DEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN

Transkript

1 SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS STADSHUS STOCKHOLM DEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN En rapport om riktade nedskärningar i Stockholms skolväsende

2 Inledning Alla barn får i dag inte en likvärdig utbildning i Stockholms skolor, något Skolverket tidigare kritiserat. Livschanserna och den faktiska sannolikheten att få goda kunskaper varierar med bakgrunden. Alla elever får inte det stöd eller den stimulans som de behöver. Det innebär att Stockholms stad faktiskt bryter mot skollagen. Den senaste mandatperioden har varit tuff för Stockholms skolor. Budgetpåslag som inte räcker för att klara ökade kostnader har satt press på många skolors ekonomi. Lärartätheten har minskat i de kommunala skolorna och andelen elever som klarar gymnasiebehörigheten har minskat. Det är en allvarlig situation. För även om mer resurser inte löser alla skolans problem, så innebär mindre resurser sämre förutsättningar för skolan att klara sitt uppdrag på ett bra sätt. Det betyder försämrade arbetsvillkor för lärare men också större klasser och att varje elev får mindre uppmärksamhet. Situationen förvärras ytterligare av att den borgerliga majoriteten valt att utforma nedskärningarna på ett sådant sätt att de slår hårdast mot några av de elevgrupper som har allra störst behov av stöd och uppmärksamhet. Den här rapporten illustrerar hur ojämnt nedskärningsbördorna har fördelats när de borgerliga i Stockholm har velat minska kostnaderna för att kunna sänka skatten. Desto större andel elever med utländsk bakgrund eller från hem med låg inkomst eller utbildning desto större nedskärningar. Det är en djupt orättvis och orättfärdig politik som avslöjas. Stora skillnader i resultat beroende på socioekonomiska faktorer Det finns i dag en stor spridning i skolresultat i Stockholms skolor. I vissa skolor i stadens ytterområden klarar knappt hälften av eleverna godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Samtidigt klarar 99 eller 100 procent av eleverna detta i 20 grundskolor i staden. Denna stora spridning i kvalitet och resultat som innebär att eleverna inte får en likvärdig utbildning kritiserade Skolverket Stockholms stad för i en granskning av samtliga grundskolor som presenterades Se diagram 1 för resultatspridning i de kommunala grundskolorna vårterminen Denna bild bekräftas också av betygsresultaten sett på stadsdelsnivå i Stockholms stad, se diagram 2.

3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Diagram 1. Andel elever i kommunala skolor vårterminen 2010 som klarade behörighet till gymnasiets nationella program, det vill säga godkänt i de tre ämnena matematik, svenska och engelska. Preliminära data. Källa: Utbildningsförvaltningen Stockholm stad Diagram 2. Andelen elever som klarade gymnasiebehörigheten i Stockholms stadsdelar vårterminen Källa: USK

4 Elevers skolresultat avgörs till stor del av deras socioekonomiska bakgrund. I Skolverkets så kallade SALSA-modell förklaras c:a 47 procent av variationen mellan skolor i andel elever som klarar godkänt betyg i alla ämnen i grundskolan av tre bakgrundsfaktorer. Den mest avgörande faktorn är föräldrars utbildningsbakgrund; barn till högutbildade har över 40 procents större sannolikhet att klara grundskolan enligt betygsstatistiken. Efter föräldrars utbildningsbakgrund så är den tyngst vägande faktorn att ha utländsk bakgrund och därefter är det kön. Denna bild bekräftas också av den betygsstatistiken för Stockholms stad, se tabell 1 nedan. Tabell 1. Jämförelse mellan andelen elever som klarar gymnasiebehörighet beroende på olika faktorer, Stockholms stad. Källa: Skolverket Föräldrar med högst 67 % förgymnasial utbildning Minst en förälder med 96 % eftergymnasial utbildning Flickor 91 % Pojkar 90 % Utländsk bakgrund, född 66 % utomlands Utländsk bakgrund, född i 87 % Sverige Svensk bakgrund 94 % Socioekonomi och resursfördelning Den stora spridningen i resultat mellan olika skolor och elevgrupper reflekterar en verklighet där olika elever behöver olika mängd stöd och uppmärksamhet för att klara skolan med goda kunskaper. Det betyder i sin tur att olika skolor möter olika svåra utmaningar och att de därför behöver olika mängder resurser för att hantera dessa. Vidare visar den tillgängliga skolforskningen enligt en sammanställning av Skolverket 2009 att de tillgängliga resurserna spelar särskilt stor roll för kunskapsinhämtningen hos barn med utländsk bakgrund, eller som är missgynnade vad gäller socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund.

