30% Husbyskolan 79% Resultat Läsdelarna Resultat Skrvdelen Igelbäcksskolan 72% 28% 0% Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 65% 35% Kvarnbackaskolan 61% 39% 2% Resultat Läsdelarna 71% 29% Resultat Skrvdelen 73% 27% Oxhagsskolan 84% 16% 3% Resultat Läsdelarna 90% 10% Resultat Skrvdelen 90% 10% Stenhagsskolan 73% 27% 0% Resultat Läsdelarna 76% 24% Resultat Skrvdelen 69% 31% Ärvngeskolan 50% 50% 3% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 40% 60% 16

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Rnkeby stadsdel Askebyskolan 53% 47% 21% Resultat Läsdelarna 73% 27% 7 som nått 7 som ej Resultat Skrvdelen 44% 56% Bredbyskolan 63% 37% 7% 19% 81% 16% Resultat Läsdelarna 65% 35% 44% 56% Resultat Skrvdelen 75% 25% 3% 97% Knutbyskolan 51% Resultat Läsdelarna Resultat Skrvdelen Kvarnbyskolan 58% 42% 22% Resultat Läsdelarna 67% 33% Resultat Skrvdelen 82% 18% Rnkebyskolan 46% 54% 9% Resultat Läsdelarna 74% 26% Resultat Skrvdelen 47% 53% Spånga-Tensta stadsdel Bromstensskolan 70% 30% 3% Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 74% 26% Bussenhusskolan 54% 46% 15% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 43% 57% Elnsborgsskolan 27% 73% 6% Resultat Läsdelarna 70% 30% Resultat Skrvdelen 34% 66% Enbacksskolan 37% 63% 0% Resultat Läsdelarna 57% 43% Resultat Skrvdelen 41% 59% 17

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Gullngeskolan 56% 44% 4% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 84% 16% Resultat Skrvdelen 47% 53% Hjulstaskolan 44% 56% 21% Resultat Läsdelarna 71% 29% Resultat Skrvdelen 39% 61% Hyllngeskolan 57% 43% 14% Resultat Läsdelarna 69% 31% Resultat Skrvdelen 62% 38% Kämpngeskolan 33% 68% 2% Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 25% 75% Solhemsskolan 87% 13% 1% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 82% 18% Spånga gy, grund 86% 14% 5% Resultat Läsdelarna 95% 5% Resultat Skrvdelen 82% 18% Sundbyskolan 88% 12% 0% 76% 24% 2% Resultat Läsdelarna 96% 4% 93% 7% Resultat Skrvdelen 83% 17% 73% 27% Hässelby-Vällngby Backluraskolan 62% 38% 2% Resultat Läsdelarna 81% 19% Resultat Skrvdelen 68% 32% Björnbodaskolan 84% 16% 0% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 83% 17% 18

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Grmstaskolan 85% 15% 2% 100% Resultat Läsdelarna 90% 10% Resultat Skrvdelen 68% 32% Hässelbygård 78% 22% 0% 70% 30% 6% Resultat Läsdelarna 88% 13% 86% 14% Resultat Skrvdelen 81% 19% 70% 30% Hässelby Vllastad 97% 3% 0% 67% 33% 7% Resultat Läsdelarna 99% 1% 95% 5% Resultat Skrvdelen 93% 7% 61% 39% Lovselundsskolan 96% 4% 24% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 93% 7% Maltesholmsskolan 77% 23% 0% Resultat Läsdelarna 79% 21% Resultat Skrvdelen 81% 19% Nälstaskolan 90% 10% 0% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 90% 10% Smedshagsskolan 68% 32% 12% 81% 19% 0% Resultat Läsdelarna 84% 16% 93% 7% Resultat Skrvdelen 68% 32% 81% 19% Sörgårdsskolan 81% 19% 0% Resultat Läsdelarna 89% 11% Resultat Skrvdelen 79% 21% Trollbodaskolan 88% 12% 1% 71% 29% 3% Resultat Läsdelarna 94% 6% 91% 9% Resultat Skrvdelen 85% 15% 67% 33% 19

