EXAMENSARBETE Prestationslönesystem i byggbranschen Victor Jonsson Alexander Karlsson Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Prestationslönesystem i byggbranschen Alexander Carlsson och Victor Jonsson
Förord Vi som skrivit denna rapport heter Victor Jonsson och Alexander Carlsson och vi läser Högskoleexamen Bygg och anläggning vid Luleå Tekniska Universitet. I kursen Verksamhetsförlagd utbildning Y, ingår det att göra ett examensarbete på, Hp. Vi valde att göra vårt examensarbete på den arbetsplats där vi gjorde vår VFU vilket var NCC i Skellefteå. Vi skulle vilja tacka Kurt Nyström, Stefan Andersson och Thomas Mannberg då de fungerat som mentorer i vårt arbete. Men vi vill även tacka alla tjänstemän och yrkesarbetare som svarade på vår enkätundersökning. ii
Sammanfattning NCC i Skellefteå har sedan våren använt sig av ett lönesystem som baseras på prestationer av hela enheten. Lönesystemet har visat sig ge goda ekonomiska resultat både på yrkesarbetarnas löner samt enhetens resultat. Anledningen till det här arbetet var att NCC och vi skulle få en bättre bild av var kunskapsnivån ligger och komma med förslag på åtgärder som NCC kan använda sig av under sina informationsträffar. Tanken var att vi skulle jämföra prestationslönesystemet som används i Skellefteå mot klassisk ackordslön som används på NCC:s avdelning i Umeå. Tyvärr pågick det en lönetvist just då i Umeå så vi kunde inte genomföra vår enkätundersökning där. Vi fick istället endast förlita oss på enkätundersökningen som vi delade ut i Skellefteå. I rapporten kom vi fram till att lönesystemet är ekonomiskt gynnsamt, ger bättre stämning på arbetsplatsen, bättre samarbete mellan tjänstemän och yrkesarbetare samt en högre kvalitet på slutprodukten. En annan slutsats blev också att det krävs mycket arbete från tjänstemannasidan för att få med alla i tankesättet. iii
Innehållsförteckning Bakgrund... Syfte... Frågeställning... Avgränsningar... Metod... Resultat.... Tjänstemän.... Yrkesarbetare... Diskussion.... Kunskapsnivån.... Kvalitén på färdigställd produkt.... Konkurrenskraft.... Arbetsbelastning och Arbetsmiljö.... Utveckling av nya arbetsmetoder.... Samarbetet mellan yrkesarbetare och tjänstemän.... Rättvis löneform... Slutsats... Referenser... 9 iv
Bakgrund NCC i Skellefteå har sedan våren använt sig av ett lönesystem som är baserat på prestationen av hela enheten. Prestationslönesystemet fungerar så att varje kvartal gör man en avstämning på ekonomin av varje projekt och får ut ett kvartalsresultat. Sedan slår man ihop kvartalsresultaten av varje projekt för att få ut en procent. Detta jämförs sedan mot en lönestege och utifrån den bestäms en bonus till yrkesarbetarna för föregående kvartal. Systemet har visat sig ge ekonomiskt goda utfall både på yrkesarbetarnas lönenivå och på enhetens resultat. NCC i Skellefteå har de senaste åren ökat sin arbetsstyrka och man har då märkt att det är svårt att få med sig alla i samma tankegång För att lönesystemet ska fungera måste personalen vara väl insatt i systemet och alla måste jobba mot ett gemensamt mål. Vi och NCC vill göra det här arbetet för att ta reda på kunskapsnivån på lönesystemet och eventuellt föreslå åtgärder för att få alla att jobba mot samma mål. Syfte Syftet med arbetet är att ge en bild över hur lönesystemet fungerar i praktiken samt ge förslag på åtgärder för att öka kunskapen om vad som krävs för att kunna arbeta i det aktuella lönesystemet och samtidigt bibehålla goda resultat och produktivitet. Frågeställning Vilka konsekvenser får prestationslönesystemet på NCC:s kontor i Skellefteå ekonomiskt respektive psykologiskt? Vilka konsekvenser får prestationslönesystemet ute i produktion ekonomiskt respektive psykologiskt? Hur får man lönesystemet att fungera vid ökat manskap? ( anställda) Prestationslönesystem i byggbranschen, Alexander Carlsson och Victor Jonsson
