31 augusti HELSINGBORGS STAD Tertialbokslut med styrkort
. 3
Sammanställning - staden Måluppfyllelse per perspektiv Stadens styrkort Organisation Framtid Måluppfyllelse Stadens resultaträkning, Bokslut 2011 Budget Augusti Prognos Verksamhetens intäkter 1 630 1 574 1 168 1 725 Verksamhetens kostnader -6 844-7 025-4 441-6 954 Avskrivningar -254-285 -176-271 Jämförelsestörande poster -139 - - - Verksamhetens nettokostnad -5 607-5 736-3 448-5 501 Skatteintäkter 4 656 4 828 3 054 4 842 Kom ek. utjämning o generella statsbidrag 958 927 644 966 Fastighetsavgift 183 195 121 195 LSS-utjämning -186-188 -128-193 Skattenetto 5 611 5 762 3 690 5 810 Resultat efter skattenetto 4 26 242 309 Finansiella intäkter 292 208 170 208 Finansiella kostnader -185-151 -126-180 Jämförelsestörande post -199 - - - Finansnetto -92 57 44 29 Årets resultat -88 83 286 338 Stadens resultat Resultatprognosen för skattefinansierad verksamhet överstiger budget med 227. en för hela staden när även Vatten- och avloppsverksamheten (VA) räknas med är + 338. +338 Ett befarat underskott inom VA på - 16 har vänts till ett prognostiserat överskott på 11. Stadens ovanligt höga resultatprognos innehåller en engångsutbetalning från AFA avseende sjukförsäkringsavgift för åren 2007 och 2008 om + 97. Denna tillsammans med en god utveckling av skattenettot, + 49 samt lägre pensionskostnader + 36 och ett förbättrat finansnetto med + 34 förklarar en stor del av resultatprognosen. Det går således resultatmässigt bra för Helsingborgs stad efter några år av varierande resultatutfall. Tidigare års resultat har i sin tur berott på att jämförelsestörande kostnader såsom förskottering av Maria Station - 300, engångsjustering av pensionsskuld - 199 samt senareläggning av Södertunneln - 139 har belastat resultaten. Balanskravet För att uppfylla lagstiftningens krav att kommunen visar god ekonomisk hushållning görs uppföljning mot det så kallade balanskravet. Detta räknas fram genom att resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten dras bort från stadens resultat, samt att reavinster på anläggningstillgångar och pensionsskuldspåverkan från skuld intjänad före 1998 tas bort. När resultatprognosen justeras på detta sätt redovisar Helsingborg ett balanskravresultat på +282. Diagram 1. Stadens resultat och resultat ur balanskravsynpunkt, 500 400 300 200 100 0-100 -200 237 206 519 339 186 119 3-94 -88 172 338 282 2007 2008 2009 2010 2011 Prognos Stadens resultat Stadens resultat enligt balanskrav 4
Sammanställning - staden Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Skatteprognoserna från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har för år förbättrats efter att Helsingborgs budget fastställdes. Den samlade helårsprognosen för skatteintäkterna har ökat med + 49 jämfört med budget. Tabell 1. Skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning, Bokslut 2011 Budget Prognos Avvikelse Skatteintäkter 4 656 4 828 4 842 + 14 Kom. ekonomisk utjämning 958 927 966 + 39 Kom. fastighetsavgift 183 195 195 +/- 0 LSS-utjämning -186-188 -193-5 Intäkter 5 611 5 762 5 810 + 49 Verksamhetens finansiering För att undvika att vara beroende av ett positivt finansnetto för att uppnå stadens långsiktiga ekonomiska målsättning bör skatteintäkterna vara högre än verksamhetens nettokostnad. De sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 5 501, vilket med god marginal understiger skatteintäkterna på 5 810. Diagram 2. Verksamhetens nettokostnader och skattenettot, staden, 6000 5600 5200 4800 4400 4000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Prognos Verksamhetens nettokostnad Skattenetto Finansförvaltning en för finansnettot beräknas uppgå till 351, vilket är 34 bättre än budgeterat utdelningskrav om 317. Internbankens ökade volymer skapar goda resultat för såväl staden som för koncernbolagen. Den vidareutlåning staden gör till bolagen sker utifrån marknadsmässiga villkor innebärande att bolagens upplåningskostnad ligger på den nivå som om de själva tagit upp lånet. Investeringar De samlade nettoinvesteringarna för staden beräknas uppgå till 1 010, varav avgiftsfinansierad verksamhet svarar för 140. Exkluderas de avgiftsfinansierade verksamheternas investeringar uppgår således den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar till 870 vilket är något över budget, och är historiskt högt. Sista etappen av Österleden, Helsingborg Arena, Tågaborgskolan är några av de större investeringarna som färdigställs under och förklarar den osedvanligt höga nivån. Diagram 3. Stadens nettoinvesteringar, 411 360 466 591 Pensionsförpliktelser Årets totala pensionskostnad beräknas bli 36 lägre än budget varav pensionsavsättningen före 1998 understiger budget med 45. Denna post är svår att prognostisera och har varierat mycket under senare år. Soliditet Stadens internbank ökar balansomslutningen genom att låna upp kapital och detta bokförs som en skuld. Samtidigt lånas dessa medel ut till dotterföretagen och detta bokförs som en fordran. Desto större omfattning internbaken har desto mer sjunker soliditeten. I diagrammet nedan är därför dessa mellanhavanden eliminerade. Soliditeten uppgår till 58,5 procent och detta år en förbättring jämfört med föregående år. Vid en jämförelse med andra kommuner som inte redovisar sin pensionsskuld i resultaträkningen och inte har internbank uppgår stadens soliditet till hela 76 procent. Diagram 4. Stadens soliditet justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, procent. 80 60 1200 1000 800 600 400 200 0 685 651 820 1010 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Prognos 62 63 59 59 58 59 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 Prognos 5