5 Därför har Stockholms stad ett system för att fördela resurser efter socioekonomiska kriterier, jämte det skolpengssystem som ger samma resurser per elev till alla skolor. Beroende på andelen elever med utländsk bakgrund, andelen elever i familjer med låg inkomst och andelen elever där föräldrarna har låg utbildning får respektive skolor olika summor i socioekonomiskt tilläggsanslag. Fördelningen av detta anslag speglar liksom resultaten den stora segregation som finns i Stockholms stad. Vissa skolor får knappt något socioekonomiskt tilläggsanslag alls, medan andra skolor får uppemot halva sin budget från denna källa. Totalt sett utgör det socioekonomiska tilläggsanslaget cirka 15 procent av de kommunala grundskolornas omslutning i Stockholm, räknat på bokslutet för Resurspolitiken under mandatperioden Under den senaste mandatperioden har den borgerliga majoriteten enbart räknat upp den allmänna skolschablonen. Totalt sett har denna räknats upp 10,5 procent sedan 2006, se tabell 2. Vissa förändringar har gjorts i budgeteringen vilket innebär att siffran över tid inte är helt jämförbar. För 2010 flyttas en del av skolschablonen till ett separat anslag varför schablonen minskas. Den faktiska resursökningen till de kommunala grundskolorna är dock mindre än 10,5 procent; om vi räknar bort grundskolans andel av de olika besparingsbeting som samtidigt har lagts på de kommunala skolorna så innebär det att 31 procent av de tillförda resurserna för schablonökningar omedelbart försvinner. Riktade besparingsbeting på drygt 400 miljoner kronor har lagts på den kommunala skolan. I kommunfullmäktigebudgeten har den största delen av nedskärningarna formulerats som minskningar av kostnader för administration och lokaler. I viss mån har så också skett, men vår granskning avslöjar att en del av nedskärningarna i praktiken dragits från det socioekonomiska anslaget. Tabell 2. Förändring i skolschablonen över tid. Källa: Utbildningsförvaltningen År Föreg år, % ,3% ,5% ,5% ,1% Totalt: 10,5% Under samma tid har den borgerliga majoriteten nämligen valt att inte alls göra någon uppräkning av det socioekonomiska anslaget i kommunfullmäktiges budget. I stället har den borgerliga majoriteten fattat beslut att potten för det socioekonomiska

6 anslaget ska användas för att finansiera annat icke socioekonomiskt relaterat skolstöd. Detta innebär att den pott som delas ut till skolor med socioekonomiskt svaga elever i själva verket har minskat under mandatperioden med 13,5 procent mellan 2007 och 2010, enligt tabell 3. Under samma tidsperiod ökade skolpengen som delas ut lika för varje elev till alla skolor med 10,1 procent, se tabell 4. Minskningen av det socioekonomiska anslaget till de kommunala skolorna kan inte förklaras med ett minskat elevantal i de kommunala skolorna; läsåret 2009/2010 gick elever i de kommunala grundskolorna och 2007/2008 gick där elever. Elevantalet har således bara minskats med 2 procent medan det socioekonomiska anslaget minskats med nästan sju gånger så mycket. Anslaget för 2006 fördelades till stadsdelarna i stället för till skolorna och är därför inte helt jämförbart. Totalt sett så handlar det dock om en minskning av det socioekonomiska anslaget med 16,1 procent under mandatperioden. Tabell 3. Storlek och fördelning på socioekonomiskt anslag som fördelas efter föräldrars bakgrund till kommunala skolor under mandatperioden. Källa: Utbildningsförvaltningen. Förändring mot År Summa (mnkr) föregående år , ,2-2,8% ,4-7,2% ,8-4,2% ,8-3,0% Tabell 4. Förändring i skolpengen över tid. Källa: Utbildningsförvaltningen/KFbudget Årskurs Förändring 0-3 år kr kr kr kr 10,1% 4-6 år kr kr kr kr 10,1% 7-9 år kr kr kr kr 10,1% Konsekvenser av resurspolitiken stor skillnad i budgetpåslag Med utgångspunkt i de senaste budgetarna för de kommunala grundskolorna går det att studera effekterna av att skolpengen sedan 2007 höjts med 10,1 procent medan det socioekonomiska anslaget till skolorna minskats med 13,5 procent. Eftersom

