Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Långsele tätort Karin Andersson, karin.andersson@solleftea.se Ansvarig tjänsteman
Läsanvisning till detta häfte Den slutliga översiktsplanen kommer innehålla en lång rad kapitel som du ser nedan. Fetmarkerade kapitel i listan är de som översiktsplanen kommer fokusera på att utveckla djupast. Det är dessa som delas ut som häften vid Kommunfullmäktige 2015-09-28. Materialet är planeringsunderlag som ska fortsätta utvecklas. Kontakta ansvarig tjänsteman vid felaktigheter eller synpunkter. Samtliga kapitel nedan ska vara med i det slutliga förslaget till ny översiktsplanen. Materialet ska vara klara 2015-11-27 och delas ut vid Kommunfullmäktige 2015-11-30. Strategi Här står kärnfullt formulerade, kortfattade meningar med de långsiktiga strategier för att utveckla turism och besöksnäring i kommunen. Dessa punkter arbetas fram under september-november månad under möten mellan politiker, tjänstemän samt genom medborgardialogen. xxx xxx xxx Byggande, boende Utbildning; barnomsorg, förskola, skola, vuxenutbildning Vård, omsorg, individ- och familjeomsorg Vatten, dricksvatten Avlopp Avfall Infrastruktur, kommunikationer, transporter, IT Näringsliv; arbetsområden, handel, kommersiell service Strandskydd (inkl LIS-områden) Rekreation och friluftsliv Turism (Besöksnäring) Jordbruk, odlingsmark, ängs- och hagmarker Skogsmarker Rennäring Höga naturvärden Våtmark Sjöar, vattendrag, vattenbruk Höga kulturvärden Energi Vindbruk Värdefulla ämnen och mineraler, grus, berg, matjord Riksintressen (inkl kartor och beskrivningar) Sollefteå stad Tätorten Långsele Tätorten Ramsele Tätorten Junsele Tätorten Näsåker Landsbygden (inkl större och mindre byar) Krisberedskap Klimatanpassning Miljö- och riskfaktorer (inkl översvämning samt ras och skred) Horisontella faktorer; hållbarhet, barnperspektiv, jämställdhet och mångfald. Miljöbedömning 1
Inledning Definition av ämnesområdet Långsele är Sollefteå kommuns största ort efter huvudorten och ligger i en flack jordbruksbygd på vardera sidan om Faxälven med anknytning till riksväg 87. Landskapet Genom Långsele rinner Faxälven som har sitt utflöde i Ångermanälven cirka en mil bort, uppstöms Sollefteå stad. Orten har vuxit fram i en vid dal som karaktäriseras av låglänt jordbruksmark, på det sättet skiljer den sig från övriga tätorter då övriga orter är lokaliserade på branta nipor. Vatten Faxälven är den största bifloden till Ångermanälven med sin upprinning i Frostviken och Ströms Vattudal i Jämtland. Namnen tros komma från ordet fax som är ett äldre ord för hästman där forsarna liknats vid hästarnas manar. Utmed Faxälven finns 14 kraftverk varav det sista Hjälta ligger strax utanför Långsele. Flottning var vanligt fram tills 1982 och älven var en av de viktigaste timmervägarna i landet. Se nästa sida med en bild på dagens vattenskyddsområden. Grönstruktur Långsele ligger intill riksväg 87 som leder till Sollefteå, 1,5 mil bort och till Östersund, 15 mil bort. Via väg 331 är det lätt att nå Sundsvall 10.6 mil bort. Regionens större orter ligger inom rimliga veckopendlingsavstånd precis som för Sollefteå stad. Samtliga högre studier sker utanför orten med närmaste gymnasieskola och komvux i Sollefteå stad. Universitet finns i Sundsvall, Östersund, Umeå. Kulturlivet i Långsele har begränsats sen den lokala biografen stängdes. Förutom den lokala handeln utförs mycket handel i det regionala handelscentrat Birsta strax norr om Sundsvall. Även Östersund är en stad som Långseleborna åker till för att storhandla. Grönområden