Avgränsningar Vi vill hålla vår rapport saklig och lättförståelig, därför kommer vi att avgränsa oss till NCC:s avdelning i Skellefteå och Umeå. Vi kommer endast kolla på prestationslönesystemets påverkan ute i produktion och på avdelningens kontor i Skellefteå. Metod Vid valet av ämne rådfrågade vi Kurt Nyström (Projektchef Skellefteå) om vilket ämne som kunde vara aktuellt och intressant. Valet föll på lönesystemet. Vi upprättade sedan ett projektdirektiv för att på ett strukturerat och produktivt sätt arbeta med rapporten. Resultatet kommer att baseras utifrån två olika anonyma enkäter med frågor gällande prestationslönesystemet, en för yrkesarbetare och en för tjänstemän. Vi valde att ha enkäterna anonyma eftersom vi tror att man får mer sanningsenliga svar. För att få mätbar information från enkäterna avsåg vi att göra en liknande undersökning på NCC i Umeå där de tillämpar klassiskt ackordslönesystem. Vi utformade enkäterna med hjälp av Thomas Mannberg (löneingenjör) och Stefan Andersson (anbudsingenjör). Dessa två har båda prövat på att jobba med klassiskt ackord så de var till god hjälp för att ställa de rätta frågorna. När vi fick in svaren så sammanställde vi informationen i tabellform för att se någon form av trend och kommentera detta. Vi genomförde även intervjuer med ledande tjänstemän på avdelningen i Skellefteå. Prestationslönesystem i byggbranschen, Alexander Carlsson och Victor Jonsson
Resultat Enkäterna skulle delas ut till NCCs avdelningar i Umeå och Skellefteå men på grund av pågående lönetvist i Umeå kunde inte en sådan enkät genomföras med trovärdiga resultat. Detta medförde att vi inte hade någon part att jämföra mot så vi fick utgå enbart från intervjuerna och enkäterna i Skellefteå. Resultaten av enkäterna (se bilaga:.) gav en bild av att de flesta tjänstemännen och yrkesarbetarna överlag var nöjda med lönesystemet med vissa undantag. I enkäten hade vi lämnat kommentarsfält där man kunde fylla i fördelar och nackdelar med det aktuella lönesystemet, detta var till god hjälp då vi annars bara hade kryssfrågor. vi fick följande kommentarer från yrkesarbetare och tjänstemän:. Tjänstemän Fördelar: Att alla yrkeskompetenser inom företaget strävar mot ett och samma mål ETT LAG Fokus på att hålla nere kostnader för alla. Bättre sammanställning mellan tjänstmän yrkesarbetare. Mer fokus på att leverera god kvalitet och rätt produkt för kund. Att det blir ett mer helhets tänk, lyfta blicken och tänka på projektets bästa. Att ingen behöver gå hemma på lådan Alla är delaktiga i hur ekonomin går på respektive projekt. Det blir inget A och B lag alla kan göra alla jobb ingen blir satt på endast skitgöra Större delaktighet, Bättre engagemang Goda utvecklingsmöjligheter Bättre stämning på arbetsplatsen Slippa förhandla med yrkesarbetarna om timmar, produktionstid mm Mindre tjänstemannaarbete Slippa bråk om vem som skall vara på vilken arbetsplats. Inget bråk om ök-tid Generalentreprenad => Få in timmar och kostnader för ÄTA Bra samarbete mellan olika arbetsplatser Prestationslönesystem i byggbranschen, Alexander Carlsson och Victor Jonsson
