Tertialrapport mål och ekonomi 30 april 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tertialrapport mål och ekonomi 30 april 2013"

Transkript

1 Tertialrapport mål och ekonomi 30 april Helsingborgs stad

2 Hur är det i Helsingborg år 2035? Fem illustratörer med anknytning till Helsingborg fick uppdraget att illustrera var sitt visionsområde i visionen Helsingborg På framsidan ser du hur Cecilia Lundgren illustrerar visionen om den gemensamma staden. C e c i l i a L u n d g r e n Helsingborg är för mig en framåtsträvande stad med stolthet och ambition. Närheten till både hav och kontinent och känslan av glädje och gemenskap får mig att trivas. Denna känsla har hela tiden funnits i åtanke när jag har utformat illustrationen. Den gemensamma staden Hos oss finns idéer, talanger och förebilder. Vi har den bästa skolan för varje barn och det bästa klimatet för entrepre nörer. Här finns möjligheterna för de som vill skapa, bygga, förändra, uppleva och utvecklas. I Helsingborg finns samverkan mellan forskning, näringsliv, kultur och skola. Här finns ett kreativt centrum med universitetet som motor. Här sker utbyten och samarbeten som får spännande saker att hända. Här är vi delaktiga i stadens utveckling och här bestämmer vi över våra liv. Helsingborg är staden för människor som vill något. D e n g e m e n s a m m a s ta d e n är ett av fem prioriterade områden som ingår i Helsingborgs vision för De övriga områdena i visionen är: Den pulserande staden Den skapande staden Den globala staden Den balanserade staden

3 Innehåll Stadens styrmodell 3 Stadsdirektören har ordet 4 Sammanställning - staden 5 Sammanställning nämnder och styrelser 7 Stadens styrkort 8 Barn- och utbildningsnämnden 12 Vård- och omsorgsnämnden 13 Utvecklingsnämnden 14 Socialnämnden 15 Stadsbyggnadsnämnden 16 Kulturnämnden 17 Idrotts- och fritidsnämnden 18 Räddningsnämnden 19 Miljönämnden 20 Överförmyndarnämnden 21 Kommunstyrelsen 22 Styrelsen för Kärnfastigheter 23 Stadens styrmodell Mål- och resultatstyrning Balanserad styrning är stadens gemensamma styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder/styrelser och dess verksamheter i Helsingborgs stad har fastställt egna mål som leder mot stadens övergripande vision och mål. Modellen innebär att prioriterade och mätbara mål formuleras inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, organisation och framtid. Varje perspektiv innehåller mål, mätetal och målvärden som sammanställs i ett styrkort. Definitioner och begrepp Perspektivet : Hur vi uppfyller medborgarnas förväntningar och behov. Perspektivet : Hur vi använder resurserna på bästa sätt utifrån uppdraget. Perspektivet : Hur vi utformar arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgares behov utifrån uppdraget. Perspektivet : Hur vi utvecklar verksamheten långsiktigt för att möta de förändringar och förutsättningar som vi står inför. Kontakt Stadsledningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Telefon E-post helsingborg@helsingborg.se Webbplats helsingborg.se Mål: Målen konkretiserar stadens/ nämndens/ styrelsens strategier och tydliggör prioriteringarna. För varje perspektiv ska det finnas minst ett mål. Mätetal och målvärden: För att närmare definiera vad som ska uppnås och för att kunna bedöma måluppfyllelsen, ska varje mål i styrkortet innehålla minst ett mätetal och ett målvärde. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. Målvärden visar vad som ska uppnås under aktuell perioden, det vill säga vad målsättningen är. Symboler med bedömning av måluppfyllelse = Utfallet stämmer överens med uppsatt mål och är uppfyllt = Resultatet är inte helt uppnått jämfört med uppsatt mål = Inga/begränsade framsteg är påvisade för att uppnå uppsatt mål = Mätningen är inte genomförd 3

4 Stadsdirektören har ordet Fortsatt ekonomisk oro i omvärlden De ekonomiska och finansiella svängningarna i vår omvärld består och skapar fortsatt osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen framöver. Sveriges kommuner och landstings skatteprognos för Helsingborg för åren indikerar att först det sista året i perioden förutspås en återhämtning som får reell påverkan på intäktssidan. Högre betyg än de största affärsbankerna Helsingborgs kreditvärdighetsbetyg höjdes 2012 av Standard & Poor s till AAA, och i dagarna kom beskedet att detta fortsatt gäller. Trippel A är det högsta kreditvärdighetsbetyget som finns. Detta innebär att Helsingborg får bästa möjliga villkor när staden tar upp lån till Helsingborgkoncernen. Idag vidareutlånas sammanlagt 5 miljarder till framförallt Öresundskraft och Helsingborgshem. Bolagen betalar en marknadsliknande ränta till staden som är något högre än stadens upplåningskostnad och mellanskillnaden tillförs skattebetalarna. skt utfall och prognos Några av stadens nämnder och styrelser flaggar i sina helårsprognoser att delar av resultatöverföringen från tidigare års överskott kommer att användas. Vård- och omsorgsnämnden aviserar att en kraftigt ökad efterfrågan inom LSS-verksamheten kommer bli svår att finansiera inom tilldelade medel. Barn- och utbildningsnämnden har kommit till rätta med en stor del av den tidigare ekonomiska obalansen mellan verksamhetsområdena vilket framgår av deras helårsprognos. Även socialnämnden prognostiserar ett överskott. Bland annat beroende på en jämvikt mellan resurser och kostnader för familjehemsplaceringar och lägre kostnader för externa placeringar. Några väsentliga budgetavvikelser en - 7 för Helsingborgs stad innehåller bland annat följande budgetavvikelser; Lägre generella pensionskostnader, + 32 Sänkt diskonteringsränta, pensionsskuld Förbättrat skattenetto, + 36 Maria Station, lägre index + 8 VA-verksamhet, + 8 Generell försiktighetsbedömning, -90 sk utveckling Resultatprognosen för ligger långt under budget och är framförallt ett resultat av den ökade pensionskostnaden. Ovanligt stor prognososäkerhet inom flera områden motiverar en hög försiktighetsbedömning av helårsprognosen. Positivt är att stadens helårsprognos ur balanskravsynpunkt hamnar på +129, vilket visar att ekonomin i Helsingborg fortsatt är stabil. Beträffande de kommande tre åren ser 2015 ut att bli ett mycket svagt år ur ekonomisk synpunkt. De satsningar som görs långsiktigt 2014 kan riskera att vara svåra att finansiera om stadens resultatmål ska infrias. Avslutningsvis Den viktigaste delen i tertialrapporten är redovisning av stadens och nämnders/styrelsers styrkort, som visar hur vi lyckats och att vi är på rätt väg. Den finansiella oron i omvärlden till trots räknar vi med att Helsingborg ska fortsätta att utvecklas med hög ambitionsnivå och att verksamheterna levererar enligt uppsatta mål. Jämförelsestörande pensionskostnad Ändrade beräkningsförutsättningar för pensionsskulden medför att denna ökar med 223. Den s.k. diskonteringsräntan sänks med 0,75 procent och effekten blir att skulden ökar och försämrar årets resultat i motsvarande omfattning. Palle Lundberg / Stadsdirektör 4

