Tertialrapport med styrkort. 30 april 2010 HELSINGBORGS STAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tertialrapport med styrkort. 30 april 2010 HELSINGBORGS STAD"

Transkript

1 Tertialrapport med styrkort 30 april 2010 HELSINGBORGS STAD

2 Produktion Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Järnvägsgatan Helsingborg Växel Innehåll Omslag Linda Fastén Ann-Marie Ståhlgren Kommunstyrelsens förvaltning Kommunikations- och utvecklingsavdelningen

3 TERTIALRAPPORT MED STYRKORT HELSINGBORGS STAD 30 april 2010 EKONOMIDIREKTÖREN HAR ORDET Bra utgångsläge i Helsingborgs ekonomi God följsamhet gentemot ekonomiskt utrymme i hela staden Minskade skatteintäkter (-16 mnkr) Regeringens konjunkturstöd och högre generellt statsbidrag räddar resultatet Mycket låga pensionskostnader 2010 Detta sammantaget ger positiva effekter på stadens resultat; Resultatutfall januari-april + 91 mnkr Helårsprognos +173 mnkr (budget +52 mnkr) Ekonomisk utveckling Staden redovisar ett resultat per den sista april på 91 mnkr. Resultatutvecklingen är väsentligt bättre än budgeterat. Ett flertal positiva faktorer samvarierar och förklarar varför Helsingborg även under år 2010 kan uppvisa en fortsatt stark finansiell ställning och resultatnivå. Helårsprognosen är baserad på nämnders och styrelsers resultatbedömning efter första tertialet och indikerar ett helårsresultat på +173 mnkr (186 mnkr 2009). Helårsprognosen för skattenettot är 190 mnkr högre än budget och pensionskostnaden 60 mnkr lägre. Dessa båda positiva budgetavvikelser förklarar huvuddelen av den positiva budgetavvikelsen på 122 mnkr. Diagram 1. Resultat/prognos utifrån målsättning för skattefinansierad verksamhet, mnkr Resultatöverföringen från år 2009 ger följsamhet och dämpar nämndernas resultatsvängningar Flera förvaltningar aviserar i sina helårsprognoser att delar av tidigare års ackumulerade resultat kommer att användas. Detta är för flertalet av nämnderna både planerat och förväntat. Sammantaget för samtliga nämnder och styrelser beräknas 73 mnkr ianspråktas av resultatöverföringen från år Prognos Resultat skattefinansierat Resultatmål Skol- och fritidsförvaltningen planerar att 24 mnkr, det vill säga hälften av resultatöverföringen från 2009, kommer att ianspråktas. Kostnaden för ett högre antal förskole- och skolbarn motsvarar 10 mnkr, och resterande ianspråktagande om 14 mnkr kvalitetssäkrar verksamheten. Vård- och omsorgsförvaltningen genomför riktade aktiviteter för långtidssjukskrivna och arbetar vidare med förvaltningens värdegrundsarbete. Sammantaget prognostiseras att 9 mnkr av resultatöverföringen förbrukas. Socialnämnden planerar att 5 mnkr av resultatöverföringen ianspråktas, företrädelsevis inom vuxenomsorgen. Stadsbyggnadsnämnden har senarelagt aktiviteter efter årsskiftet 2009/2010 motsvarande cirka 18 mnkr. Vidare har den för våra förhållanden osedvanligt vita vintern, samt därmed vederbörlig översyn av vinterväghållningsutrustningen, bedömts belasta resultatet med cirka 11 mnkr. Ekonomin nästa år Landets ekonomiska tillväxt förbättras från nästa år och en ökning av antalet arbetade timmar i hela landet ger successivt ökande skatteintäkter de kommande åren. Det tillfälliga konjunkturstödet år 2010 om 126 mnkr upphör år 2011 och pensionsskuldskostnaden beräknas öka med 125 mnkr. Detta medför att år 2011 med all sannolikhet kommer bli det ur ekonomisk synvinkel mest ogynnsamma i innevarande lågkonjunktur för såväl Helsingborg som för kommunsverige i övrigt. Tack vare stadens goda ekonomiska utgångsläge och en fortsatt god ekonomisk hushållning kommer Helsingborg klara sig väsentligt bättre än kommunerna i Sverige i övrigt. Vi kan fullfölja ett omfattande investeringsprogram vilket på många områden stärker Helsingborg Inte bara pengar För att nå målet om god hushållning har staden utöver de finansiella målsättningarna även mätetal och mål för verksamheten. Den ekonomiska uppföljningen kompletteras i denna rapport därför med en redovisning av stadens och nämnders/styrelsers styrkort. Målen fokuserar på bland annat tillgänglighet, bemötande, säkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet. Vissa mätetal följs både månadsvis och tertialvis medan andra bara är möjliga och relevanta att följa årsvis. Ulf Krabisch Ekonomidirektör 3

4 RESULTATRÄKNING - STADEN mnkr Bokslut Budget April Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Kom ek. utjämning o generella statsbidrag Fastighetsavgift LSS-utjämning Skattenetto Resultat efter skattenetto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Årets resultat SAMMANSTÄLLNING NÄMNDER OCH STYRELSER Resultatöverföring förändring prognos fall Årets Helårs- Bästa Sämsta mnkr fall Skol- och fritidsnämnden 47,7-24,6 23,1 45,0 15,0 Vård- och omsorgsnämnden 84,9-8,5 76,4 80,0 70,0 Utvecklingsnämnden 23,8 0,8 24,6 27,6 23,2 Socialnämnden 5,5-4,6 0,9 3,5-7,1 Stadsbyggnadsnämnden 18,5-29,0-10,5-10,5-15,0 Kulturnämnden 9,9-5,7 4,2 6,7 1,7 Miljönämnden 4,6-1,2 3,4 3,7 3,3 Överförmyndarnämnden 0,0-0,5-0,5-0,4-0,6 Övriga nämnder 3,2-0,4 2,8 2,9 2,8 Kommunstyrelsen 12,9 0,4 13,3 88,3 63,3 Stadsgemensamt 0,0 60,0 60,0 Ingår ovan Styrelsen för Entek 25,8-0,0 25,8 26,8 24,8 Styrelsen för Kärnfastigheter 3,2 0,8 4,0 6,0 4,0 DELSUMMA NÄMNDER 240,0-12,5 227,4 279,6 185,4 Finansförvaltningen -2,3 2,7-22,3 Skattenetto - kommunbidrag 83,2 83,2 83,2 Övergripande prognosvärdering* -135,0-160,0-90,0 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 173,3 205,5 156,3 Avgiftfin. verksamhet VA-verket 0,0 0,0 0,0 Avgiftfin. verksamhet RH-verket 0,0 3,0-4,0 STADENS RESULTAT inklusive jämförelsestörande poster 173,3 208,5 152,3 *Större delen av fem-klöverns riktade satsningar kommer belasta resultatet efter 1:a tertialet, varför hänsyn tagits till detta i den övergripande prognosvärderingen. Vidare ligger en försiktighetsbedömning kring skatteintäktsutvecklingen med anledning av den fortsatta internationella oron på finansmarknaden. 4