Sammanställning - nämnder och styrelser Måluppfyllelse per perspektiv Nämnd/styrelse Organisation Framtid Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Utvecklingsnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Kulturnämnden Idrotts- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Miljönämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen Styrelsen för Kärnfastigheter Stadens resultat, Resultat- Årets Utgående Bästa Sämsta överföring resultat resultat fall fall Barn- och utbildningsnämnden 19,3-8,5 10,8 15,8-1,2 Vård- och omsorgsnämnden 76,7 6,9 83,6 88,0 78,0 Utvecklingsnämnden 43,2-11,7 31,5 36,5 26,5 Stadsbyggnadsnämnden 15,8-15,8 0,0 5,0-5,0 Socialnämnden 11,8-1,3 10,5 17,4 2,9 Kulturnämnden 1,6-4,0-2,5-1,5-4,1 Idrotts- och fritidsnämnden 2,9 4,7 7,5 9,0 5,0 Räddningsnämnden 10,9 0,0 10,9 12,6 10,9 Miljönämnden 4,3-1,2 3,2 3,5 3,0 Överförmyndarnämnden 0,0-1,3-1,3-1,0-1,7 Valnämnden 0,2 0,2 0,4 0,4 0,4 Kommunstyrelsen 19,4 6,7 26,1 183,2 158,2 Stadsgemensamt 0,0 142,0 142,0 Styrelsen för Kärnfastigheter 3,2 4,2 7,4 10,0 4,0 Stadsrevisionen 1,2-0,1 1,0 1,1 1,0 DELSUMMA NÄMNDER 210,5 120,8 331,3 380,1 277,9 Finansförvaltning ( finansnetto 351,4 - utdelningskrav 317 ) Skattenetto - kommunbidrag ( skattenetto 5 810 - kommunbidrag 5 834 ) 34,4 36,5 32,0-24,0-24,0-24,0 Övergripande prognosvärdering -15,0-20,0 40,0 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 326,7 372,6 325,9 Avgiftsfinansierad verksamhet - vatten och avloppsverket 11,0 21,0 7,0 Avgiftsfinansierad verksamhet - renhållningsverket Ingår ovan 0,5 0,0 0,0 STADENS RESULTAT inklusive jämförelsestörande poster 338,2 393,6 332,9 6
Stadens styrkort Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Barn och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Poäng trygghetsmätningar Max 2,1 poäng - Uppfattning om äldreomsorgen hos medborgare över 65 år enligt index Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn Andel elever i grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolan Andel föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola Antal bostäder antagna i plan Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex Arbetslöshet i förhållande till städer över 100 000 invånare Medborgarna om inflytandet i kommunen Nöjd- Inflytande-Index Antal institutioner med fler besökare Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index Minst 51 indexvärde - Max 9,5% - Minst 87 % 85,4% Minst 90 % 89 % Minst 90 % 94,8 % Minst 800 st 88 st Tertial 2 Minst 5 st (speglar tidigare års utfall) - Max 1 % högre - Minst 42 - Minst 5 5 Tertial 2 Minst 73 - Andel elever i grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Utfallet bygger på frågor hämtade från barn- och utbildningsnämndens årliga attitydundersökning som genomförs bland elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt gymnasieskolans årskurs 2. I de kommunala skolor var det 85,4procent av de 2 547 eleverna som besvarade års enkät som uppgav att de var nöjda med sin skola. Svarsfrekvensen var 76,2 procent. Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolan Totalt för stadens grundskolor är utfallet 89 procent, de fristående grundskolor står för 93 procent medan kommunala grundskolor uppgår till 87 procent. Utfallet speglar andel av de elever i årskurs 9 skolor vilka sökte till gymnasieskolan som var behöriga till yrkesprogram, det vill säga fick lägst betyg godkänt i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk samt ytterligare minst fem andra ämnen. Betyg från sommarskola har vägts in i utfallet. Resultatet avseende kommunala grundskolor innebär en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år då utfallet efter sommarskola var 86 procent. Det är dock fortfarande alltför många elever som inte når målen. En fördjupad diskussion kring hur de olika ansvarsnivåerna ska verka för att åstadkomma resultatförbättringar pågår därför. På nationell nivå visar preliminär statistik att 87,6 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 våren var behöriga att söka till yrkesprogram i gymnasieskolan. Det är en minskning med en tiondels procentenhet. Det bör noteras att betyg som har lästs upp under sommaren inte finns med i den nationella statistiken. 7
Andel föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola Utfallet ligger på 94,8 procent och är på samma höga nivå som 2011 då utfallet var 94,7 procent. Det är glädjande att en så stor andel föräldrar upplever sig nöjda med den verksamhet deras barn tar del av. Resultatet bygger på frågor i barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning och avser 3 606 vårdnadshavare till barn i kommunala förskolor, grundskolor och grundsärskolor vilket innebär en svarsfrekvens på 49,2 procent. Antal bostäder antagna i plan Utfallet fram till april uppgick till 88 antagna bostäder i plan, och under de följande fyra månaderna har inga nya bostäder antagits i plan. Målvärdet är därmed långt ifrån att vara infriat. Anledningen till detta är att under pågår flera större och strategiskt viktiga arbeten i form av planprogram för H+ (Oceanhamnen och Bredgatan), Drottninghög och Östra Ramlösa, vilka tar stora resurser och kostnader i anspråk. Detta resulterar dock i att antalet av stadsbyggnadsnämnden antagna eller tillstyrkta bostäder i detaljplaner kommer att bli lägre än föregående år. Prognos är att för helåret förväntas antalet bostäder av stadsbyggnadsnämnden antagna eller tillstyrkta detaljplaner uppgå till cirka 450. Några särskilda åtgärder avses inte att genomföras då det övergripande målet avseende en planberedskap genom en buffert är väl uppnått. Bufferten uppgår till totalt ca 3 090 bostäder i outnyttjade lagakraftvunna detaljplaner och av dessa är cirka 2 740 bostäder i planer som är yngre än fem år. Planbufferten förväntas dessutom öka under hösten då det finns cirka 1 000 bostäder i överklagade detaljplaner. Dessa förväntas att falla ut i lagakraftvunna detaljplaner under. Diagram 5. Antal bostäder tillstyrkta/antagna i plan 1500 1200 900 600 300 0 619 180 727 1130 1534 2007 2008 2009 2010 2011 TR 1 88 88 TR2 Antal institutioner med fler besökare Mätetalet visar antal besökare från 1 januari till 31 augusti relaterat till besökarantalet förra tidsserien under 2011. De kulturinstitutioner som är med i mätning är Sofiero, bibliotek, Kärnan, Dunkers kulturhus, Fredriksdal, Konserthuset, Kulturmagasinet, Konserthuset och Stadsteatern. Av dessa har fem institutioner (Bibliotek, Dunkers, Fredriksdal, Konserthuset och Stadsteatern) haft fler besökare (januari-augusti) jämfört med 2011 (januari-augusti). Kärnan är ej möjlig att jämfört på grund av renovering 2011 450 Prognos Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Stadens ekonomi ska vara god Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Minst 100 % 105,6% Tertial 2 Koncernens soliditet Minst 24 % - Stadens soliditet Minst 56 % 58,5% Tertial 2 Resultat skattefinansierad verksamhet Minst 100 327 Tertial 2 Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad De sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 5 501, vilket med god marginal understiger skatteintäkterna om 5 810. Utfallet omräknat till procent uppgår därmed till 105,6 procent. Stadens soliditet Prognosen för stadens soliditet, justerat för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, uppgår till 58,5% vilket ligger i nivå med tidigare års utfall. Resultat skattefinansierad verksamhet Resultatprognosen skattefinansierad verksamhet uppgår till 327, vilket innebär att Helsingborg lever väl upp till den finansiella målsättningen om 100. 8
