31 augusti 2010 HELSINGBORGS STAD. Tertialbokslut med styrkort

Transkript

1 31 augusti 2010 HELSINGBORGS STAD Tertialbokslut med styrkort

2 Produktion Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Järnvägsgatan Helsingborg Växel Innehåll Foto Omslag Linda Fastén Mikael Fredriksson Ann-Marie Ståhlgren Albin Wahlgren Kommunstyrelsens förvaltning Kommunikations- och utvecklingsavdelningen

3 TERTIALBOKSLUT MED STYRKORT HELSINGBORGS STAD 31 augusti 2010 EKONOMIDIREKTÖREN HAR ORDET Helsingborgs stads ekonomi är mycket stabil. Resultatutfallen har under många år varit positiva, med en stark balansräkning och en soliditet som är bland de högsta av landets samtliga 290 kommuner. Resultatutfall januari-augusti +52 mnkr Helårsprognos +45 mnkr (budget +52 mnkr) Utfallet efter augusti och helårsprognosen innehåller tre större avvikelser. Två förbättrar resultatet och en försämrar. Regeringens tillfälliga konjunkturstöd om sammanlagt 126 mnkr var en välkommen intäktsförstärkning. Pensionerna uppvisar 90 mnkr lägre kostnad än förväntat. Stadens överenskommelse att medfinansiera en ny Maria station, i syfte att Trafikverket ska tidigarelägga dubbelspår mellan Ängelholm och Mariastaden har kostnadsförts och belastar 2010 års resultat med 311 mnkr. Tillfällig avvikelse från balanskravet Helsingborgs resultatprognos ur balanskravssynpunkt avviker med 52 mnkr. Huvudanledningen är engångskostnaden för Maria station. En avvikelse ska enligt regelverket återställas inom tre år. Stadens budgeterade resultat för år 2011 är +79 mnkr och min bedömning är att Helsingborgs resultat som sämst 2011 kommer uppgå till budgeterat resultat och därmed lever Helsingborg upp till lagstiftarens krav. Prognos för skattefinansierad verksamhet Helårsprognosen är baserad på nämnders och styrelsers resultatbedömning efter andra tertialet och indikerar ett helårsresultat på +50 mnkr (185 mnkr 2009). Diagram 1. Resultat/prognos utifrån målsättning för skattefinansierad verksamhet, mnkr Prognos Resultat skattefinansierat Resultatmål Resultatöverföring ger följsamhet och dämpar resultatsvängningar Flera nämnder aviserar att delar av tidigare års ackumulerade resultat kommer att användas. Detta är för flertalet av nämnderna både planerat och förväntat. Sammantaget beräknas 18 mnkr ianspråktas exklusive stadsgemensamt. Vård- och omsorgsnämnden genomför riktade aktiviteter för långtidssjukskrivna och arbetar vidare med förvaltningens värdegrundsarbete. Härutöver har en budgeterad omföring till skol- och fritidsnämnden gjort med 15 mnkr. Sammantaget prognostiseras att 26 mnkr av resultatöverföringen förbrukas. Stadsbyggnadsnämnden har senarelagt aktiviteter efter årsskiftet 2009/2010 motsvarande cirka 10 mnkr. Vidare har den för våra förhållanden osedvanligt vita vintern, samt därmed vederbörlig översyn av vinterväghållningsutrustningen, bedömts belasta resultatet. Sammantaget planeras 20 mnkr ianspråktas. Kulturnämnden fortsätter sitt omstrukturerings- och utvecklingsarbete och planerar att ianspråkta 8 mnkr utgörande engångskostnader. Skol- och fritidsnämnden erhöll under året en stor del av femklöverns satsning av konjunkturstödsintäkterna. Dessa medel används bland annat till en omfattande ITsatsning med dels datorer till samtlig pedagogisk personal, dels ett påbörjat successivt införande av elevdatorer (högstadium/gymnasium). Härutöver har personalförstärkningar tillförts förskolan och grundskolan och dessa kommer även fortsätta under vårterminen varför cirka hälften av årets resultat (25 mnkr) användas till detta. Färre elever än budgeterat och lägre efterfrågan på vårdnadsbidraget förklarar ungefär 15 mnkr av resultatet. Ekonomin 2011 Det tillfälliga konjunkturstödet är mycket lägre och pensionsskuldskostnaden förväntas öka väsentligt, vilka beräknas försämra stadens ekonomi 2011 med drygt 200 mnkr jämfört med Prognosen för skatteintäkterna har däremot förbättrats något jämfört med budget 2011 och inga större engångskostnader är kända. Detta sammanvägt innebär att 2011 med all sannolikhet kommer bli det ur ekonomisk synvinkel mest ogynnsamma i innevarande lågkonjunktur för såväl Helsingborg som för kommunsverige i övrigt. Tack vare stadens goda ekonomiska utgångsläge och en fortsatt god ekonomisk hushållning kommer Helsingborg klara sig väl. Vi kan fullfölja ett omfattande investeringsprogram vilket på många områden stärker Helsingborg. 3 Ulf Krabisch Ekonomidirektör

4 RESULTATRÄKNING - STADEN mnkr Bokslut Budget Augusti Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Kom ek. utjämning o generella statsbidrag Fastighetsavgift LSS-utjämning Skattenetto Resultat efter skattenetto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Årets resultat före jämför.stör. poster Jämförelsestörande poster Årets resultat inkl. jämför.stör. poster BALANSRÄKNING - STADEN Bokslut Budget Augusti Prognos mnkr Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar och förråd Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital och skulder Ingående eget kapital Årets resultat Avsättningar Lån, långfristiga Övriga långfristiga skulder Lån, kortfristiga Övriga kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