5 STADSÖVERGRIPANDE Stadens resultat Helårsprognosen för stadens resultat 2010 efter det första tertialet uppgår till 173 mnkr. När det gäller uppfyllelse av det statliga kravet att kommunerna ska visa på god ekonomisk hushållning görs uppföljning mot det så kallade balanskravet, där resultatet ur balanskravssynpunkt ska vara positivt. Detta resultat räknas fram genom att resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten dras bort från stadens resultat, samt att reavinster på anläggningstillgångar och pensionsskuldspåverkan från skuld intjänad före 1998 tas bort. Pensionsskulden intjänad före 1998 förväntas under 2010 förbättra resultatet med 60 mnkr. Avgiftsfinansierad verksamhet visar ett prognostiserat resultat uppgående till +/- 0 mnkr. Reavinsterna för sålda fastigheter under året beräknas uppgå till cirka 15 mnkr. Totalt innebär detta att resultatet ur balanskravssynpunkt prognostiseras till 98 mnkr. Balanskravet får därmed anses vara uppfyllt. I diagrammet nedan visas dels stadens resultat och dels resultatet ur balanskravsynpunkt de fyra senaste en. Diagram 2. Stadens resultat och resultat ur balanskravssynpunkt, mnkr (exklusive extraordinära poster) De senaste skatteprognoserna från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har successivt förbättrats jämfört med de kraftiga försämringarna under år Den samlade helårsprognosen för skatteintäkter, LSS-utjämning och kommunal ekonomisk utjämning är 190 mnkr bättre jämfört med budgeterade medel. Skatteintäkterna har försämrats med 16 mnkr jämfört med budget. I budget 2010 reserverades 20 mnkr för vikande skatteintäkter. Den kommunala fastighetsavgiften är prognostiserad helt i paritet med budget. Den största avvikelsen mot budget kan hänföras till kommunalekonomisk utjämning som uppgår till 981 mnkr i helårsprognosen, vilket är 211 mnkr högre än budgeterat. I denna post ingår regeringens konjunkturstöd om 126 mnkr. Tabell 1. Skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning, mnkr Bokslut Bokslut Budget Prognos Skatteintäkter Kom. ekonomisk utjämning Kom. fastighetsavgift LSSutjämning Intäkter De totala kostnaderna för staden beräknas under 2010 uppgå till mnkr, inklusive avskrivningar om 241 mnkr. De totala intäkterna uppgår i prognosen till mnkr. Stadens intäktsfinansiering skulle därmed hamna på 22 procent. De sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli mnkr. Detta innebär att stadens skattenetto 2010 förväntas överstiga nettokostnaderna med 1 procent. Att skattenettot även fortsatt är större än verksamhetens nettokostnader är av stor vikt för utvecklingen av stadens ekonomi ska vara långsiktigt hållbar. Diagram 3. Verksamhetens nettokostnader och skattenettot, staden, mnkr 0 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Prognos 2010 Resultat enl balanskrav * Bokslut 2008 justerat för koncernombildning Resultat, staden Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning * mnkr Prognos 2010 Verksamhetens nettokostnad Skattenetto 5

6 Finansförvaltning Finansförvaltningen visar enligt prognosen för helåret på ett resultat om 323 mnkr. Det ligger i linje med föregående prognos och innebär en mindre avvikelse om cirka 3 mnkr mot det budgeterade avkastningskravet på 326 mnkr. Investeringar De samlade nettoinvesteringarna för staden beräknas uppgå till 634 mnkr, varav avgiftsfinansierad verksamhet svarar för 98 mnkr för helåret. Exkluderas de avgiftsfinansierade verksamheternas investeringar om 98 mnkr uppgår således den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar till 536 mnkr. Den budgeterade investeringsutgiften för 2010 uppgick till 402 mnkr avseende skattefinansierad verksamhet. Detta innebär att investeringsutgifterna prognostiseras bli 134 mnkr högre än budget. Den största enskilda avvikelsen är Österleden om 75 mnkr. Diagram 5. Stadens soliditet, procent Soliditet 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50% 51% 51% 46% Pensionsförpliktelser 59% 60% 54% 53% Prognos 2010 Årets kostnader, exklusive pensionsåtagandet före 1998, inom stadsgemensam verksamhet beräknas uppgå till 114 mnkr. Detta är 5 mnkr högre än budget. Däremot minskar pensionsskuld intjänad före 1998 med 60 mnkr. Diagram 4. Stadens nettoinvesteringar exklusive försäljningar av anläggningstillgångar, mnkr Nettoinvesteringar mnkr Prognos 2010 Soliditet Soliditeten anger hur stor andel av det bokförda värdet på stadens tillgångar som är finansierade med egna medel, det vill säga av eget kapital. Det är således ett mått på stadens finansiella ställning. Den minskade soliditeten mellan 2005 och 2006 kan huvudsakligen förklaras av ökade pensionsavsättningar till följd av förändrade beräkningsgrunder för kalkylränta och livslängd. Soliditeten förbättrades 2007 och under 2008 uppgick den till 60 procent. Bokslut 2009 uppgick soliditeten till 54 procent. Minskningen berodde på att tillgångarna ökade mer än det ekonomiska resultatet. Helårsprognosen för 2010 visar att soliditeten förväntas sjunka till 53 procent. Huvudförklaringen är att stadens dotterföretag finansierar delar av sina upplåningsbehov via staden i ökad omfattning. 6