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Vnstagårdsskolan 85% 15% 9% Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 85% 15% Vnstaskolan 91% 9% 0% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 83% 17% Vällngbyskolan 81% 19% 0% 81% 19% 5% Resultat Läsdelarna 82% 18% 91% 9% Resultat Skrvdelen 86% 14% 82% 18% Bromma stadsdel Abrahamsberg 84% 16% 2% 98% 2% 0% Resultat Läsdelarna 91% 9% 99% 1% Resultat Skrvdelen 84% 16% 99% 1% Alvksskolan 89% 11% 1% 80% 20% 9% Resultat Läsdelarna 95% 5% 96% 4% Resultat Skrvdelen 90% 10% 77% 23% Blackebergsskolan 59% 41% 8% Resultat Läsdelarna 76% 24% Resultat Skrvdelen 62% 38% Höglandsskolan 93% 7% 2% 100% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 84% 16% Nockebyhov skola 100% 0% 0% Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 100% 0% Norra Ängby 89% 11% 6% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 82% 18% 20

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Nya Elementar 88% 13% 0% 68% Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 88% 13% Olovslunds skola 76% 24% 22% Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 70% 30% Smedslättsskolan 96% 4% 2% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 88% 12% Södra Ängby skola 77% 23% 6% 79% 21% 24% Resultat Läsdelarna 85% 15% 94% 6% Resultat Skrvdelen 79% 21% 75% 25% Söderbergaskolan 82% 18% 7% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 79% 21% Ulvsundaskolan 70% 30% 0% Resultat Läsdelarna 90% 10% Resultat Skrvdelen 75% 25% Ålstensskolan 97% 3% 27% Resultat Läsdelarna 99% 1% Resultat Skrvdelen 94% 6% Äppelvksskolan 86% 14% 1% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 79% 21% Kungsholmen stadsdel Eraskolan 87% 13% 2% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 76% 24% 21

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Essngeskolan 76% 24% 0% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 86% 14% Frdhemsskolan 95% 5% 0% Resultat Läsdelarna 99% 1% Resultat Skrvdelen 96% 4% Klastorpsskolan 87% 13% 18% Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 65% 35% Kullskolan 73% 27% 0% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 69% 31% Rålambshovsskolan 78% 22% 1% Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 74% 26% Stadshagsskolan 82% 18% 4% Resultat Läsdelarna 97% 3% Resultat Skrvdelen 74% 26% Norrmalm stadsdel Adolf Fredrk 94% 6% 3% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 94% 6% Gustav Vasa skola 95% 5% 7% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 95% 5% Johannes skola 89% 11% 29% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 91% 9% 22

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Karlbergsskolan 80% 20% 2% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 78% 22% Llla Ad Fredrk 89% 11% 2% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 85% 15% Matteusskolan 94% 6% 18% Resultat Läsdelarna 97% 3% Resultat Skrvdelen 94% 6% Mmer 68% 32% 6% Resultat Läsdelarna 84% 16% Resultat Skrvdelen 70% 30% Rödabergsskolan 85% 15% 28% 79% 21% 10% Resultat Läsdelarna 94% 6% 91% 9% Resultat Skrvdelen 88% 12% 73% 27% Vasa Real 82% 18% 8% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 76% 24% Östermalm stadsdel Engelbrektsskolan 82% 18% 5% 84% 16% 5% Resultat Läsdelarna 91% 9% 94% 6% Resultat Skrvdelen 78% 22% 82% 18% Gärdeskolan 84% 16% 0% 86% 14% 31% Resultat Läsdelarna 100% 0% 94% 6% Resultat Skrvdelen 80% 20% 85% 15% Hedvg Eleonora 97% 3% 5% Resultat Läsdelarna 97% 3% Resultat Skrvdelen 100% 0% 23