5 SAMMANSTÄLLNING NÄMNDER OCH STYRELSER Resultat- Årets Helårs- Bästa Sämsta mnkr överföring förändring prognos fall fall Skol- och fritidsnämnden 32,7 21,3 54,0 65,0 45,0 Vård- och omsorgsnämnden 99,9-25,5 74,4 80,0 70,0 Utvecklingsnämnden 23,8 6,1 29,9 32,9 28,5 Socialnämnden 6,5 3,0 9,5 13,0 3,5 Stadsbyggnadsnämnden 18,4-20,4-2,0 3,0-7,0 Kulturnämnden 9,4-8,0 1,4 3,5 0,0 Miljönämnden 4,6-1,5 3,1 3,4 3,0 Stadsrevisionen 1,3-0,2 1,1 1,2 0,9 Valnämnden 1,9-0,3 1,6 1,6 1,6 Överförmyndarnämnden 0,0-0,5-0,5-0,4-0,6 Kommunstyrelsen 12,9 7,2 20,1-192,4-212,4 Stadsgemensamt 0,0-227,6-227,6 Ingår ovan Styrelsen för Entek 25,8 0,0 25,8 27,8 25,8 Styrelsen för Kärnfastigheter 3,2 0,8 4,0 6,0 4,0 DELSUMMA NÄMNDER 240,4-245,5-5,1 44,5-37,8 Finansförvaltningen -2,3 12,6-5,6 Skattenetto - kommunbidrag 25,2 25,2 25,2 Övergripande prognosvärdering* 32,5-17,5 57,5 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 50,3 64,8 39,3 Avgiftfin. verksamhet VA-verket 0,0 0,0 0,0 Avgiftfin. verksamhet RH-verket -5,8-3,0-8,0 STADENS RESULTAT inklusive jämförelsestörande poster 44,5 61,8 31,3 *) Den övergripande prognosvärderingen har sin utgångspunkt i den inbyggda försiktighet som normalt finns i lämnade prognoser. Härutöver finns goda förutsättningar att konjunkturuppgången ytterligare förbättrar skatteintäkterna STADSÖVERGRIPANDE Stadens resultatprognos Helårsprognosen för stadens resultat 2010 efter det andra tertialet uppgår till 45 mnkr, vilket är 7 mnkr lägre än budgeterat. Kommunerna ska enligt kravet på god ekonomisk hushållning infria det så kallade balanskravet, där resultatet ur balanskravssynpunkt ska vara positivt. Balanskravet räknas fram genom att resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten dras bort från stadens resultat, samt att reavinster på anläggningstillgångar och pensionsskuldspåverkan från skuld intjänad före 1998 tas bort. Pensionsskulden intjänad före 1998 förväntas under 2010 förbättra resultatet med 96 mnkr. Avgiftsfinansierad verksamhet visar ett prognostiserat underskott på - 6 mnkr. Reavinsterna för sålda fastigheter, anläggningstillgångar, under året beräknas uppgå till cirka 7 mnkr. Totalt innebär detta att resultatet ur balanskravssynpunkt prognostiseras till -52 mnkr. Balanskravet är därmed inte uppfyllt. En avvikelse ska enligt regelverket återställas inom tre år. Ett infriande av Helsingborgs budgeterade resultat 2011 innebär att lagstiftarens krav infrias omgående. I diagrammet nedan visas dels stadens resultat och dels resultatet ur balanskravsynpunkt de fyra senaste boksluten. Diagram 2. Stadens resultat och resultat ur balanskravssynpunkt, mnkr (exklusive extraordinära poster) Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008* Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos Resultat enl balanskrav Resultat, staden * Bokslut 2008 justerat för koncernombildning 5

6 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning De senaste skatteprognoserna från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har successivt förbättrats jämfört med de kraftiga försämringarna under år Den samlade helårsprognosen för skatteintäkter, LSS-utjämning och kommunal ekonomisk utjämning är 209 mnkr bättre jämfört med budgeterade medel. Den största avvikelsen mot budget kan hänföras till kommunalekonomisk utjämning som uppgår till 981 mnkr i helårsprognosen, vilket är 211 mnkr högre än budgeterat. I denna post ingår regeringens konjunkturstöd om 126 mnkr. Tabell 1. Skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning, mnkr Bokslut Bokslut Budget Prognos Skatteintäkter Kom. ekonomisk utjämning Kom. fastighetsavgift LSSutjämning Intäkter Intäkter och kostnader De totala kostnaderna för staden beräknas under 2010 uppgå till mnkr. De totala intäkterna uppgår i prognosen till mnkr. Stadens intäktsfinansiering skulle därmed hamna på 24 procent, vilket är två procentenheter bättre jämfört med prognosen i första tertialet. Diagram 3. Verksamhetens nettokostnader och skattenettot, staden, mnkr (exklusive extraordinära och jämförelsestörande poster) Verksamhetens nettokostnad och skattenetto Prognos 2010 Verksamhetens nettokostnad Skattenetto Finansförvaltning Finansförvaltningen prognostiserar för helåret ett resultat om 323 mnkr. Dotterföretagens bidrag är 8 mnkr lägre än budgeterat medan andra intäkter kompenserar detta. Sammantaget förväntas utfallet bli 2 mnkr lägre än budget. Prognosen förutsätter att internräntan uppgår till 198 miljoner kronor. Investeringar De samlade nettoinvesteringarna för staden beräknas uppgå till 666 mnkr, varav avgiftsfinansierad verksamhet ingår med 93 mnkr. Exkluderas dessa uppgår den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar till 573 mnkr. Den budgeterade investeringsutgiften för 2010 uppgick till 402 mnkr avseende skattefinansierad verksamhet. Detta innebär att investeringsutgifterna prognostiseras bli 171 mnkr högre än budget. Den största enskilda avvikelsen är Österleden om 105 mnkr. Diagram 4. Stadens nettoinvesteringar exklusive försäljningar av anläggningstillgångar, mnkr De sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli mnkr. Detta innebär att stadens skattenetto 2010 förväntas överstiga nettokostnaderna med fyra procent om engångskostnaden för Maria station inte tas med. Att skattenettot även fortsatt är större än verksamhetens nettokostnader är av stor vikt för utvecklingen av stadens ekonomi ska vara långsiktigt hållbar. Nettoinvesteringar mnkr Prognos

7 Soliditet Soliditeten anger hur stor andel av det bokförda värdet på stadens tillgångar som är finansierade med egna medel, det vill säga av eget kapital. Det är således ett mått på stadens finansiella ställning. Den minskade soliditeten mellan 2005 och 2006 kan huvudsakligen förklaras av ökade pensionsavsättningar till följd av förändrade beräkningsgrunder för kalkylränta och livslängd. Soliditeten förbättrades 2007 och under 2008 uppgick den till 60 procent. Bokslut 2009 uppgick soliditeten till 54 procent. Minskningen berodde på att tillgångarna ökade mer än det ekonomiska resultatet. Helårsprognosen för 2010 visar att soliditeten förväntas uppgå till 54 procent, det vill säga ingen förändring jämfört med bokslut Stadens dotterföretag finansierar delar av sina upplåningsbehov via staden i öka omfattning. Om koncernmellanhavanden elimineras uppgår soliditeten till 60 procent. Diagram 5. Stadens soliditet, procent Soliditet 60% 50% 40% 30% 50% 51% 51% 46% 59% 60% 54% 54% 20% 10% 0% Prognos 2010 Pensionsförpliktelser Årets kostnader, exklusive pensionsåtagandet före 1998, inom stadsgemensam verksamhet beräknas uppgå 115 mnkr. Detta är 7 mnkr högre än budget. Den största avvikelsen avser utbetalda pensioner som inklusive löneskatt som beräknas bli 6 mnkr högre än budget. Däremot minskar pensionsåtagandet för tiden före 1998 med 96 mnkr. Minskningen är av engångskaraktär och sammanhänger med förändringar i beräkningsmetoden av pensionsåtagandet. 7