Nackdelar: Risk att YA tappar fokus på PK-enhetstider Förståelse för att arbetstid är den största kostnader. Kanske man kan lura sig att allt flyter på och man tjänar bra men man måste inse att man måste dra sitt strå till stacken Risk för avtrubbning i arbetsivern, Fat and happy Lättare att gömma sig i mängden Vi kan falla in i en falsk trygghet om vi inte håller reda på timmarna YA tror dom arbetat väldigt snabbt men istället är det t.ex. bra inköp som ger en bättre resultatlön De yngre vet inte hur mycket de måste prestera. Förstår inte det här med enhetstider. Yrkesarbetare Fördelar Lagarbete, Gemenskap Att tjänstemän och yrkesarbetare kommer bättre överens Mer rättvist, Mindre tjafs Ganska rättvis fördelning av lön Bättre samarbete mellan arbetsplatserna Nackdelar Lönen bromsas centralt Man får inte lön efter prestation, borttagen morot Företaget kommer att tappa engagemang på sikt Svårt att påverka Största jobbet styr Mer ansvar för yrkesarbetare. Vid ex. utsättning Svårt att påverka lönen Lite lön När man blir för många Dom yngre kommer inte in i ackordstänket Folk bryr sig mindre. Jag har min lön Prestationslönesystem i byggbranschen, Alexander Carlsson och Victor Jonsson
Diskussion I vår diskussion tar vi upp de frågor vi tycker är viktigast och där yrkesarbetare och tjänstemän inte är överens.. Kunskapsnivån NCC har vid tidigare tillfällen anordnat utbildningsdagar för att få in alla i rätt tankesätt angående lönesystemet. Dessa verkar inte ha gett tillräckligt goda utfall om man tolkar enkätsvaren rätt, speciellt bland de yngre yrkesarbetarna. Anledningen till detta tror vi kan ha att göra med att man är rädd för att ställa frågor när man är i större grupper och att intresset för lönesystemet är lågt på grund av att man har en trygg tillvaro med lönesystemet. Som åtgärd för detta problem skulle vi föreslå att man som platschef kompletterar informationsdagarna med någon form av utvecklingssamtal där yrkesarbetarna får chans att ställa frågor angående enhetstider mm. Då tror vi att informationsdagarna kommer att vara mer givande då yrkesarbetarna har fått större förståelse. Vi tycker att platscheferna borde vara måna om att deras yrkesarbetare ska vara väl informerade så att alla strävar mot samma mål och uppnår goda resultat.. Kvalitén på färdigställd produkt På enkätsvaren att tjänstemän och yrkesarbetare inte är överens utan att tjänstemännen tycker att kvalitén på slutprodukten blir bättre med detta lönesystem medan yrkesarbetarna tycker att kvalitén inte förändras. Vi tycker att kvalitén vid den aktuella löneformen borde vara högre än vid klassiskt ackord eftersom att vid klassiskt ackord pressas man mer för att hålla bra enhetstider som sedan påverkar lönen. Detta tror vi medför mer fusk på olika arbetsmoment. Skillnaden i uppfattning om kvalité tror vi kan bero på i huvudsak yrkesstoltheten, att man som yrkesarbetare inte vill erkänna att det i vissa fall genas när man jobbar på klassiskt ackord. I det aktuella lönesystemet finns det ingen anledning att ta genvägar vilket resulterar i högre kvalité på slutprodukten anser vi.. Konkurrenskraft Som vi skrivit tidigare i rapporten finns det brister i utbildning och information om kring lönesystemet. När det gäller konkurrenskraften med det aktuella lönesystemet tycker vi att vid informationsträffarna skall det tas upp och diskuteras mera kring om hur lönesystemet gör NCC till ett mer konkurrenskraftigt företag. Prestationslönesystem i byggbranschen, Alexander Carlsson och Victor Jonsson