finns kring älven och Erstaparken. Ett annat lummigt gångstråk finns längs med Köpmangatan. Rekreation Helgumssjön med sitt unika inlandsdelta, Nordsjösjön och Faxlälvens fortsättning genom Långsele är ett viktigt sammanhängande rekreationsområde. Det är främst tillgängligt via campingen och mot Nässe men är i övrigt svår att nå då det inte finns riktiga stigar eller platser att samlas vid intill älvkanten. En översyn av platser som gör att älven och sjösystemen lättare kunde nås skulle vara en berikning för Långsele med omnejd. Naturvärden Det finns två områden med höga naturvärden: Långseleviken och Faxälven Nordsjö Långsele som båda direkt angränsar tätorten uppströms. 2
Bild: Vattenskydd och fornlämningar i Långsele tätort och närområde. Fast fornlämning Vattenskyddsområde 4 Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Brunnsområde Skyddszon Vattentäktzon Samlad bebyggelse Sekundär skyddszon Byggnad Vattenskydsområde Vägar Vatten Skyddszon Inre Skyddszon Yttre Tätortsområde 0 2 000 meter 3
Samlad bebyggelse Riksintresse enl MB kap 4 Nat o Kult Natur riksintresse Kultur riksintresse Friliuftsliv riksintresse Byggnad Väg Järnväg Sjö/Älv Tätortsområde Bild: Riksintressen i Junsele tätort och närområde. 0 meter 2 000 4
5 Bild: Karta över detaljplanerad mark med obyggda tomter. 0 meter 1 000
Riksintressen, risker och restriktioner Det finns inga riksintressen i Långsele eller direkt angränsande Långsele. Däremot finns det två områden med höga naturvärden nämnda ovan, nya byggnationer får inte utföras så att de skadar naturvärdena ifråga, se bild på sida 4. Buller Buller är oönskat ljud som orsakar störning eller obehag. De dominerande bullerkällorna i tätorten är väg- och tågtrafiken där den senare står för den större delen av bullret. Vid förändringar eller ombyggnader i gatusystemet samt förändringar i tågtrafiken är bullerfrågan mycket viktig att beaktas. Förorenade områden Det finns mark- och vattenområden som har förorenats under lång tid bland annat genom industriell verksamhet. Olika typer av föroreningar kan förekomma på industritomter, särskilt gamla skrotupplag och bensinmackar. Marksanering har skett på ett antal platser där det tidigare funnits bensinstationer. Luftkvalité I Långsele finns inga större industrier som alstrar föroreningar och trafikmängderna är inte så stora att de skapar problem. Enskild vedeldning med äldre utrustning kan lokalt bidra till höga halter av luftföroreningar som kan minskas genom att fastighetsägare övergår till pellets eller byter till miljögodkända pannor med ackumulatortank, alternativ konvertera till mer miljövänliga uppvärmningssystem. Farligt gods Som farligt gods betecknas ämnen och föremål som, om de hanteras felaktigt under transport, kan skada människor, djur, miljö eller egendom. Främst består farligt godstransporter av frakt av bensin och diesel till olika mackar. Transport av farligt gods kan ske på vilken vägsträcka som helst. Radon Radon från marken är den vanligaste orsaken till radon i byggnader och beror på husets konstruktion och ventilationssystem. Det kan även finnas radon i byggnadsmaterial; så kallad blåbetong. En översiktlig undersökning av markradon har genomförts inom Sollefteå kommun. De undersökningar som genomförts har visat värden inom normal- och lågriskområde. Vid nybyggnad av utrymmen där människor stadigvarande vistas ska grundläggning ske med radonskyddat utförande. Kontrollmätning av radonvärde bör ske efter inflyttning. Översvämning Inom de flesta delarna av tätorten finns ingen risk för