7 Stadens styrkort samt uppföljning av nämnder och styrelser Det övergripande styrkortet för Helsingborgs stad innehåller de viktigaste målen för staden enligt den politiska ledningen. Målen i detta styrkort är tvärsektoriella i den meningen att det inte finns något mål som en nämnd eller styrelse ensam ansvarar för. Istället krävs det att flera delar av stadens organisation och ibland också andra aktörer arbetar tillsammans för att målen ska kunna uppnås. En tanke med denna utformning är att tydliggöra det faktum att staden måste arbeta tillsammans som en organisation för att uppnå viktiga mål. Stadens styrkort bör därmed också tjäna som vägledande för nämnder och styrelser när de sätter egna mål. På liknande sätt bör avdelningar och enheter arbeta när de utformar egna verksamhetsstyrkort, men då med utgångspunkt från den egna nämndens/styrelsens styrkort. En övergripande uppföljning av respektive nämnd/styrelses ekonomiska utfall samt de fyra perspektiven i styrkortet presenteras på sidorna Det har inte varit möjligt att följa upp samtliga mål i stadens styrkort till det första tertialet. Ett antal mätningar är bara möjliga att göra per helår. Där information finns tillgänglig redovisas samtliga mål, mätetal, målvärden och utfall först översiktligt per perspektiv och sedan kommenteras de mätetal där mätningar har utförts. Definitioner och begrepp Perspektivet Ekonomi: Uppdragsgivarens krav på resurseffektivitet i verksamheten. Perspektivet Medborgare/brukare: Förväntningar som ställs från våra medborgare/brukare/kunder och hur vi uppfyller dem. Perspektivet Arbetssätt/process: Utformning av arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgares/brukares behov. Perspektivet Framtid/utveckling: Vad vi vill göra i framtiden och hur vi behöver utveckla våra förmågor för att kunna nå dit. Målen konkretiserar nämndens/styrelsens strategi och tydliggör de prioriteringar som har valts. För varje perspektiv ska det finnas minst ett mål. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. Målvärden visar vad som ska uppnås under perioden, det vill säga vad målsättningen är. I vissa fall är det inte möjligt att fastställa ett målvärde i siffror. Värderingen av måluppfyllelsen utgörs då av en bedömning från verksamheten. Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Ekonomi Stadens ekonomi ska vara god Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad 101% Minst 100% Resultat ur balanssynpunkt 98 mnkr Minst 52 mnkr Koncernens soliditet Minst 20% Stadens soliditet 53% Minst 60% Egenfinansiering av nettoinvesteringar i skattefinansierad verksamhet 100% 100% 7

8 Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Skatteintäkterna inklusive fastighetsavgift förväntas uppgå till mnkr medan de sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli mnkr. Det innebär att förhållandet beräknas uppgå till 101 procent, och målet anses vara uppfyllt. Resultat ur balanskravssynpunkt Stadens resultat ur balanskravsynpunkt uppgår till 98 mnkr för Därmed överskrids målvärdet rejält gentemot uppsatt värdet om minst 52 mnkr. Mätetalet visar på en god utveckling. Stadens soliditet Helårsprognosen för soliditeten 2010 uppgår till 53 procent, vilket är en procentenhet lägre än utfall för 2009 och sämre än målvärdet för helåret Huvudförklaringen är att stadens dotterföretag finansierar delar av sina upplåningsbehov via staden i ökad omfattning. Egenfinansiering av nettoinvesteringar i skattefinansierad verksamhet De samlade nettoinvesteringarna i skattefinansierad verksamhet prognostiseras till 536 mnkr. Avskrivningskostnaderna uppgick till 241 mnkr, medan resultat för skattefinansierad verksamhet prognostiseras till 173 mnkr. Målvärdet är fastställt till att nettoinvesteringarna ska täckas fullt ut av resultat och avskrivningar under en treårsperiod. Under 2008 uppnåddes detta och räknas åren samman hamnar graden av egenfinansiering på 100 procent och målet är därmed uppfyllt. Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Medborgare/Brukare Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Poäng trygghetsmätningar tertial 2/ 2,09 poäng Antal anmälda våldsbrott per invånare 74st 62st Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn Max 11,5% Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, justerat för sent anlända elever från utlandet tertial 2 89% Andel elever i grundskola och gymnasieskola som känt sig utsatta för mobbning 7,6% 6% Folkhälsan i staden ska förbättras Ohälsotalet 0,5dagar 0,4dagar Bostadsbyggnadstakten ska vara hög Antal bostäder i plan antagna av stadsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige 164st 333st Fler Helsingborgare ska ha ett arbete Förvärvsintensitet Differensen ska minska Utanförskapet ska minska - stadens resurssvaga områden ska lyftas Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex 5st Antal anmälda våldsbrott per invånare Antalet anmälda våldsbrott per invånare har ökat med 16 våldsbrott per invånare i Helsingborg januari till april 2010 jämfört med januari till april 2009 (från 426 till 442). Målvärdet för 2010 är att differensen mellan antalet anmälda våldsbrott per invånare i Helsingborg jämfört med gruppen större städer ska minska jämfört med Detta mål har inte infriats då differensen har ökat från 62 till 74. 8

9 Diagram 6. Antal anmälda våldsbrott per invånare tertial T T T Helsingborg T T Snitt, Större städer T T Diagram 7. Ohälsotalet, antal dagar ,3 40,5 41,1 39,1 38,7 37,5 35,7 35,1 32,5 32,1 31,4 30, T Helsingborgs utfall Genomsnitt större städer Andel elever i grundskola och gymnasieskola som känt sig utsatta för mobbning Under vecka sex och sju 2010 genomfördes en ny enkätundersökning bland elever på samtliga kommunala grundskolor i årskurs 3-9 inom ramen för Olwéusmodellen. 7,6 procent av eleverna uppgav då att de upplever att de har utsatts för mobbning i skolan vid något tillfälle de senaste månaderna. Frågan som ligger till grund för mätetalet är "Hur ofta har du blivit mobbad i skolan de senaste månaderna?" På denna fråga svarade elever och av dessa svarade 483 elever att de har blivit mobbade. Ohälsotalet Utvecklingen av ohälsotalet visar på förbättrade värden jämfört med tidigare år för såväl Helsingborg som riket i helhet. Helsingborg har sedan flera år tillbaka ett högre ohälsotal än snittet i jämförelsegruppen större städer. Målvärdet är att differensen till jämförelsegruppen ska minska. Differensen till gruppen större städer uppgick till 0,5 dagar från januari till april år 2010 (31,4 dagar i Helsingborg jämfört med 30,9 dagar i gruppen större städer), en försämring om 0,1 dagar jämfört med år Antal bostäder i plan antagna av stadsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige Under januari till april 2010 har fyra detaljplaner (med bostäder) motsvarande totalt 164 bostäder tillstyrkts/antagits av stadsbyggnadsnämnden. Detta kan tyckas vara en låg siffra men nämnden har goda förhoppningar om att uppnå målet om 1000 bostäder under 2010 (målvärdet är minst 1400 bostäder i snitt kommande år). Nämnden har flera större detaljplaner på gång som man räknar med ska falla ut under året. Bara under april till maj finns detaljplaner motsvarande cirka 830 bostäder på samråd. Totalt under perioden har 30 beslutsärenden avseende planärenden behandlats varav 12 var beslut om tillstyrkan/antagande. Utöver bostadsplanerna har dessa bland annat berört verksamhetsutveckling, handel och infrastruktur. Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Arbetssätt/Process Stadens medarbetare och förtroendevalda ska vara väl förtrogna med balanserad styrning samt plan för hållbar utveckling Andel medarbetare som känner till innehållet och målen i sin förvaltnings styrkort tertial 2/ Minst 75% Andel medarbetare/förtroendevalda som känner till innehållet i plan för hållbar utveckling Minst 75% Sjukfrånvaron ska minska Andel sjukfrånvaro 5,5% 5% Andel medarbetare med 4 eller fler sjuktillfällen 16,4% 15% Mobbning ska inte förekomma Andel medarbetare som känt sig utsatta för mobbning tertial 2/ Max 8% 9