Organisation Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Ledarindex Medarbetarindex Rankning kommun som arbetsgivare Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Andel medarbetare som är nöjda med stadens information och kommunikation Minst 83 indexvärde Minst 83 indexvärde - - Plats 7 eller bättre 4 Minst 100 st 80 st Tertial 2 Minst 85 % - Rankning kommun som arbetsgivare Datainsamlingen har via ett webbaserat formulär riktat sig till 33 universitet/högskolor, med studenter inom alla studieår. Frågeställningarna har riktat sig till tre grupper; ekonomi, civilingenjör och högskoleingenjör. Antal respondenter sträcker sig från drygt 4 500 till ekonomigruppen, ner till knappt 1 200 för högskoleingenjör. Helsingborgs placering som en attraktiv arbetsgivare blir en rankning och jämförelse med andra kommuner. Inom samtliga grupper hamnade Helsingborg på fjärde plats, vilket innebär att målet om topp fem är infriat. Helsingborgs ranking har blivit bättre, det vill säga att staden har rankas högre jämfört med föregående år, vilket kan bland annat kan förklaras av den exponering som gjorts under en tid. verksamhetssystem och möjlighet till kortbetalning direkt i en tjänst är nu färdigställt. För att göra utvecklingen av tjänsterna mera användarnära och styrda har det aktiverats en direkt återkoppling där användarna kan betygsätta och kommentera tjänsten direkt efter genomförande, flera intressanta synpunkter har redan inkommit. Förvaltningarnas samordnare har levererat in en lista på 30 tal nya e-tjänster under augusti och minst 20 avser att färdigställa under. Under inventeringen av förvaltningarnas e-tjänster har också 4 stycken appar kommit upp på listan och arbetet med att realisera dessa har påbörjats. Diagram 6. Antal e-tjänster stadens förvaltningar tillhandahåller Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Staden erbjuder 80 e-tjänster till och med augusti, i relation till målvärdet om 100 e-tjänster har målet inte infriats. Efterfrågan på nya e-tjänster har varit låg under sommarmånaderna. Flera av de befintliga tjänsterna har dock byggts om till att vara direkt integrerade med 80 60 40 20 21 40 45 60 70 80 0 TR3 2010 TR1 2011 TR2 2011 TR3 2011 TR1 TR2 9
Framtid Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Rankning nystartade företag Plats 4 eller bättre Plats 4 eller bättre Halvår 1 Näringslivsrankning Plats 40 eller bättre Plats 20 eller bättre Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas Energianvändning i stadens lokaler Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Andel annonserade upphandlingar där miljökrav ställts Utsläpp växthusgaser per invånare Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Svenskarnas favoritkommuner Rekommendation att flytta till Helsingborg Nöjd-Region-Index Max 169kWh/m2 160kWh/m2 Tertial 2 Plats 10 eller bättre Plats 4 eller bättre Minst 80 % - Max 4 ton 5,8 ton Max 25 µg/m3 32,2 µg/m3 Tertial 2 Plats 7 eller bättre Plats 6 Minst 78 indexvärde Minst 68 indexvärde - - Rankning nystartade företag Mätetalet speglar antal nystartade företag per 1 000 invånare i åldern 16-64. Under januari till och med juni registrerades 505 företag i Helsingborg, vilket ger ett utfall om 7,7 företag per 1 000 invånare. Målvärdet är att Helsingborg ska ligga inom topp 4 av gruppen större städer över 100 000 invånare, en grupp på totalt 14 städer. Helsingborg hamnade på plats 4, Stockholm, Göteborg och Malmö fick högre utfall. Näringslivsrankning Helsingborg stad hamnar på placering 20, och uppfyller fortfarande målet om att vara bättre än plats 40 i Näringslivsrankingen, trots en försämring relativt 2011 med placering 13. Energianvändning i stadens lokaler Utfallet för energianvändning i det rullande 12- måndarsvärdet (september 2011 till augusti ) påvisar ett fortsatt bra resultat. Värdet uppgår till cirka 160 kwh/m2 och överträffar med god marginal uppsatt målvärde. Flera energibesparingsprojekt har genomförts i stadens lokaler. Lysande exempel på detta är Rönnowska skola, Skolstaden, Wieselgren skolan, Påarp, Ishallen, Filborna skola med flera. Stadens upphandling genom upphandlingsenheten och Kärnfastigheter av energieffektiva ljuskällor och övrigt elmaterial resulterar i energimässig nytta. Genom incitamenten har brukarna visat engagemang och delaktighet i energibespararbete. Diagram 6. Energianvändning i stadens lokaler, kwh per kvadratmeter graddagsjusterat 180 175 170 165 160 155 150 179 173 Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Helsingborgs stad behåller sin topp 10-placering och klättrar i och med årets fjärdeplats åter ett par steg upp i rankingen mot fjolårets sjätteplats. Topplaceringarna beror på att staden ligger i framkant inom de flesta områden som Miljöaktuellts enkät undersöker samt att staden arbetar aktivt och utåtriktat med miljöarbete. En viktig anledning till att staden klättrade uppåt i placeringarna i år är att arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar nu fått ordentligt genomslag i staden. De två enskilt största anledningarna till att vi inte nådde topp tre är att staden ur ett nationellt perspektiv fick ganska mediokra resultat både i den nationella NKIundersökningen och vad gäller andelen ekologisk mat i stadens verksamheter. Båda dessa områden arbetar staden aktivt med att förbättra. 171 163 160 2008 2009 2010 2011 TR2 10