8 Stadens styrkort samt uppföljning av nämnder och styrelser Det övergripande styrkortet för Helsingborgs stad innehåller de viktigaste målen för staden enligt den politiska ledningen. Målen i detta styrkort är tvärsektoriella i den meningen att det inte finns något mål som en nämnd eller styrelse ensam ansvarar för. Istället krävs det att flera delar av stadens organisation och ibland också andra aktörer arbetar tillsammans för att målen ska kunna uppnås. En tanke med denna utformning är att tydliggöra att staden måste arbeta tillsammans som en organisation för att uppnå viktiga mål. Stadens styrkort bör därmed också tjäna som vägledande för nämnder och styrelser när de sätter egna mål. På liknande sätt bör avdelningar och enheter arbeta när de utformar egna verksamhetsstyrkort, men då med utgångspunkt från den egna nämndens/styrelsens styrkort. En övergripande uppföljning av respektive nämnd/styrelses ekonomiska utfall samt de fyra perspektiven i styrkortet presenteras på sidorna Det har inte varit möjligt att följa upp samtliga mål i stadens styrkort till det andra tertialet. Ett antal mätningar är bara möjliga att göra per helår. Där information finns tillgänglig redovisas samtliga mål, mätetal, målvärden och utfall först översiktligt per perspektiv och sedan kommenteras de mätetal där mätningar har utförts. Definitioner och begrepp Perspektivet Ekonomi: Uppdragsgivarens krav på resurseffektivitet i verksamheten. Perspektivet Medborgare/brukare: Förväntningar som ställs från våra medborgare/brukare/kunder och hur vi uppfyller dem. Perspektivet Arbetssätt/process: Utformning av arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgares/brukares behov. Perspektivet Framtid/utveckling: Vad vi vill göra i framtiden och hur vi behöver utveckla våra förmågor för att kunna nå dit. Symboler för mätetalens utfall: = Nuvarande resultat stämmer överens med uppsatt mål = Resultatet är ej helt uppnått jämfört med uppsatt mål = Inga/begränsade framsteg är påvisade för att uppnå uppsatt mål = Mätningen är ej genomförd Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Ekonomi Stadens ekonomi ska vara god Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad 104% Minst 100% Resultat ur balanssynpunkt -52 mnkr Minst 52 mnkr Koncernens soliditet Minst 20% Stadens soliditet 54% Minst 60% Egenfinansiering av nettoinvesteringar i skattefinansierad verksamhet 93% 100% 8

9 Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Skatteintäkterna inklusive fastighetsavgift förväntas uppgå till mnkr medan de sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli mnkr. Det innebär att förhållandet beräknas uppgå till 104 procent, och målet anses vara uppfyllt. Resultat ur balanskravssynpunkt Stadens resultat ur balanskravsynpunkt prognostiseras uppgå till -52 mnkr för tertial och därmed underskrids målvärdet gentemot uppsatt värde om +52 mnkr. Stadens soliditet Soliditeten för det andra tertialet 2010 uppgår till 54 procent, målvärdet för helåret 2010 om 60 procent uppnås därmed inte. Soliditeten minskade under 2009 vilket i allt väsentligt berodde på en kraftigt ökad balansomslutning. Ökad in- och utlåning till stadens dotterföretag förklarar större delen av förändringen. Även omfattande investeringar och avsättningar påverkade utfallet. Egenfinansiering av nettoinvesteringar i skattefinansierad verksamhet De samlade nettoinvesteringarna i skattefinansierad verksamhet prognostiseras till 573 mnkr. Avskrivningskostnaderna uppgick till 209 mnkr, medan resultat för skattefinansierad verksamhet prognostiseras till 50 mnkr. Målvärdet är fastställt till att nettoinvesteringarna ska täckas fullt ut av resultat och avskrivningar under en treårsperiod. Under 2008 uppnåddes detta men inte under 2009 eller Räknas dessa år samman hamnar graden av egenfinansiering på 93 procent och målet är därmed inte uppfyllt. Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Medborgare/Brukare Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Poäng trygghetsmätningar 2,09 poäng Antal anmälda våldsbrott per invånare 164,5st 154st Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, justerat för sent anlända elever från utlandet Andel elever i grundskola och gymnasieskola som känt sig utsatta för mobbning Max 11,5% 86,3% 89% 6% Folkhälsan i staden ska förbättras Ohälsotalet 0,4 dagar 0,4 dagar Bostadsbyggnadstakten ska vara hög Antal bostäder i plan antagna av stadsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige 168st 667st Fler Helsingborgare ska ha ett arbete Förvärvsintensitet Minskad diff Utanförskapet ska minska - stadens resurssvaga områden ska lyftas Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex 5st Antal anmälda våldsbrott per invånare Antalet anmälda våldsbrott per invånare har ökat med 11 våldsbrott per invånare i Helsingborg under januari till augusti 2010 jämfört med januari till augusti 2009 (från 924 till 935). Målvärdet för 2010 är att differensen mellan antalet anmälda våldsbrott per invånare i Helsingborg jämfört med gruppen större städer ska minska jämfört med Detta mål har inte infriats då differensen mellan Helsingborg och gruppen större städer har ökat från 154 till