10 Andel sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för staden under perioden januari till mars 2010 uppgick till 5,45 procent. Under samma period 2009 uppgick den totala sjukfrånvaron till 6,78 procent. Jämfört med utfallet vid 2009 har sjukfrånvaron minskat med 0,1 procentenhet under det första tertialet för Om trenden håller i sig kan stadens mål om högst 5 procent sjukfrånvaro bli en realitet under Diagram 8: Andel sjukfrånvaro (jan-mars 2010) 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 8,7% 8,1% 7,1% 6,4% 5,6% 5,5% Kv Andel medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen Andel medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen uppgick under perioden till till 16,4 procent. Under perioden till var utfallet 13,3 procent. Målet på 15 procent är inte uppfyllt. Tabell 2. Mätningar som överskrider MKN Luftförorening MKN Utfall Kvävedioxid, Max 40 µg/m3 22,3 µg/m 3 årsmedelvärde Kvävedioxid, dygnsmedelvärde Max 7 dygn får överskridas 1 dygns överskridande Kvävedioxid, timmedelvärde Max 175 timmar överskriande 22 timmars överskridande Ozon, Max 120 µg/m3 111,7 µg/m 3 Max värde för perioden PM10, årsmedelvärde Max 40 µg/m3 16,8 µg/m 3 PM10, dygnsmedelvärde Max 35 dygn får överskridas 6 dygns överskridande Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Framtid/Utveckling Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Köp av egentlig verksamhet från föreningar och övriga företag i procent av verksamhetens kostnad Antal nystartade företag per 1000 invånare i åldern år Genomsnittligt antal sysselsatta per nystartat företag tertial 2 tertial 2/ tertial 2 Bättre än plats 5 Bättre än plats 3 Bättre än plats 6 Genomsnittlig avtalstrohet inom ett antal upphandlingsområden 75% Helsingborg ska minska sin klimatpåverkan Energianvändning i kommunala lokaler 178KWh/m2 Andel av den totala körsträckan inom de kommunala verksamheterna som görs med förnybara bränslen 50% Utsläpp av koldioxid ton Luftföroreningarna i Helsingborg ska minskas Antal mätningar som överskrider miljökvalitetsnormen 0st 0st Antal mätningar som överskrider miljökvalitetsnormen Utfallet för kvävedioxid under perioden till är lägre än resultatet för 2009 års mätning. Detta beror på att det i april månad 2009 var relativt höga halter och ett antal dygnsöverskridanden. I mars och april månad 2010 har halterna varit betydligt lägre. För PM 10 är utfallet för perioden högre än resultatet i års och förra periodens utfall. Detta beror på att det varit en besvärlig vinter i år, med mycket halkbekämpning, samt att mätstationen har flyttats in på Drottninggatan i ett mer slutet gaturum. På Drottninggatan där mätningen av kvävedioxid sker har ännu inga trafikbegränsande åtgärder enligt åtgärdsprogrammet införts. Dock gjordes en del vägarbeten under försommaren och sensommaren som medförde att trafikmängden förmodligen var lägre under den tiden. Det går dock inte att säkerställa att detta medförde lägre emissioner från trafiken eftersom trafikstockningarna också var mer än vanligt. 10

11 Skol- och fritidsnämnden Skol- och fritidsnämndens helårsprognos för 2010 visar ett överskott på 23,1 mnkr. I prognosen finns medräknat en resultatöverföring från föregående år på 32,7 mnkr. I prognosen ingår dessutom de tillfälliga resurser på 15 mnkr som nämnden tilldelats från vård- och omsorgsnämndens överskott. Däremot inkluderas inte de resurser som planeras tilldelas nämnden som engångstillskott ur de statliga strukturpengarna för innevarande år. Dessa resurser kommer sannolikt att väsentligt förbättra nämndens resultat för 2010, då en mera långsiktig planering för användandet av dessa resurser är rimlig. I prognosen finns medräknat kostnader motsvarande det löneavtal som nyligen slutits avseende lärarkollektivet. Däremot inkluderas inte kostnader motsvarande den möjlighet som genom avtalet finns till annan arbetstidsförläggning än den idag gällande. Viss osäkerhet finns också avseende övriga lönekostnader, då en del avtal fortfarande inte är klara. En bedömning av årets utfall utifrån bästa möjliga utfall visar på ett överskott på 45 mnkr. Motsvarande bedömning avseende sämsta möjliga utfall visar på ett överskott på 15 mnkr. I dessa bedömningar inkluderas inte det planerade tillskottet avseende strukturpengar för innevarande år. Ekonomi Skol- och fritidsnämndens prognos för 2010 visar ett överskott på 23,1 mnkr. Av detta överskott utgör 11,3 mnkr budgeterat överskott beroende på osäkra ekonomiska förutsättningar framöver. Medborgare/Brukare Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling I prognosen finns medräknat en resultatöverföring från föregående år på 32,7 mnkr. Här ingår också de tillfälliga resurser på 15 mnkr som nämnden tilldelats från vård- och omsorgsnämndens överskott. Däremot inkluderas inte de resurser som planeras tilldelas nämnden som engångstillskott ur de statliga strukturpengarna för innevarande år. Dessa resurser kommer sannolikt att väsentligt förbättra nämndens resultat för 2010, då en mera långsiktig planering för användandet av dessa resurser är rimlig. En grundförutsättning för lärande är att barn och unga känner sig trygga i verksamheten. Skol- och fritidsnämnden visade 2009 goda resultat på detta område. Även betygen visade positiva trender. Andelen grundskoleelever som blir behöriga till gymnasiet bör dock öka. En stor utmaning för skolan är att se till att varje elev når goda resultat. För tertial 1 finns ännu inga resultat att tillgå i detta perspektiv, beroende på att terminen ej är avslutad. Nya resultat kommer därför att redovisas vid nästa tertial eller per helår. Arbetet med att minska andelen sjukskrivna fortsätter och ligger vid tertial på en låg nivå, 3,91 procent. En delförklaring till den låga sjukfrånvaron kan vara att skol- och fritidsförvaltningen sakta genomgår en föryngring av sin personal. När det gäller övriga mätetal under perspektivet har skol- och fritidsförvaltningen i denna mätning inga resultat att redovisa eftersom de nationella proven ännu ej är sammanställda. Under åren satsar regeringen 2,8 miljarder på lärarfortbildning. Satsningen innebär att behöriga lärare ges möjlighet att studera på högskolan och samtidigtbehålla större delen av sin lön. Syftet med fortbildningen är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Verksamhetens intresse för Lärarlyftet bedöms ha minskat. Antalet ansökningar har gått ner något jämfört med motsvarande period föregående år. Under våren har det genomförts en fritidsgårdsenkät. Mätetalet när det gäller ungdomar år visar att 96 procent av fritidsgårdsbesökarna upplever att de ges möjlighet till en meningsfull fritid. 11