5 Sammanställning - staden Måluppfyllelse per perspektiv Stadens styrkort Måluppfyllelse Stadens resultaträkning, Bokslut 2012 Budget April Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Kom ek. utjämning och generella statsbidrag Fastighetsavgift LSS-utjämning Skattenetto Resultat efter skattenetto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande post Finansnetto Årets resultat Stadens resultat Resultatprognosen för skattefinansierad verksamhet understiger budget med 166. en för hela staden när även Vatten- och avloppsverksamheten (VA) räknas med är Den enskilt största förklaringen till resultatavvikelsen är att pensionskostnaderna ökat med 191 mer än budget. Anledningen är att det allt lägre ränteläget medfört att den s.k. diskonteringsräntan sänkts med 0,75 procentenheter varpå skulden ökade med 223. Sedvanlig pensionsskuldförändring bedöms gå på motsatt håll varför nettoavvikelsen blir redovisade 191. Prognosen för skattenettot visar en förbättring på 37 och realisationsvinster vid försäljning av fastigheter genom mark och exploateringsenheten bidrar med drygt 20 till resultatet. Vidare är indexutvecklingen svag för betong varför uppräkningen av Maria Station förväntas bli 8 lägre än budget. Nämnder och styrelsers helårsprognoser ligger sammantaget nära budget där några aviserar att del av tidigare års resultatöverföring kan komma att användas. Balanskravet För att uppfylla lagstiftningens krav att kommunen visar god ekonomisk hushållning görs uppföljning mot det så kallade balanskravet. Detta räknas fram genom att resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten dras bort från stadens resultat, samt att reavinster på anläggningstillgångar och pensionsskuldspåverkan från skuld intjänad före 1998 tas bort. När resultatprognosen justeras på detta sätt redovisar Helsingborg ett balanskravresultat på 129 vilket visar att det resultatmässigt går bra för Helsingborgs stad. Diagram 1. Stadens resultat och resultat ur balanskravsynpunkt, Prognos Stadens resultat Stadens resultat enligt balanskrav 5

6 Sammanställning - staden Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Skatteprognoserna från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har för år förbättrats efter att Helsingborgs budget fastställdes. Den samlade helårsprognosen för skatteintäkterna har ökat med + 37 jämfört med budget. Tabell 1. Skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning, Investeringar De samlade nettoinvesteringarna för staden beräknas uppgå till 684, varav avgiftsfinansierad verksamhet svarar för 122. Exkluderas de avgiftsfinansierade verksamheternas investeringar uppgår således den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar till 562 vilket överstiger budget. Diagram 3. Stadens nettoinvesteringar, Bokslut 2012 Budget Prognos Avvikelse Skatteintäkter Kom. ekonomisk utjämning Kom. fastighetsavgift LSS-utjämning Intäkter Verksamhetens finansiering För att undvika att vara beroende av ett positivt finansnetto för att uppnå stadens långsiktiga ekonomiska målsättning bör skatteintäkterna vara högre än verksamhetens nettokostnad. De sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 6 052, vilket marginellt överstiger skatteintäkterna på Diagram 2. Verksamhetens nettokostnader och skattenettot, staden, Prognos Verksamhetens nettokostnad Skattenetto Finansförvaltning Förändringar i koncern sammansättning medför att finansnettot och finansförvaltningens resultatutfall inte är fullt jämförbart mot budget och föregående år. en för finansnettot beräknas uppgå till 29, medan finansförvaltningen redovisar ett överskott på 13. Internbankens ökade volymer fortsatt mervärde för såväl staden som för koncernbolagen. Den vidareutlåning staden gör till bolagen sker utifrån marknadsmässiga villkor innebärande att bolagens upplåningskostnad ligger på den nivå som om de själva tagit upp lånet Prognos Pensionsförpliktelser Årets totala pensionskostnad beräknas bli 191 högre än budget varav pensionsavsättningen före 1998 överstiger budget med 180. Denna post är svår att prognostisera och har varierat mycket under senare år. Soliditet Stadens internbank ökar balansomslutningen genom att låna upp kapital och detta bokförs som en skuld. Samtidigt lånas dessa medel ut till dotterföretagen och detta bokförs som en fordran. Desto större omfattning internbanken har desto mer sjunker soliditeten. I diagrammet nedan är därför dessa mellanhavanden eliminerade. Soliditeten uppgår till 58 procent vilket är en liten försämring jämfört med föregående år. Diagram 4. Stadens soliditet justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, procent Prognos 6

7 Sammanställning - nämnder och styrelser Måluppfyllelse per perspektiv Nämnd/styrelse Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Utvecklingsnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Kulturnämnden Idrotts- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Miljönämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen Styrelsen för Kärnfastigheter Stadens resultat, Resultat- Progn. årets Bästa Sämsta överföring resultat fall fall Barn- och utbildningsnämnden 64,6 7,5 17,2 1,7 Vård- och omsorgsnämnden 67,2-13,4-6,0-15,0 Utvecklingsnämnden 39,5-2,9 1,0-8,0 Stadsbyggnadsnämnden 6,6 0,0 5,0-5,0 Socialnämnden 16,3 8,1 15,0 5,0 Kulturnämnden 5,0 0,0 2,5-1,5 Idrotts- och fritidsnämnden 8,9-2,4 6,6-4,4 Räddningsnämnden 9,8 1,4 1,4 0,0 Miljönämnden 4,2 0,4 0,6 0,2 Överförmyndarnämnden 0,0-0,5-0,5-0,7 Valnämnden 0,4-0,0 0,0-0,1 Kommunstyrelsen 22,5 20,9-147,6-172,6 Stadsgemensamt 0,0-183,5 Ingår ovan Styrelsen för Kärnfastigheter 10,8 5,6 10,0 5,0 Stadsrevisionen 1,2 1,5 1,6 1,4 DELSUMMA NÄMNDER 257,1-157,5-93,2-194,0 Finansförvaltning (finansnetto utdelningskrav 239 ) 13,4 17,0 10,0 Skattenetto - kommunbidrag (skattenetto kommunbidrag ) 210,5 210,5 210,5 Övergripande prognosvärdering SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET -23,0 64,2-8,5 Avgiftsfinansierad verksamhet - vatten och avloppsverket 16,0 20,0-11,0 STADENS RESULTAT inklusive jämförelsestörande poster -7,0 84,2-19,5 7