10 Diagram 6. Antal anmälda våldsbrott per invånare tertial T T Helsingborg T Snitt, Större städer T Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, justerat för sent anlända elever från utlandet Den totala andelen elever behöriga till gymnasieskolan, justerat för sent anlända elever från utlandet, uppgår år 2010 till 86,3 procent, vilket är under målvärdet. Med sent anlända elever avses elever som när de kommer till Sverige påbörjar något av grundskolans fyra sista år. Enligt Skolverket har andelen behöriga elever till gymnasieskolan generellt sett sänkts i hela landet. Skol- och fritidsnämndens verksamhet i Helsingborg är inriktad mot att få en större andel elever som är behöriga till gymnasieskolan. Mer om detta finns att läsa i redovisningen av skol- och fritidsnämndens kvalitetsarbete samt styrkort. Ohälsotalet Utvecklingen av ohälsotalet visar på förbättrade värden jämfört med tidigare år för såväl Helsingborg som riket i helhet. Helsingborg har sedan flera år tillbaka ett högre ohälsotal än snittet i jämförelsegruppen större städer. Stadens utveckling har dock under den senaste tiden varit bättre än denna grupp. Differensen till gruppen större städer uppgick till 0,4 dagar från januari till augusti år 2010 (30,3 dagar i Helsingborg jämfört med 29,9 dagar i gruppen större städer). Diagram 7. Ohälsotalet, antal dagar ,3 40,5 41,1 39,1 38,7 37,5 35,7 35,1 32,5 32,1 30,3 29, T Helsingborgs utfall Genomsnitt större städer Antal bostäder i plan antagna av stadsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige Under januari-augusti har sju (7) detaljplaner motsvarande totalt 168 bostäder tillstyrkts/antagits av Stadsbyggnadsnämnden. Nämnden har dock goda förhoppningar att uppnå målet om 1000 tillstyrkta/antagna bostäder under Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Arbetssätt/Process Stadens medarbetare och förtroendevalda ska vara väl förtrogna med innehållet och målen i sin förvaltnings/ organisations styrkort samt plan för hållbar utveckling Andel medarbetare som känner till innehållet och målen i sin förvaltnings styrkort Andel medarbetare/förtroendevalda som känner till innehållet i plan för hållbar utveckling 80% Minst 75% Minst 75% Sjukfrånvaron ska minska Andel sjukfrånvaro 4,7% 5% Mobbning ska inte förekomma Andel medarbetare med 4 eller fler sjuktillfällen Andel medarbetare som känt sig utsatta för mobbning 17,1% 15% Max 7% Andel medarbetare som känner till innehållet och målen i sin förvaltnings styrkort För 2010 var andelen som instämmer att de känner till innehållet i sin förvaltnings styrkort 80 procent. Detta är ett högre värde än målvärdet, vilket kan härledas till det ökade arbetet med balanserad styrning och styrkort inom samliga förvaltningar i staden. 10

11 Andel sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat på alla förvaltningar gällande den totala sjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron, både för män och för kvinnor. Den totala sjukfrånvaron ligger nu på 4,7 procent och målet med en sjukfrånvaro under 5,0 procent är därmed uppfyllt. Den minskade sjukfrånvaron kan vara en effekt av främst två delar. Dels har en del långtidssjuka avslutat sin anställning i samband med konkurrensutsättning och dels kan effekten av de nya reglerna i sjukförsäkringen slagit in, då bland annat antalet tidsbegränsade sjukersättningar kraftigt har minskat. Diagram 8: Andel sjukfrånvaro (jan-augusti 2010) 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 8,7% 8,1% 7,1% 6,4% 5,6% 4,7% Andel medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen Utfallet för det andra tertialet är 17,1 procent vilket betyder att andelen medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen har ökat jämfört med första tertialet 2010 (16,4 procent). Utvecklingen är fortsatt svag i jämförelse med Köp av egentlig verksamhet från föreningar och övriga företag i procent av verksamhetens kostnad Andelen köp av egentlig verksamhet i förhållande av verksamhetens kostnader uppgår till 19 procent år 2009, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med år Målvärdet för helåret är att Helsingborg ska ha bättre än femte plats i förhållande till gruppen större städer. Utfallet visar sig att Helsingborg hamnar på andra plats, enbart Linköping har en högre andel (24 procent). 2,0% 0,0% T Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Framtid/ Utveckling Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Köp av egentlig verksamhet från föreningar och övriga företag i procent av verksamhetens kostnad Plats 2 Bättre än plats 5 Antal nystartade företag per 1000 invånare i åldern år Plats 1 Bättre än plats 3 Genomsnittligt antal sysselsatta per nystartat företag Plats 9 Bättre än plats 6 Genomsnittlig avtalstrohet inom ett antal upphandlingsområden 75% Helsingborg ska minska sin klimatpåverkan Energianvändning i kommunala lokaler 173KWh/ m2 176KWh /m2 Andel av den totala körsträckan inom de kommunala verksamheterna som görs med förnybara bränslen 50% Utsläpp av koldioxid ton Luftföroreningarna i Helsingborg ska minskas Antal mätningar som överskrider miljökvalitetsnormen 0st 0st 11

12 Antal nystartade företag per 1000 invånare i åldern år Målvärdet för helåret 2010 gällande nystartade företag per 1000 invånare i åldern år är att Helsingborg ska ha bättre än tredje plats i förhållande till gruppen större städer. Detta skiljer sig åt från tidigare års mätningar då målvärdet var att öka differensen till den stad i gruppen större städer med högst värde. Sättet att mäta målvärdet är därmed ändrat och påverkar jämförbarheten med tidigare utfall. Utfallet för det första halvåret 2010 visar att Helsingborg ligger på första plats och målet är därmed uppfyllt. Genomsnittligt antal sysselsatta per nystartat företag Det genomsnittliga antalet sysselsatta i nya företag som har startats i staden under det fjärde kvartalet 2009 (senast tillgänglig statistik) uppgår till 1,7. Detta är en ökning jämfört med genomsnittet för kvartal (1,5). Målvärdet för helåret 2010 är att Helsingborg ska ha bättre än sjätte plats i förhållande till gruppen större städer. Utfallet för fjärde kvartalet 2009 visar att Helsingborg ligger på plats 9 av 27, där städerna på plats 3-10 ligger mycket nära varandra. Sättet att mäta skiljer sig åt från tidigare år då målvärdet var att ha ett bättre värde än föregående år. Energianvändning i kommunala lokaler Energianvändningen i kommunala lokaler visar ett utfall på 173 KWh/m2, där helårsnivå förväntas bli något under 174 KWh/m2. Det har pågått/pågår ombyggnadsaktiviteter i ett större antal objekt samt kontinuerlig optimering. Staden är även engagerad i utvecklingsprojekt tillsammans med övriga kommunala enheter som till exempel central upphandling av grossist som ska leverera energieffektiva ljuskällor och det av Energimyndigheten delfinansierade SUST-projektet i Skolstaden. Antal mätningar som överskrider miljökvalitetsnormen Hittills i år har mätningen av kvävedioxid visat på låga till måttliga halter. Endast 1 dygn har normen för kvävedioxids dygnsvärde överskridits, vilket skedde i slutet av april. Få överskridande innebär också att medelvärde för perioden är lägre än tidigare. Anledningen till att halten kvävedioxid har varit lägre än väntat det första halvåret i år, beror till stor del på den kalla vinter och vår som har varit samt att ozonhalten var lägre än normalt under mars-maj. De lägre halterna av kvävedioxid beror således inte på att emissionerna från trafiken har minskat. Trafikmängden är som tidigare år. Eftersom det endast har varit ett överskridande av dygnsnormen för kvävedioxid hittills i år, är förutsättningarna goda för att MKN för kvävedioxid i sin helhet klaras för år Normalt brukar det endast vara något enstaka överskridande av dygnsnormen under höst- och vinterhalvåren. De flesta sker under mars och april och även ibland i september. Tabell 2. Mätningar som överskrider MKN Luftförorening MKN Utfall Utfall Kvävedioxid, Max 40 µg/m3 27,9 µg/m3 21,5µg/m3,5 årsmedelvärde Kvävedioxid, Max 7 dygn får 7 dygns 1 dygns dygnsmedelvärde överskridas överskridande överskridande Kvävedioxid, Max 175 timmar 84 timmars 21 timmars timmedelvärde överskriande överskridande överskridande Ozon, Max värde för perioden Max 120 µg/m3 111,7 µg/m3 114 µg/m3 PM10, årsmedelvärde Max 40 µg/m3 13,6 µg/m3 17,5 µg/m 3 PM10, dygnsmedelvärde Max 35 dygn får överskridas 0 dygns 6 dygns överskridande överskridande Diagram 9. Energianvändningen i kommunala lokaler, KWh/m T