Utsläpp växthusgaser per invånare Antal utsläppta ton växthusgaser per invånare uppgår till 5,8. Denna siffra speglar utfallet för 2010 eftersom beräkningsmetoden har alltid två års fördröjning. Värdet är bättre än föregående år men målet har inte nåtts. Det går inte ur statistiken att läsa ut vad detta beror på. Staden arbetar kontinuerligt med att minska både sina egna och andras utsläpp. Det senare sker exempelvis genom Miljöbyråns olika informationskampanjer och vid tillsyn och rådgivning till både företagare och enskilda. Under 2013 kommer staden att ta fram en handlingsplan för hur målen att minska växthusgasutsläppen ska kunna nås. Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Utfallet för perioden januari till och med augusti visar på fortsatt höga värden. Södra Stenbocksgatan uppgår till 27,5 mikrogram/m3 medan Drottninggatan uppgår till 36,8 mikrogram/m3. Sammanvägt uppgår detta till 32,2 µg/m3 vilket överstiget målvärdet om 25 mikrogram/3. Dessa värden är högre än samma period föregående år, Södra Stenbocksgatan uppgick till 26 mikrogram/3 och Drottninggatan uppgick till 30,6 mikrogram/m3. Orsaken till att kvävedioxidhalten på Drottninggatan har ökat i relations till Södra Stenbocksgatan beror med stor sannolikhet på den ökning av trafikmängden som noteras på Drottninggatan. Utifrån resultatet för denna avstämning är det helt klart att målvärdet för inte uppnås. Diagram 7. Årsmedelvärde av kvävedioxid, mikrogram per kubikmeter 40 35 30 25 20 15 10 5 0 34 25,4 32,5 25,3 23,322,3 36,8 31 26,9 27,5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 TR2 Drottningatan Södra Stenbocksgatan Svenskarnas favoritkommuner Under maj genomförande TNS SIFO en undersökning, och Helsingborg hamnade på sjätte plats av de 28 kommuner som är med i undersökningen. Detta är en plats högre jämfört med undersökningen under november 2011. Den kommun som fortsatt ligger längst upp på listan är Gotland, med Göteborg som ligger marginellt under. Helsingborg hamnar längst upp på listan över kommunerna i Skåne, de kommuner som representeras utöver Helsingborg är Malmö, Lund och Kristianstad. 11
Barn- och utbildningsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Barn- och utbildningsnämnden beslutade våren att Kingelstad skola och Rögle skola avvecklas En jämförelsetjänst där medborgarna kan jämföra stadens förskolor och grundskolor utifrån olika kriterier lanserades i mars Under våren har en ny utbildningsdirektör tillträtt sk helårsprognos en för barn- och utbildningsnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 8,5. -8,5 Problematik finns framförallt inom gymnasieskolan. Sjunkande elevtal och ökande konkurrens medförde en kraftig ekonomisk obalans under 2011. Denna obalans kvarstår delvis under. Ett intensivt arbete har skett och såväl personal- som lokalanpassningar har gjorts. Trots detta behöver ytterligare kraftfulla åtgärder vidtas för att långsiktigt kunna upprätthålla kravet på ett bokslut i balans. Samtidigt fortsätter trenden med ett minskande elevantal, vilken även den behöver brytas. Underskottet vägs upp av överskott inom förskolan och grundskolan, då uppdraget varit att på enhetsnivå arbeta in tidigare års underskott samtidigt som överskott i nuläget inte får förbrukas. I prognosen ingår en volymavvikelse på totalt -8,4. Detta beror dels på att antalet barn och elever i staden överstiger den befolkningsprognos som låg till grund för innevarande års budget (-4,6 ) och dels på att ålderssammansättningen av barn i förskolan samt gymnasieelevernas programval medför en högre kostnad än tidigare år (-3,8 ). Utgående resultat Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret till 10,8. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 15,8 och i sämsta fall till - 1,2. I dessa summor ingår resultatöverföringen från föregående år. En stor osäkerhetsfaktor är nivån på löneökningar, där utfallet av årets löneförhandlingar avseende lärarna är mycket svårt att uppskatta. För barn- och utbildningsnämndens verksamhet i egen regi innebär varje procentenhet i löneökning en kostnad på ca 13 på helårsbasis. Omfattande svängningar av det ekonomiska resultatet kan alltså uppstå, om löneökningarna avviker från dagens budgeterade nivå. I barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning våren ges området trygghet fortsatt goda betyg. Betygsresultaten har ökat något då det gäller grundskolan, men arbetet för att öka andelen elever i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolan måste intensifieras. Resultatet av den extra satsning på matematik som sedan läsåret 2009/2010 genomförs kan fortfarande inte avläsas i nationella prov eller betyg. Efter sitt första skolår uppfyller 96 procent av eleverna kraven på att läsa och skriva, medan 92 procent av eleverna uppfyller kraven för att räkna (tjänstegarantier). Gymnasieskolans resultat visar att en alltför stor andel av eleverna lämnar sin utbildning med slutbetyg som inte ger grundläggande behörighet till högskolan. Barn- och utbildningsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större undereller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. I nuläget finns ekonomisk problematik inom gymnasieområdet. Nämnden arbetar intensivt med anpassningar för att åter skapa en långsiktig ekonomisk stabilitet. Organisation Sjukfrånvaron ligger på en fortsatt låg nivå; 4,4 procent. Utfallet av nationella prov i årskurs 3 är gott på delprovsnivå och eleverna hävdar sig bra. Detta syns dock inte i det samlade värdet. Utfallet av de nationella proven i årskurs 9 oroar. Elevernas måluppfyllelse måste öka och de enskilda enheterna måste sätta in åtgärder. Framtid Barn, ungdomar och vårdnadshavare sätter även i års attitydundersökning fortsatt höga betyg beträffande kompetensen i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Förskolorna uppvisar mycket goda resultat, inte bara när det gäller detta utfall, utan också då det gäller omdömena om verksamheten i övrigt. Vårdnadshavare till barn i förskolan är mycket nöjda med de val de gjort och 96 procent anger att de kan rekommendera den förskola de valt. Motsvarande uppgift avseende skolan är 88 procent. Däremot är andelen elever som kan rekommendera sin skola alltför låg. Åtgärder behöver vidtas så att eleverna upplever att den skola de valt bättre motsvarar deras förväntningar. 12