8 Stadens styrkort Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Barn och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Poäng trygghetsmätningar Max 2,1 poäng Uppfattning om äldreomsorgen hos medborgare över 65 år enligt index Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn Andel elever i kommunal samt fristående grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i kommunal samt fristående grundskola med behörigt till gymnasieskolan Andel föräldrar till barn i kommunal samt fristående förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex Arbetslöshet i förhållande till städer över invånare Medborgarna om inflytandet i kommunen Nöjd- Inflytande-Index Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år från att bostäderna vunnit laga kraft Antal institutioner med fler besökare Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index Minst 51 indexvärde Max 11,8% Minst 88 % 89 % Minst 92 % Minst 95 % 96 % Minst 5 st (speglar tidigare års utfall) Max 2 % högre Minst 43 Minst Tertial 1 Minst 5 5 Tertial 1 Minst 74 Andel elever i kommunal samt fristående grundskola och gymnasieskola som är nöjda med verksamheten Utfallet är hämtat från barn- och utbildningsnämndens årliga attitydundersökning som samtliga elever i grund- och gymnasieskolan deltagit i. Svarsfrekvensen var 78 procent. Av de elever som har besvarade enkäten var det 89 procent som angav att de är nöjda med sin skola. För elever i grundskolan var utfallet 91 procent och för gymnasieskolans elever 87 procent. Andel föräldrar till barn i kommunal samt fristående förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola Utfallet ligger på 96 procent och har alltså förbättrats ytterligare. Det är glädjande att en så stor andel föräldrar upplever sig nöjda med den verksamhet deras barn tar del av. Resultatet bygger på frågor i barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning och avser 7183 vårdnadshavare till barn i förskolor, grundskolor och grundsärskolor. Den kommunala förskolans svarsfrekvens ligger på 76 procent, vilket starkt bidragit till en total svarsfrekvens på 58 procent, en nästan tioprocentig ökning. 8

9 Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år från att bostäderna vunnit laga kraft Antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år uppgår fram till april till bostäder. Av dessa är bostäder i planer yngre än två år. Det övergripande målet avseende en planberedskap genom en buffert är därmed uppnått. Den totala bufferten av detaljplanelagda bostäder, inkluderat de som är äldre än dem år, uppgår Antal institutioner med fler besökare Mätetalet visar antal besökare från 1 januari till 30 april relaterat till besökarantalet motsvarande period De kulturinstitutioner som är med i mätning är Sofiero, bibliotek, Kärnan, Dunkers kulturhus, Fredriksdal, Kulturmagasinet, Konserthuset och Stadsteatern. Av dessa har fem institutioner (Dunkers, Fredriksdal, Kulturmagasinet, Konserthuset och Stadsteatern) haft fler besökare första tertialet jämfört med första tertialet Kärnan är inte möjlig att jämföra då den varit stängd för renovering. Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Stadens ekonomi ska vara god Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Minst 100 % 99,4 % Tertial 1 Koncernens soliditet Minst 25 % Stadens soliditet Minst 58 % 58 % Tertial 1 Resultat skattefinansierad verksamhet Minst Tertial 1 Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad De sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 6 052, vilket med knapp marginal överstiger skatteintäkterna om Utfallet omräknat till procent uppgår därmed till 99,4 procent. Stadens soliditet Prognosen för stadens soliditet, justerat för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, uppgår till 58 procent vilket ligger i nivå med tidigare års utfall. Resultat skattefinansierad verksamhet Resultatprognosen för skattefinansierad verksamhet uppgår till - 23, vilket innebär att Helsingborg starkt avviker från den finansiella målsättningen om ett resultat på minst 118 (2 procent av skattenettot). Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Ledarindex Medarbetarindex Rankning kommun som arbetsgivare Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Kommunrankning - webbinformation till medborgarna Minst 80 indexvärde Minst 78 indexvärde Plats 4 eller bättre Minst 115 st 115 st Tertial 1 Plats 10 eller bättre 9

10 Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Staden erbjuder nu 115 e-tjänster vilket motsvarar målvärdet för tertial 1. Flödet av uppdrag för nya e- tjänster är jämnt från förvaltningarna och arbete pågår med ca 10 stycken tjänster, som ligger i olika utvecklingsfaser, för tillfället. Prognosen för att nå målvärdet om 125 e-tjänster vid årets slut är god. Diagram 5. Antal e-tjänster stadens förvaltningar tillhandahåller TR TR TR TR TR TR TR TR1 Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas Rankning nystartade företag Näringslivsrankning Nöjd-Kund-Index (företagens bedömning av service i aktiva ärenden) Energianvändning i stadens lokaler Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Utsläpp växthusgaser per invånare Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Svenskarnas favoritkommuner Rekommendation att flytta till Helsingborg Nöjd-Region-Index Plats 4 eller bättre Halvår 1 Plats 40 eller bättre Minst 65 indexvärde Plats 53 Max 161KWh/m KWh/m 2 Tertial 1 Plats 10 eller bättre Max 5,7 ton Max 29 µg/m 3 26,4 µg/m 3 Tertial 1 Plats 6 eller bättre Plats 7 Minst 78 indexvärde Minst 70 indexvärde Näringslivsrankning Helsingborg stad hamnar på plats 53 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Detta är en försämring jämfört med 2012 (plats 20) och uppfyller inte heller stadens målsättning om plats 40 eller bättre. 168 av de 400 Helsingborgsföretag som tillfrågades i undersökningen valde att delta. Resultatet visar att Helsingborg gick tillbaka i attitydfrågorna och i det sammanfattande omdömet. Nyföretagande, andel i arbete och andel med högre utbildning är faktorer som pekar uppåt i Svenskt Näringslivs ranking. Diagram 6. Placering på Svenskt Näringslivs företagsklimatranking

11 Energianvändning i stadens lokaler Utfallet för energianvändning i det rullande 12- måndarsvärdet (maj 2012 till april ) påvisar ett fortsatt bra resultat. Värdet uppgår till cirka 156 kwh/m2 och överträffar målvärdet på 161 KWh/m2. Flera energibesparingsprojekt har genomförts i stadens lokaler som har gett effekt. Stadens upphandling genom upphandlingsenheten och Kärnfastigheter av energieffektiva ljuskällor och övrigt elmaterial resulterar i energimässig nytta. Genom incitamenten har brukarna visat engagemang och delaktighet i energibespararbete. Diagram 7. Energianvändning i stadens lokaler, kwh per kvadratmeter graddagsjusterat Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Utfallet för perioden januari till april visar på en förbättring med lägre värden jämfört med Siffrorna är dock preliminära. Södra Stenbocksgatan uppgår TR1 till 26,2 mikrogram/m 3 medan Drottninggatan uppgår till 26,5 mikrogram/m 3. Sammanvägt uppgår detta till 26,4 mikrogram/m 3. Detta är bra värden jämfört med målvärdet om 29,0 mikrogram/m 3 och tidigare års utfall. Eftersom det preliminära utfallet enbart speglar årets första fyra månader är det för tidigt att dra några slutsatser. En halvårsrapport kommer att tas fram, med mer fördjupad information. Diagram 8. Årsmedelvärde av kvävedioxid, mikrogram per kubikmeter ,4 32,5 25,3 Svenskarnas favoritkommuner I maj genomförde TNS SIFO en undersökning av svenskarnas inställning till ett antal stora svenska kommuner. Helsingborg hamnade på sjunde plats av de 28 kommuner som är med i undersökningen. Detta är en plats högre jämfört med senaste mätningen Den kommun som fortsatt ligger längst upp på listan är Gotland följt av Göteborg. Övriga kommuner i Skåne som ingår i mätningen är Lund (6), Kristianstad (25) och Malmö (27). 36,8 31,0 26,9 27,5 26,5 26,2 23,3 22, TR1 Drottninggatan Södra Stenbocksgatan 11