13 Skol- och fritidsnämnden Skol- och fritidsnämndens resultat per augusti uppgår till 37,1 mnkr, medan helårsprognosen för 2010 visar på ett överskott på 54,0 mnkr. I prognosen finns medräknat en resultatöverföring från föregående år på 32,7 mnkr samt tillfälliga resurser på 15 mnkr som nämnden tilldelats från vård- och omsorgsnämndens överskott. Likaså ingår de 67,2 mnkr som nämnden tillfördes genom beslut i kommunfullmäktige i juni. Det sistnämnda tillskottet har kraftigt påverkat såväl förutsättningarna för förvaltningens verksamheter som den aktuella prognosen för året. Viss osäkerhet finns fortfarande i vilken utsträckning de nya resurserna kommer att hinna förbrukas. Planering sker för att dessa resurser kommer att användas även våren 2011, vilket innebär att ett överskott måste redovisas i bokslut Stadens övergripande befolkningsprognos har varierat under året, vilket gör nämndens ekonomiska prognos osäker. Den senaste prognosen visar på att de 10 mnkr som överfördes via eget kapital inte längre kommer att behövas. Nämndens totala bruttointäkter uppgår till 2 856,7 mnkr, vilket innebär att avvikelsen totalt sett utgör ca1,89 procent av omslutningen. En bedömning av årets utfall utifrån bästa möjliga utfall pekar på ett resultat på ca 65 mnkr. Sämsta möjliga utfall bedöms istället uppgå till 45 mnkr. Ekonomi Skol- och fritidsnämndens övergripande ekonomimål är en ekonomi i balans. Årets resultat förväntas bli ett större överskott än tidigare, främst beroende på att extra resurser tillkommit under året. Nya resurser måste användas effektivt, så att en så stor ökning av måluppfyllelsen som möjligt kan uppnås. Därför finns en långsiktig planering för dessa resurser som sträcker sig in i Medborgare/Brukare Arbetssätt/Process En grundförutsättning för lärande är att barn och unga känner sig trygga. I Skol- och fritidsnämndens attitydundersökning våren 2010 ges området trygghet och trivsel mycket goda betyg. De preliminära betygsresultaten i både grund- och gymnasieskolan pekar på en viss försämring jämfört med Arbetet för att öka andelen elever i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolan behöver intensifieras. En särskild satsning på matematik i de lägre åldrarna görs för närvarande. Resultatet av satsningen kan ännu inte avläsas i betygen. Mätning av tjänstegarantin visar att 97,62 procent av eleverna kan läsa och skriva efter sitt första skolår vilket är en tydlig förbättring jämfört med ,47 procent av eleverna uppfyller kriterierna för tjänstegarantin i matematik. Gymnasieskolans resultat visar att en allt för stor andel av eleverna lämnar sin utbildning med slutbetyg som inte ger grundläggande behörighet till högskolan. Även här behöver arbetet med att höja måluppfyllelsen förstärkas. Sjukfrånvaron fortsätter att minska och ligger på en historiskt låg nivå, 3,78 procent. Bedömningen är att detta har sin grund i att de rutiner som gäller för rehabilitering och uppföljning av frånvaron ligger fast. Det finns en medvetenhet om kostnader för frånvaro, dels kvalitetsmässigt och dels ekonomiskt. Detta har påverkat chefernas motivation för det förebyggande arbetet. Preliminär statistik över resultat från nationella prov visar på en svag utveckling. Insatser för att höja måluppfyllelsen har påbörjats men det tar tid innan positiva effekter kan avläsas i mätvärden. Skolans förmåga att väcka nyfikenhet och lust att lära är viktiga faktorer. Årets utfall innebär en marginell ökning men målvärdet är ännu inte nått. En forcering under årets andra hälft är nödvändig för att målvärdet skall nås när det gäller andel av deltagarna i PIM (Praktisk IT och Mediekompetens) som uppnår nivå 3. 13