översvämning. Däremot är vissa områden närmast älven så pass lågt belägna att en översvämning kan bli ett problem. Ras och skred Det finns väldigt låg risk för ras och skred i Långsele tätort. Strandskydd Samtliga delar av tätorten som inte är detaljplanerade och lokaliserade inom 100 meter till strandkanten på någon form av vattendrag, inklusive små bäckar omfattas av strandskyddet. Vissa detaljplaner kan omfattas av strandskydd. Kulturmiljöer Området kring kyrkan i området Hamre är en äldre byamiljö med ruinen kvar efter den gamla 1200-tals kyrkan. Det finns också ett flertal välbevarade miljöer sen järnvägsutbyggnaden. Kontakta kommunen för att få ta del av en karta på de utpekade områdena med höga kulturvärden då de ej ännu är digitaliserade. 6
Historia Långsele var troligen redan på 1200-talet en egen församling. Områdets goda förutsättningar till jordbruk gjorde att bygden beboddes mycket tidigt. Huvudnäringen var, fram till järnbruksrörelsens start i Forse 1810, jordbruk med fiske, skogsnäring och kolning som sidonäringar. Forse bruks behov av virke, trävaror och tyngre gods skapade förutsättningarna för ångbåtstrafik upp till Helgum. Det moderna Långsele kom till i och med järnvägsbyggandet under sent 1800-tal. Långsele blev en järnvägsknut när stambanan övre Norrland 1886 kopplades till Ådalsbanan mellan Sollefteå och Härnösand 1893 och förbindelsebanan till inlandsbanan över Forsmo- Hoting 1918-1925. Långsele samhälle växte upp kring stationen och SJs anläggningar och bostäder har satt en tydlig prägel på orten. Södra Järnvägsgatan blev ett handelscentra under de goda åren kring sekelskiftet med affärshus som i dag är förvandlade till bostäder. Efter järnvägens glansdagar bildades ett nytt centrumstråk längs Köpmangatan. Genomfartsleden mot Sollefteå flyttades också från Södra järnvägsgatan till den nybyggda riksväg 87 i början av 1960-talet. Liksom många andra orter i kommunen gynnades Långsele av kraftverksepoken under 1950-talet. Långsele hade ett lämpligt läge för de som arbetade med kraftverksbyggandet. I och med bilismens genombrott blev SJ tvungna att dra ner på antalet anställda och järnvägen har fortsatt att tappa i betydelse för orten under andra halvan av 1900-talet. Efter kraftverksbyggandet flyttade många, och det vikande befolkningsunderlaget medförde kommunsammanslagningar med Graninge 1952 och sedan med Sollefteå 1971. Befolkning Långsele tätort har en befolkning på cirka 1500 personer och knappt 2400 i församlingen. Bebyggelse Bebyggelsen har vuxit fram från två skilda delar, en på vardera sidan om Faxälven. Den äldsta är den gamla byabebyggelsen centrerad kring kyrkan på norra sidan älven. Den näst äldsta har byggts fram kring järnvägen på den södra sidan älven. Däremellan har senare tiders bebyggelse vuxit fram. Tätorten domineras av låg bebyggelse med flerbostadshus samt villor från 1940-talet och framåt. Det finns ett program för upprustning av centrum som används som utgångspunkt för kontinuerlig upprustning. Program för ett trevligare centrum i Långsele Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Bild: Program för Långsele tätort. För närvarande planeras att möjliggöra för en större etablering av datorhallar i industriområdet Hamre på den norra sidan av Faxälven. Platsen har bedömts av oberoende experter vara en av Sveriges bästa för lokalisering av datorhallar, en sådan storskalig etablering skulle leda till ett stort antal nya jobb. Läs mer om detta i avsnittet. Kulturvärden Långsele kyrka ligger mitt i Hamre by, en by som ligger på en åsliknande höjd omgiven av odlade fält och betesmarker. Kyrkbyns bebyggelsestruktur är i stort sett oförändrad sedan laga skifte 1851. Järnvägsbostäderna utgör ett väl avgränsat område med bebyggelse som är typisk för SJ:s tjänstebostäder från 1910-talet. Stations- och banområdet representerar den verksamhet som blev upphovet till det moderna Långsele. Fd affärshusen vid Södra Järnvägsgatan påminner om det handelscen- 7