7 skolan 2007 omorganiserades från stadsdelar till utbildningsförvaltningen är det svårt att göra en jämförelse med år Desto större andel socioekonomiskt anslag en skola har, desto mer har den förlorat på budgeteringspolitiken som den borgerliga majoriteten har fört. Tabell 6 visar andel socioekonomiskt anslag för ett antal skolor Eftersom skolpengen har höjts medan det socioekonomiska anslaget minskats under mandatperioden var denna andel betydligt högre 2007 för varje skola, givet att alla andraförutsättningar var lika för respektive skola. Enligt tabell 5 har flertalet skolor i stadens utsatta områden i dag nära hälften av sin omslutning från det socioekonomiska anslaget. Eftersom det anslaget har minskats med 13,5 procent sedan 2007 och vanliga skolpengen bara ökats med 10,1 procent så har dessa skolor i princip inte fått ett enda öre i budgetökning sedan 2007 om elevantal och -sammansättning varit lika. Detta trots ökade kostnader för lärarlöner och annat. En skola som hade i princip inget socioekonomiskt anslag 2007 har däremot fått hela 10,1 procenten i budgetpåslag. Desto högre andel socioekonomiskt anslag en skola har haft, desto lägre har budgetpåslaget i praktiken blivit. Tabell 5. Andel socioekonomiskt anslag som fördelas statistiskt i budget för 2010 för ett antal kommunala skolor. Källa: Utbildningsförvaltningen/Egna bearbetningar enligt ovan Andel soc ek Skola anslag 2010 Bredbyskolan 44,1% Gullingeskolan 44,0% Hjulsta/Hyllingskolor 42,1% Rågsvedskolan 41,8% Smedshagsskolan 40,7% Knutbyskolan 40,4% Elinsborgsskolan 38,5% Enbacksskolan 38,4% Husby/Husbygårdsskolan 38,4% Kvarnbyskolan 37,8% Snösätraskolan 37,1% Lill-/Ekholmsskolan 36,1% Hässelbygårdsskolan 35,8% Rinkeby/ Askebyskolan 35,5%

8 Bredängsskolan 35,0% Sätraskolan 26,9% Solbergaskolan 26,7% Ärvingeskolan 26,2% Igelbäcksskolan 26,1% Slättgårdsskolan 25,7% Hökarängs/Skönstaholmsskolan 23,3% Bandhagens skola 21,4% Skarpaby-Tätorps skolor 21,3% Rödabergsskolan 20,3% Vällingbyskolan 20,2% Maltesholmsskolan 17,7% Västertorps skola 15,1% Johannes skola 14,9% Stureby-/ Östbergaskolan 14,8% Engelbrektsskolan 14,6% Årstaskolan 14,2% Eriksdalsskolan 10,5% Alviksskolan 10,3% Åsö Grundskola 10,2% Enskedefältets skola 10,2% Kämpetorpsskolan 10,2% Hägerstensåsens skola 10,2% Hässelby Villastadsskolan 5,5% Karlbergs skolor 5,3% Lilla Adolf Fredriks skola 5,1% Mälarhöjdens skola 5,0% Tullgårdsskolan 4,9% Adolf Fredriks musikklasser 4,7% Långbrodals skola 4,3% Nya Elementar 3,8% Olovslundsskolan 3,5% Ålstensskolan 3,3% Herrängens skola 3,2% Äppelviksskolan 2,8% Norra Ängby skolor 2,7% Höglandsskolan 2,3% Smedslättsskolan 2,3%