14 Framtid/Utveckling Kunniga och kompetenta medarbetare är avgörande för hög kvalitet i all verksamhet. Både barn, ungdomar och vårdnadshavare ger höga betyg på kompetensen i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola i 2010 års attitydundersökning. Personalen anser i stor utsträckning att deras kompetens motsvarar kraven som ställs i verksamheten och att de tar ansvar för sin kompetensutveckling. Ungdomar som besöker stadens fritidsgårdar upplever i mycket hög utsträckning att de ges möjlighet till en meningsfull fritid. Perspektivet visar på god utveckling. Vård- och omsorgsnämnden Vård och omsorgsnämndens prognos för 2010 pekar på ett underskott på 4 mnkr för året, samtidigt som ytterligare 6,5 mnkr kommer att nyttjas ur nämndens ackumulerade överskott. Dessa 6,5 mnkr avser projekt nystart samt värdegrundsarbetet. Den egna verksamheten håller de ekonomiska ramarna och kommer att gå med ett överskott på ca 6 mnkr. Det som uppväger de positiva resultaten från verksamheten är behovet av korttidsplaceringar som ökat kraftigt under sommaren, där förvaltningen varit tvungen att köpa externa platser för att tillgodose behoven. Dessutom kommer en extra avdelning att vara i drift på Pålsjöhemmet under ett antal månader på grund av ovan nämnda situation. Situationen verkar vara liknande inom sjukvården och är en (av flera) förklaringar till ökningen. Ekonomi Vård och omsorgsnämndens prognos för 2010 pekar på ett underskott på 4 mnkr för året, samtidigt som ytterligare 6,5 mnkr kommer att nyttjas ur nämndens ackumulerade överskott. Medborgare/Brukare Arbetssätt/Process Mediantiden från beslut till verkställighet i vårdboende är 64,5 dagar. Detta är en ökning jämfört med föregående mätning. Ökningen beror på ökat antal ansökningar och bifall till vårdboende. Antalet gäster på Villa Louise har fortsatt att öka jämfört med tidigare tertial. Andelen nya gäster har aldrig varit så hög som nu. Andelen kunder som har en fullgod verkställighetsdokumentation har ökat jämfört med föregående mätning. Kvaliteten innehållsmässigt i dokumentationen har ökat. Fortfarande saknar dock mer än hälften fullgod dokumentation. Antalet kundkontakter på kundcenter har ökat med knappt 600 kontakter till sammanlagt 4800 kontakter under tertial 2 jämfört med tertial 2 år Så gott som alla arbetsgrupper har genomfört arbetet med att processa förvaltningens kärnvärden. Arbetet med att processa förvaltningens kärnvärden är genomfört i nästan alla arbetsgrupper. Den genomsnittliga sjukfrånvaron under årets sju första månader har minskat med 1,75 procent jämför med samma period Den stora minskningen (1,64 procent) ligger på långtidsfrånvaron. Andelen anställda med sjukfrånvaro fyra tillfällen eller mer under augusti 2009-juli 2010 är 26,76 procent. Vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. För att komma till rätta med frånvaron genomför vi projekt "Fokus frisknärvaro". Framtid/Utveckling Detta perspektiv mäts inte under tertial 2. Arbetet med frivilligmedhjälpare fortskrider enligt plan. Även förbättrad demensvård och fokus på fler trygghetsboende arbetar vårdoch omsorgsförvaltningen enligt gällande beslut. 14

15 Utvecklingsnämnden Utvecklingsnämndens ekonomiska resultat för de två första tertialen redovisar ett överskott på 17,5 mnkr. Inklusive resultatöverföring 16,2 mnkr från 2009 redovisas ett överskott på 33,6 mnkr. Överskottet beror främst på 5,6 mnkr i lägre kostnader för försörjningsstöd än budget och 5,9 mnkr för gymnasial vuxenutbildning samt 3,1 mnkr i högre intäkter inom arbetsmarknad. Störst underskott redovisar Yrkeshögskolan med 1,8 mnkr. Resultatet för året förväntas uppgå till +6,1 mnkr. Försörjningsstödet förväntas bli 4,6 mnkr lägre än budget. Tillsammans med resultatöverföringen 23,8 mnkr från 2009 blir det 29,9 mnkr. Kostnaderna för försörjningsstöd är komplexa och påverkas av flera faktorer. I bästa fall ökar inte försörjningsstödet fullt så mycket som befaras utan slutar på -209 mnkr, vilket förbättrar den totala prognosen med 2 mnkr. Kostnaderna för vuxenutbildning kan bli lägre än budgeterat och förbättra prognosen med ytterligare 1 mnkr. Best case +32,9 mnkr. I sämsta fall överstigs budgeterade kostnader för försörjningsstöd med 1,4 mnkr till -217 mnkr, vilket försämrar prognosen med 1,4 mnkr. Worst case +28,5 mnkr. Ekonomi I ekonomiperspektivet har resultat redovisats i samtliga tre mätetal, "Utbetalt försörjningsstöd i förhållande till budget", Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering" och "Egenförsörjning efter introduktionsperiodens slut". Alla mätetalen påvisar resultat där målen är uppfyllda. Det innebär att resultatet för hela perspektivet också visar ett uppfyllt mål. Resultatet för perspektivet motsvarande period 2009 visade ett resultat med sämre måluppfyllnad. År 2009 hade Ekonomiperspektivet två mätetal. Medborgare/Brukare Till och med tertial 2 år 2010 har mätningar gjorts i samtliga tre mätetal i Brukarperspektivet. I mätetalet Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad är målet uppfyllt. Mätetalet Meningsfull insats och mätetalet Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad vuxenutbildning påvisar båda ett resultat med förutsättningar att nå uppsatt mål. Det sammantagna resultatet för Brukarperspektivet t o m tertial 2 år 2010, påvisar goda förutsättningar att nå uppsatt mål. Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling Det förväntade resultatet för perspektivet för hela år 2010 bedöms ha förutsättningar att uppfylla målet. Resultatet för motsvarande period år 2009 visade ett uppfyllt mål. I Processperspektivet finns det totalt sex mätetal i 2010 års styrkort. Till och med tertial 2 har mätningar genomförts i tre av mätetalen. Mätetalen Sjukfrånvaro och Aktiva försörjningsstödstagare påvisar båda ett resultat där målet är uppfyllt. Mätetalet Matchade fadderpar visar däremot en undermålig utveckling med 25 fadderpar under målvärdet hittills under året. Det sammantagna resultatet för perspektivet visar goda förutsättningar att nå uppsatt mål. Det förväntade resultatet för år 2010 får anses svårbedömt, då utfallet i tre mätetal kommer först under sista tertialet. För motsvarande period år 2009 visade det sammantagna resultatet för Processperspektivet en undermålig utveckling för att nå uppsatt mål. I Framtidsperspektivet i 2010 års styrkort finns ett mätetal, Negativa avbrottsorsaker. Till och med tertial 2 visar detta mätetal ett undermåligt resultat. Det sammantagna resultatet för hela Framtidsperspektivet visar därför samma resultat. Det sammantagna resultatet för Framtidsperspektivet motsvarande period år 2009 visade ett uppfyllt mål. 15