12 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämndens prognos för 2010 pekar på ett nollresultat för året, samtidigt som 8,5 mnkr kommer att nyttjas ur nämndens ackumulerade överskott. Dessa 8,5 mnkr avser projekt nystart samt värdegrundsarbetet. Den egna verksamheten håller de ekonomiska ramarna och kommer sannolikt att gå med ett litet överskott, cirka 5-6 mnkr. Det som uppväger de positiva resultaten från verksamheten är dels kostnaderna för företagshälsovård som överskrider ramarna kraftigt samt externa korttidsplaceringar. Nämnden har högt uppsatta mål för 2010 när det gäller att minska dessa externa kostnader och den höga kostnadsnivån kommer att plana ut framöver. Nyplaceringar sker i mycket begränsad omfattning. Ekonomi Nämndens prognos för 2010 pekar på ett nollresultat för året, samtidigt som 8,5 mnkr kommer att nyttjas ur nämndens ackumulerade överskott. Dessa 8,5 mnkr avser projekt nystart samt värdegrundsarbetet. Medborgare/Brukare Villa Louise har haft 121 inbokade gäster under första tertialet Det är marginellt färre gäster jämfört med föregående mätning. Beläggningen på Villa Louise är stabil och beläggningen förväntas vara oförändrad under året. Mediantiden från beslut till verkställighet i vårdboende är 49 dagar. Detta betydligt lägre jämfört med föregående tertial. En faktor kan vara att Bergalid har öppnat upp alla platser igen. Arbetssätt/Process Den genomsnittliga sjukfrånvaron under första kvartalet har minskat jämfört med första kvartalet Den stora minskningen ligger på långtidsfrånvaron. Vid jämförelse med samma period 2009 då frånvaron var 26,06 procent. Andelen anställda med sjukfrånvaro fyra tillfällen eller mer under april 2009-mars 2010 är 25,10. Det är en marginell minskning vid jämförelse med samma period Det är inte troligt att målet uppfylls under innevarande år. Andelen medarbetare utan sjukfrånvaro under första kvartalet, 45,67 procent, är något mindre jämfört med första kvartalet Det är troligt att utfallet blir lägre senare under året. Endast 13 procent av arbetsgrupperna har processat förvaltningens kärnvärden. Det finns en stor förhoppning om att alla arbetsgrupper har processat kärnvärdena innan året är slut. Antalet kundkontakter på kundcenter har ökat med 1670 kontakter till sammanlagt 4370 kontakter under tertial 1 jämfört med tertial 1 år Framtid/Utveckling Detta perspektiv mäts inte under tertial 1. Arbetet med frivilligmedhjälpare fortskrider enligt plan. Även förbättrad demensvård och fokus på fler trygghetsboende arbetar vårdoch omsorgsförvaltningen enligt gällande beslut. 12

13 Utvecklingsnämnden Utvecklingsnämndens ekonomiska resultat för första tertialet redovisar ett överskott på 5,5 mnkr. Inklusive resultatöverföring 8,3 mnkr från 2009 redovisas ett överskott på 13,8 mnkr för tertial 1. Total resultatöverföring från 2009 uppgår till 23,8 mnkr. Överskottet beror främst på 4,6 mnkr lägre kostnader för försörjningsstöd än budget. Utvecklingsnämndens prognos för året förväntas bli +0,8 mnkr inklusive resultatöverföring om 24,6 mnkr. Större avvikelser är att kostnaderna för försörjningsstöd beräknas bli 2,6 mnkr lägre än beräknat. Statliga insatsmedel samt uppdrag inom arbetsmarknad antas ge cirka 4 mnkr i överskott. För Yrkeshögskolan prognostiseras ett underskott på 1,5 mnkr och för handläggning inom försörjningsstöd respektive stab 0,5 mnkr vardera. I bästa fall blir kostnaderna för försörjningsstöd 210 mnkr, vilket förbättrar den totala prognosen med 3 mnkr. I sämsta fall blir kostnaderna för försörjningsstöd 217 mnkr, vilket försämrar prognosen med 1,4 mnkr. Ekonomi I ekonomiperspektivet har det utförts mätningar i perspektivets samtliga tre mätetal. Två mätetal, Utbetalt försörjningsstöd i förhållande till budget och Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering, visar båda ett resultat där målen är uppfyllda. Mätetalet Egenförsörjning efter introduktionsperiodens slut visar däremot ett undermåligt resultat. Medborgare/Brukare Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling Det sammantagna resultatet för hela Ekonomiperspektivet påvisar därför en god utveckling, som går enligt plan mot uppsatt mål. Resultatet motsvarande period år 2009 visade även då en god utveckling mot uppsatt mål. Ekonomiperspektivet hade 2009 endast två mätetal. Under första tertialet 2010 har mätningar gjorts i samtliga mätetal i Brukarperspektivet. I mätetalet Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad är målet uppfyllt och likaså i mätetalet Meningsfull insats. Mätetalet Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad vuxenutbildning påvisar ett resultat med förutsättningar att nå uppsatt mål. Det sammantagna resultatet för samtliga mätetal i Brukareperspektivet, påvisar att målet är uppfyllt för tertial 1 år Det förväntade resultatet för perspektivet för hela år 2010 bedöms ha goda förutsättningar för att även det resultatet ska stämma överens med uppsatt mål. Resultatet för motsvarande period år 2009 visade även då att målet för perspektivet var uppfyllt. I Processperspektivet finns det totalt sex mätetal i 2010 års styrkort. Mätningar har genomförts i tre av mätetalen. I mätetalen Sjukfrånvaro och Aktiva försörjningsstödstagare påvisar båda ett resultat där målet är uppfyllt. Mätetalet Matchade fadderpar visar däremot en undermålig utveckling med 9 fadderpar under målvärdet. Det sammantagna resultatet för perspektivet visar dock en god utveckling med förutsättningar att nå uppsatt mål. Det förväntade resultatet för år 2010 får fortfarande anses som svårbedömt, då flera mätetal är nytillkomna. Resultatet för motsvarande period 2009 visade även då ett resultat med god utveckling. Resultatet för hela år 2009 nådde ej upp till ett uppfyllt mål. I Framtidsperspektivet i 2010 års styrkort finns ett mätetal, Negativa avbrottsorsaker. Några mätningar har ej utförts i detta mätetal, varför någon status ej visas för perspektivet i Styrkortets T1-rapport. 13