. Arbetsbelastning och Arbetsmiljö Som man ser på enkäterna som tar upp arbetsbelastning tycker yrkesarbetarna att belastningen både ökar och minskar. Detta tror vi beror på att med den nuvarande löneformen ökar ansvaret för YA och att de måste tänka mer som entreprenörer vilket gör att arbetsbelastningen ökar. Sen att YA tycker att belastningen minskar tror vi beror på att de slipper vara stressade över att hålla enhetstider och att med den här löneformen blir arbetet mer varierande. Anledningen till att arbetet blir mer varierande är till exempel att en betongarbetare lika gärna kan göra en träarbetares arbetsuppgifter om det skulle krävas. Detta skulle inte fungera med klassiskt ackord då man istället alltid vill ha de bästa lagen på varje moment och de som inte har arbete inom deras yrkesgren får hempermittering. I och med att man får ett mer varierande arbete minskar risken för förslitningsskador. Vi såg även på vår enkätfråga gällande stämningen på arbetsplatsen att de flesta tyckte att stämningen blev bättre i förhållande till klassiskt ackord. Mindre tjafs så att säga. En god stämning på arbetsplatsen tror vi bidrar till väl utförda arbeten och att man tycker att det är roligt att gå till jobbet.. Utveckling av nya arbetsmetoder På frågan om hur lönesystemet påverkar utvecklingen av nya arbetsmetoder var både tjänstemän och yrkesarbetare överens om att utvecklingen av nya arbetsmetoder gynnas. Yrkesarbetarna får mer tid på arbetsplatsen att utveckla nya arbetsmetoder själva eller med hjälp av sina kollegor. Vi tror även att lönesystemet gynnar varje enskild individ att utveckla sina kunskaper inom branschen, istället för att låta en mer erfaren snickare göra lite mer komplicerade jobb får de yngre chans att lösa problemet.. Samarbetet mellan yrkesarbetare och tjänstemän Tjänstemän och yrkesarbetare är överens om att samarbetet fungerar bättre i löneformen som används idag. Vi tror det beror på att man blir mer delaktig i projektet och att man pratar mer med varandra. Prestationslönesystem i byggbranschen, Alexander Carlsson och Victor Jonsson
. Rättvis löneform Det vissa uppfattar som orättvis lön tror vi beror på att de inte får lön för sin egen prestation utan hela enhetens prestation. Till exempel kan du personligen ha hög inarbetning på ett visst moment men det behöver inte resultera i att du får högre lön eftersom dina medarbetare kan ha låg inarbetning. Alla på projektet måste ha hög inarbetning för att det ska ge en högre lön. Prestationslönesystem i byggbranschen, Alexander Carlsson och Victor Jonsson
Slutsats För att kunna jobba med detta lönesystem, få ut dess fulla potential och för att få med alla i tankegången krävs det mycket jobb från ledningssidan för att få med alla i tankegången. Även yrkesarbetarna måste ta sitt ansvar och vara mer mottagliga för information. Vi anser överlag att detta är ett bra lönesystem som ger goda ekonomiska resultat både för yrkesarbetaren och för företaget. Lönesystemet bidrar till god solidaritet bland yrkesarbetarna och ger ett bättre sammarbete mellan yrkesarbetarna och tjänstemännen. Det vi sett i våra enkäter är att de som jobbat på klassiskt ackord förut tycker att det här lönesystemet är bättre. Vi får uppfattningen av att yrkesarbetarna i Skellefteå trivs på deras arbetsplats och tycker det blir bättre stämning än med klassiskt ackordslön. Vi anser inte att vår enkät blev mer missvisande på grund av att Umeå inte kunde delta i enkäten. Anledningen till detta var att en stor del av de tjänstemän och yrkesarbetare som svarade på enkäten tidigare jobbat på klassiskt ackord. Prestationslönesystem i byggbranschen, Alexander Carlsson och Victor Jonsson
Referenser Muntliga referenser Thomas Mannberg (löneingenjör) Kurt Nyström (projektchef) Stefan Andersson (Anbudsingenjör) Prestationslönesystem i byggbranschen, Alexander Carlsson och Victor Jonsson 9
Bilaga: Resultat Enkäter Är den aktuella löneformen bra? Yrkesarbetare Ja Nej Vet ej/har ingen åsikt Är den aktuella löneformen bra? Tjänstemän 9 Ja Nej Vet ej/har ingen åsikt
9 Mina kunskaper om hur den aktuella löneformen fungerar är? Yrkesarbetare Goda Dåliga Någorlunda Vet ej/har ingen åsikt Mina kunskaper om hur den aktuella löneformen fungerar är? Tjänstemän Goda Dåliga Någorlunda Vet ej/har ingen åsikt