16 Socialnämnden Socialnämndens resultat för andra tertialet visar på +13,4 mnkr varav 4,4 mnkr avser ackumulerat överskott. Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett överskott för andra tertialet med 9,0 mnkr. Verksamheten arbetar fortsatt i en gemensam arbetsinriktning, vilken utgår från Socialnämndens styrkort som kompletterats med verksamhetsidén med individen och familjen för en framtid av egen kraft. Verksamheten arbetar efter långsiktiga mål och strategier med huvudsyftet att uppnå en verksamhet och budget i balans. Vuxenomsorgen har genomfört ett stort förändringsarbete för att anpassa sig till tilldelad budgetram vilket syns i resultatet för andra tertialet Konsekvensen av tilldelad budgetram innebär att verksamheten har tvingats anpassa ambitionsnivån både avseende kvalitet och tillgänglighet. Aktivt uppsökande verksamhet förekommer i mindre utsträckning och de externt placerade klienterna med psykiskt funktionshinder har trots långvariga placeringar motiverats för och erbjudits boende i Helsingborg. Socialnämnden har de senaste åren i alla verksamheter haft en ökad tillströmning av klienter vilket man hitintills klarat med samma antal anställda. Vi kan även konstatera att inom verksamhetsområde vuxen träffar man betydligt fler personer till en betydligt lägre kostnad än i andra jämförbara kommuner. Verksamheten inom Barn och Ungdom visar ett överskott för andra tertialet på 7,2 mnkr vilket till största delen beror på att man totalt följer budget avseende institutionskostnader samt att vi erhållit statsbidrag motsvarande 2,5 mnkr för ensamkommande barn. Avtal avseende ensamkommande barn skrevs först efter sommaren och var därför inte möjliga att prognostisera tidigare. Intäkter för de barn som har kommit, kommer nu att användas i det nya boendet för ensamkommande barn. Personalkostnader har genererat ett plus på 3,5 mnkr. Prognosen pekar på ett överskott för verksamhetsåret 2010 motsvarande 9,5 mnkr. Prognosen för socialförvaltningen uppskattas idag till att i bästa fall uppgå till 13,0 mnkr och i värsta fall +3,5 mnkr. Ekonomi Socialnämndens resultat för andra tertialet visar på plus 13,4 mnkr varav 4,4 mnkr avser ackumulerat överskott. Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett överskott för andra tertialet med 9,5 mnkr. Medborgare/Brukare Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling Under perioden har mottagningen gjort totalt 1399 förhandsbedömningar. Tjänstegarantin att förhandsbedömningar ska göras inom tio kalenderdagar överskrids med 1,8 procent. Antalet personer med bostadslöshetsproblematik är i februari 2010 beräknade till 126 stycken. Andelen hemlösa med möjlighet till tak över huvudet uppgår till 87 procent, en ökning med 17 procent jämfört med 2008 och i nivå med Förvaltningens totala sjukfrånvaro under perioden uppgår till 3,89 procent. Sedan 2005 har sjukfrånvaron minskat med 4,68 procent i förvaltningen. I årets medarbetarundersökning uppger 86 procent av medarbetarna att de trivs med arbete och arbetssituation (helt eller ganska väl). Den lagstadgade utredningstiden skall inte överstiga 120 dagar. Utifrån lagstiftningen kan dock tiden förlängas vid vissa omständigheter. Totalt slutför Barn och Ungdom drygt 78 procent utredningar inom lagstadgad tid. Under första kvartalet har en webb-undersökning genomförts angående socialförvaltningens information på helsingborg.se. Syftet med undersökning är att ta reda på om medborgarna hittar information om socialförvaltningen vid behov av hjälp. Undersökningen omfattar 384 respondenter. Andelen nöjda medborgare uppgår till 47 procent och svaren påvisar förbättringsområden. Brukarnas nöjdhet kommer att mätas i samband med den årliga brukarenkäten. Synpunktssystemet finns sedan i höstas på helsingborg.se. Då det legat där under en begränsad tid saknas tillräckligt underlag för att svara på frågan om brukarnas nöjdhet. Då synpunktssystem på webben generellt ger få svar införs under hösten en motsvarande intern version. 16

17 Stadsbyggnadsnämnden Helårsprognosen visar ett underskott om 2,0 mnkr. Överföringen från 2009 års resultat uppgår till 18,4 mnkr. Av dessa ingår 9,5 mnkr i upprättad internbudget och kommer förbrukas 2010 (kompensation för införd parkeringsmoms). Av de riktade medel till förbättrad luftkvalitet och trafikplanens genomförande (2,2 mnkr ingår i överföringen från 2009) beräknas resterande del förbrukas under Under 2010 har ett belopp motsvarande 2,4 mnkr tillförts nämnden i och med att ansvaret för våtmarker tagits över. Under 2010 beräknas 0,3 mnkr tas i anspråk av dessa. Den redovisade prognosen beror till stor del på att kostnaderna för vinterväghållning visar ett överskridande mot budget om ca 9,5 mnkr. Under året har seniorkort införts på försök. Kostnaden för dessa beräknades till 4,5 mnkr, ett belopp som tillfördes nämnden. Prognosen visar i dagsläget kostnader som är 3 mnkr högre än budgeterat belopp. Tillsammans uppgår överskridandena för vinterväghållningen och seniorkorten till 12,5 mnkr. Detta belopp skulle i normalfallet ge en prognos om -3,7 mnkr (8,8 mnkr - 12,5 mnkr). Totalt sett visar övriga verksamheter ett något bättre resultat (+1,7 mnkr) varför redovisad prognos uppgår till -2,0 mnkr. Ekonomi Perspektivet innehåller målet att självfinansieringsgraden ska öka. Mätningen genomförs en gång per år i samband med årsbokslut och rapporteras eller kommenteras därför inte i denna uppföljning. Medborgare/Brukare Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling Perspektivet innehåller målen att kundnöjdheten ska öka och att tjänstegarantierna ska uppfyllas. Tjänstegarantiernas sammanvägda uppfyllelsegrad uppgår till 96,3 procent. Det som påverkar det sammanvägda resultatet är återkopplingen av inkomna bygglov och att staden ska ha säkra lekplatser. Avvikelserna avseende återkoppling av bygglov beror på hög arbetsbelastning i kombination med personalomsättning. Gällande lekplatserna beror det främst på att inrapporteringen inte fungerar korrekt utan att ärendena ibland registreras som avslutade långt efter att de är genomförda. Diskussioner med entreprenörerna pågår. Kundnöjdheten mäts i november som är den årliga mätmånaden. Våra kunder får då möjlighet att svara på en enkät via webb eller vykort. Nytt för 2010 är att vi undersöker möjligheten att genomföra kundundersökningar via telefon. Perspektivet innehåller två mål; Det processinriktade arbetssättet i förvaltningen ska stärkas och utvecklas och vi ska ha nöjda medarbetare. Gällande det processinriktade arbetssättet så uppnåddes målet med minst 3 tvärsektoriella projekt som bedrivs i förvaltningen där minst tre avdelningar deltar redan under första tertialet. Målvärdet bör höjas kommande år. Vad gäller medarbetarenkäten så har medarbetarindexet ökat från 82 procent 2008 till 84 procent Resultatet för hela staden uppgår till 82 procent vilket gör att förvaltningens resultat är bättre än medelvärdet i hela staden. Andelen körbaneyta som asfalteras under året mäts först vid årsbokslut. Andelen huvudcykelstråk som åtgärdats under året uppgår till 4,1 procent. Kuststräckan Rydebäck - Råå, 2,1 km, har fått ny belysning och samma sak gäller Långebergastråket på 1,5 km som beräknas vara klart i oktober. Antal detaljplanelagda bostäder i buffert uppgår till 2563 st. Under maj - aug har det hållits samråd på 945 bostäder fördelat över 4 detaljplaner. Under hösten finns goda förutsättningar för att ett antal detaljplaner blir tillstyrkta/antagna i SBN. 2 mötesplatser är ombyggda under året. Möllegrändsplatsen invigdes våren Ödåkra torg färdigställdes under försommaren med bl.a. helt ny beläggning, belysning, bänkar etc. Arbetet med att förändra Södra kyrkogatan beräknas påbörja om 2 månader. 205 klagomål på nedskräpning i staden har inkommit under perioden. Resultatet 2009 för samma period uppgick till 249 st. Städkampanjen I Love Helsingborg genomfördes under första halvan av