14 Socialnämnden Socialnämndens resultat för första tertialet visar på +9,9 mnkr varav 2,2 mnkr avser ackumulerat överskott och cirka 1,5 mnkr medel till pågående projekt. Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett överskott för första tertialet med 6,2 mnkr. Vuxenomsorgen har ett fortsatt mycket ansträngt läge. Förändringsarbete pågår för att anpassa sig till tilldelad budgetram vilket redan syns i resultatet för första tertialet Konsekvenserna av tilldelad budgetram innebär att verksamheten måste anpassa ambitionsnivån både avseende kvalitet och tillgänglighet. Verksamheten inom Barn och Ungdom visar ett överskott för första tertialet på 5,8 mnkr vilket beror på minskade institutionskostnader med cirka 2,0 mnkr samt att man fått tilldelat mer statsbidrag än man beräknat med om cirka 2,0 mnkr. Personalkostnader har genererat ett plus på 1,0 mnkr. Helårsprognosen för Socialnämnden 2010 visar på ett överskott om 0,9 mnkr. Resultatet för socialnämnden kan i sämsta fall uppgå till -7,1 mnkr och i bästa fall till +3,5 mnkr för Ekonomi Socialnämndens resultat för första tertialet visar på +9,9 mnkr varav 2,2 mnkr avser ackumulerat överskott och cirka 1,5 mnkr medel till pågående projekt. Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett överskott för första tertialet med 6,2 mnkr. Den interna dygnsvården inom Ungdom uppvisar lägre dygnskostnader till följd av större beläggning. Medborgare/Brukare Under perioden har mottagningen gjort totalt 762 förhandsbedömningar. Tjänstegarantin att förhandsbedömningar ska göras inom tio kalenderdagar överskrids med 1,5 procent. Arbetssätt/Process Antalet personer med bostadslöshetsproblematik är i februari 2010 beräknade till 126 stycken. Andelen hemlösa med möjlighet till tak över huvudet uppgår till 87 procent, en ökning med 17 procent jämfört med 2008 och i nivå med Förvaltningens totala sjukfrånvaro under perioden uppgår till 4,42 procent. Sedan 2005 har sjukfrånvaron minskat med 4,15 procent i förvaltningen. Den lagstadgade utredningstiden skall inte överstiga 120 dagar. Utifrån lagstiftningen kan dock tiden förlängas vid vissa omständigheter. Totalt slutför Barn och Ungdom 81 procent utredningar inom lagstadgad tid. Framtid/Utveckling Under första kvartalet har en webbundersökning genomförts angående socialförvaltningens information på helsingborg.se. Syftet med undersökning är att ta reda på om medborgarna hittar information om socialförvaltningen vid behov av hjälp. Svaren är under bearbetning och analys. Synpunktssystemet finns sedan i höstas på helsingborg.se. Då det legat där under en begränsad tid saknas tillräckligt underlag för att svara på frågan om brukarnas nöjdhet. Då synpunktssystem på webben generellt ger få svar införs i år en motsvarande intern version. 14

15 Stadsbyggnadsnämnden Utfallet tom april ser ut att följa budget med undantag från kostnaderna för vinterväghållningen. Under 2010 planeras överskottet från 2009 i princip att användas i sin helhet. Av överskottet (18,5 mnkr) kommer 9,5 mnkr användas i den normala driften på grund av att parkeringsmomsen minskar de budgeterade intäkterna med motsvarande belopp. 4,0 mnkr kommer att användas i projektet utökad planproduktion, projektet startade 2010, men medel erhölls i december Vidare blev en engångssatsning (digitalisering av lantmäteriarkivet) försenad och genomförs 2010 istället för Projektets kostnader bedöms till cirka 1,2 mnkr. Slutligen kommer cirka 2,5 mnkr av överskottet att användas till insatser inom området Mobility Management under Helårsprognosen visar att verksamheterna kommer att hålla sina upprättade budgetar (inklusive den planerade förbrukningen av överskottet 2009). Det redovisade underskottet för helåret rör enbart överskridande av vinterväghållningskontot. Ekonomi Mätningen genomförs vid års. Medborgare/Brukare Arbetssätt/Process Sammanvägningen av tjänstegarantierna ger en uppfyllelsegrad på 98,3 procent. Det som påverkar det sammanvägda resultatet av förvaltningens tjänstegarantier är återkopplingen av bygglov som har en uppfyllelsegrad på 90 procent. Orsaken till avvikelsen bedöms bero på hög arbetsbelastning i kombination med personalomsättning och pensionsavgångar. Kundnöjdheten mäts i november som är den årliga mätmånaden. Resultatet från medarbetarenkäten kommer först under tertial 2. Ett stort antal tvärsektoriella projekt med mer än tre deltagande avdelningar pågår. Några exempel är Arenan, Saltkristallerna och Filmstaden. Framtid/Utveckling Andelen kvadratmeter körbaneyta som asfalterats under året mäts vid tertial. Andelen huvudcykelstråk i staden som åtgärdas kommer enligt planerna uppgå till 7,2 procent. Dock är dessa endast påbörjade och beräknas vara färdigställda under hösten Antalet detaljplanelagda bostäder i buffert uppgår till 1800 för tertial 1. Målet med 2800st under 2010 är rimligt att uppnå. En av tre parker och mötesplatser är ombyggda under året. Ytterligare en är påbörjad. Stadens städkampanj I love HBG är i full gång och kommer att pågå till Helsingborgsfestivalens slut. Antal klagomål på städningen i staden har minskat med 17st i jämförelse med samma period Kulturnämnden Resultat för perioden är 1,2 mnkr. Prognosen för året visar på ett resultat på 4,2 mnkr (inklusive resultatöverföring på 9,9 mnkr). Stor osäkerhet råder kring entréintäkterna, med tanke på att stor del av verksamheten är väderkänslig. Ökade respektive minskade intäkter för entréer och arrangemang (+/-10 procent) motsvarar +2,5 mnkr i resultatpåverkan. Resultatöverföringen innehåller poster för Boostverksamheten som ska flyttas över till Upphandling av nytt entrésystem är försenat och personkostnaderna är något lägre än budgeterat beroende på periodisering. 15