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Hjorthagens skola 94% 6% 5% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 94% 6% Olaus Petr skola 90% 10% 4% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 94% 6% Östermalmsskolan 89% 11% 4% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 89% 11% Mara-Gamla Stan stadsdel Björngårdsskolan 88% 12% 3% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 90% 10% Erksdalskolan 87% 13% 0% 86% 14% 19% Resultat Läsdelarna 95% 5% 95% 5% Resultat Skrvdelen 87% 13% 83% 17% Högaldsskolan 83% 17% 8% 78% 22% 23% Resultat Läsdelarna 90% 10% 94% 6% Resultat Skrvdelen 81% 19% 75% 25% Maraskolan 67% 33% 3% 65% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 64% 36% Storkyrkoskolan 93% 7% 0% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 100% 0% Södermalmsskolan 91% 9% 0% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 90% 10% 24

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Åsö Grundskola 92% 8% 17% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 92% 8% Katarna-Sofa stadsdel Katarna Norra sk 84% 91% 9% 0% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 91% 9% Katarna Södra sk 72% 27% 3% Resultat Läsdelarna 82% 18% Resultat Skrvdelen 74% 24% Sofa skola 80% 20% 5% 80% 20% 46% Resultat Läsdelarna 88% 12% 89% 11% Resultat Skrvdelen 82% 18% 85% 15% Tullgårdsskolan 82% 18% 3% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 74% 26% Enskede-Årsta stadsdel Enskedefältets sk 86% 14% 0% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 89% 11% Enskedeskolan 74% 26% 0% 94% 6% 4% Resultat Läsdelarna 84% 16% 98% 2% Resultat Skrvdelen 81% 19% 91% 9% Nytorpsskolan 48% 52% 9% 60% 40% 16% Resultat Läsdelarna 60% 40% 88% 12% Resultat Skrvdelen 62% 38% 52% 48% Skanskvarnsskolan 83% 17% 9% 25% 75% 0% Resultat Läsdelarna 93% 7% 63% 37% Resultat Skrvdelen 83% 17% 13% 87% 25

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Sturebyskolan 86% 14% 0% 90% 10% 11% Resultat Läsdelarna 92% 8% 92% 8% Resultat Skrvdelen 84% 16% 86% 14% Årstaskolan 79% 21% 5% 69% 31% 1% Resultat Läsdelarna 94% 6% 86% 14% Resultat Skrvdelen 68% 32% 73% 27% Östbergaskolan 67% 33% 5% Resultat Läsdelarna 75% 25% Resultat Skrvdelen 64% 36% Skarpnäck stadsdel Bagarmossens sk 43% 57% 39% 74% 26% 25% Resultat Läsdelarna 76% 24% 92% 8% Resultat Skrvdelen 39% 61% 75% 25% Bergholmsskolan 71% 29% 17% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 69% 31% Björkhagens skola 73% 27% 2% 78% 22% 4% Resultat Läsdelarna 93% 7% 96% 4% Resultat Skrvdelen 64% 36% 66% 34% Brotorpsskolan 91% 9% 2% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 86% 14% Hammarbyskolan 84% 16% 2% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 94% 6% Skarpabyskolan 52% 48% 20% Resultat Läsdelarna 80% 20% Resultat Skrvdelen 55% 45% 26

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Skarpnäcks skola 81% 19% 22% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 79% 21% Tätorpsskolan 60% 40% 4% Resultat Läsdelarna 76% 24% Resultat Skrvdelen 40% 60% Farsta stadsdel Fagersjöskolan 79% 21% 7% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 79% 21% Resultat Skrvdelen 82% 18% Gubbängsskolan 76% 24% 0% 77% 23% 36% Resultat Läsdelarna 88% 12% 95% 5% Resultat Skrvdelen 80% 20% 77% 23% Hästhagsskolan 65% 35% 0% Resultat Läsdelarna 76% 24% Resultat Skrvdelen 63% 37% Hökarängsskolan 100% 59% 41% 4% Resultat Läsdelarna 81% 19% Resultat Skrvdelen 61% 39% Kvckentorpssk 72% 28% 18% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 64% 36% Magelungsskolan 24% 76% 9% Resultat Läsdelarna 43% 57% Resultat Skrvdelen 33% 67% Sandåkraskolan 71% 29% 0% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 75% 25% 27