Vård- och omsorgsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Värdegrunden utvecklades vidare med ett event för all personal Två LSS-boenden på Magnoliagatan invigdes Beslut togs om alternativ driftform för ett av stadens boenden, Åbrädden, som öppnar i april 2013 sk helårsprognos en för vård- och omsorgsnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott med ca 9. Den gynnsamma situationen med minskat behov av vårdplatser, både korttids- och vårdboendeplatser, höll +8,9 i sig fram på sommaren. Detta medför minskade kostnader för förvaltningen, då vi kunnat minska på de externa placeringarna samt stängt en avdelning på Kungshult. I slutet av sommaren var situationen en annan och nu finns det inga tomma platser. I övrigt går verksamheterna som planerat, och de avvikelser som uppstått under tertial 2 är mestadels positiva. På den negativa sidan finns en fortsatt ökning av antalet ansökningar angående bostadsanpassningsbidrag. Sammantaget medför detta också att förvaltningen kan klara den ökade kostnaden på grund av löneavtalen inom ram. Utgående resultat Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret till ca 84. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 88 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 78. Faktorer som kan påverka utfallet är att ansökningar till vårdboende ökar kraftigt och vi därmed behöver placera externt. Om omvänt kan utfallet bli bättre än prognosen om det framöver finns behov av färre korttidsplatser. Under 2011 sjönk antalet ansökningar till vårdboende. Detta medförde att tiden mellan beslut och verkställighet sjönk till 4,5 dagar under tertial 1. I denna uppföljning är tiden fortfarande låg men som förväntat har den ökat till 11 dagar. Det pågår arbete i förvaltningen med såväl utbildning som workshops i syfte att förbättra verkställighetsdokumentationen. Värdegrundsarbetet fortsätter och förhoppningen är att resulterar i att utfallet i årets kundundersökning blir ännu bättre än förra året. en för vård- och omsorgsnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott med ca 84, varav av årets medel ca 9 plus. Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett utfall om 57 för perioden. Utfallet för tertialet ser bättre ut än prognosen beroende på de positiva effekter som beskrivits ovan, och som utfaller under första halvåret. Det finns även en del positiva engångsposter också under tertialet, som påverkar utfallet positivt. Här kan nämnas ca 600 tkr mer i "rabatt" på sociala avgifter för unga, samt ett vite som i bokslut 2011 bedömdes till knappt 800 tkr. Utfallet blev 100 tkr. Organisation Sjukfrånvaron har totalt minskat något jämfört med samma period förra året vilket är en minskning med 0,04 procent. Minskningen ligger fortfarande på långtidssjukskrivningarna medan korttidsfrånvaron ökat något. Prognosen är att vi fortsätter vår minskning och att även korttidsfrånvaron kan minska då vi ansluter oss till Feelgoods frisklinje. Frisklinjen innehåller sjuk- och friskanmälan till sjuksköterska som även fungerar som rådgivare till den enskilde och stöd till chefen. Andelen medarbetare med 4 tillfällen eller mer uppgår till 25,8 procent. Prognosen är även här att den ska minska med hjälp av Frisklinjen och andra åtgärder. Framtid Under hösten kommer förvaltningens medarbetare att delta i miljöutbildningen på Athmos. Kundcenter fortsätter att vara navet när det gäller att sprida information kunskap om vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde. Vidare kommer förvaltningen att synas i olika sammanhang för att informera om verksamheten. 13
Utvecklingsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Vuxenutbildningen har lanserat Kundval SFI (utbildning i svenska för invandrare) Enhet Integration har nominerats till utmärkelsen för hälsofrämjande arbetsplats i Helsingborg Stad Lärlingsprojektet Hantverksjobb har startats upp sk helårsprognos en för utvecklingsnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 10,5. Detta beror främst på högre -10,5 kostnader för försörjningsstödet som beräknas uppgå till 229,6 vid årets slut vilket är 14 högre än budgeterat. Elevantalet inom vuxenutbildningen totalt är i stort oförändrat jämfört med föregående år. Den statliga satsningen Yrkesvux har minskat kraftigt vilket innebär att det i år finns fler elever inom den kommunalt finansierade vuxenutbildningen. Överskottet beräknas därför bli lägre än föregående år och prognostiseras till 1,0. Nämnden driver under året flera stora EU-projekt och en satsning på fler jobbprojekt görs. Detta har medfört att antalet deltagare i försörjningsstödsinsatser har minskat under året. Genomförda upphandlingar av motivationshöjande och språkstödjande insatser har gett betydligt lägre priser. Sammantaget beräknas detta ge ett överskott på 1,2 för insatsbudgeten. Inom nämndens uppdragsverksamhet prognostiseras underskott för Yrkeshögskolan med 1,5 beroende på för få elever inom några utbildningar samt högre personal- och konsultkostnader. Inom uppdragsverksamhetens arbetsmarknadsdel har en hög volym på beställningar från främst Arbetsförmedlingen bidragit till att prognosen för året är ett överskott på 1,3. Utgående resultat Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret till 31,5. Nämnden planerar att ta i anspråk 1,2 av resultatöverföring för det treåriga tvärsektoriella projektet Krami samt för en utökad satsning på jobbprojekt. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 36,5 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 26,5. Ett bättre resultat kan komma att redovisas om elevantalet inom vuxenutbildningen minskar och blir lägre än prognostiserat. Nya projekt som inte kommer igång som planerat kan också bidra till ett bättre resultat. Förändringar på arbetsmarknaden kan ge både lägre och högre kostnader för försörjningsstödet. I sämsta fall ökar dessa kostnader med några miljoner kronor. Till och med tertial 2 år har mätningar genomförts i fem mätetal. I mätetalen "Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad" med resultatet 100 procent, "Aktiva försörjningsstödstagare" 80 procent och "Meningsfull insats" 93 procent är målen uppfyllda. Mätetalet "Antal barn i försörjningsstödshushåll" med resultat 2 494 barn och "Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad vuxenutbildning" 87 procent, har ej uppnått målen. Det sammantagna resultatet för medborgarperspektivet påvisar att målet är uppfyllt. Målen är inte uppfyllda i mätetalen "Utbetalt försörjningsstöd i förhållande till budget" där försörjningsstödskostnaden överstiger budget med 4 471 tkr och "Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering" med resultatet på 3 150 tkr, vilket understiger målvärdet med 517 tkr. "Egenförsörjning efter introduktionsperiodens slut" visar att 76 procent