16 Ekonomi Resultat för perioden är 1,2 mnkr. Prognosen för året visar på ett resultat på 4,1 mnkr (inklusive resultatöverföring på 8,9 mnkr). Resultatöverföringen innehåller poster för Boostverksamheten som ska flyttas över till Osäkerhet finns kring entréintäkter, med tanke på att stor del av verksamheten är väderkänslig. Medborgare/Brukare Utfallen för målen för medborgare/brukare visar på en god utveckling. Arbetet med att nå fler deltagare i verksamheten är en ständigt pågående process. Arbetssätt/Process Mätningar för målen arbetssätt/process kommer att ske i samband med stadens medarbetarenkät samt externa marknadsundersökningar under hösten. Framtid/Utveckling Mätningar för målen framtid/utveckling sker i samband med tertial 2 samt under hösten. Miljönämnden Resultat för helåret förväntas bli 3,4 mnkr. Detta är en liten förändring jämfört med internbudget, cirka 100 tkr lägre resultat, som framför allt beror på förväntade lägre inkomster inom miljöskyddstillsyn. Resultatet förväntas i bästa fall kunna uppgå till 3,7 mnkr samt i sämsta fall till 3,3 mnkr. Båda scenarier är beroende av bland annat vilka intäkter som uppgår för tillsynsavdelningarna. Utfallet till och med april uppgår till 1,1 mnkr, vilket ligger i linje med det förväntade helårsresultatet. Ekonomi Ekonomin följer utvecklingen utan några särskilda avvikelser. Medborgare/Brukare Målet att personalen ska ge ett bra bemötande samt lämna lättbegriplig information i skrivelser och beslut mäts genom en årlig enkätundersökning i oktober. Målet om att utfästelserna i tjänstegarantierna ska hållas, har uppnåtts till 93 procent. Antalet avvikelser från tjänstegarantierna är sju av 105 granskade fall. Om hänsyn tas till orsakerna till avvikelserna samt att tjänstegarantierna i de flesta fall endast överskridits med en dag bedöms resultatet sammantaget vara gott. Bransch- och informationsmöten med företag löper på enligt planen. Antalet utdelade Smileydekaler för att premiera felfria livsmedelsverksamheter ligger något över förväntat resultat. 16

17 Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling Arbetet med miljö- och energiledningssystemet löper på. Av planerade 100 stödinsatser har 48 genomförts. Målet om att medarbetarnas kunskap om verksamhetssystemet (ISO 9001 och 14001) ska vidmakthållas mäts vid externa revisioner. Någon extern revision har ännu inte gjorts. Uppföljningen av målet om att registrerade tillsynsobjekt ska bli föremål för tillsyn i den omfattning som behövs, visar att vi ligger väl till i förhållande till planerna. Livsmedelsavdelningen har genomfört 33 procent av sina planerade kontroller och miljö- och hälsoskyddsavdelningen har genomfört 37 procent av sina planerade tillsynsbesök. Målet om att sjukfrånvaron ska fortsätta vara låg, visar på en svagare utveckling jämfört med tertial Att sjukfrånvaron är högre nu än motsvarande period förra året beror på att några har varit korttidssjukskrivna. Det finns även långtidssjukfrånvaro med i utfallet. Om de individuella och gemensamma kompetensutvecklingsplanerna för 2010 följs når vi troligtvis upp till målet om att medarbetarna ska erbjudas kompetensutveckling. Det kan dock noteras att utfallet med 1,3 genomförda utvecklings- och kursdagar är lägre i jämförelse med tertial (2,5). Målet om att miljöprogrammet ska följas upp bedöms kunna vara helt eller åtminstone till stora delar uppfyllda vid utgången av åtgärder har genomförts och 31 åtgärder har påbörjats och bedöms kunna vara helt eller åtminstone till stora delar uppfyllda vid utgången av Sju åtgärder har ännu inte påbörjats. Någon enstaka av dessa kommer troligen att genomföras under hösten Överförmyndarnämnden Överförmyndarverksamheten är en egen nämnd som erhåller eget kommunbidrag från fullmäktige. För 2010 uppgår detta till tkr. Verksamheten bedrivs inom ramen för kommunstyrelsens verksamhet. Kostnaderna uppgår till 4 042,6 tkr. Intäkter i form av återkrav från Migrationsverket uppgår till 17,2 tkr. Avvikelser förekommer framförallt vad gäller arvoden till ställföreträdare samt personalkostnader. Två externa granskare av årsräkningar har konsulterats under tiden den 11 januari till och med den 19 mars 2010 till en beräknad kostnad om 350 tkr inklusive moms. Granskningen av årsräkningar och arvoderingen av uppdragen har till cirka 50 procent slutförts. Därmed har budgeten för arvoden redan under tertial 1 belastats i högre grad. Detsamma gäller personalkostnader, i vilken kostnaden för de externa konsulternas arvoden ligger. Verksamheten år 2010 bedöms totalt sett, med hänsyn taget till 2009 års utfall vad gäller arvoden till ställföreträdare, att inte kunna bedrivas inom anvisad budgetram. Helårsprognosen 2010 visar på ett negativt resultat om 500 tkr. Ekonomi I Ekonomiperspektivet utgör det ekonomiska utfallet för perioden ett negativt resultat om ca kr. Prognosen för året visar på ett negativt resultat om ca kr. Anledningen är arvoden till ställföreträdarna vilket sannolikt inte kommer att understiga 2009 års utfall. Mätning av mätetal för antal ärenden kan ske först vid årets slut. Medborgare/Brukare Medborgar/Brukareperspektivet är till fullo uppfyllt genom besvarande av till myndigheten inkomna mejl. Utfallet i andel besvarade telefonsamtal anges inte i 2010 års styrkort då mätning först kan ske nästkommande år. 17

18 Arbetssätt/Process I Arbetssätt/Processperspektivet har mätningar gjorts av två utav totalt tre mätetal. Utfallen visar ett resultat där mätetalen är väl uppfyllda. Utfall för andel nöjda medarbetare finns ännu ej då medarbetarenkäten nyligen genomförts. Framtid/Utveckling I Framtid/Utvecklingsperspektivet finns totalt sex mätetal i 2010 års styrkort. Mätningar har genomförts i fyra av mätetalen. Utfallet för andel granskade års-/slut- och delräkningar med korrigering/anmärkning kommer att förändras, i endera riktningen, då 50 procent kvarstår att granska. Mätning av handläggningstid vid anordnande av ställföreträdarskap och antal nyrekryterade ställföreträdare kan ske först vid årets slut. Kommunstyrelsens förvaltning Det prognostiserade överskottet för kommunstyrelsen om 13,3 mnkr beror huvudsakligen på det prognostiserade resultat för MEX på +8 mnkr och ej utnyttjad resultatöverföring om +5 mnkr. Stadsgemensamt har även ett prognostiserat utfall på +60,0 mnkr och beror på att pensionskostnaderna bedöms bli lägre än budgeterat. Av de totalt 10 mnkr som är avsatta för kommunstyrelsens oförutsedda har 0,4 mnkr använts under perioden januari till april. I prognosen för bästa och sämsta möjliga resultat ligger det inte medtaget utrymme för stora variationer på pensionskostnader, kalkyldifferenser, större försäkringsskador och liknande. Ekonomi Ingen mätning avseende perspektivet ekonomi är genomfört första tertialet då mätetalet endast mäts årsvis. Medborgare/Brukare Inga mätningar inom perspektivet medborgare/brukare har utförts. Bearbetning av frågeunderlag för enkäter kommer att tas fram under sommaren och undersökningarna genomförs under hösten. Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling Utfallet för mätetalet andel sjukfrånvaro har minskat första tertialet 2010 jämfört med föregående period (från 4,06 procent till 3,82 procent). Andelen medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen de senaste 12 månaderna visar på också på en minskning jämfört med 12 månader innan dess. Totalt visar perspektivet därmed en svag förbättring. Övriga mätetal för perspektivet mäts i samband med utfallet från medarbetarundersökningen. Samtliga mätetal avseende perspektivet framtid/utveckling kommer att redovisas i samband med utfallet från medarbetarundersökningen. 18