12 Barn- och utbildningsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Beslut om nya mål kopplat till stadens vision för 2035 Beslut i barn- och utbildningsnämnden om att kommunens skolor omfattas av den nationella timplanen Förändrad ledningsorganisation avseende för-, grund-, grundsär- och gymnasieskola sk helårsprognos en för barn- och utbildningsnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på 7,5. 7,5 Verksamheten inom förskola, skolbarnsomsorg och grundskola har behövt en viss planeringstid för att utforma de satsningar som gjordes inför så att de optimalt påverkar varje barn och elev. Detta medför att full kostnadseffekt uppstår först kommande år, och ett överskott skapas inom för- och grundskola för innevarande år. Inom gymnasieskolan kvarstår viss problematik. Den obalans i ekonomin som funnits beroende på sjunkande elevtal och ökande konkurrens är dock på väg att vändas. Stora personalanpassningar görs, samtidigt som en genomgång av samtliga lokaler sker. Allt i syfte att åter skapa en ekonomi i balans. Samtidigt fortsätter trenden med ett minskande elevantal, vilket innebär behov av fortsatt anpassningsarbete. För samtliga verksamheter har osäkerheten avseende nivån på kostnadsökningarna för året varit stor. Framförallt lärarlöneökningarna har länge varit osäkra, och dessa har stor betydelse för kostnadsutfallet. En differens på en procentenhet i utfallet innebär för den kommunala verksamheten en kostnadseffekt på ca 13. En viss försiktighet har därför tillämpats i avvaktan på tydliga signaler vad gäller detta utfall. Enligt stadens senaste befolkningsprognos kommer antalet barn och elever inom för- och grundskolan att öka kraftigt under året. Detta medför ett underskott centralt som till viss del uppväger överskotten i verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett utfall om 10,1 för perioden januari - april. Den främsta anledningen till detta är den ovan nämnda planeringstiden avseende årets satsningar inom skolområdet. Effekten blir att överskottet minskar under året, då satsningarna får full effekt. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 17,2 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 1,7. Den största förklaringsfaktorn till ett bättre utfall än lämnad prognos är att den volymökning som prognostiserats i staden blir lägre än beräknat. Den viktigaste förklaringen till ett eventuellt sämre utfall än lämnad prognos är att omställningsprocessen avseende gymnasieskolan går sämre än prognostiserat, vilket innebär såväl ökade kostnader i verksamheten som ökade kostnader beroende på en personalövertalighet som inte går att lösa internt. Fortfarande finns också en viss osäkerhet vad gäller utfallet av lönerörelsen för. Inom detta perspektiv föreligger under tertial 1 utfall hämtade från barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning. Resultaten beträffande barns och elevers upplevelse av trygghet och elevers och vårdnadshavares nöjdhet med verksamheten ligger på en fortsatt hög nivå. Utöver detta område finns inte många mätvärden att redovisa vid tertial 1. Det är därför alltför tidigt att göra en säker prognos av hur utfallet kan tänkas bli på årsbasis. Barn- och utbildningsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större undereller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. I nuläget uppvisas överskott inom för- och grundskola, medan viss ekonomisk problematik kvarstår inom gymnasieområdet. Inom perspektivet organisation finns två utfall att redovisa. Attitydundersökning visar att vårdnadshavarna är nöjda med information och kommunikation. Utfallet har ökat med två procentenheter. Då det gäller sjukfrånvaron hamnar utfallet för tertial ett på 5,2 procent, vilket betyder att sjukfrånvaron ökat i jämförelse med motsvarande period Det är ännu för tidigt att yttra sig över det samlade utfallet för detta perspektiv. Förskolan och skolan ska stimulera barns och ungdomars lust att lära. Det är pedagogernas ansvar att skapa en god lärandemiljö utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov. Förskolornas personal lyckas mycket bra med sitt uppdrag. Utfallet av attitydundersökningen visar att skolornas personal måste bli bättre på att stimulera lusten att lära. Valfriheten i förskolan i Helsingborg är stor och vårdnadshavare till barn i förskolan är mycket nöjda med det val de gjort. Nittiosex procent av vårdnadshavarna anger att de kan rekommendera förskolan, vilket bekräftar bilden. Skolorna behöver analysera utfallet av mätningarna av i hur stor utsträckning vårdnadshavare och elever kan rekommendera sin skola till andra. En dialog med elever och vårdnadshavare måste föras för att utröna vad som ligger bakom utfallet. När denna analys genomförts måste åtgärder vidtas, så att fler elever och vårdnadshavare upplever att den skola de valt motsvarar förväntningarna. 12

13 Vård- och omsorgsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Åbrädden, ett nytt boende för äldre med 81 lägenheter öppnade i mitten av april Carema tog över driften av två boenden för äldre, Ragnvallagården och Lussebäcksgården, från Humana Värdegrundsarbetet fortsätter med ett fokus på att skapa bättre måltidsupplevelser för våra kunder sk helårsprognos Vård- och omsorgsnämndens prognos för helåret pekar på ett underskott på drygt 13. Till detta kommer nyttjande av ackumulerat överskott med 1,6. De största förklaringsposterna är dels det ökade -13,4 trycket på boende inom LSS, och personlig assistans, samt den del av löneavtalen som inte ryms inom tilldelad uppräkning. Det prognosticerade underskottet utgörs av engångskostnader på ca 6, bestående av en engångsstimulans till hemvården, uppstartskostnader Åbrädden samt avvecklingskostnader omställning personal. Åtgärder som kan påverka utfallet positivt är ett arbete med att inrymma lönekostnadsökningarna, anpassa bemanningen på korttidsenheten utifrån det nya uppdraget samt översyn av Syster Helsingborg, som är förvaltningens kvälls- och nattpatrull inom hemsjukvården. Sammantaget ger dessa översyner en möjlig kostnadsminskning på motsvarande 4-6 i år. Kostnaderna för externa placeringar inom LSS kombinerat med en kö på 25 personer ser vi ingen möjlighet att inrymma i den nuvarande ramen. Trots planerade verksamhetsstarter och 2014 är tendensen att behoven ökar inom detta område tydlig. Detta är ej möjligt att finansiera inom givet utrymme. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till -6,0 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till -15,0. Förutsättningarna för att uppnå bästa fallet är att förvaltningen lyckas med de ambitioner som finns att få ner kostnaderna. I sämsta fall så har inte kostnaderna nått till den tänkta nivån, samtidigt som vi får verkställa ytterligare fler beslut inom LSS-boende. Den genomsnittliga tiden från beslut till verkställighet på vårdboende har en relativt konstant och kort mediantiden. Antalet personer som beviljats vårdboende har ökat något under tertial 1, men platstillgången har vart god och besluten har kunnat verkställas i princip omgående. Övriga mätetal och målvärden avseende medborgarperspektivet undersöks till stor del under försommaren och resultaten redovisas via Socialstyrelsen och SCB först under hösten. Vård- och omsorgsnämndens prognos för helåret pekar på ett underskott på drygt 13. Till detta kommer nyttjande av ackumulerat överskott med 1,6. De största förklaringsposterna är dels det ökade trycket på boende inom LSS, och personlig assistans, samt den del av löneavtalen som inte ryms inom tilldelad uppräkning. Sjukfrånvaron under tertial ett är högre än föregående tertial vilket var förväntat då insjuknandet i infektioner av olika slag varit stor. Denna typ av sjukfrånvaro är svår att påverka i någon större utsträckning och utfallet 9,05 procent överstiger målvärdet (7 procent). ens chefer fortsätter dock att följa hälsoutvecklingen och fortsätter att arbeta enligt den utarbetade rehabtrappan. Utfallet avser perioden Under tertialet har den andel medarbetare som har 6 eller fler frånvarotillfällen registrerats, till skillnad från 2012 då fler än 4 frånvarotillfällen mättes (23,55 procent). Den nuvarande mätningen visar att 11,9 procent haft sådan frånvaro. Nivån som överstiger målvärdet (10,5 procent) hänger samman med den högre sjukfrånvaron och influensatider i övrigt under tertialet. Även här avser utfallet perioden Samtliga mätetal och målvärden avseende framtidsperspektivet mäts och redovisas per årsbasis och i samband med årsredovisningen av mål och ekonomi. Antal lägenheter i trygghetsboende översteg redan 2012 målvärdet med några platser, varför det redan nu går att säga att detta mätetal kommer att uppnås. 13