Att jobba med den aktuella löneformen: Yrkesarbetare Innebär mer arbete för mig Innebär mindre arbete för mig Förändrar inte min arbetsbelastning Vet ej/har ingen åsikt Att jobba med den aktuella löneformen: Tjänstemän Innebär mer arbete för mig Innebär mindre arbete för mig Förändrar inte min arbetsbelastning Vet ej/har ingen åsikt
9 Den aktuella löneformen Yrkesarbetare Höjer produktiviteten Sänker produktivitetenförändrar inet produktiviteten Vet ej/har ingen åsikt
9 Kvaliteten på den färdigställda produkten blir vid den aktuella löneformen Yrkesarbetare Bättre Sämre Förändras inte Vet ej/har ingen åsikt 9 Kvaliteten på den färdigställda produkten blir vid den aktuella löneformen Tjänstemän Bättre Sämre Förändras inte Vet ej/har ingen åsikt
Anser du att arbetsskadorna med den aktuella löneformen Yrkesarbetare Minskar Ökar förblir oförändrade Vet ej/har ingen åsikt Anser du att arbetsskadorna med den aktuella löneformen Tjänstemän Minskar Ökar förblir oförändrade Vet ej/har ingen åsikt
Den aktuella löneformen gör oss mer konkurrenskraftiga Yrkesarbetare Ja Nej Vet ej/har ingen åsikt 9 Den aktuella löneformen gör oss mer konkurrenskraftiga Tjänstemän Ja Nej Vet ej/har ingen åsikt
Arbetsbelastningen för mig som yrkesarbetare vid den aktuella löneformen Yrkesarbetare Ökar Minskar Vet ej/har ingen åsikt d) Både a & b Arbetsbelastningen för mig som tjänsteman vid den aktuella löneformen Tjänstemän Ökar Minskar Vet ej/har ingen åsikt d) Både a & b
9 Arbetsbelastningen för Tjänstemännen med den aktuella löneformen Yrkesarbetare Ökar Minskar Vet ej/har ingen åsikt Både a & b, Arbetsbelastningen för Yrkesarbetarna med den aktuella löneformen Tjänstemän,,,, Ökar Minskar Vet ej/har ingen åsikt Både a & b
Den aktuella löneformen Yrkesarbetare Ökar min delaktighet i arbetet Minskar min delaktighet i arbetet Förändrar inte min delaktighet i arbetet Vet ej/har ingen åsikt 9 Den aktuella löneformen Tjänstemän Ökar hantverkarnas delaktighet i arbetet Minskar Hantverkarnas delaktighet i arbetet Förändrar inte hantverkarnas delaktighet i arbetet Vet ej/har ingen åsikt
Den aktuella löneformen Tjänstemän 9 Medför en bättre stämning på arbetsplatsen Medför en sämre stämning på arbetsplatsen Förändrar inte stämningen Vet ej/har ingen åsikt Den aktuella löneformen Yrkesarbetare Medför en bättre stämning på arbetsplatsen Medför en sämre stämning på arbetsplatsen Förändrar inte stämningen Vet ej/har ingen åsikt
Den aktuella löneformen Yrkesarbetare Driver på utvecklingen av nya arbetsmetoder Driver inte på utvecklingen av nya arbetsmetoder Förändrar inte utvecklingen av nya arbetsmetoder. Vet ej/har ingen åsikt 9 Den aktuella löneformen Tjänstemän Driver på utvecklingen av nya arbetsmetoder Driver inte på utvecklingen av nya arbetsmetoder Förändrar inte utvecklingen av nya arbetsmetoder. Vet ej/har ingen åsikt
Vid den aktuella löneformen så blir samarbetet mellan mig och Tjänstemännen Yrkesarbetare Bättre Sämre Förändras inte Vet ej/har ingen åsikt 9 Vid den aktuella löneformen så blir samarbetet mellan mig och Yrkesarbetarna Tjänstemän Bättre Sämre Förändras inte Vet ej/har ingen åsikt
Den aktuella löneformen Yrkesarbetare En mer rättvis löneform i förhållande till ackordslön En mer orättvis löneform i förhållande till ackordslön Varken mer eller mindre rättvis i förhållande till ackordslön d) Vet ej/har ingen åsikt,,,,, Den aktuella löneformen Tjänstemän En mer rättvis löneform ien mer orättvis löneform förhållande till i förhållande till ackordslön ackordslön Varken mer eller mindre rättvis i förhållande till ackordslön d) Vet ej/har ingen åsikt