19 Styrelsen för Kärnfastigheter Delårset visar ett resultat på +1,5 mnkr. Detta är till största delen periodiserat resultat från Prognosen för helåret visar ett resultat på +4,0 mnkr. Ekonomi Kärnfastigheter har fokus på att öka konkurrensupphandlade underhållsinsatser. Vad gäller att öka genomströmningen av hyresgäster i stadens hyres- och bostadsrätter inom det bostadssociala programmet har rutiner införts för att säkerställa att uppsatta mål kan hållas eller överträffas. Medborgare/Brukare Nästa kundmätning vad gäller NKI-index och systematisk erfarenhetsåterföring sker planenligt under Löpande under året har vi kontinuerliga möten med de större förvaltningarnas kontaktpersoner i lokalfrågor. Arbetssätt/Process Förvaltningens sjukfrånvaro närmar sig målvärdet (utfall 2,91 procent och målvärde 2,0 procent). Vad gäller kvalitetssäkring av verksamheten samt aktiv omvärldsbevakning görs bedömningar i slutet av året. Framtid/Utveckling Kärnfastigheter kommer att ha fortsatt fokus på fuktfrågorna genom att ha speciell fuktkompetens i alla större projekt. Anställdas friskvårdskortsutnyttjande är på god väg att nå målvärdet (utfall 65 procent och målvärde 70 procent). Aktiviteter för hälsa och glädje förekommer kontinuerligt i förvaltningen. Samverkan med kommunnätverket utvecklas successivt. Nätverket innebär många löpande kontakter i vardagen. Energiförbrukningen fortsätter nedåt. Teknikgruppen inom Kärnfastigheter driftoptimerar och mäter löpande energiförbrukningen på alla objekt. 19

20 Ekonomiavdelningen, Järnvägsgatan Helsingborg

31 augusti 2010 HELSINGBORGS STAD. Tertialbokslut med styrkort

31 augusti 2010 HELSINGBORGS STAD. Tertialbokslut med styrkort 31 augusti 2010 HELSINGBORGS STAD Tertialbokslut med styrkort Produktion Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Järnvägsgatan 14 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 ekonomiavdelningen@helsingborg.se

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

30 april 2012 HELSINGBORGS STAD. Tertialrapport med styrkort

30 april 2012 HELSINGBORGS STAD. Tertialrapport med styrkort 30 april 2012 HELSINGBORGS STAD Tertialrapport med styrkort TERTIALRAPPORT MED STYRKORT HELSINGBORGS STAD 30 april 2012 Omvärlden och Helsingborg Den ekonomiska och finansiella turbulensen i vår omvärld

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011

Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011 KRISTINA DAHL SID 1/8 CONTROLLER KRISTINA.DAHL@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen och godkänner

Läs mer

1 September

1 September September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Per Malmquist Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per oktober 2018

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Per Malmquist Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per oktober 2018 Handläggare Per Malmquist Tel. 0152-293 48 Kommunstyrelsen Kommunens månadsrapport per oktober 2018 Driftredovisning Driftredovisningen omfattar ekonomiskt utfall för aktuell uppföljningsperiod samt helårsprognos.

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018 Handläggare Siv Jansson Tel. 0152-294 21 Kommunstyrelsen Kommunens månadsrapport per september 2018 Driftredovisning Driftredovisningen omfattar ekonomiskt utfall för aktuell uppföljningsperiod samt helårsprognos.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Ekonomisk prognos 2019 Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Ekonomisk utveckling under året...4 Budgetavvikelse...4 Verksamhetsmått...4 Analys av avvikelse i förhållande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

TAD Tertialrapport med styrkort 30 april 2011 HELSINGBORGS S

TAD Tertialrapport med styrkort 30 april 2011 HELSINGBORGS S HELSINGBORGS STAD Tertialrapport med styrkort 30 april 2011 Produktion Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Järnvägsgatan 14 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 ekonomiavdelningen@helsingborg.se

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Ebba Lind Charlotta Franklin Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport Håbo kommun Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Ekonomirapport 2014 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5 Översiktlig granskning av delårsrapport per -04-30 KPMG AB 1 juni Antal sidor: 5 2009 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Uppföljning och prognos. Mars 2018

Uppföljning och prognos. Mars 2018 Uppföljning och prognos Mars 2018 1 Innehåll Periodens resultat och helårsprognos... 3 Resultaträkning... 4 Driftbudgetavräkning... 5 Kommentarer till marsresultatet och prognos 2018... 6 2 Uppföljning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Arvika kommun. Granskning av Delårsrapport. Oktober Max Tolf

Revisionsrapport. Arvika kommun. Granskning av Delårsrapport. Oktober Max Tolf Revisionsrapport Oktober 2005 Granskning av Delårsrapport Max Tolf Arvika kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1. Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga...2 1.3 Revisionsmetod...2

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Granskning av delårsrapport Rapport från Stadsrevisionen

Granskning av delårsrapport Rapport från Stadsrevisionen Granskning av delårsrapport 2015-08-31 Rapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.2-205/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009 Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Gällivare kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB 2017-10-16 KS 17-1456 Sid 1 av 5 Handläggare: Håkan Wahlgren Till Titel: Controller Kommunstyrelsens arbetsutskott E-post: hakan.wahlgren@norrtalje.se Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje

Läs mer

Tertialbokslut med styrkort 31 augusti 2011 HELSINGBORGS STAD

Tertialbokslut med styrkort 31 augusti 2011 HELSINGBORGS STAD Tertialbokslut med styrkort 31 augusti HELSINGBORGS STAD Denna rapport är antagen och godkänd av kommunstyrelsen den 12 oktober. Rapporten kommer att tas upp för beslut av kommunfullmäktige den 26 oktober.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL Barn- och skolnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Förvaltningsberättelse...4 Ekonomi...4 Resultat...4 Investeringar...5 Personal...6 Antal anställda...6 Hälsa och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Tierps kommun Anders Petersson Samir Sandberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

Ekonomirapport 2014 efter februari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-03-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter februari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer