VIPS Lärarhandbok. Lena Hultgren LIBER _Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 1

VIPS Lärarhandbok Lena Hultgren LIBER 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 1

ISBN 978-91-47-11920-2 2016 Lena Hultgren och Liber AB Redaktör: Carina Engblom, Malin Wedsberg Grafisk form: Toula van Rooij Tecknare: Sara N. Bergman Produktion: Eva Runeberg Påhlman Första upplagan 1 Koperingsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får ej på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 2

Vips Lärarhandbok åk 3 Innehållsförteckning Förord... s. 4 Komponentöversikt... s. 6 Arbetsgång i Vips läslära åk 3... s. 7 Komponentbeskrivning... s. 8 Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel... s. 10 Lärarhandbokens metodik till samtliga komponenter i Vips för åk 3... s. 17 Prologen... s. 19 Kapitel 1... s. 24 Kapitel 2... s. 28 Kapitel 3... s. 32 Kapitel 4... s. 36 Kapitel 5... s. 40 Kapitel 6... s. 44 Kapitel 7... s. 49 Kapitel 8... s. 53 Kapitel 9... s. 57 Kapitel 10... s. 61 Kapitel 11... s. 65 Kapitel 12... s. 69 Kapitel 13... s. 73 Kapitel 14... s. 78 Kapitel 15... s. 82 Kapitel 16... s. 86 Kapitel 17... s. 90 Kapitel 18... s. 94 Kapitel 19... s. 98 Kapitel 20... s. 102 Kapitel 21... s. 106 Kapitel 22... s. 111 Kapitel 23... s. 116 Kopieringsunderlagets innehållsförteckning: arbetsblad och diagnoser... s. 121 3 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 3 LIBER AB 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 3

Det lärande och tankeutmanande samtalet Vad är viktigast i ditt arbete? Naturligtvis är det allra viktigast att barnen är trygga tillsammans med dig, med sina klasskompisar, med skolpersonalen och andra elever. För att skapa den tryggheten behöver du inte vara lärare. En lärarutbildning är inte heller nödvändig för att barnen ska ta vara på och stärka sina olika förmågor, lära sig språk, läsa, skriva, räkna, spela instrument, ta del av det kulturella utbudet, utvecklas emotionellt, kreativt och fysiskt i dans, idrott och olika sporter De allra flesta använder och utvecklar alla sina förmågor och färdigheter samt tar till sig kunskap i kontakten med föräldrar, familj, släkt, vänner och människor som de träffar i föreningar och i andra sammanhang utanför skolan. Vilken arbetsuppgift är viktigast? I skolan finns det vuxna yrkeskvinnor och yrkesmän som inte alla barn möter hemma och på fritiden. I skolan finns det t.ex. verksamhetschefer, förskolelärare, fritidspedagoger, grundskolelärare, specialpedagoger och ämneslärare som har utbildat sig inom specifika områden. Deras uppgift är att samverka och att planera undervisning och aktiviteter som garanterar den kvalitet som krävs för att barnen ska nå läroplanens mål. På vilket sätt är skolan unik? Många föräldrar läser högt för sina barn, men inte alla. Många föräldrar pratar om innehåll och illustrationer med sina barn, men inte alla. Många föräldrar sitter mittemot sina barn och samtalar med dem vid frukostbordet och middagsbordet, men inte alla. Undersökningar visar att föräldrar samtalar och har ögonkontakt med sina barn i låg- och mellanstadiet i genomsnitt, och sammanlagt 2 minuter per dag. Uppmaningar och kommandon är inte inräknade. Många föräldrar sitter bredvid sina barn på kvällarna, men samtalar de med varandra? Barnen har barnböcker i sina rum, men många barn somnar till ett spel eller en film på surfplattan eller i mobilen. I skolans verksamhet finns det unika förutsättningar och oändliga möjligheter att samtala och diskutera med varandra. Vi skulle kunna ha daglig ögonkontakt i flera timmar med de flesta av våra elever. Ibland är vi inte ens medvetna om vilken kvalitet undervisningen har när vi i dialogform introducerar, experimenterar, diskuterar dilemman, nyheter, konstverk och löser problem med öppna frågor i naturvetenskapliga ämnen som t.ex. matematik, kemi och fysik. 4 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 3 LIBER AB 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 4 Varför blev jag läromedelsförfattare? I mitt arbete som lågstadielärare samlade jag barnen varje morgon genom att läsa ur en skönlitterär bok, vi funderade tillsammans över det som hade hänt och gissade hur det skulle gå i fortsättningen. Åren gick och jag tyckte att det blev allt svårare att behöva byta fantasivärld när vi skulle fortsätta med läsläromedlet eller andra ämnen direkt efter samlingen. I barnens läseböcker utspelade sig handlingen oftast i en socialrealistisk miljö. Mina nybörjare i förskoleklassen eller i åk 1 skulle läsa och lära känna en annan klass med en annan lärare, vaktmästare och skolsköterska. Dessutom fanns det ingen tillräckligt enkel nivå för dem som inte hade knäckt koden. Till slut skrev jag mina synpunkter till olika förlag. Jag efterfrågade bland annat en fantasifull läslära som hade en tydlig struktur, en läsnivå för nybörjarläsaren och en spännande handling precis som i skönlitterära böcker. Så småningom resulterade det i att jag ombads att skriva det läsläromedlet som jag efterfrågade, och böckerna om Mini, Milli, Råttan, Trollkarlen m.fl. i Miniland fick samlingsnamnet Läsgåvan. I efterhand fick jag skriva en högläsningsbok som introducerade förskoleklassmaterialet Gåvan. Varför skrev jag Vips läsläromedel? När jag femton år senare fick möjlighet att skriva ett nytt läsläromedel till åk 1, ville jag att en högläsningsbok skulle introducera och föra handlingen vidare. Genom att använda hela språket, med uttryck, talesätt och målande beskrivningar kunde jag