trum som växte upp intill järnvägsstationen. Rosengatan är uppmärksammad i kulturmiljöpr ogrammet för den oförvanskade exteriören på de enkla tvåfamiljs- och flerfamiljshusen i funkisstil från 1940-talet, ett tydligt minne från tätortsutbyggnaden under kraftverksepoken. Kyrkor Långsele kyrka finns på norra sidan i gamla Hamre by. Den är uppförd 1815-1828 i neoklassicistisk stil av gråsten med en putsad fasad. Trafik Långsele samhälle delas i fyra delar av Hamrevägen och Faxälven. Eftersom riksväg 87 är dragen utanför orten är kopplingen via Hamrevägen in till övriga delar viktig för handel. Gång- och cykelväg Gångväg finns längs med Köpmangatan men på de övriga mindre gatorna i samhället saknas trottoar. En cykelväg mellan Långsele och Sollefteå är en viktig länk som saknas. Gamla Långselevägen är en sträckning som skulle kanske kunna vara aktuell. Järnväg Järnvägarna genom Långsele knyter ihop Stambanan övre Norrland med Norra Ådalsbanan och Forsmo-Hotingbanan. I dagsläget går ingen persontrafik genom Långsele utan enbart godstrafik. Eventuellt kan upprustningen av Meråkersbanan på Norska sidan i förlängningen kunna leda till ökad godstrafik, speciellt i form av timmer. En upprustning av Norra ådalsbanan kommer troligast leda till återinförd persontrafik då det öppnas en möjlighet för tågpendling mellan Östersund och Umeå. Det vore därför lämpligt att se över om det finns behov av expansion av bangården i Långsele om dessa förändrade förhållanden genomförs. Kollektivtrafik I Långsele tätort trafikerar tre busslinjer och det 8 finns två busshållplatser. Busslinje 39 mellan Hoting och Sollefteå har en turtäthet på fem turer till Sollefteå, (varav två turer sträcker sig till Gudlav Bliderskolan på vardagar) samt en tur Långsele/ Sollefteå, på söndagar. Linjerna 40 trafikerar mellan Örnsköldsvik- Östersund via Sollefteå med 4 turer per dag plus 1 tur per dag i helgtrafik. Linje 331 med 6 turer per dag plus 1 tur per dag i helgtrafik stannar också i Långsele. Verksamhetsområden och näringsliv Det finns tre viktiga industriområden i Långsele, dels bangården och all verksamhet kopplad till den. Dels Hamre industriområde som det planeras en expansion av med inriktning mot datorhallar. Samt området mellan Textilas tvätt och Hamrevägens infart från väg 87 där ett flertal olika aktörer etablerat sig, bland andra Mio möbler. Bild: Komplettera med en stor karta som pekar ut platser. Offentlig service Rödsta återvinningscentral är placerad mellan Sollefteå och Långsele där de boende kan återvinna eller lämna in olika avfall. Utöver detta finns en återvinningssationer utmed Stationsgatan. Vårdcentral finns centralt placerad på Erstavägen. Utbildning Skolan ligger norr om Faxälven och har kombinerad förskola, förskoleklass, fritidshem och skola årskurs 1-6. Utöver detta finns en enskilt driven förskola; Kulla förskola 1-5 år. Äldreomsorg Ärebo ligger på norra sidan Faxälven, här finns också daglig verksamhet. Kvar att göra/rekomendationer Utveckla samarbetet med näringslivet, föreningslivet, barn, ungdomar, äldre genom medborgardialogen för att undersöka ortens förutsättningar och behov.
Speciellt barnperspektiv på ortens utveckling bör tas fram. 1 Allt byggs ut 2 lite byggs ut Utveckla nya och befintliga mötesplatser, viktiga stråk där människor rör sig och landmärken som skapar en välkomnande bild av orten. Utveckla bevarandeplaner för viktiga kulturmiljöer. Undersök möjligheterna för yngre och invandrare till utbildning, jobb och bostad på orten. Barnperspektiv Analys på Junseleur ett barnperspektiv Materialet tas fram under medborgardialogen. Bebyggelseanalys En analysmetod utvecklad av stadsbyggnadsforskaren Kevin Lynch har tagits fram för att lyfta fram viktiga element som påverkar de boende och besökares visuella upplevelser och användning av orten. Material till denna analys tas fram under medborgardialogen och fokuserar på ett antal element: Stråk - Ett stråk är en led av olika slag utmed vilken människor färdas. Knytpunkter - De huvudsakliga platserna där människor möts. Landmärken - Platser som är lätta att identifiera och fungerar som referenspunkter. Barriär - Olika strukturer som upplevs som att de delar eller förhindrar. Utblickar - Vackra eller viktiga vyer. Utvecklings och bevarandeanalys Med hjälp av en metod som heter SWOT-analys identifieras styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifieras för att kunna få en överskådlig bild av nuläget och framtida möjligheter. (SWOT är en förkortning av engelskans strength, weaknesses, opportunities och threat. ) Materialet tas fram under medborgardialogen. Denna kan ligga till grund för en konsekvensanalys där man kan diskutera olika scenarios i en skala som syns nedan för kommande strategier för utveckling: 0 inget händer 9
Förslag på samrådsfrågor Nedan följer förslag på frågor som kan bearbetas inom politiken, bland tjänstemänn, och genom medborgardialogerna till att bli kommunens utvecklingstrategier för Långsele tätort med omnejd. Vad är bra idag? Vad ska vi värna, bevara eller skydda? Vad är mindre bra idag? Vad är outnyttjade resurser som bör utvecklas? Hur ska outnyttjade resurser utvecklas, med ett långsiktigt perspektiv som tar hänsyn till hållbar utveckling: socialt, ekonomiskt och ekologiskt? Var träffas man och hur skulle dessa platser kunna bli bättre? Den åldrande befolkningen, hur och var vill man bo? Fler egna frågeställningar Spetsa gärna till frågorna så att de blir mer specifika på kommun och ortsnivå. Läs även mer om utvecklandet av god bebyggd miljö i de övriga häftena som berör samma teman: - God bebyggd miljö - Tätorterna: Sollefteå, Junsele, Näsåker och Ramsele. - Landsbygd - Strandskydd och LIS-områden 10
Vill du som företagare delta i arbetet för att utveckla Långsele tätort? Vill du som kommuninvånare delta i arbetet för att utveckla Långsele tätort? Kommunen bjuder in alla som vill, att delta i arbetet med den nya översiktsplanen. Vi behöver samla kunskaper och tankar från många olika håll. Även om inte allt kommer att kunna få plats i översiktsplanen, kommer allt att finnas samlat som kunskapsmaterial. Mycket av det arbete som görs kommer att kunna vara till nytta även i andra sammanhang som har med Sollefteå kommuns fortsatta utveckling. Du kan maila kommunen på: medborgardialog@solleftea.se eller ringa in på: 0620-682000. Du kan delta i möten ute i tätorterna: se mer information på kommunens hemsida; www.solleftea.se/medborgardialog På webben finns även en enkät som du är varmt välkommen att fylla i. Du kan även läsa och ha synpunkter på materialet som kontinuerligt uppdateras på kommunens hemsida. Här kommer du även kunna ta del av minnesanteckningar från möten i tätorterna, även om du inte har möjlighet att delta själv. 11 Uppdaterad...