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Sköndalsskolan 78% 22% 0% Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 78% 22% Skönstaholms sk 69% 31% 15% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 45% 55% Tallkrogens skola 89% 11% 2% Resultat Läsdelarna 95% 5% Resultat Skrvdelen 84% 16% Västbodaskolan 63% 37% 5% Resultat Läsdelarna 81% 19% Resultat Skrvdelen 70% 30% Vantör stadsdel Bandhagens skola 82% 18% 0% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 87% 13% Bäckahagens skola 71% 29% 0% 59% Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 68% 32% Hagsätraskolan 68% 32% 0% 63% 37% 13% Resultat Läsdelarna 87% 13% 83% 17% Resultat Skrvdelen 69% 31% 71% 29% Ormkärrsskolan 58% 42% 10% Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 46% 54% Rågsvedsskolan 33% 67% 34% 44% 56% 15% Resultat Läsdelarna 39% 61% 69% 31% Resultat Skrvdelen 45% 55% 48% 52% 28

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Snösätraskolan 46% 54% 4% Resultat Läsdelarna 70% 30% Resultat Skrvdelen 46% 54% Örbyskolan 85% 15% 0% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 85% 15% Älvsjö stadsdel Dalskolan 86% 14% 9% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 93% 7% Herrängens skola 89% 11% 1% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 95% 5% Resultat Skrvdelen 88% 12% Johan Skytteskolan 100% 82% 18% 15% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 84% 16% Kämpetorpsskolan 70% 30% 0% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 64% 36% Långbrodals Gamla 87% 13% 0% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 80% 20% Sjöängsskolan 84% 16% 0% 100% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 78% 22% Solbergaskolan 47% 53% 3% 66% 34% 22% Resultat Läsdelarna 53% 47% 74% 26% Resultat Skrvdelen 69% 31% 74% 26% 29

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Lljeholmen stadsdel Aspuddens skola 76% 24% 0% 66% 34% 16% Resultat Läsdelarna 80% 20% 93% 7% Resultat Skrvdelen 92% 8% 62% 38% Blommensberg 69% 31% 5% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 61% 39% Ekensbergsskolan 69% 31% 0% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 59% 41% Gröndalsskolan 67% 33% 47% Resultat Läsdelarna 78% 22% Resultat Skrvdelen 81% 19% Nybohovsskolan 76% 24% 0% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 76% 24% Hägersten stadsdel Fruängsskolan 82% 18% 2% 58% Resultat Läsdelarna 87% 13% Resultat Skrvdelen 80% 20% Hägerstenshamn 89% 11% 37% Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 56% 44% Hägerstensåsens 91% 9% 4% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 89% 11% Mälarhöjden 95% 5% 1% 95% 5% 5% Resultat Läsdelarna 97% 3% 99% 1% Resultat Skrvdelen 85% 15% 92% 8% 30

Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Västertorpsskolan 51% Resultat Läsdelarna Resultat Skrvdelen 7 som nått 7 som ej Skärholmen stadsdel Bredängsskolan 62% 38% 1% 56% 44% 11% Resultat Läsdelarna 83% 17% 86% 14% Resultat Skrvdelen 64% 36% 53% 48% Ekholmsskolan 74% Resultat Läsdelarna Resultat Skrvdelen Lllholmsskolan 51% 49% 23% Resultat Läsdelarna 60% 40% Resultat Skrvdelen 67% 33% Slättgårdsskolan 65% 35% 0% Resultat Läsdelarna 74% 26% Resultat Skrvdelen 72% 28% Sätraskolan 75% 25% 3% 69% 31% 10% Resultat Läsdelarna 82% 18% 86% 14% Resultat Skrvdelen 77% 23% 66% 34% Söderholmsskolan 74% 26% 0% Resultat Läsdelarna 84% 16% Resultat Skrvdelen 78% 22% Vårbergsskolan 60% Resultat Läsdelarna Resultat Skrvdelen Österholmsskolan 76% 24% 23% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 79% 21% 31