komplettera nybörjarläsarnas enkla och fåordiga texter. Jag strävade efter att variera innehållet i kapitlen så att det blev sagolikt, mystiskt, ömsint känslosamt, overkligt, realistiskt, spännande eller humoristiskt ibland på gränsen till fullständigt galet. I läseböckerna skrev jag texter med olika svårighetsgrad. Det blev enkla bildsekvenser med text i pratbubblor, korta bildtexter, gåtor, verser eller sidoberättelser. En ny läsmetod När jag skulle skriva böckerna till Vips i årskurs 2 fick jag idén till växelläsning. Den nya läsmetoden innebär att läraren och barnen läser vartannat kapitel. Läraren läser högt ur högläsningsboken och barnen läser fortsättningen tyst och högt i sina läseböcker. Innan barnen får läsläxa är det förstås viktigt att informera föräldrarna om att barnen inte har hela berättelsen i sina böcker. I och med att föräldrarna inte har hört vad som har hänt i högläsningsboken blir det naturligt att barnen återberättar handlingen innan de läser vidare i läseböckerna. Det finns många fördelar med min växelläsningsmetod:

När du läser högt ur högläsningsboken och introducerar miljön, karaktärerna och handlingen som barnen ska fortsätta läsa om i sina böcker, så får barnen höra en text som innehåller ett mycket mer avancerat språk. När du läser natur- och personbeskrivningar, händelser och dramatiska dialoger med inlevelse blir du en förebild som god läsare. Barnen lyssnar, skapar sig inre bilder av miljöer och lever sig in i handlingen och de olika karaktärerna. Högläsningen ger barnen förförståelse inför deras egen läsning. När du och barnen läser vartannat kapitel får ni en fantasifull, men samtidigt konkret, gemensam utgångspunkt för undervisningen och lärandet. Självklart läser ni även andra skönlitterära böcker tillsammans, men med Vips läromedel får barnen en läsupplevelse som hör ihop med innehållet i deras egna läseböcker och arbetsböcker. Barnen behöver inte byta fantasivärld. När gruppen är samlad kring ett och samma innehåll kan ni tillsammans fundera vidare över alla skeenden i händelseförloppet: Vad kommer att hända sedan? Blev det som ni trodde? Vad hände istället? Vad berodde det på? Kunde hon/han ha gjort på något annat sätt? Vad hade hänt då? Varför tror du att författaren skrev att? Bokens karaktärer och deras olika egenskaper och agerande utmanar, engagerar och uppmuntrar barnen att diskutera värderingar och att ta ställning till det som rör deras relationer och vardagssituationer, men också i globala frågor. Här är du en garant för att samtalet läggs på barnens nivå och att problemen ses ur deras perspektiv. Tyvärr har flera barn i våra grupper tvingats uppleva oerhörda fasor, ett faktum som vi inte ska blunda för, men som vi måste vara varsamma med. Vips sagoäventyr innehåller många lustfyllda, spännande och allvarliga händelser som väcker tankar om vad som är viktigast i livet. Genom regelbundna samtal om livsviktiga ämnen stärks varje barns medvetenhet och självkänsla, vilket skapar en större trygghet och gemenskap i gruppen. 5 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 3 LIBER AB 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 5 Pedagogens roll Vad kan vi som är utbildade pedagoger tillföra i ett barns liv mer än att vara goda, vuxna förebilder som är engagerade och professionella i vår undervisning, visar medmänsklighet och praktiserar demokratiska värderingar och rättigheter? Vi har möjligheten och skyldigheten att samtala med barnen om det som är livsviktigt, att utmana deras tankar, lyssna på deras svar, ge följdfrågor som ligger lite, mer och mycket över och utanför kunskapskraven, associera och ge frågeställningar där svaret kräver logiskt tänkande, att integrera kunskap som inom den akademiska världen har separerats i olika ämnen, att ställa öppna frågor, att ställa frågor som har fler än ett rätt svar, förbereda teoretiska dilemman och praktiska utmaningar i form av problem som kan lösas på fler än ett sätt, att uppmana barnen att motivera sina svar och handlingar, att lyssna på barnens tankar, att uppmana dem att ställa frågor, att sjunga, skoja, ordvitsa, leka, dramatisera och fantisera tillsammans, att provocera, diskutera och att vara tysta tillsammans. Det förutsätter att vi är så väl förberedda att vi kan se samband med, och ta vara på det oplanerade som så ofta uppstår. Men framför allt ska vi planera det som ska ske både inom och utanför rutinerna. Det ger en trygghet och tillfredsställelse som gör att både vi och barnen kan koncentrera oss på arbetet, lusten att lära, undersöka och bearbeta. Det självklara målet för undervisningen är att varje barn ska förstå varför det går i skolan och känna att det är meningsfullt att vara där. Min önskan och förhoppning är att du som använder Vips läsläromedel känner dig inspirerad av berättelsen i de olika läseböckerna och att din planering underlättas av innehållet i arbetsboken och i lärarhandboken. Din viktigaste uppgift som pedagog är att skapa en trygghet i gruppen och ta vara på, planera och förbereda situationer och samtal som är lärande, utvecklande och tankeutmanande. Lena Hultgren lågstadielärare och författare

ARBETSGÅNG I VIPS LÄSLÄRA ÅK 3 Arbetsmetoden beskrivs under rubrikerna Komponentbeskrivning och Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel. 1. Vips Lärarhandbok Du får handledning och introduktionsförslag till kapitlen i högläsningsboken och läseboken samt till varje uppgift i arbetsboken. I kopieringsunderlaget finns det ett extra elevarbetsblad per kapitel. Här hittar du också de sju diagnoserna samt ett facit till varje sida i arbetsboken. VIPS Lärarhandbok Lena Hultgren LIBER 2. Vips Alfabetssånger Välj en signaturmelodi som signalerar: Vi ska börja nu! Välkommen till Vov Hotell! (spår 1). Vips, var är du? (spår 5) 3. Vips Högläsningsbok Läs ett kapitel högt ur högläsningsboken som introduktion till varje nytt kapitel i arbetsboken och läseboken. 4. Vips Arbetsbok Första sidan Vad var det du hörde? bearbetar såväl handlingen som språket i högläsningsbokens kapitel. Andra sidan Träna språket! övar språkmoment samt ord och uttryck som förbereder eleverna inför läsningen av texten i läseböckerna. 5. Vips Läsebok I läseboken fortsätter berättelsen där den slutade i högläsningsboken. Tillsammans läser ni det nya kapitlets rubrik, studerar och samtalar om bilderna och därefter läser eleverna fortsättningen tyst var och en för sig, eller turas om att läsa högt för varandra i smågrupper. 6. Vips Arbetsbok åk 3 Tredje sidan Vad var du läste? bearbetar handlingen och det språkliga innehållet i läsebokens kapitel. 7 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 3 2 LIBER AB 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 7 Kopiering Kopiering förbjuden förbjuden

Komponentbeskrivning Komponenterna beskrivs i samma ordning som de används i undervisningen. Läs mer under rubrikerna Arbetsgång i VIPS åk 3 och i Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel. Vips Lärarhandbok Det faktiska och praktiska arbetet Lärarhandboken är skriven för att förenkla din planering. Syftet med att kalla handledningen för en handbok är att betona att den ska kunna användas i ditt dagliga praktiska och faktiska arbete. Du kan följa moment efter moment i varje kapitel eller låta dig inspireras och välja det som passar dig och din barngrupp bäst. Varje kapitel i lärarhandbokens metodiska del hör ihop med motsvarande kapitelnummer i högläsningsboken, läseböckerna och arbetsböckerna. Läromedlets undervisningsmetod och arbetsgång innebär att du arbetar parallellt med varje kapitel i de olika komponenterna. Med hjälp av bl.a. översikter, introduktionsförslag och frågeställningar förbereds och bearbetas både handlingen och det språkliga innehållet i högläsningsboken och läseböckerna. Varje kapitel i lärarhandboken avslutas med förslag på ämnesintegrering, teman och andra aktiveter som är direkt kopplade till böckernas innehåll. Kopieringsunderlag K I slutet av lärarhandboken hittar du kopieringsunderlaget (K). Första underlaget kallas Vips arbetspass. Arbetspasset visar arbetsgången och ger sidhänvisningar till läseboken och arbetsboken. Här färgläggs också en passtämpel efter varje diagnos. Elevarbetsbladen introducerar, kompletterar, förstärker och repeterar innehållet i varje kapitel i arbetsboken. Vissa arbetsblad kan ges som läxor. I kopieringsunderlaget finns de sju diagnoserna; en fördiagnos som ges direkt efter Prologen, och därefter en diagnos efter vart fjärde kapitel i läseboken. Eftersom högläsningsboken och läseboken inleds med prologer hittar du diagnoserna efter kapitel 3, 7, 11, 15, 19 och 23. I åk 3 kallas diagnoserna Jorden runt. Läs mer om diagnoserna under rubrik Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel. På www.liber.se hittar du en PDF med facit till Vips Arbetsbok åk 3. Facit är skrivet för att användas av pedagogen. Läs mer om facit under rubrik Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel. 8 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 3 LIBER AB 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 8 Vips Högläsningsbok Prologen Precis som i åk 1 och åk 2 läser du första kapitlet i Vips Högläsningsbok som inledning innan barnen läser vidare i sina läseböcker. I åk 3 inleds både högläsningsboken och läseboken med prologer. Ibland när det är något alldeles speciellt som jag vill att du ska uppmärksamma skriver jag den informationen under rubrik: Till Dig Prologen Den som låg i mörkret har en helt annan karaktär än texterna i de övriga kapitlen. I Vips Högläsningsbok handlar prologen om en varelse som ligger i mörkret och väntar på att någon ska komma. Har något barn i gruppen mist en närstående eller varit med om skrämmande upplevelser? Då kan du i förväg berätta för just det barnet att varelsen kommer att bli fri. Du och barnen läser vartannat kapitel, precis som i Vips åk 2. På det viset fortsätter äventyret i åk 3 genom alla högläsningsbokens och läsebokens 48 kapitel. Syftet med den nya metoden är bland annat att hålla gruppen samlad så att det blir möjligt att ha gemensamma genomgångar och uppföljningar som bygger på det lärande och tankeutmanande samtalet Läs mer i förordet till lärarhandboken. Vips Arbetsbok Omslaget Omslagsbilden är hämtad ur ett av de senare kapitlen i läseboken. Barnen känner förstås igen Vips och hans pappa Xerxes, Agent X. Avslöja inte i förväg vilka de andra är som finns med på omslagsbilden, men visst kan barnen gissa och fundera! Fördiagnosen I kopieringsunderlaget finns en fördiagnos i form av en diktamen. När du läser en mening i taget, skriver barnen en text som är ett brev från Vips. Där berättar Vips att han och hans pappa ska flyga med Ymer till Memoria där Vips mamma bor. Därför passar det bra att använda fördiagnosen innan ni läser kapitel 1 Memoria i Högläsningsboken. Incheckningen På s. 1 i Vips Arbetsbok åk 3 ser ni Kung Karons flygkapten Ymer som barnen lärde känna i Vips åk 1. Han kommer att figurera i kapitlet efter prologen och därefter vid ett par tillfällen under handlingens gång.