18 Kulturnämnden Kulturnämndens resultat för andra tertialet uppgår till 1,2 mnkr (inklusive resultatöverföring om 6,3 mnkr). Helårsprognosen för 2010 visar på ett överskott om 1,4 mnkr inklusive resultatöverföring (9,4 mnkr) och tilläggsjustering (0,6 mnkr). I prognosen finns en viss osäkerhet vid beräkning av totala intäkter med anledning av att ett antal väderkänsliga arrangemang som ska genomföras i slutet av året. I bästa fall kan det prognostiserade helårsresultatet uppgå till 3,5 mnkr och i sämsta fall +/- noll. Enligt budgetbeslut är 2010 sista året för Boost verksamheten. Projektet blev initialt ett halvår försenat och avslutats därmed halvårsskiftet Det innebär att 2,3 mnkr av resultatöverföringen överförs till nästa år. Ekonomi Resultatet för perioden är 1,2 mnkr (inklusive resultatöverföring på 6,3 mnkr). Prognosen för året visar på ett resultat på 1,4 mnkr (inklusive resultatöverföring på 9,4 mnkr och tilläggsjustering på 0,6 mnkr). Resultatöverföringen innehåller poster för Boost verksamheten på 2,3 mnkr som ska flyttas över till Delar av resultatöverföringen har används till utvecklings- och omställningskostnader. Medborgare/Brukare Prioriterade mål för kulturnämnden är barn och unga samt ett högt deltagande i Kulturlivet. Utfallet för andelen barn och unga visar en mycket god utveckling. Medan högt deltagande i kulturlivet har en utvecklingspotential. Arbetet med att nå fler deltagare i verksamheterna är en ständigt pågående process. Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling Under de senaste åren har flera av verksamheterna i kulturförvaltningen genomfört organisationsförändringar och förändringsprocessen är inte avslutad. Det kan vara en bidragande anledning till att utfallen för målen är relativt låga. Under hösten skall värdena analyseras och handlingsplaner tas fram med aktiviteter för att förbättra utfallen under Utfallet av antalet förvaltningsövergripande projekt överstiger målet. Mätetalet visar att viljan till samarbete med stadens förvaltningar är stor och att det finns goda förutsättningar för det. Kulturen spelar en viktig roll i staden. 18

19 Miljönämnden Resultat för helåret förväntas bli 3,1 mnkr, vilket är en positiv resultateffekt med 300 tkr jämfört internbudget med ett resultat om 2,8 mnkr. Avvikelsen beror primärt på förväntade ökade intäkter inom livsmedeltillsyn. Vidare prognostiseras lägre kostnaderna ske inom administration och miljömålsarbete för energiplan. Best case förväntas kunna uppgå till 3,4 mnkr samt worst case om 3 mnkr - bägge beroende på bland annat vilka intäkter som uppgår för tillsynsavdelningarna. Utfallet till och med augusti uppgår till 2,1 mnkr, som ligger i linje med det förväntade helårsresultatet. Ekonomi Resultat för helåret förväntas bli 3,1 mnkr, vilket är en positiv resultateffekt med 300 tkr jämfört internbudget med ett resultat om 2,8 mnkr. Avvikelsen beror primärt på förväntade ökade intäkter inom livsmedeltillsyn. Vidare prognostiseras lägre kostnader inom administration och miljömålsarbete/energiplan. Medborgare/Brukare Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling Målet att personalen ska ge ett bra bemötande samt lämna lättbegriplig information i skrivelser och beslut mäts genom en årlig enkätundersökning i oktober. Målet om att utfästelserna i tjänstegarantierna ska hållas, har uppnåtts till 95 procent. Antalet avvikelser från tjänstegarantierna är fem av 153 granskade fall. Med hänsyn till att antalet avvikelserna är få bedöms resultatet sammantaget vara acceptabelt. Bransch- och informationsmöten med företag löper på enligt planen. Antalet utdelade Smileydekaler för att premiera felfria livsmedelsverksamheter har redan överträffat målvärdet. Arbetet med miljö- och energiledningssystemet ligger bra till för att nå målet. Av planerade 100 stödinsatser har 78 redan genomförts. Målet om att medarbetarnas kunskap om verksamhetssystemet (ISO 9001 och 14001) ska vidmakthållas mäts vid externa revisioner. Någon extern revision har ännu inte gjorts. Uppföljningen av målet om att registrerade tillsynsobjekt ska bli föremål för tillsyn i den omfattning som behövs, visar att 64 procent av de planerade kontrollerna på livsmedelsavdelningen har genomförts och att planen inte nås helt. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har genomfört 81 procent av sina planerade tillsynsbesök och ligger väl till i förhållande till planen. Sjukfrånvaron är 4,36 procent och har sjunkit jämfört med tertial 1. Arbetet med att nå målvärdet på 4 procent fortlöper. Om de individuella och gemensamma kompetensutvecklingsplanerna för 2010 följs når vi troligtvis upp till målet om att medarbetarna ska erbjudas kompetensutveckling. Det kan dock noteras att utfallet med 2,8 genomförda utvecklings- och kursdagar är lägre i jämförelse med tertial (4,25). Målvärdet gäller under en treårsperiod. Målet om att miljöprogrammet ska följas upp bedöms kunna uppfylldas vid utgången av åtgärder har genomförts och 24 åtgärder är påbörjade. Ytterligare nio åtgärder bedöms vara helt genomförda vid årsskiftet. Sju åtgärder är fortfarande försenade. Några av åtgärderna föreslås föras över till nästa miljöprogramsperiod eller till stadens energistrategi/energiplan. 19