9 Bilden bekräftas av intervjuundersökning våren 2010 Genomgången av skolornas budget enligt ovan visar att många av de skolor som drabbats hårt av budgeteringspolitiken ligger i ytterstaden. För att undersöka hur skolornas ekonomiska situation ser ut i verkligheten, med hänsyn taget till kostnadsökningar och annat, genomfördes en telefonenkät riktad till rektorer för kommunala skolor med årskurs 7-9 i februari I enkäten svarar 54 procent av rektorerna att de inte kommer att klara en budget i balans utan att göra besparingar När vi gör en nedbrytning av dessa svar på skolor belägna i innerstaden respektive ytterstaden framkommer ett tydligt mönster. Bland skolorna i ytterstaden uppger 26,3 procent att de troligen kommer nå en budget i balans utan nedskärningar, medan motsvarande siffra i innerstaden är 50 procent. Likaså är nästan dubbelt så många skolor i ytterstaden som i innerstaden drabbade av nedskärningarna. 63,2 procent, eller 24 stycken, av ytterstadsskolorna svarar att de troligen inte kommer att klara en budget i balans utan att skära, mot 33 procent i innerstaden. Detta bekräftar att nedskärningen av det socioekonomiska anslaget har haft en reell och starkt negativ effekt på många skolors ekonomi. Se diagram 3. Fråga: Kommer ni att klara en budget i balans utan besparingar 2010? ja, förmodligen nej, förmodligen inte vet ej/ej svar Skolor belägna i innerstaden Skolor belägna utanför tullarna Diagram 3. Källa: S-kansliets telefonundersökning februari En trolig förklaring till detta är att det socioekonomiska anslaget inte räknats upp under mandatperioden. liksom Skolverkets lärarstatistik Varken Skolverket eller Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad för i dag statistik över lärartäthet uppdelad per geografiskt område inom staden. Detta innebär att

10 nedskärningar särskilt riktade mot skolor i utsatta områden, likt de som de borgerliga i Stockholms stadshus har genomfört, blir osynliga. För att undersöka hur lärartätheten har förändrats i olika delar av huvudstaden har Socialdemokraterna i Stockholms stadshus låtit göra en särskild nedbrytning av den lärarstatistik som Skolverket levererar. Statistiken har bearbetats i två steg. Först har en jämförbar databas mellan 2006 och 2009 skapats genom att data matchats. Detta innebär att ett dataset har skapats där fullständig data från alla skolor och samma skolor har krävts för båda åren. Om skolan inte förekommer båda åren eller om uppgift om antingen antalet elever eller antalet lärare saknas hos Skolverket ett år, har den strukits. Totalt ingår 130 kommunala skolor i jämförelsen. Eftersom kommunplacerade lärare samt S:t Örjans skolor inte kunnat placeras geografiskt har de strykts ur jämförelsen. Det gör också att lärartätheten i den här körningen blir något lägre än den faktiska lärartätheten för staden som helhet. Resultatet av jämförelsen visar att hela minskningen i lärartäthet finns i ytterstaden, se tabell 6. Tabell 6. Genomsnitt av antal lärare per 100 elever. Källa: Skolverket/egen nedbrytning Lärartäthet Lärartäthet Innerstaden 7,0 7,0 Ytterstaden 8,4 8,0 Samtidigt sjunker resultaten i 41 grundskolor En aktuell genomgång av skolornas resultat från våren 2009 visar att andelen gymnasiebehöriga elever nu sjunker i 41 grundskolor i Stockholm. Av de tio skolor som gör störst försämringar mer än 10 procentenheter färre elever som klarar gymnasiebehörigheten ligger samtliga i ytterstaden. Av samtliga 41 grundskolor som tappar i resultat ligger 35 i ytterstaden. Många av skolorna som missgynnats av de borgerligas budgeteringspolitik gör stora resultattapp, se tabell 7.

11 Tabell 7. Skolor med lägre andel gymnasiebehöriga elever vt 2009 än vt Källa: Skolverket/Egna bearbetningar Skola Försämring Stadsdelsnämnd Smedshagsskolan -33,2 Hässelby-Vällingby Grimstaskolan -21,9 Hässelby-Vällingby Bagarmossens skola -18,5 Skarpnäck Bredängsskolan -15,7 Skärholmen Vällingbyskolan -15,3 Hässelby-Vällingby Bredbyskolan -15 Rinkeby-Kista Bäckahagens skola -14,8 Enskede-Årsta-Vantör Alzahraa Idealiska akademi -13,8 Skarpnäck Akallaskolan -12,8 Rinkeby-Kista Husbyskolan -11,8 Rinkeby-Kista Hjulstaskolan -10,3 Spånga-Tensta Sofia skola -9,1 Södermalm Hagsätraskolan -8,7 Enskede-Årsta-Vantör Trollbodaskolan -7,3 Hässelby-Vällingby Rinkebyskolan -6,9 Rinkeby-Kista Hökarängsskolan -6,7 Farsta Västbergaskolan -6,2 Hägersten-Liljeholmen Studemaskolan -6,2 Enskede-Årsta-Vantör Sturebyskolan -6,1 Enskede-Årsta-Vantör Gärdesskolan -6,1 Östermalm Sv Interkulturella Spånga-Tensta grundskolan -5,7 Sverigefinska skolan Sthlm -5,5 Kungsholmen Gubbängsskolan -4,5 Farsta Mariaskolan -4,4 Södermalm Sätraskolan -4,3 Skärholmen Södra Ängby skola F-9-4 Bromma Ärvingeskolan -3,7 Rinkeby-Kista Björkhagens skola -3,1 Skarpnäck Fredrikshovs slotts skola -3,1 Östermalm Alviksskolan -2,8 Bromma Mälarhöjdens skola -2,5 Hägersten-Liljeholmen Abrahamsbergsskolan -2,2 Bromma Solbergaskolan -2 Älvsjö Kunskapsskolan Skärholmen -1,9 Skärholmen