2.3 Statstk frskolor Resultat Frskolor 3 som 3 som ej elever som har kunnat bedömas Absoluta tal 7 som 7 som ej elever som har kunnat bedömas Absoluta tal Frskolor 76% 24% 886 79% 21% 561 Resultat Läsdelarna 89% 11% 91% 9% Resultat Skrvdelen 73% 27% 78% 22% Al Azharskolan 76% 24% 25 Resultat Läsdelarna 84% 16% Resultat Skrvdelen 72% 28% Alla natoners fra 17% 83% 18 Resultat Läsdelarna 44% 56% Resultat Skrvdelen 6% 94% Al Zahraa 41% 59% 29 37% 63% 27 Resultat Läsdelarna 79% 21% 56% 44% Resultat Skrvdelen 24% 76% 33% 67% Aspdammsskolan 40% 60% 5 Resultat Läsdelarna 80% 20% Resultat Skrvdelen 40% 60% Bergsundsskolan 88% 12% 26 Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 92% 8% Bromma Montessor 68% 32% 28 Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 61% 39% Carlssons skola 92% 8% 63 85% 15% 61 Resultat Läsdelarna 98% 2% 98% 2% Resultat Skrvdelen 90% 10% 85% 15% Dstra skola 87% 13% 23 Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 83% 17% Djurgårdskolan 69% 31% 16 Resultat Läsdelarna 81% 19% Resultat Skrvdelen 81% 19% 32

Resultat Frskolor 3 som 3 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal 7 som 7 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Engelska sk Norr 70% 30% 53 77% 23% 30 Resultat Läsdelarna 81% 19% 90% 10% Resultat Skrvdelen 74% 26% 83% 17% Engelska sk Söder 91% 9% 64 Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 95% 5% Estnska skolan 80% 20% 15 77% 23% 13 Resultat Läsdelarna 80% 20% 100% 0% Resultat Skrvdelen 93% 7% 77% 23% Europaskolan 71% 29% 17 100% 0% 16 Resultat Läsdelarna 94% 6% 100% 0% Resultat Skrvdelen 71% 29% 94% 6% Farstastrandssk 86% 14% 14 Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 79% 21% Farstaängsskolan 77% 23% 39 Resultat Läsdelarna 82% 18% Resultat Skrvdelen 72% 28% Fredrkshovs Slott 91% 9% 22 86% 14% 28 Resultat Läsdelarna 95% 5% 96% 4% Resultat Skrvdelen 86% 14% 89% 11% Franska skolan 54% 46% 24 98% 2% 60 Resultat Läsdelarna 92% 8% 100% 0% Resultat Skrvdelen 42% 58% 93% 7% Fra Mara skola 95% 5% 39 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 95% 5% Hamnskolan 74% 26% 19 Resultat Läsdelarna 84% 16% Resultat Skrvdelen 74% 26% 33

Resultat Frskolor 3 som 3 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Islamska skolan 67% 33% 15 Resultat Läsdelarna 87% 13% Resultat Skrvdelen 67% 33% Järva resurs 0% 100% 2 7 som 7 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Resultat Läsdelarna 50% 50% Resultat Skrvdelen 0% 100% Kultursk Raketen 79% 21% 19 95% 5% 20 Resultat Läsdelarna 84% 16% 100% 0% Resultat Skrvdelen 84% 16% 90% 10% Kungsholmens frsk 87% 13% 15 Resultat Läsdelarna 87% 13% Resultat Skrvdelen 80% 20% Kunskapssk Skärh 54% 46% 48 Resultat Läsdelarna 77% 23% Resultat Skrvdelen 48% 52% L'estradska skolan 92% 8% 37 Resultat Läsdelarna 97% 3% Resultat Skrvdelen 89% 11% Llla Akademen 100% 0% 16 89% 11% 9 Resultat Läsdelarna 100% 0% 100% 0% Resultat Skrvdelen 88% 12% 89% 11% Lundaskolan 75% 25% 20 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 75% 25% Lycée de francas 92% 8% 25 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 80% 20% Lögarebergets Mon 96% 4% 25 Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 92% 8% 34

Resultat Frskolor 3 som 3 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Plgrmskolan 94% 6% 16 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 69% 31% Skarpnäcks fra sk 67% 33% 6 Resultat Läsdelarna 67% 33% Resultat Skrvdelen 100% 0% Sonja Kovalevsky sk 33% 67% 15 7 som 7 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 33% 67% Studema 57% 43% 7 100% 0% 2 Resultat Läsdelarna 57% 43% 100% 0% Resultat Skrvdelen 100% 0% 100% 0% S:t Erks Katolska 77% 23% 22 100% 0% 15 Resultat Läsdelarna 86% 14% 100% 0% Resultat Skrvdelen 59% 41% 100% 0% Skolgrunden 50% 50% 4 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 0% 100% Svergefnska sk 72% 28% 39 57% 43% 23 Resultat Läsdelarna 82% 18% 96% 4% Resultat Skrvdelen 72% 28% 52% 48% Södermalmskyrkans 58% 42% 19 65% 35% 17 Resultat Läsdelarna 79% 21% 82% 18% Resultat Skrvdelen 63% 37% 65% 35% Tornadoskolan 85% 15% 20 73% 27% 26 Resultat Läsdelarna 95% 5% 88% 12% Resultat Skrvdelen 85% 15% 77% 23% 35

Resultat Frskolor Vasastans Montessor 3 som 3 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal 86% 14% 7 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 86% 14% Va Emla 71% 29% 7 7 som 7 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 71% 29% Vkströmska sk 100% 0% 3 86% 14% 7 Resultat Läsdelarna 100% 0% 100% 0% Resultat Skrvdelen 100% 0% 86% 14% Västbergaskolan 75% 25% 51 78% 22% 63 Resultat Läsdelarna 88% 12% 86% 14% Resultat Skrvdelen 73% 27% 78% 22% Västerholms frsk 64% 36% 53 Resultat Läsdelarna 87% 13% Resultat Skrvdelen 58% 42% 36

3.1 Bortfall Stockholm stad och stadsdelar Bortfall Stockholms stad och respektve stadsdel år 3 enlgt sändlstor redovsade år 3 år 3 som nte kunnat bedömas bortfall procent år 3 år 7 enlgt sändlstor redovsade år 7 år 7 som nte kunnat bedömas bortfall procent år 7 Stockholms stad 6851 6362 64 8% 6555 5534 238 19% Ksta sd 340 330 0 3% 219 178 7 22% Rnkeby sd 203 153 1 25% 195 184 9 10% Spånga-Tensta sd 466 451 5 4% 370 356 14 8% Hässelby- 795 788 3 1% 708 662 20 9% Vällngby Bromma sd 725 664 5 9% 679 533 7 23% Kungsholmen sd 211 209 2 2% 226 224 3 2% Norrmalm sd 346 320 16 12% 534 507 22 9% Östermalm sd 328 319 3 4% 322 261 6 21% Mara Gamla stan 392 385 1 2% 583 445 15 26% Katarna Sofa sd 294 238 6 21% 221 153 4 33% Enskede-Årsta sd 423 413 1 3% 321 310 6 5% Skarpnäck sd 400 343 6 16% 285 255 13 15% Farsta sd 449 405 4 11% 357 295 10 20% Vantör sd 364 348 4 5% 284 211 31 37% Älvsjö sd 349 322 1 8% 379 218 11 45% Lljeholmen sd 145 124 2 16% 259 250 19 11% Hägersten sd 311 270 1 14% 214 179 23 27% Skärholmen sd 310 280 3 11% 399 313 18 26% 37