Här checkar barnen in inför flygresan tillsammans med Vips och Agent X. Läsäventyret startar på Stora Vov Hotells aerokopterplatta. I högläsningsboken får barnen veta att en aerokopter är ett fiktivt begrepp för en blandning mellan en helikopter och ett flygplan. Läs mer i lärarhandboken under rubrik Vips Arbetsbok s. 1. Metallskivan Den runda, guldglänsande metallskivan har en stor betydelse i berättelsen. Du ser den dels på arbetsbokens omslagsbild, dels på sidan 2 i arbetsboken. På metallskivan finns det olika ädelstenar/kristaller. Den gula cirkeln är symbolen för metallskivan. När barnen ser symbolen i sina arbetsböcker har de fått veta i vilken färg den aktuella ädelstenen ska målas och varför. Nya böcker Visa Vips Högläsningsbok och Vips Läsebok för barnen. Repetera att böckernas framsidor och baksidor kallas för omslag. Ordet slag kommer av att slå, och barnen har säkert varit med om att slå in paket med omslagspapper. Omslaget skyddar de tunna textsidorna. Om det finns en bild på framsidan kallas den omslagsbild. Ta upp begreppen boktitel, bokrygg, uppslag och sidor. Jämför de båda böckerna, deras format, sidantal, antalet bilder i inlagan och teckenstorlek. Prata om hur man kan göra för att boken inte ska bli nött eller förstörd. I lärarhandbokens kapitel Prologen får du fler förslag under rubrik En ny bok. Innehållsförteckningen Slå upp innehållsförteckningen på s. 3 i arbetsboken och se efter vilken information som finns där. Hur många kapitel? Hur många sidor? På den långa raden kan barnen skriva vilket datum de börjar och avslutar varje kapitel. I kopieringsunderlaget finns Vips arbetspass. Arbetspasset följer arbetsgången och har sidhänvisningar till läseboken och arbetsboken. I Vips arbetspass kan barnen markera när de har läst och arbetat färdigt i läseboken respektive arbetsboken. Gemensamma genomgångar I Vips läromedel används arbetsböckerna som underlag för en lärarledd genomgång av uppgifter, som både förbereder och bearbetar texternas innehåll i högläsningsboken och läseböckerna. Det lärande, språkutvecklande och tankeutmanande samtalet är läromedlets signum. Det är fullständigt meningslöst att använda en arbetsbok med uppgifter som alla barnen fyller i utan att läraren introducerar, lotsar, inspirerar, utmanar med följdfrågor, nya infallsvinklar och med funderingar som berör. Vips Arbetsbok för åk 3 har en nivå. Därför är det extra viktigt att den lärarledda genomgången underlät- 9 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 3 LIBER AB 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 9 tar för vissa barn och ger en svårare utmaning åt andra. Sidornas utrymme har tagits tillvara och innehåller många uppgifter av olika slag och svårighetsgrad. I vissa barns böcker kan du markera vilka uppgifter eller delar av uppgifter som de ska arbeta med i första hand. I lärarhandboken finns det förslag på introduktioner, frågeställningar och förberedande övningar. Här i inledningen under rubrik Vips och Lgr 11 hittar du information om hur uppgifterna är kopplade till 1äroplanen. Återkommande rubriker och uppgifter Varje kapitel i arbetsboken har 3 sidor med de återkommande huvudrubrikerna: Vad var det du hörde? Uppgifterna prövar hörförståelsen efter högläsningen. Träna språket! Uppgifterna förbereder texten i läseboken. Vad var det du läste? Uppgifterna prövar läsförståelsen. För att tillgodose pedagoger som generellt önskar färre sidor i arbetsböcker har sidantalet reducerats i Vips Arbetsbok för åk 3. Av den anledningen finns det förslag på förberedande eller extra uppgifter i lärarhandbokens metodikdel samt ett arbetsblad till varje kapitel i kopieringsunderlaget. På www.liber.se hittar du också gratismaterial med lektionsförslag, läsprotokoll, bokmärken och mycket annat som du kan använda i din undervisning. Vips Läsebok I Vips Läsebok för åk 3 innehåller texterna fler ljudstridigt stavade ord, längre sammansatta ord och meningar samt större textmängd än i texterna för åk 2. Precis som i Vips för åk 1 och 2 läser du det första kapitlet i högläsningsboken som inledning. Prologen Både högläsningsboken och läseboken inleds med prologer. Innehållet känns kanske fristående, men det har en direkt respektive indirekt anknytning till handlingen. Läsebokens prolog med rubrik Ingenting är skriven på vers. Ställ öppna frågor om hur livet började och samtala om vad som kan ha funnits innan allting fanns som finns nu. Finns det överhuvudtaget ingenting någonstans? I årskurs 3 har både högläsningsboken och läseboken ett genomgående tema om vad som kan vara livsviktigt om man saknar nästan allting. Ur den aspekten är det mycket och många ting som vi inte behöver.