14 Utvecklingsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten En överenskommelse har gjorts med AF om ett gemensamt och samordnat arbete med att få unga till jobb Ett av nämndens mål är att insatser ska leda till att individen skapar förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling. Resultatet är 49 procent i egenförsörjning. Målvärdet är lägst 40 procent En strukturerad samverkan med Socialförvaltningen på lednings- och verksamhetsnivå har inletts under året -2,9 sk helårsprognos en för utvecklingsnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 2,9. Detta beror främst på ökade kostnader för försörjningsstödet, vilket beräknas redovisa ett underskott på 6,0. Kostnaderna för försörjningsstödet uppgick år 2012 till 231. Prognosen för år är 236,6 vilket motsvarar en kostnadsökning på 2,4 procent. Dessa kostnader är svåra att prognostisera. Läget på arbetsmarknaden ser inte ut att förbättras under året. Samtidigt tillförs Arbetsförmedlingen mer resurser vilket kan ge en viss positiv effekt för nämndens kostnader. Från den 1 juli sker förändringar i socialtjänstlagen som också kan påverka kostnaderna för staden på kort sikt. Nämndens övriga verksamhet beräknas redovisa ett överskott på 3,1. Kostnaderna för försörjningsstödsinsatser beräknas bli 1,0 lägre än budgeterat beroende bland annat på att starter av nya upphandlade insatser blivit försenade. Mindre avvikelser redovisas för nämndens övriga verksamheter. Nämnden betalar stadens avgift till samverkan i Finsam. Avgiften blev 0,5 lägre än budgeterat vilket också bidrar till resultatet. Utvecklingsnämnden redovisar ett utfall för årets fyra första månader på +1,5. Försörjningsstödet redovisar ett utfall på -2,3. Överskottet beror som ovan nämnts på försenade starter inom försörjningsstödsinsatserna samt bland annat på att några projekt som planeras under året ännu inte kommit igång fullt ut. Detta gäller exempelvis 150 unga i jobb. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 1,0 och i sämsta fall till -8,0. Kostnaden för försörjningsstödet är svårbedömd och skulle kunna bli någon miljon lägre eller högre än prognostiserat. Vuxenutbildningen beräknas i nuläget redovisa ett nollresultat vid årets slut. Statsbidragen till yrkesutbildningen har ökat jämfört med 2012 och Sveriges kommuner har fått möjlighet att ansöka om ytterligare medel. Familjen Helsingborg har lämnat in ansökan och väntar på beslut. Ytterligare statliga medel kan leda till att det blir något lägre kostnader för den kommunalt finansierade vuxenutbildningen. Medborgarperspektivet omfattar sju mätetal varav 5 redovisar resultat första tertialet. Endast mätetalet "Meningsfull insats" påvisar ett uppnått mål. Resultatet är detsamma som målvärdet, 90 procent. Övriga mätetal påvisar ej uppnådda mål. Dessa mätetal är "Tjänstegarantiernas uppfyllelse" med två inkomna avvikelserapporter mot målvärdet 0 avvikelser, "Antal barn i försörjningsstödshushåll" med resultat barn, 165 barn över målvärdet barn, "Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad vuxenutbildning" med resultat 70 procent i arbete/studier, 20 procentenheter under målvärdet 90 procent, "Aktiva försörjningsstödstagare" med resultat 83 procent, två procentenheter under målvärdet 85 procent. I perspektivet finns två mätetal år. Målet i mätetalet "Utbetalt försörjningsstöd" uppnåddes ej första tertialet år. Försörjningsstödskostnaden tkr översteg budget ( tkr) med tkr, vilket motsvarar 2,6 procent av budgeterade medel. Målet i mätetalet "Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering" uppnåddes första tertialet. Resultatet tkr översteg målvärdet tkr med 120 tkr. I sperspektivet har det under tertial 1 år redovisats utfall i två av totalt tre mätetal. Mätetalet "Medarbetarindex" redovisar inget resultat första tertialet. Mätetalet "Egen-försörjning efter försörjningsstödsinsats" uppnådde målet och redovisade ett resultat att 49 procent av avslutade deltagare var i egenförsörjning, 9 procentenheter över målvärdet lägst 40 procent. Mätetalet "Egenförsörjning efter jobbprojekt" uppnådde ej målet. Redovisade ett resultat att 46 procent av avslutade deltagare var i egenförsörjning, 14 procentenheter under målvärdet lägst 60 procent. Under första tertialet redovisar sperspektivet utfall i ett av två mätetal. Mätetalet "Återkommande försörjningsstödsärende" visar att 36 procent av öppnade ärende har varit aktuella för försörjningsstöd det senaste året. Målvärdet är högst 30 procent och målet är ej uppfyllt. 14

15 Stadsbyggnadsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Drömljus, 9-16 februari, en unik ljusfest som under åtta dagar förvandlade Helsingborg till en dröm fylld av ljus, med spännande ljusupplevelser, kulturevenemang och olika aktiviteter på stan Färdigställande och invigning av vandringsleder längst Råån enligt 100-dagarsprogrammet Uppstart av genomförandet av förbättringsprojekt som kommit fram från vår organisationsgenomlysning sk helårsprognos en för stadsbyggnadsnämnden avseende årets resultat visar på ett nollresultat. Av föregående års överskott kommer 2,7 att tas i anspråk, helt enligt budget. Det ianspråktagna beloppet rör tomträttsavgäld för Knutpunkten, en post som +/-0 funnits med i budgeten de senaste 20 åren och som flyttades organisatoriskt under Beloppet tillfördes nämnden i Kommunfullmäktiges beslut om bokslut Normalt är kostnaderna i det första tertialet lägre än de övriga. De poster som identifierats som osäkra redan nu rör bland annat vinterväghållning. Budgeten är förbrukad vad gäller de rörliga kostnaderna, det finns endast utrymme i budgeten för de fasta kostnaderna i höst. Förvaltningen arbetar med att se över ambitionsnivån för kommande vintrar. Utredning i H+-området kan ge ökade kostnader på ca 0,9. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 5,0 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till -5,0. Historiskt är detta intervall normalt då kostnaderna och intäkterna varierar. Den post som är mest osäker är vinterväghållningen där de medel som är avsatta för de rörliga kostnaderna redan har förbrukats. Kostnaderna är helt beroende av vilka insatser som måste sättas in under hösten. Medborgarperspektivet genomsyrar all vår verksamhet och i nämndens styrkort för har fokus legat på att skapa en attraktiv, trygg och levande stad. Perspektivet har sex mål och 16 mätetal varav 10 mäts under tertialet. Inför tertialuppföljningen har ekonomienheten haft genomgång med alla medarbetare med ekonomiansvar. Detta sker för att göra prognos och öka ekonomikunskapen. Under tertial 1 har förvaltningen påbörjat arbetet med Medarbetarskap Helsingborg. Att prata om hur medarbetare och ledare på stadsbyggnadsförvaltningen agerar är av avgörande betydelse för hur vi lyckas i arbetet med att nå vår vision. Vi har även startat upp genomförandet av åtta förbättringsprojekt som är ett resultat av genomlysningen av verksamheten som gjordes Perspektivet har två mål och fem mätetal där ett mäts detta tertial. Inom framtidsperspektivet arbetar vi under med minskad miljö- och klimatpåverkan samt att förvaltningen ska främja näringslivet genom att sätta kunden i fokus utan att ge avkall på myndighetsutövningen. Perspektivet har tre mål varav två mäts under tertialet och målvärdet hos dessa är uppfyllt. 15