12 Blommensbergsskolan -1,8 Hägersten-Liljeholmen Höglandsskolan -1,7 Bromma Sundbyskolan -1,5 Spånga-Tensta Nya Elementar -1,3 Bromma Rålambshovsskolan -0,7 Kungsholmen Kvickenstorpsskolan -0,3 Farsta Matteusskolan -0,2 Norrmalm Några exempel på skolor som drabbats hårt av den förda skolpolitiken Här följer exempel på några av de skolor som drabbats allra hårdast av nedskärningarna under mandatperioden. I flera fall handlar det om skolor som fått fler elever samtidigt som antal lärartjänster har minskat kraftigt. Resultaten ligger ofta kvar på låga nivåer och i flera fall minskar de kraftigt. Värst drabbade är skolorna i Rinkeby, där Rinkebyskolan i dag har 12 fler elever men 7,2 färre lärartjänster än Se diagram 4. Samtidigt har andelen gymnasiebehöriga minskat från 68 procent till 49 procent. Men också i övriga delar av staden finns skolor som varit tvingade att göra stora nedskärningar under mandatperioden, också ett fåtal i innerstaden. Antal lärare per 100 elever ,7 12,9 13,1 12,6 14,1 14,6 13, ,2 11,2 10, Rinkebyskolan Askebyskolan Bredbyskolan Knutbyskolan Kvarnbyskolan Diagram 4. Antal lärare per 100 elever. Källa: Skolverket

13 Tabell 8. Exempel på skolor som drabbats hårt av den borgerliga nedskäringspolitiken i Stockholms stad. Källor: Statistik för gymnasiebehörighet 2010 från Utbildningsförvaltningen, övriga uppgifter är hämtade från Skolverkets databas SIRIS samt databasen SALSA. Husbyskolan /2010 Diff. Antal elever Lärare heltidstj 27,9 19,3-8,6 Lärare per 100 elever 13,7 8-5,7 Behörighet till gymnasiet 74% 73% -1% SALSA-residual klarar målen +11% -9% -20% Knutbyskolan /2010 Diff. Antal elever Lärare heltidstj 42,4 29,6-12,8 Lärare per 100 elever 14,1 10,6-3,5 Rinkebyskolan /2010 Diff. Antal elever Lärare heltidstj 46,2 39-7,2 Lärare per 100 elever 13,7 11,2-2,5 Behörighet till gymnasiet 68% 49% -19% SALSA-residual klarar målen +9% -2% -11% Bredbyskolan /2010 Diff. Antal elever Lärare heltidstj 43,3 30,2-13,1 Lärare per 100 elever 13,1 11,2-1,9 Behörighet till gymnasiet 75% 64% -11% SALSA-residual klarar målen +17% -11% -28% Brotorpsskolan /2010 Diff. Antal elever Lärare heltidstj 13,9 10,2-3,7

14 Lärare per 100 elever 7 5,1-1,9 Hökarängsskolan /2010 Diff. Antal elever Lärare heltidstj 41,5 32,7-8,8 Lärare per 100 elever 9,5 7,7-1,8 Behörighet till gymnasiet, % SALSA-residual klarar målen +3% -2% -5% Nälstaskolan /2010 Diff. Antal elever Lärare heltidstj 27,1 21,4-5,7 Lärare per 100 elever 6,7 4,9-1,8

15