En berättelse 48 kapitel Du och barnen växelläser vartannat kapitel, precis som i Vips åk 2. På det viset fortsätter läsäventyret genom alla högläsningsbokens och läsebokens 48 kapitel. Syftet med min läsmetod är att hålla gruppen samlad. Läsmetoden möjliggör gemensamma genomgångar med uppföljande, lärande och tankeutmanande samtal. Parallella händelser Efter prologerna börjar berättelsen. I de första kapitlen i Vips Högläsningsbok läser du om vad som händer med Vips och hans pappa. I Vips Läsebok kommer barnen att läsa om, och att lära känna några av de nya huvudpersonerna, som t.ex. de två molnjättarna och molnbarnen Tuss och Tapp. Vips och hans pappa hamnar direkt i spännande situationer. Molnbarnen och en av molnjättarna är i närheten och ser vad som händer ur sina perspektiv. Berättartekniken innebär att barnen får leva sig in i huvudpersonernas situationer och veta vad de tänker. Då är det enklare att förstå varför de agerar som de gör, en insikt som är grundläggande för all mänsklig interaktion. En konflikthantering är fullständigt meningslös om målet är att fortast möjligt hitta en syndabock, den som började. Samtalet blir meningsfullt om de inblandade i tur och ordning får berätta hur de upplevde det som hände. Oftast resulterar det i att det som hände berodde på ett missförstånd. De parallella händelserna ger dig flera tillfällen att samtala om hur olika man kan uppfatta det som händer, utan att det är ett akut läge i barngruppen. Genom att skriva om Vips och Agent X i högläsningsboken och att presentera de nya karaktärerna och miljöerna i läseboken, ville jag ge barnen en tydligt beskriven bakgrundshistoria till det som händer fortsättningsvis. Min förhoppning är att barnen ska vilja lyssna och läsa vidare för att få veta vem det är som ligger i mörkret, och om Vips och Agent X kommer att träffa molnjätten. 10 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 3 LIBER AB 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 10 Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel Kapitelcirkeln I kapitelcirkeln står endast högläsningsbokens rubrik eftersom varje nytt kapitel börjar med att du läser högt. Rubrikerna i högläsningsboken och läseboken är olika eftersom de båda böckernas texter hela tiden leder handlingen vidare. Vips Högläsningsbok Ord och uttryck att samtala om före eller efter högläsningen I den kursiverade underrubriken uppmanas du att göra valet att samtala om ord och uttryck före eller efter högläsningen. Läsupplevelsen och förmågan till inlevelse har högsta prioritet. Bryt inte stämningen mitt i högläsningen genom att ställa frågor om vad ord betyder eller om det som händer. Vänj också barnen vid att du inte vill bli avbruten när du läser. Listan i lärarhandboken innehåller ett begränsat urval av alla ord och uttryck som finns i det aktuella kapitlet. Det är ett förslag, och du väljer naturligtvis själv vilka andra ord och uttryck som din barngrupp behöver samtala om. Direkt efter högläsningen är det viktigt att höra vad barnen undrar över, att det finns tid att samtala om deras upplevelse, känslor, tankar om innehållet, orsaker till händelseförlopp och karaktärernas agerande. Fundera, gissa och fantisera tillsammans om vad som kommer att hända i nästa kapitel. Därefter kan du fråga om barnen hörde dig läsa något ord som de inte har hört förut. När ni tillsammans härleder och förklarar ord och uttryck utökas både barnens ordförråd och deras läsförståelse. Om du ställer frågor och visar att du är nyfiken på, och intresserad av vad ord och uttryck betyder så väcker du barnens lust och intresse. Och deras förmåga att förstå vad de läser kommer att öka om ni regelbundet samtalar om texter som du eller de själva läser. Listan som hör till högläsningsboken är spaltad som i en ordbok med en kortfattad förklaring. Ett ord eller ett uttryck är ju enklare att förstå när vi hör eller läser det i ett sammanhang. Men spara alla förklaringar som hör ihop med innehållet till dess du har läst färdigt kapitlet i högläsningsboken.

Läs högt ur Vips Högläsningsbok För att du ska kunna läsa högt utan att bli störd och för att barnen ska få ro att lyssna är det viktigt att du redan från början har bestämt dig för vilken stämning du vill uppnå och skapar regler/rutiner därefter. Ska ni t.ex. mörklägga och tända ett levande ljus, ska barnen sitta kvar vid sina arbetsbord, ska ni sitta i ring på golvet eller på stolar, i en myshörna eller på en matta? Får barnen sätta sig var de vill, ska de ha bestämda platser, är det tillåtet att ha gosedjur i famnen, äta frukt, lägga sig ner när de vill? Vips Arbetsbok Kapitelöversikt Arbeta med språket muntligt och skriftligt, moment i Vips Arbetsbok I lärarhandboken får du en översikt med en mycket kortfattad beskrivning av de olika uppgifterna som finns i arbetsboken. Under översikten hittar du information om kopieringsunderlagets elevarbetsblad och ser om det finns en diagnos till det aktuella kapitlet. Första sidan i varje kapitel På cd:n Vips Alfabetssånger finns det två signaturmelodier som du kan spela för att signalera att Nu ska vi läsa om Vips. Då slipper du prata och instruera varje gång. Den ena sången har slutraden: Vips, kom Vips! Vi kan börja nu! Frågeställningar och samtalsämnen Eftersom du och barnen läser vartannat kapitel kan du inleda genom att fråga barnen: Gick det som du hade tänkt? Blev det som du trodde/hoppades? Varför blev det inte så? Vad tror du? Vad kommer att hända sedan? Gissa! Bejaka barnens tankar, funderingar och förklaringar genom att säga Javisst, så kan det bli! Berätta att du inte heller vet. Då överlämnar du en hel värld öppen och fri för deras egna tankar. När allt blir möjligt kan vadsomhelst hända i varje barns fantasi. I lärarhandboken finns det förslag på frågor och ämnen att samtala om efter högläsningen. I arbetsboken ställs det också flera frågor på innehållet under rubrikerna Vad var det du hörde? och Vad var det du läste? Arbetsboken skulle bli alltför omfattande om barnen skulle reflektera över och återberätta alla händelser. Därför är lärarhandbokens frågor oftast ett komplement till arbetsbokens. Vissa kapitel i högläsningsboken slutar med en fråga. Ibland är den frågeställningen identisk med arbetsbokens uppgift under rubrik Skriv och berätta. För att barnen inte ska påverka varandra föreslår jag att de gör de skrivuppgifterna direkt efter högläsningen. När alla har skrivit färdigt kan de berätta för varandra i par, smågrupper eller för hela gruppen. Läs mer under rubrik Skriv och berätta. 11 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 3 LIBER AB 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 11 Grundtanken är att du har genomgångar med hela gruppen där eleverna är aktiva och tar del av varandras synpunkter, tankar och frågor. En pedagogisk, metodisk, lärarledd genomgång ger varje elev en kvalitativ inlärningssituation, ett rikare aktivt språk och en mångfacetterad kunskap. I lärarhandboken får du förslag på introduktioner och inspirationsstunder till de flesta uppgifterna i arbetsboken. Naturligtvis ska varje barn efter sina förutsättningar och mognad också öva sig på att läsa instruktioner och att arbeta på egen hand. Men det individuella arbetet måste ge barnen något mer än tillfredsställelsen av att ha arbetat färdigt med en sida. Så ofta det är möjligt bör de få bekräftelse på vad de har gjort och på hur de har löst uppgiften. Vissa barn behöver också få muntliga följdfrågor som utmanar tanken och som ligger på en svårare nivå än arbetsbokens. Ibland kan det räcka att barnen delas in i par eller smågrupper där de jämför och diskuterar sina svar. Ibland hinner du ge direkt återkoppling. En gemensam redovisning förstärker inlärningen genom att språkmomentet repeteras, men jag är fullt medveten om att den tiden inte alltid finns. Vad var det du hörde? På första sidan i varje kapitel prövas i första hand barnens hörförståelse, ett uttryck som sällan används. Ändå handlar undervisning liksom all vardaglig kommunikation om att kunna uppfatta muntlig information, att lyssna och förstå och att göra sig förstådd. För att utveckla förmågan att förstå det vi hör behöver vi vara uppmärksamma och veta vad olika uttryck betyder samtidigt som vi successivt lär oss att avläsa röstlägen, kroppsspråk och mimik. Uppmuntra barnen att förstärka känslouttryck i dramaövningar, sånger, danser och andra estetiska uttrycksformer. Inspirera barnen genom att läsa, berätta och informera med inlevelse. Då menar jag inte att varje lässtund och

genomgång ska bli en överdrivet teatralisk uppvisning, utan att du använder olika röstlägen och intensitet när det passar. Återberätta Det finns många olika sätt att återge något man har hört och sett, läst eller upplevt. I utformningen av arbetsboken har viljan att få med olika varianter av uppgifter balanserats mot ambitionen att inte göra själva formen svårare än innehållet. Däremot behövs det ett antal olika typer av övningar för att få barnen att tänka, som jag tycker är en av pedagogens viktigaste uppgifter. Om barnen kan lösa varje uppgift på ren rutin är arbetsboken meningslös. Vänjer vi barnen vid att det alltid är ett alternativ som är det rätta gör vi barnet en otjänst. I Vips arbetsböcker övas återberättandet bland annat genom att barnen: låtsas svara som en eller flera av figurerna i berättelsen svarar på frågor om vad som hände avgör vilka påståenden/sammanfattningar som är sanna numrerar meningar/stycken i rätt följd läser dialoger med frågor och svar och markerar de rätta svaren skriver och berättar med egna ord till en eller flera bilder söker felaktiga ord och byter ut dem skriver egna förslag på rubriker I medierna ser barnen att reportrar och programledare har mikrofoner när de intervjuar. Då och då kan du använda en riktig mikrofon med eller utan ljudförstärkning- så blir barnen extra koncentrerade på frågor och svar. Du kan också ge några barn i uppdrag att tillverka en låtsasmikrofon t.ex. av kartong, pappersrulle och flirtkulor. Glöm inte att trä över en yllesocka när det blåser eller snöar! Texterna i högläsningsboken är inte illustrerade. Skriv ut textavsnitt och låt barnen rita och måla egna bilder som sätts i följd till en serie och monteras på väggen. Ni kan också lägga till ljudeffekter när någon av figurerna visslar, när något kraschar eller exploderar, när det ekar, knarrar, viner, blåser eller bubblar och pyser. Lista ut vad ni behöver för att göra de olika ljuden. Spela in en video där barnen turas om att läsa delar av texten och att göra ljudeffekter. Se på videon. Hördes varje ljud på rätt ställe? Blev ljuden för starka eller för svaga i förhållande till berättarens röst? Visa videon för föräldrar eller för klassen i rummet bredvid. 