16 Socialnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Alkohol Drogrådgivningen, en ny verksamhet för rådgivning och missbruksbehandling har startats Verksamheterna Barn familj och Ungdom familj har slagits samman till Barn, unga familj och en ny verksamhet för Gemensamma resurser har skapats Ny socialdirektör Dinah Åbinger har rekryterats och tillträtt sin tjänst Under perioden januari-april har mottagningen totalt gjort 745 förhandsbedömningar. Överskridanden uppgår till 82 stycken av totalt antal förhandsbedömningar vilket betyder 11 procent avvikelse från tjänstegarantin. sk helårsprognos en för socialnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på 8,1. Detta beror på att familjehemskostnader inom Barn och familjs verksamhetsområde har budget i balans +8,1 efter fjolårets uppräkning och budgetramjustering. Familjehemskostnaderna är konstanta då de till stor del avser långsiktiga placeringar medan institutionskostnader är mer osäkra och kan variera mycket över tid beroende på om placeringar kan avslutas eller behov av nya placeringar uppstår. Prognos avseende Ungdom och familjs verksamhet beräknas till +8,1 beroende på att ungdoms externa klientmedel just nu indikerar på ett överskott men även att det råder mycket stor osäkerhet kring att beräkna hur stort statsbidraget blir för ensamkommande flyktingbarnen som ligger utanför avtal. Prognosen för vuxens verksamhet visar på ett underskott på -3,0. Genomförd omorganisation och omstrukturering har gett minskade kostnader för att få en budget i balans. Externa vårddygn för personer med missbruksproblem har minskat genom egna drivna HVB hem. Oro finns dock för ökat antal externa placeringar inom Socialpsykiatrin då behovet av särskilda boenden är långt större än tillgången. Det utgående resultatet, prognostiseras för helåret till -3,0. Under ska socialförvaltningens verksamhet genomgå en strukturell och omfattande omorganisation. Detta innebär att fördelningen mellan de olika verksamheterna kommer att justeras för att alla verksamheterna ska vara i balans. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 15,0 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 5,0. Bästa fall, görs antagandet att verksamheten har ett positivt utfall. Beroende på att man fortsatt inom Ungdoms verksamhet har kvar statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn utanför avtal i samma utsträckning som tidigare. Klientmedel för externa institutionskostnader avseende barn/ungdom och vuxna följer budget. Sämsta prognosen förutsätter då att institutions och familjehemskostnaderna inom barn och vuxen följer samma trend som under första tertialet eller försämras och att statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn inte kommer att utbetalas samma utsträckning som tidigare. Resultatet för perioden januari-april visar på ett överskott med 12,8. en är beräknad till 8,1. Såväl volymen på extern vård som vårddygnskostnaderna ligger under förvaltningens målvärden. Efter ett systematiskt utvecklingsarbete har Barn och Ungdoms utredningstider klart förbättras, idag slutförs 91 procent inom lagstadgade 4 månader. För året gäller en stabilisering av utredningstiderna. Sjukfrånvaron i förvaltningen har minskat jämfört med bokslut 2012 och ligger väl inom målvärdet. Volymen på den interna dygnsvården överstiger förvaltningens målvärde i utfallet samtidigt som vårddygnskostnaden ligger klart under målvärdet. Rapporteras i samband med årsbokslutet. 16

17 Kulturnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten På stadsbiblioteket pågår ett ombyggnadsprojekt för att skapa en välkomnande biblioteksmiljö som ska ge barn och unga ett ökat utrymme. På Dunker har familjesatsningen lyckats. Antalet betalande besökare i utställningarna ökade med 326 procent jämfört med 2012 Kulturmagasinet har inlett ett insamlingsprojekt på Drottninghög för att dokumentera erfarenheter av att leva i ett miljonprogramsområde sk helårsprognos en för kulturnämnden avseende årets resultat visar på ett nollresultat enligt budget. Delar av årets resultatöverföring kommer att användas till specifika satsningar. +/-0 Periodens resultat är tkr vilket är tkr bättre än budget. Den främsta orsaken till avvikelsen är att personalkostnaderna för perioden varit lägre än budgeterat. Skillnaden beror dels på ett högt uttag av semester och kompledighet under våren men påverkas även av de tillfälliga vakanser som byte av bibliotekschef m.m. har medfört. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 2,5 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till - 1,5. Anledningen till bedömningen är en viss osäkerhet kring utfallet av löneökningar samt utfallen av besökstillströmning vid anläggningarna. Perspektivet har åtta mätetal varav fem redovisas per helår. Nytt mätetal för är hur mycket resurser förvaltningen lägger på DrottningH - projektet. Utfallet visar att projektet prioriterats och insatserna är något större än målvärdet. Målvärdena inom ekonomiområdena är uppnådda. Prognosen för helåret är att budgeterade målvärdena kommer att uppnås. Merparten av mätetalen redovisas per helår. Samtliga mätetal per tertial 1 har uppnåtts. Av förvaltningens 8 hemsidor så har 6 stycken ökat sina besök jämfört med samma period Besökarantalet på Dunkers kulturhus har kraftigt ökat och för övriga verksamheter så är förändringarna marginella och det är för tidigt på året att dra några slutsatser kring detta. 17