är i egenförsörjning efter avslutad introduktion, tjugosex procentenheter bättre än målvärdet 50 procent och målet är uppfyllt. Resultatet för hela perspektivet visar att målet inte är uppfyllt. Organisation I organisationsperspektivet finns totalt tre mätetal. Till och med tertial 2 år redovisas resultat endast i mätetalet "Egenförsörjning efter insats". Detta mätetal visar att 36 procent är i egenförsörjning, 4 procentenheter under målvärdet 40 procent och målet inte är uppfyllt. Resultatet för hela perspektivet blir detsamma och målet är inte uppfyllt. Framtid Framtidsperspektivet har två mätetal, "Negativa avbrottsorsaker" och "Återkommande ärende". "Negativa avbrottsorsaker" visar att andelen negativa avbrott på Gymnasial vuxenutbildning och SFI uppgår till 43 procent. Målvärdet är högst 35 procent. "Återkommande ärende" visar att 33 procent av öppnade ärende har varit aktuella för försörjningsstöd det senaste året. Målvärdet är högst 30 procent. Båda mätetalen visar ej uppfyllda mål. Resultatet för hela Framtidsperspektivet visar därför att målet inte uppfyllts. 14
Stadsbyggnadsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Strandpromenaden vid nya Kallis har invigts Ny stadsbyggnadsdirektör Digitalisering av nämndsammanträde sk helårsprognos en för stadsbyggnadsnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på -4,8. Detta beror till stor del på att Skånetrafiken sagt upp det gamla avtalet gällande skolkort, där staden haft ett pris per kort som legat fast under -4,8 flera år. I de nya förhandlingarna har kortpriset justerats till att gälla aktuellt kortpris som fastställts av kollektivtrafiknämnden inom Region Skåne. Förhandlingen har gällt både 2011 och års priser. Förhandlingarna genomfördes efter att års budget fastställts, vilket innebär en kraftig ökning av utgifterna för busskorten för grundskolan. Kostnaderna för hösten är ännu inte kända men prognosen visar ett överskridande med ca 6 mot budget. Att en stor del av resultatöverföringen från 2011 tas i anspråk beror på att kostnaderna för återställande av skadorna som uppkom vid novemberstormen 2011 beräknas uppgå till 9,5. Detta belopp finns inte med i internbudgeten för men tillfördes stadsbyggnadsnämnden i samband med kommunfullmäktiges beslut om bokslutet 2011. I övrigt ser det ut som om budgeten följs.utgående resultat Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret till +/-0, det vill säga hela resultatöverföringen från 2011 ser i nuläget att komma tas i anspråk. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 5,0 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till -5,0. Bästa fall: Ett antal intäktsposter är antingen konjunkturberoende eller sådana att de inte går att påverka (t.ex. bygglov och parkeringsintäkter). De totala intäkterna kan variera 2-3 i positiv riktning. Insatser kan bli försenade av olika anledningar, vilket ger minskade kostnader. Sämsta fall: Ett antal intäktsposter är antingen konjunkturberoende eller sådana att de inte går att påverka (t.ex. bygglov och parkeringsintäkter). De totala intäkterna kan variera 2-3 i negativ riktning. Ett antal kostnadsposter är beroende av väderförhållandena (t.ex. storm och snö). Kostnader orsakade av väder kan snabbt ge ökade kostnader för 2-3. Perspektivet har sex mål varav fyra mäts under tertialet. Antalet detaljplanelagda bostäder i buffert uppgår till 3090 stycken vilket innebär att målet på minst 2800 stycken är uppnått. Av de sex tjänstegarantier vi mäter har uppfyllelsegraden uppgått till 100 procent, den sjunde tjänstegarantin mäts framöver av NSR. En undersökning har genomförts för att mäta nöjdheten hos fastighets- och näringsidkare efter ombyggnaden av Garnisonsgatan och 100 procent upplever en ökad standard. 88,3 procent av alla inkomna felanmälningar till vår kundservice har åtgärdats inom angiven tidsram. Prognosen för att nå satta mål på årsbasis är god. Perspektivet innehåller målet att självfinansieringsgraden för de skattefinansierade verksamheterna ska öka. Mätning sker i samband med årsbokslut. Organisation Perspektivet innehåller tre mål varav två mäts under årets andra tertial. Under tertialet har 2 remissvar gått till stadsbyggnadsnämnden och samtliga har varit samordnade och har haft förvaltningen som avsändare. 71 pressmeddelande har skickats ut under året och 65 av dem fick genomslag i media. Prognosen för att uppfylla perspektivets mål på årsbasis anses vara god. Framtid Under perspektivet har vi 4 mål med totalt 6 mätetal. 2 mål med 2 mätetal mäts under tertialet. Vi uppfyller målet gällande antalet bostäder i detaljplaner med god kollektivtrafikslokalisering till 98,7 procent. Av 2 detaljplaner med totalt 88 stycken bostäder som är tillstyrkta är det 1 detaljplan med 1 bostad som inte uppfyller god kollektivtrafikslokalisering. Vi ska arbeta för att öka andelen cyklister i Helsingborg. Första resultatet av mätningen kom-mer att genomföras i samband med årsbokslut. Andelen klagomål på städningen har minskat för tertialet men målet uppfylls inte då det totala antalet klagomål för tertial 1 och tertial 2 överskridit målvärdet för året. Målet gällande andelen nöjda kunder redovisas i samband med årsbokslut. Det pågår ett stort arbete i förvaltningen med att öka andelen nöjda kunder. 15
Socialnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten En organisationsgenomlysning har genomförts av det sociala och administrativa arbetet Hälsa Utbildning Barn (HUB) innebär, med skolan som bas, att alla berörda arbetar kring ett barn med komplexa problem Finansiell samordning (FINSAM) i Skåne NV och beroendesjukvården i syfte att skapa ett beroendecenter för unga missbrukare och klienter med samsjuklighet sk helårsprognos en för socialnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på 0,6. +0,6 Barn och familjs verksamhetsområde prognosticerar ett underskott på -6,6. Familjehemskostnaderna är konstanta då de till stor del avser långsiktiga placeringar medan institutionskostnader är mer osäkra och kan variera mycket över tid beroende på om placeringar kan avslutas eller behov av nya placeringar uppstår. Prognos avseende Ungdom och familjs verksamhet beräknas till +8,0 beroende på att ungdoms externa klientmedel just nu indikerar på ett överskott men även att det råder mycket stor osäkerhet kring att beräkna hur stort statsbidraget blir för ensamkommande flyktingbarnen som ligger utanför avtal. Prognosen för vuxens verksamhet visar på ett underskott på -1,8 mkr beroende på att kostnadsökningar inte täcks inom ram samt en ökning av externa placeringar. Vårt hittills goda resultat beror på ett målmedvetet arbete under flera år för en budget i balans. Genomförd omstrukturering och nedläggning av kollektiva boenden till förmån för lägenheter minskade externa placeringar samt minskning av personal har gett effekt men innebär en stor påfrestning och ökad sårbarhet för kvarvarande medarbetare. Viss oro finns dock för ökat antal externa placeringar inom Socialpsykiatrin då behovet av särskilda boenden är långt större än tillgången. Utfästelsen av tjänstegarantin uppfylls till 91 procent, en försämring med 4 procent jämfört med bokslut 2011. Skäl till det sämre utfallet är bland annat hög arbetsbelastning och sjukdom. Utifrån tidigare relativt stabila utfall blir årsprognosen 96 procent. Socialnämndens resultat för perioden visar på ett överskott med 10,8 varav 4,2 avser årets verksamhet. Volymen på extern vård ligger mycket nära målvärdet och vårddygnskostnaden är lägre än beräknat. En årsprognos är vansklig att ta fram bland annat utifrån att spannet på dygnskostnaderna är omfattande. En förskjutning till mer krävande vårdbehov ger ett alltså en kraftig fördyrning. Vid en rak framräkning ligger kostnaden för extern vård inom styrkortets ramar. Organisation Efter ett systematiskt utvecklingsarbete har Barn och Ungdoms utredningstider klart förbättras, idag slutförs 90 procent inom lagstadgade 4 månader. För året gäller en stabilisering av utredningstiderna. Sjukfrånvaron i förvaltningen har ökat sedan bokslut 2011 men ligger fortsatt väl inom målvärdet. Utifrån utfallshistoriken görs bedömningen att sjukfrånvaron håller sig under målvärdet. Framtid Rapporteras i samband med årsbokslutet. Utgående resultat Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret till 10,5. Bästa fall, 17,4 ; görs antagandet att verksamheten har ett positivt utfall. Beroende på att man fortsatt inom Ungdoms verksamhet har kvar statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn utanför avtal i samma utsträckning som tidigare. Klientmedel för externa institutionskostnader avseende barn/ungdom och vuxna följer budget. Sämsta fall, 2,9 ; hela det ackumulerade överskottet tas i anspråk. Prognosen förutsätter då att institutions och familjehemskostnaderna inom barn följer samma trend som under andra tertialet och att statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn inte kommer att utbetalas samma utsträckning som tidigare. Både bästa och sämsta fall förutsätter att föreslagna besparingsåtgärderna genomförs för att klara pris- och löneökningar. 16
Kulturnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Ny stadshistorisk utställning På Gränsen öppnar på Dunkers kulturhus samtidigt som huset firar sina första 10 år Kultursamordningen mellan Stadsteatern, Konserthuset och nämndens verksamheter beslutas och samordningen går in i genomförandefasen. Projektet Kultur på recept 2.0 Skånemodellen startar i samverkan mellan Region Skåne, Finsam Helsingborg, kulturnämnden samt vårdinrättningar i staden. -2,5 sk helårsprognos en för kulturnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 2,5 mkr. Den främsta orsaken till den negativa prognosen är ökade kostnader på Dunkers kulturhus. Överklagandet av upphandlingen av bevakningstjänster inom staden har den konsekvensen att kostnaden för bevakning ökar med 800 tkr, vilket inte är budgeterat. Kostnaderna för att färdigställa den nya lokalhistoriska utställning "På gränsen" överstiger budget med 1,3 mkr. Entréavgifterna på Dunkers och Sofiero uppgår inte till de budgeterade målen. Prognosen innebär att en översyn av verksamheter inför budgetåret 2013 måste göras. Resultatöverföring på 1,5 har tagits i anspråk för att avsluta arbetet med framtagande av ett kulturprogram samt fortsättning av projektet Boost HBG. Utgående resultat Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret till -2,5. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till -1,5 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till - 4,1. Utfallet påverkas bland annat av publiktillströmningen till höstens utställningar och arrangemang samt utfallet av löneavtalet på lärarsidan. Två av perspektivets mätetals redovisas under perioden. Resterande del mäts vid årsbokslutet. Antalet sålda kulturkort är 20 procent högre än vid samma tid förra året. Prognosen är att målet på 7 500 inte kommer att nås. Antalet sålda kort kommer att vara högre än föregående år. Kulturnämnden har som mål att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att verksamhetens skall bedrivas med tilldelade och egenfinansierade medel. En stabil ekonomi är grunden för att bedriva en långsiktig verksamhet. I nuläget har verksamheten ett underskott. En översyn sker av samtliga verksamheter i samband med budgetprocessen för 2013. Organisation Under perspektivet organisation redovisas 3 av 8 mätetal. Korttidssjukfrånvaron har ökat något sedan förra mätningen. Arbete sker med att analysera orsaker för att kunna förbättra rutinerna. Under våren har en e-tjänst lanserats, vilket innebär att målet för året är uppnått. Hemsidorna är viktiga informationskanaler för samtliga verksamheter. Antalet besökare har ökat jämfört med förra året för samtliga utom biblioteket. Under våren introducerades en gemensam sida för biblioteken i Skåne nordväst, vilket förklarar en utebliven ökning. Framtid Intresset för förvaltningens verksamheter är stort och att det totala besökarantalet ökar jämfört med föregående år. Biblioteket, som har största antalet besökare, har ökat med 3 procent. Målet för hela året om 1 500 000 besökare förväntas uppnås. 17
Idrotts- och fritidsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Nya Kallis som invigdes i juni är ett toppmodernt kallbadhus med stor öppen bastu och relaxavdelning En ny islandshästbana har anlagts i staden och detta öppnar fler möjligheter för stadens hästintresserade Jutan är en mötesplats för alla åldrar som utökar sin verksamhet med ett inomhus parcour. Ytan är nästan 600 kvadratmeter. Ungdomarna delaktiga i planering och uppförande Utfallet inom detta perspektiv är mycket gott. Den enskildes lust, intresse och förmåga att delta i öppen fritidsverksamhet, föreningsliv, idrottsaktiviteter och friluftsliv ska stimuleras. Personalen ska vara kompetent och utgöra en positiv förebild. Tryggheten för besökarna på anläggningarna ska säkerställas och verksamheten ska anpassas efter besökare och presumtiva besökares behov och önskemål. +4,6 sk helårsprognos en för Idrotts- och fritidsnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på 4,6. En viktig förklaring är en eftersläpning avseende investeringars färdigställande såsom Kallis, renoveringen avseende Idrottens Hus, parkourbanan på Jutan, renovering av fotbollsplaner mm samt näridrottsplats på Maria Park. En översyn avseende föreningsbidrag pågår, vilken kommer att få genomslag för 2013. För innevarande år uppstår dock ett överskott även avseende föreningsbidragen. Dessutom tillämpas en allmän ekonomisk återhållsamhet under året, för att kunna möta de ekonomiska förutsättningar som förväntas kommande år, då den kostnadsuppräkning som erhållits ligger under beräknade kostnadsökningar. Utgående resultat Det utgående resultatet inklusive resultatöverföringen på 2,9, prognostiseras för helåret till 7,5. Resultatöverföringen beräknas då inte ianspråktas under året, utan sparas till kommande år beroende på de förväntade försämrade ekonomiska förutsättningarna enligt ovan. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 9 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 5 inklusive resultatöverföringen. Många stora projekt avseende såväl investeringar som underhåll pågår för närvarande. Tidpunkten för färdigställande av dessa är i flera fall osäker, vilket påverkar när ökade driftskostnader faller ut. Då detta i vissa fall rör stora belopp påverkas prognosen i stor utsträckning. Idrotts- och fritidsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. Aktuellt utfall och prognos visar att nämndens ekonomi är stabil. Organisation Inom detta perspektiv föreligger endast två av sex mätvärden. Utfallet av sjukfrånvaron är fortsatt gott; 2,69 procent, vilket är något högre än utfallet för motsvarande period 2011, men en fortsatt bra siffra. Målvärdet är nått beträffande antal e-tjänster. Bedömningen är att utfallen inom perspektivet kommer att vara goda och att målvärdena kommer att uppnås. Framtid Inom detta perspektiv föreligger vid tertialbokslut 2 inga utfall, men bedömningen är att målen kommer att nås. Antal genomförda arrangemang är i nuläget arton stycken. Bedömningen är att målvärdet kommer att uppnås vid årets slut. Beträffande energiförbrukningen är prognosen att anläggningarna kommer att ha en lägre energiförbrukning än vad målvärdet anger. Under årets första åtta månader pekar prognosen mot ett lika gott resultat som 2011, vilket innebär att stadens mål nås. Detta resultat redovisas vid årets slut. 18
Räddningsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Bildandet av ett kommunalförbund Anvisad tomt för bygget av en ny citystation Anställningen av en kommunikatör, för att nå ut till medborgaren. sk helårsprognos en för räddningsnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på 0,8. Detta beror på att den handlingsplan som upprättades i tertial 1 har gett resultat, då vakanser och andra ledigheter +0,8 inte tillsatts, samt en översyn av materialinköp och omdisponering av mindre investeringar har genomförts. Utgående resultat Det utgående resultatet, inklusive resultatöverföring, prognostiseras för helåret till 10,9. Det överskott om 0,8 kommer att förbrukas på beslutade projekt enligt specifikation. Vissa projekt har senarelagts, då dessa är kostnadskrävande och kommer inte att kunna rymmas i kommande budget. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 12,6 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 10,9. Bästa fall är beroende på överskott från transportcentralen, ökade intäkter för systematiskt brandskyddsarbete, om fler avtal tecknas, samt att beläggningen på övningsfältet ökar. Sämsta fall är beroende på om brandförsvaret inte lyckas bibehålla budgeterade intäkter, lönekostnaderna ökar och hur elbilprojektets merkostnader kommer att bli. Antalet utbildade medborgare/kunder ligger något under målvärdet på grund av sommaruppehåll, planen för hösten ligger fast och målet uppnås. Antalet informationsträffar följer plan. Tillsättningen av en kommunikationsstrateg, tillsammans med ett enhetligt informationsmaterial i Skåne Nordväst, har bidragit till att effektivisera arbetet Ett gemensamt arbete har utförts för att utveckla det förvaltningsövergripande samarbetet i staden. Syftet är att förenkla och under-lätta för medborgare och företagare i kontakt med stadens myndighetsförvaltningar. Övriga mätetal redovisas TR3. Målet för helåret är att 1 procent av kommunbidraget, motsvarande 975 tusen kronor skall användas till förändringsarbete. Detta överskott och tidigare överskott kommer att vara en del i finansieringen av planerat utvecklingsarbete. En utveckling av det förebyggande arbetet pågår. Detta är en långsiktig strategi, där insparad ekonomisk buffert kommer att användas. En handlingsplan för att komma tillrätta med ekonomin har tagits fram och genomförts, vilket har lett till att brandförsvaret nu redovisar ett överskott på 0,6. Målet är att komma helt i fas. Övriga mätetal redovisas TR3. Organisation Brandförsvaret har en ny ledningsnivå sedan 2011. Styrkechefer är första linjens chefer och fokus har varit att skapa förutsättningar för dessa att utvecklas i sin nya chefsroll. Under sommaren undertecknades ett nytt lokalt kollektivavtal för utryckande personal som skapar bättre förutsättningar för ett flexibelt tidsutnyttjande och möjlighet att skapa ett kontinuerligt styrkechefsforum. Efter medarbetarenkätens resultat angående mobbing och sexuella trakasserier har handlingsplaner uppgraderats och internutbildning genomförts för att komma tillrätta med dessa oacceptabla problem. Jämställdhet och mångfald arbetar brandförsvaret kontinuerligt med, men har svårt att locka kvinnliga brandmän till organisationen. Jämställdheten inom den övriga organisationen är bättre. Mätetalen redovisas TR3. Framtid Miljöanpassning av stadens bilpark kommer att slutföras under. Elbilprojektet kommer under hösten att startas upp. Dimensioneringsprojektet för utryckningsorganisationen är slutredovisat och kommer under 2013 ingå i verksamhetsstyrkortet. Mätetalen redovisas TR3. 19