12 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 3 LIBER AB 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 12 Skriv och berätta SKRIVHÄFTE I nästan alla kapitel finns det minst ett förslag på skrivuppgifter, men det är du som avgör om ämnet fortfarande känns aktuellt och om tiden räcker till för en skrivuppgift. Skrivuppgiften är valfri. Antingen hör ämnet ihop med det som barnen har hört dig läsa eller också uppmanas barnen till att fundera och spekulera vidare. I lärarhandboken finns det förslag på hur du kan inspirera barnen att besvara frågeställningarna med fler än ett par meningar. Där finns det även förslag på alternativa uppgifter. Du kan naturligtvis använda skrivuppgiften som samtalsämne och något av de föreslagna samtalsämnena som skrivuppgift. Andra sidan i varje kapitel Träna språket! I Vips läsläromedel används den andra sidan i varje kapitel till att förbereda barnen inför läsningen av texten i läseboken. Här arbetar barnen på olika sätt med förståelsen av ord och uttryck som de kommer att läsa i sina läseböcker. Dessutom innehåller uppgifterna bland annat: grammatiska moment olika former av studieteknik meningsbyggnad skriftspråk och talspråk att läsa och följa en instruktion att skriva en enkel instruktion att läsa repliker på olika sätt att läsa och bearbeta faktatexter att kategorisera och generalisera

Vips Läsebok ARBETA MED SPRÅKET Ord att samtala om Målande beskrivningar I översikten finns ett begränsat antal ord som har valts ut av olika anledningar. Ett exempel är ordet äldst, som inte behöver förklaras. Men eftersom barnen ofta säger gammal, gamlare, gamlast har jag skrivit hur adjektivet kompareras. Inom parentes står släktordet ålder som du kan använda när du förklarar varför äldst stavas med d fast d inte hörs. Vissa ord har flera olika betydelser, som t.ex. fjäll. Ibland har det bara funnits plats för en förklaring; den som är relevant för berättelsen. I flera kapitel finns det både vedertagna och nypåhittade liknelser och metaforer. En del barn har t.ex. aldrig hört att någon tänker så det knakar, sparkar hej vilt omkring sig, slingrar sig (ljuger), får en strålande idé eller att regnet står som spön i backen. Ord med ljudstridig stavning I huvudsak har jag listat ord med j-ljud, sj-ljud, tjljud, men även ord med ng-ljud. I vissa kapitel har jag också skrivit dit ord med dubbel konsonant (ck) och ord med o som låter å. Ibland har jag listat långa sammansatta ord. Samtidigt som barnen övar att läsa orden får de ofta en aha-upplevelse av att inse vad de egentligen betyder. Ett sammansatt ord reducerar/komprimerar en text eftersom man kan skriva ordet handtag istället för en rörlig del av metall, plast eller trä som man kan ta tag i eller ta tag om med sin hand. Ofta beskriver det sammansatta ordet både vad som avses och hur den/det används som t.ex. knapphål, cykelställ och dragkedja. Uttryck att förklara Textmängden ökar successivt i läseböckerna och då ökar också antalet uttryck. Alla uttryck har förstås inte fått plats i översikten. I arbetsboken finns många uppgifter där ett uttryck ska paras ihop med en förklaring. Uppmana barnen att förklara översiktens uttryck muntligt, som t.ex. Hon rörde sig inte ur fläcken. Vem kan säga den meningen med andra ord? /på ett annat sätt? Talesätt och ordspråk kan du också hitta i översikten, men de står oftast i introduktionsförslagen till arbetsbokens uppgifter eller under rubrik Ämnesintegreringar och temaförslag. Speciella ord i texten Oftast vill vi inte avslöja handlingen i nästa kapitel genom att i förväg förklara vad ett fantasiord betyder eller hur en ännu inte presenterad figur har fått sitt namn. Läs ändå mina förklaringar av fantasiorden/namnen 13 så att du får ett hum om hur de har konstruerats för att passa in i Vips värld. Visa och förklara de speciella orden och namnen för barnen innan de läser texten i läseboken. VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 3 LIBER AB 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 13 Samtala om bilderna Liksom i Vips för åk 1 och åk 2 är de stämningsfulla och fantasirika illustrationerna gjorda av Sara N Bergman. Det finns minst en illustration per uppslag i läseboken. Eftersom textmängden är större i åk 3 har bilderna i regel fått mindre utrymme än i de tidigare läseböckerna. Under rubriken Samtala om bilderna hittar du förslag på frågeställningar om illustrationerna och på vilket sätt de kan ge förförståelse till handlingen. Omslagsbilden Vem kan det vara som vi ser på omslagsbilden? Gissa! Hur ser han ut? Hur känner han sig? Varför tror du det? Var är han? Vad gör han? Kan man gå på moln? Varför kan inte vi gå på moln? Hur kan den här figuren gå på moln? Vilken tid på dygnet är det? Hur ser vi det? Vad håller han i handen? Vilka andra sorters stavar finns det? (bl.a. herdestavar, skidstavar) Vad kan herden använda en stav till? (stödja sig på, mota eller fånga in får och lamm med den böjda delen, försvara sig och sin hjord mot tjuvar eller vilda djur) Vad kallas den översta delen av staven på omslagsbilden? (knopp) Finns det andra sorters knoppar? Finns det några likheter mellan blom-, dörr-, blad- och huvudknoppar? (formen) Vad tror ni att figuren använder sin stav till? Rubriker, bilder och illustrationer Rubriken kan användas för att samtala om och fundera över vad läsebokens kapitel kommer att handla om. Bilderna ger också förförståelse till handlingen. Vissa bilder är små vinjetter, andra går över hela uppslaget och illustrerar en hel händelse. Studera bilderna i det kommande kapitlet och samtala om vad de föreställer och vad de kan avslöja om själva handlingen, men behåll spänningen så att barnen blir motiverade att läsa för att få veta hur det går.