18 Idrotts- och fritidsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Beslut om nya mål kopplat till stadens vision för 2035 har fattas av idrotts- och fritidsnämnden Det så kallade "Tjejprojektet", som riktar sig till flickor i årsåldern, har startat och så här långt fallit mycket väl ut Under våren har Parkourbanan på Jutan invigts Utfallet inom perspektivet var 2012 mycket gott. Under tertial 1 finns inga nya utfall att redovisa, utöver ungdomars upplevelse av sin fritid. Förväntningarna är att helårsutfallet avseende detta perspektiv ska bli fortsatt gott. Tjänstegarantierna redovisas för första gången. Utfallet visar att tjänstegarantierna uppfyllts. sk helårsprognos en för idrott- och fritidsnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 2,4. Detta beror framförallt på att det underhåll av konstgräsplaner som inte genomfördes under ,4 nu istället planeras utföras under. Fortfarande finns dock en viss osäkerhet på grund av att en ny upphandling pågår. Såväl kostnader som tidplan påverkas av utfallet av upphandlingen. Då kostnaden för underhållet uppgår till ca 9 får detta stor effekt på det ekonomiska utfallet. Samtidigt vägs en stor del av underhållskostnaden upp av att överskott uppstår främst på grund av att Pålsjöbaden är stängt för renovering samt att nolltaxebidraget till Helsingborg Evenemang och Idrottspark AB beräknas bli lägre än budgeterat då verksamheten ännu inte nått upp i full volym. Idrott- och fritidsnämnden redovisar ett utfall om 0,8 för perioden. Detta beror framförallt på positiva avvikelser vad gäller nolltaxebidrag och föreningsbidrag. Dessutom påverkar Pålsjöbadens stängning under renoveringen resultatet positivt, då ingen hyreskostnad uppstår under renoveringsperioden. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till ett överskott på 6,6 och i sämsta fall beräknas utfallet uppgå till ett underskott på 4,4. Huvudanledningen till den stora differensen är att en viss osäkerhet fortfarande råder vad gäller underhållet av konstgräsplaner. Om upphandlingen inte går i lås kommer detta att innebära ett stort överskott, då detta underhåll är planerat genomföras under hösten. Idrott- och fritidsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. Aktuellt utfall visar att nämndens ekonomi är stabil. Utfallet inom perspektivet var mycket gott 2012 och samtliga redovisade mätvärden fick grönt. Under tertial 1 redovisas enbart utfallet av sjukfrånvaron. Förväntningarna är att det samlade utfallet för året ska bli lika bra eller bättre än föregående år. Utfallet inom perspektivet var föregående år mycket gott och mätvärdena inom perspektivet visade grönt. Ambitionen är att det samlade utfallet för året ska hamna på grönt för de mätvärden som ingår i perspektivet. 18

19 Räddningsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Bildandet av ett räddningstjänstförbund där framtagande av en förbundsordning har slutförts Masskrocken på Tranarpsbron Förvaltningen har påbörjat ett arbete hur framtida hantering av automatiska brandlarm inom Helsingborg ska ske Ett av nämndens mål inom perspektiv medborgare mäts till tertialbokslut 1. Antalet utbildade personer som ökat något i förhållande till målet, beroende på större insatser gentemot skolor. +1,4 sk helårsprognos en för räddningsnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på tkr. Detta är helt hänförbart till transportcentralen. Kostnaderna för leasing och övriga driftkostnader ökar hos transportcentralen, men kommer att vägas upp av lönekostnadsminskningar i samband med pensionsavgång. Räddningsnämnden kommer att ta tkr i anspråk av överfört överskott till utvecklingsprojekt. Räddningsnämnden redovisar ett överskott på 27 tkr. Detta är en försämring mot budget på 700 tkr och beror på merkostnader för i huvudsak fordonskostnader, fastighetskostnader samt periodiseringsavvikelser på intäktssidan. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till tkr och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till ett nollresultat. Bästa fall är beroende på överskott från transportcentralen, ökade intäkter för systematiskt brandskyddsarbete, samt att beläggningen på övningsfältet ökar för att klara av det intäktsbortfall som kommer att ske på Brandorama. Sämsta fall är beroende på om brandförsvaret inte lyckas bibehålla budgeterade intäkter, lönekostnaderna ökar, planerade pensionsavgångar inte blir av och övriga kostnadsökningar. I budgetbeslut för 2009 fick brandförsvaret det politiska uppdraget att öka och utveckla det förebyggande arbetet med fokus på att möta medborgarna bättre. Detta arbete har pågått och pågår långsiktigt med en strikt ekonomisk hållning där en buffert byggs upp så att uppdragen kan genomföras. Under perspektiv ekonomi mäts ett mätetal i tertial 1, med utrymme för utveckling. Målet för helåret är att 1 procent av kommunbidraget, motsvarande 995 tkr skall användas till förändringsarbete. Årets eventuella överskott och tidigare års överskott ska vara en del i finansieringen av planerat utvecklingsarbete. Till tertial 1 har detta inte uppnåtts. Mätningar inom perspektivet organisation görs till årsbokslutet. Mätningar inom perspektiv framtid görs till bokslutet. 19

20 Miljönämnden Tre viktiga händelser för verksamheten I januari-februari har 128 fall av matförgiftning rapporterats, som kunde spåras till en restaurang där spår av bakterier som ger turistdiarré upptäcktes Sedan årsskiftet kostar stadens egna flygresor 10 procent extra. Medlen hanteras i en intern klimatfond och används till miljöprojekt Miljönämndens rapport om bristande rening på biltvättar gav eko i riksmedia gav eko i riksmedia sk helårsprognos en för miljönämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på knappt 0,4. Detta beror huvudsakligen på sänkta personalkostnader som ett resultat av att förvaltningen haft högre sjukfrånvaro +0,4 och föräldraledighet än beräknat samt tillfälliga vakanser som bildats i samband med rekrytering. Intäkter inom tillsyn och kontroll förväntas ligga i nivå med justerad budget. I miljönämndens budget anges tre satsningar inom tillsynen och miljöbyrån på totalt cirka 1,2 som finansieras av tidigare överskott. På grund av en utdragen rekryteringsprocess för-väntas inte hela beloppet ianspråktas. Miljönämnden redovisar ett utfall (årets resultat) om -0,1 för perioden. Avvikelsen är liten och visar att ekonomin ligger i balans. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 0,6 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 0,2. Uppgiften om helårsprognosens bästa fall utgår från högre externa intäkter än budgeterat, sänkta personalkostnader och ej helt genomförda projekt. Sämsta fall kan inträffa om vissa administrativa kostnader ökar samtidigt som de externa intäkterna sänks. Tillsynsplanerna inom livsmedel och miljö- och hälsoskydd har inte uppnåtts fullt ut. Detta beror bland annat på mer frånvaro än förväntat och på att mycket resurser lagts på arbete med stadens blivande Kontaktcenter. Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad har inte heller uppfyllts fullt ut. Nöjd-kundindex, antalet framtagna e-tjänster, genomförda informationsaktiviteter inom hållbar livsstil och konsumtion till medborgare och antal initierade samverkansprojekt med andra aktörer som arbetar med hållbar konsumtion mäts senare under året. Mätetalet stöd med miljökrav i stadens upphandlingar har uppnåtts. Miljönämndens ekonomiska utfall för tertial 1 uppgår till -0,1. Avvikelsen är liten och visar att ekonomin är i balans. Antalet utvecklings- och kursdagar har närapå uppnåtts, målet förväntas uppnås för helåret. Medarbetarenkäten görs under hösten. Antal genomförda bransch- och informationsmöten överstiger målet. Kontroll om att förvaltningens webbsidor på helsingborg.se är felfria görs till hösten. Ett stort antal insatser för att stödja miljöarbetet på övriga förvaltningar för att de ska uppnå miljömålen har genomförts och målvärdet har överträffats. Uppföljning av stadens miljöprogram och energiplan samt miljönämndens genomförda åtgärder inom miljöprogram och energiplan har båda uppnåtts. Antalet sammanställningar av resultaten från miljöövervakningen har också uppnåtts. 20