Ni kan också använda bilderna för att återberätta handlingen. Förbered samtalet och frågorna så att beskrivningarna och återberättandet kräver att barnen använder prepositioner, lägesord, substantiv, adjektiv och verb. Ta upp perspektiv, färgord och nyanser, mönster och former, konturer och skuggor, ansiktsoch kroppsuttryck, känslor och stämningar. Berätta att en författare ofta har valt mellan flera olika rubriker innan hon eller han har bestämt sig. Vilka andra rubriker hade också passat bra till det som hände? Läs på olika sätt Variera så att barnen läser tyst för sig själva, läser tillsammans med en kompis eller i smågrupper. Överraska aldrig barnen med att de ska läsa högt för många eller för alla. Ge varje barn tillräckligt med tid att öva. Därefter kan de pröva att läsa texten för en kompis eller för någon därhemma. Om du har haft barnen i åk 2, så vet du förstås vilka barn som obekymrat läser högt utan att träna. När barnen läser i smågrupper kan de ibland turas om att vara berättaren som ska läsa brödtexten och att vara någon av figurerna som läser replikerna. Visa hur viktig berättarrollen är för att den som lyssnar ska bli engagerad. Välj ett stycke som har både berättande text och dialoger. Läs med och utan inlevelse och samtala med barnen om skillnaden. Låt barnen lyssna på varandra när de läser ett avsnitt med och utan inlevelse. Vissa händelser kräver större utrymme än andra: En av molnjättarna fastnar i en lian i regnskogen. Då sitter apor och håntjattrar i ett träd i närheten, men de flyr när en puma dyker upp en bit därifrån och hotfullt blottar tänderna Tänk om barnen fick låtsas vara de olika figurerna och djuren och dramatisera händelsen i en idrottshall där de kan använda lodlinor, ringar, trapetser, bommar och ribbstolar! En dramatisering kan också göras i form av en pantomim, där du eller något barn berättar eller läser delar av berättelsen samtidigt som andra barn agerar med miner och kroppsspråk. Ett enklare och ännu lugnare alternativ är att du läser ett stycke högt och att barnen gör en s.k. stillbild som illustrerar texten. Inspirera dem med att jämföra en sådan stillbild med förslagsvis en fotografs bild av målgången i ett sprinterlopp. En sådan bild visar tydligt med vilken fart, kraft och intensitet löparna kämpar. Fotografera er stillbild, visa den och diskutera om bilden passar till läsebokens text. Tolkning och granskning av bilder och bildtexter ingår i svenskämnet. Stillbildsövningen kan användas som introduktion till temat att granska bilder och texter i exempelvis faktaböcker, läroböcker, skönlitterära böcker, reklam, löpsedlar Eftersom varje kapitel i läseböckerna ofta slutar med en så kallad cliffhanger kan ni tillsammans eller i smågrupper fundera på vad ni tror kommer att hända sedan. Det är just efter ett kapitel i läseboken som det passar allra bäst att spekulera muntligt eller skriftligt, eftersom barnen inte kan smygläsa fortsättningen i högläsningsboken. Lek och dramatisera I vissa kapitel finns det flera dialoger som för handlingen vidare. Då är det både enkelt och roligt att improvisera och dramatisera delar av, eller hela händelseförloppet i smågrupper eller med hela gruppen. Barnen behöver inte alltid dramatisera inför publiken klasskompisarna. I mån av utrymme kan barnen delas in i grupper som får en vrå av rummet för att leka en speciell sekvens ur läseboken. De som vill kan visa för klassen hur de gjorde. Att dramatisera händelser är ju en form av återberättande. Påminn barnen om att komma överens om vad som ska hända först, sedan och till slut. Det sistnämnda är viktigt, inte minst för publiken. 14 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 3 LIBER AB 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 14

VIPS LÄRARHANDBOK ingår i läsläran VIPS, som har läseböcker på fyra läsnivåer. I Vips Lärarhandbok kan du följa moment för moment i varje kapitel i högläsningsboken, läseböckerna och arbetsböckerna. Handboken innehåller planeringar, förslag på ämnesintegration, teman och andra aktiviteter samt 31 stycken kopieringsunderlag. Best.nr 47-11920-2 Tryck.nr 47-11920-2 4711920_Vips-LH+Kopieringsunderlag-korr3.indd 162 9/22/16 7:30 AM