30 april 2012 HELSINGBORGS STAD. Tertialrapport med styrkort

30 april 2012 HELSINGBORGS STAD. Tertialrapport med styrkort 30 april 2012 HELSINGBORGS STAD Tertialrapport med styrkort TERTIALRAPPORT MED STYRKORT HELSINGBORGS STAD 30 april 2012 Omvärlden och Helsingborg Den ekonomiska och finansiella turbulensen i vår omvärld

Läs mer

Tertialbokslut mål och ekonomi 31 augusti 2013

Tertialbokslut mål och ekonomi 31 augusti 2013 Tertialbokslut mål och ekonomi 31 augusti Helsingborgs stad Hur är det i Helsingborg år 2035? Fem illustratörer med anknytning till Helsingborg fick uppdraget att illustrera var sitt visionsområde i visionen

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

31 augusti 2012 HELSINGBORGS STAD. Tertialbokslut med styrkort

31 augusti 2012 HELSINGBORGS STAD. Tertialbokslut med styrkort 31 augusti HELSINGBORGS STAD Tertialbokslut med styrkort . 3 Sammanställning - staden Måluppfyllelse per perspektiv Stadens styrkort Organisation Framtid Måluppfyllelse Stadens resultaträkning, Bokslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018 Handläggare Siv Jansson Tel. 0152-294 21 Kommunstyrelsen Kommunens månadsrapport per september 2018 Driftredovisning Driftredovisningen omfattar ekonomiskt utfall för aktuell uppföljningsperiod samt helårsprognos.

Läs mer

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Per Malmquist Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per oktober 2018

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Per Malmquist Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per oktober 2018 Handläggare Per Malmquist Tel. 0152-293 48 Kommunstyrelsen Kommunens månadsrapport per oktober 2018 Driftredovisning Driftredovisningen omfattar ekonomiskt utfall för aktuell uppföljningsperiod samt helårsprognos.

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009 Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273

Läs mer

HELSINGBORG 203 HELSINGB 5 ORG

HELSINGBORG 203 HELSINGB 5 ORG SI Stadens måluppfyllelse 2013 HELSINGBORG 2035 Innehåll Stadsövergripande Läsanvisning 3 Helsingborgs stad 4 Nämnder och styrelser Barn- och utbildningsnämnden 12 Vård- och omsorgsnämnden 23 Utvecklingsnämnden

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Ekonomirapport 2014 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Stadens måluppfyllelse 2014. Helsingborgs stad

Stadens måluppfyllelse 2014. Helsingborgs stad Stadens måluppfyllelse 2014 Helsingborgs stad Innehåll Stadsövergripande Läsanvisning 3 Helsingborgs stad 4 Nämnder och styrelser Barn- och utbildningsnämnden 15 Vård- och omsorgsnämnden 32 Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

HELSINGBORGS STAD. Bokslut med styrkort 2012. Uppnådde vi målen 2012?

HELSINGBORGS STAD. Bokslut med styrkort 2012. Uppnådde vi målen 2012? HELSINGBORGS STAD Bokslut med styrkort 2012 Uppnådde vi målen 2012? Innehåll Stadsövergripande Läsanvisning 3 Helsingborgs stad 4 Nämnder och styrelser Barn- och utbildningsnämnden 11 Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Tertialbokslut med styrkort 31 augusti 2011 HELSINGBORGS STAD

Tertialbokslut med styrkort 31 augusti 2011 HELSINGBORGS STAD Tertialbokslut med styrkort 31 augusti HELSINGBORGS STAD Denna rapport är antagen och godkänd av kommunstyrelsen den 12 oktober. Rapporten kommer att tas upp för beslut av kommunfullmäktige den 26 oktober.

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Ekonomisk prognos Kommunstyrelsen

Ekonomisk prognos Kommunstyrelsen Ekonomisk prognos 2019 Kommunstyrelsen Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Ekonomisk utveckling under året...4 Budgetavvikelse...4 Analys av avvikelse i förhållande till nämndens driftbudget...4 Analys

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB 2017-10-16 KS 17-1456 Sid 1 av 5 Handläggare: Håkan Wahlgren Till Titel: Controller Kommunstyrelsens arbetsutskott E-post: hakan.wahlgren@norrtalje.se Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Uppföljning och prognos. Mars 2018

Uppföljning och prognos. Mars 2018 Uppföljning och prognos Mars 2018 1 Innehåll Periodens resultat och helårsprognos... 3 Resultaträkning... 4 Driftbudgetavräkning... 5 Kommentarer till marsresultatet och prognos 2018... 6 2 Uppföljning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Hallstahammars kommun

Granskning av delårsrapport. Hallstahammars kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Hallstahammars kommun Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Louise Pernhall Oktober Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Ekonomisk prognos 2019 Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Ekonomisk utveckling under året...4 Budgetavvikelse...4 Verksamhetsmått...4 Analys av avvikelse i förhållande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

Ekonomirapport 2014 efter februari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-03-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter februari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Ebba Lind Charlotta Franklin Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport Håbo kommun Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Delårsrapport 1 per mars 2018 för kommun och bolag

Delårsrapport 1 per mars 2018 för kommun och bolag Sid 1 av 7 Handläggare: Håkan Wahlgren Till Titel: Koncerncontroller Kommunstyrelsens arbetsutskott E-post: Hakan.wahlgren@norrtalje.se Delårsrapport 1 per mars 2018 för kommun och bolag Förslag till beslut

Läs mer

Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011

Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011 KRISTINA DAHL SID 1/8 CONTROLLER KRISTINA.DAHL@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen och godkänner

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

TAD Tertialrapport med styrkort 30 april 2011 HELSINGBORGS S

TAD Tertialrapport med styrkort 30 april 2011 HELSINGBORGS S HELSINGBORGS STAD Tertialrapport med styrkort 30 april 2011 Produktion Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Järnvägsgatan 14 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 ekonomiavdelningen@helsingborg.se

Läs mer

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013 EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av delårsrapport Rapport från Stadsrevisionen

Granskning av delårsrapport Rapport från Stadsrevisionen Granskning av delårsrapport 2015-08-31 Rapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.2-205/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och

Läs mer

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017 Uppföljningsrapport oktober 1 (5) Bildning- och omsorgsförvaltningen -11-10 Uppföljningsrapport oktober Bildning- och omsorgsförvaltningen Ekonomi Bildnings- och omsorgsnämnden tkr Budget** Prognos* Verksamhet

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

STADSREVISIONEN November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT

STADSREVISIONEN   November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision November 2012 DNR 310-146/2012 Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT 2012-08-31 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

241 Svar på revisionsrapport - Granskning av delårsrapport 2018 Eskilstuna kommun (KSKF/2018:390)

241 Svar på revisionsrapport - Granskning av delårsrapport 2018 Eskilstuna kommun (KSKF/2018:390) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-11-06 Sida 1(1) 241 Svar på revisionsrapport - Granskning av delårsrapport 2018 (KSKF/2018:390) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Revisionsrapporten

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Månadsbokslut mars 2013

Månadsbokslut mars 2013 2013-04-15 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/156-040 Kommunstyrelsen Månadsbokslut mars 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar månadsbokslut för mars 2013. Sammanfattning Årsprognosen för årets

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer