Ramsele tätort. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan
|
|
- Elin Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan Ramsele tätort Karin Andersson, Ansvarig tjänsteman
2 Läsanvisning till detta häfte Den slutliga översiktsplanen kommer innehålla en lång rad kapitel som du ser nedan. Fetmarkeradekapitel i listan är de som översiktsplanen kommer fokusera på att utveckla djupast. Det är dessa som delas ut som häften vid Kommunfullmäktige Materialet är planeringsunderlag som ska fortsätta utvecklas. Kontakta ansvarig tjänsteman vid felaktigheter eller synpunkter. Samtliga kapitel nedan ska vara med i det slutliga förslaget till ny översiktsplanen. Materialet ska vara klara och delas ut vid Kommunfullmäktige Strategi Här står kärnfullt formulerade, kortfattade meningar med de långsiktiga strategier för att utveckla Ramsele tätort. Dessa punkter arbetas fram under september-november månad under möten mellan politiker, tjänstemän samt genom medborgardialogen. xxx xxx xxx Byggande, boende Utbildning; barnomsorg, förskola, skola, vuxenutbildning Vård, omsorg, individ- och familjeomsorg Vatten, dricksvatten Avlopp Avfall Infrastruktur, kommunikationer, transporter, IT Näringsliv; arbetsområden, handel, kommersiell service Strandskydd (inkl LIS-områden) Rekreation och friluftsliv Turism (Besöksnäring) Jordbruk, odlingsmark, ängs- och hagmarker Skogsmarker Rennäring Höga naturvärden Våtmark Sjöar, vattendrag, vattenbruk Höga kulturvärden Energi Vindbruk Värdefulla ämnen och mineraler, grus, berg, matjord Riksintressen (inkl kartor och beskrivningar) Sollefteå stad Tätorten Långsele Tätorten Ramsele Tätorten Junsele Tätorten Näsåker Landsbygden (inkl större och mindre byar) Krisberedskap Klimatanpassning Miljö- och riskfaktorer (inkl översvämning samt ras och skred) Horisontella faktorer; hållbarhet, barnperspektiv, jämställdhet och mångfald. Miljöbedömning 1
3 Inledning Definition av ämnesområdet Ramsele ligger intill Faxälvens östra sida mellan Strömsund (6,5 mil) och Sollefteå (7,4 mil) längs med riksväg 331. Tätorten är placerad högt ovanför älven på nipas platå. Sollefteå eller Strömsund. Landskapet Ramsele terrass- och niplandskap ligger utmed Faxälvens dalgång längs en sträcka där älven är väldigt smal och har skurit sig djupt ner i avlagringarna och bildat de karaktäristiska niporna. Vatten Faxälven är ca 40 mil lång och rinner upp i Ströms Vattudal i Jämtland. Den är unik på det vis att det har en så kallad bifurkation, Vängelälven, där vattnet strömmar till Fjällsjöälven. Bifukrationer är ovanliga och betyder att vattnet delar på sig och skapar två grenar som inte möts. Grönstruktur Det finns goda veckopendlingsmöjligheter till Östersund (12,7 mil) via E45, det är också möjligt att ta sig till Örnköldsvik, Hoting, Dorotea, Åsele och Vilhelmina. Samtliga högre studier sker utanför orten med närmaste gymnasieskola och komvux i Sollefteå stad. Universitet finns i Sundsvall, Östersund, Umeå. Ramsele kulturförening ordnar olika arrangemang lokalt. Den årliga Rafnastämman som är en spelmansstämma drar stor publik, lastbilsträffen är också populär. I SVAR-huset arrangeras olika seminarier på olika teman och i den näraliggande hantverksgården går det att ta det av högklassigt hantverk som produceras i bygden och regionen. I Ramsele finns det ett fokus på lokalproducerade matvaror och hantverk. När de boende i Ramsele åker utanför orten för att handla är det främst till 2 Det finns gott om grönområden i Ramsele, orten ger ett frodigt intryck, Bakom medborgarhuset finns en vidsträckt parkyta med Kyrkan i mitten, flera äldre byggnader med stora tomter bidrar till den gröna upplevelse. SVAR-huset är också lummigt placerad med mycket bevarad skog och närheten till nipkanten och Kodalen. Rekreation Under sommarmånaderna nyttjas campingen och utomhusbadet flitigt, särskilt under aktiviteter som spelmansstämman Rafnastämman och Ramsele- Edseleveckan med marknad, kulturevenemang och bilcruising. Förutsättningarna för fiske är mycket goda både i Faxälven och intilliggande sjöar. På vintern finns möjlighet till utförsåkning, längdskidåkning och skridskor och badning i Ramsele badhus. Naturvärden Kring Ramsele finns de fridlysta orkidéerna norna och guckusko. I Ramsele växer också nipsippan, som bara förekommer på Gotland i övriga Sverige. Riksintressen, risker och restriktioner Ramsele terrass- och niplandskap är av riksintresse för naturvård och har ett väldigt högt skyddsvärde för landskapsbilden. Det pedagogiska värdet är också stort i och med möjligheterna till studier av
4 4 Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Samlad bebyggelse Byggnad Vägar Vatten Tätortsområde Vattenskyddsområde Brunnsområde Skyddszon Vattentäktzon Sekundär skyddszon Vattenskydsområde Skyddszon Inre Skyddszon Yttre Bild: Vattenskydd och fornlämningar i Ramsele tätort och närområde meter 3
5 Samlad bebyggelse Riksintresse enl MB kap 4 Nat o Kult Natur riksintresse Kultur riksintresse Friliuftsliv riksintresse Byggnad Väg Järnväg Sjö/Älv Tätortsområde Bild: Riksintressen i Ramsele tätort och närområde meter 4
6 5 0 Bild: Karta över detaljplanerad mark med obyggda tomter. meter 1 000
7 geologiska processer. Faxälvens dalgång är också av riksintresse för friluftslivet. Ramsele gamla kyrka, från 1200-talet, är den äldsta bevarade byggnaden i Ramsele. Platsen har pga sin naturskönhet och sina kulturhistoriskt och arkitektoniskt intressanta byggnader stort värde och är klassat som riksintresse för kulturmiljövård. Den lilla gråstenskyrkan är vitputsad och bredvid står den röda klockstapeln med lökkupol och snickeridetaljer i grönt och grått. Buller Buller är oönskat ljud som orsakar störning eller obehag. Den dominerande bullerkällan i tätorten är vägtrafiken. Vid förändringar/ombyggnader i gatusystemet är bullerfrågan mycket viktig att beaktas. Förorenade områden Det finns mark- och vattenområden som har förorenats under lång tid bland annat genom industriell verksamhet. Olika typer av föroreningar kan förekomma på industritomter, särskilt gamla skrotupplag och bensinmackar. Marksanering har skett på ett antal platser där det tidigare funnits bensinstationer. Luftkvalité I Ramsele finns inga större industrier som alstrar föroreningar och trafikmängderna är inte så stora att det skapar problem. Enskild vedeldning med äldre utrustning kan lokalt bidra till höga halter av luftföroreningar. Utsläppen från vedeldningen kan minskas genom att fastighetsägare övergår till pellets eller byter till miljögodkända pannor med ackumulatortank, alternativ konvertera till mer miljövänliga uppvärmningssystem. Farligt gods Som farligt gods betecknas ämnen och föremål som, om de hanteras felaktigt under transport, kan skada människor, djur, miljö eller egendom. Transport av farligt gods kan dock ske på vilken 6 vägsträcka som helst. Radon Radon från marken är den vanligaste orsaken till radon i byggnader och beror på husets konstruktion och ventilationssystem. Det kan även finnas radon i byggnadsmaterial; så kallad blåbetong. En översiktlig undersökning av markradon har genomförts inom Sollefteå kommun. De undersökningar som genomförts har visat värden inom normal- och lågriskområde. Vid nybyggnad av utrymmen där människor stadigvarande vistas ska grundläggning ske med radonskyddat utförande. Kontrollmätning av radonvärde bör ske efter inflyttning. Översvämning Inom de flesta delarna av tätorten finns ingen risk för översvämning. Däremot är delar av Kodalen samt vissa områden närmast älven så pass lågt belägna att en översvämning kan bli ett problem. Ras och skred Det är främst områdena i anslutning till de höga niporna där det kan finnas risk för ras och skred. Strandskydd Samtliga delar av tätorten som inte är detaljplanerade och lokaliserade inom 100 meter till strandkanten på någon form av vattendrag, inklusive små bäckar omfattas av strandskyddet. Vissa detaljplaner kan omfattas av strandskydd. Kulturmiljöer Det finns ett antal utpekade områden med höga kulturvärden, kontakta kommunen för att få ta del av en karta på dessa då de ej ännu är digitaliserade. Landskapsbildsskydd Delar av dalgången söder om Ramsele omfattas av så kallat landskapsbildsskydd. Det innebär att
8 alla nya byggnader som inte uppförs för jord- eller skogsbruksändamål kräver tillstånd från länsstyrelsen. Historia Redan under medeltiden var Ramsele en marknads- och tingsplats för hela övre Ådalen. Ramsele gamla kyrka och prästgård utgjorde från 1200-talet ett centrum där älven passerade och dit ridvägar ledde. Ramsele expanderade under 1800-talet tack vare skogsnäringens uppsving, precis som många andra Ångermanländska tätorter. Kyrkbyn blev centrum för kommunikationer, handel och nöjesliv. Byarna Krånge, Viken och Nyland växte samman då skogsbolagen etablerade sig och affärer och hotell tillkom. Under kraftverksepoken på 1950-talet ökade befolkningen starkt och Ramsele tätort utvecklades till en modern tätort med service och kommunal förvaltning. Befolkning I Ramsele tätort bor ca 950 personer och i församlingen drygt 1400 personer. Bebyggelse Det mesta av tätorten är uppbyggt kring väg 331, men med en utbredning ner mot älven. Det är lätt att se under vilka tidsepoker expansion av orten har skett då de flesta byggnader är grupperade tillsammans med andra byggnader uppförda under ungefär samma period. Många byggnader i Ramsele är välbevarade exempel på olika stilideal inom arkitekturen. Det finns ett program för upprustning av centrum som används som utgångspunkt för kontinuerlig upprustning. Kulturvärden Ramsele torg I Sollefteå kommuns kulturmiljöprogram uppmärksammas tio områden i Ramsele socken som Program för ett trevligare centrum i Ramsele Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Bild: Program för Ramsele tätort. bedöms ha särskilt stora kulturhistoriska och miljömässiga värden. Ett av dessa är Ramsele torg. Torget är förvånansvärt monumentalt för att finnas i ett litet landsortssamhälle. Runt torget ligger offentliga byggnader som Medborgarkontor (tidigare kommunalhus) och Faxen med sin avancerade 50-tals arkitektur. Det centrala torget är en samlingsplats i Ramsele och på Faxen finns idag biosalong och här anordnas dans och konferenser. Ramsele gamla kyrka är ett riksintresse för kulturmiljön. Skogsnäs Ett betydligt yngre exempel på ett kulturvärde, är byn Skogsnäs ca 1 mil utanför Ramsele som har utvecklats från ett kooperativ som bildades 1973 som ett socialt och ekologiskt experiment till en by med 40 vuxna och ett flertal barn. Arkitekturen är unik och kan liknas vid arkitekturen i Kristiania då den har vuxit fram ut den fria fantasin utan begräsningar annat än vad invånarna har kunnat bygga själva. Det är en viktig levande kulturmiljö som inte bara reflekterar tidens anda med gröna vågare och hippies utan också en medvetet vald livsstil med inriktning mot ekologi och hållbarhet. Kyrkor Ramsele nya kyrka invigdes Kyrkan ritades av Ludwig Hawerman och hade ursprungligen 1200 sittplatser. Ramsele gamla kyrka, se riksintressen ovan. Trafik Väg 331 är en viktig transportsträcka för skogsin- 7
9 dustrin och vindkraftsutbyggnaden. Trafikverket har beräknat att ungefär vart femte fordon på vägen är en tung transport. Då vägen går rakt igenom samhället uppstår visst buller, det är viktigt att bullerfrågan ses över i samband med nya byggnationer inom 50 meter till vägen. Transportverket är väghållare för väg 331. Gång- och cykelväg Trottoar finns genom samhället, men separerade gång och cykelbanor saknas. Möjligheterna för gående att ta sig från centrala samhället ner mot kulturområdet med hembygdsgården och SVAR är idag små med en halvdold trappa. En tydligare sammanbindning av nipområdet med centrum vore önskvärt. Med tanke på de tunga transporterna vore det också önskvärt att en trottoar eller CG-väg förlades utmed väg 331 mot idrottsområdet. Kollektivtrafik Busslinje 39 trafikerar mellan Hoting järnvägsstation, via Backe och Ramsele och Sollefteå med 5-6 turer per vardag och en tur på söndagarna. Busslinje 313 mellan Lungsjöbacken och Ramsele busstation går en tur per vardag och måste förbeställas. Dessutom finns åtta så kallade kompletteringslinjer som även de måste förbeställas men de utförs med taxi med en tur tre dagar i veckan. Funktioner STOR KARTA PEKA UT PLATSER Verksamhetsområden och näringsliv I den norra delen av tätorten finns ett större industriområde med ett flertal verksamheter. Utmed Näsåkersvägen ligger också ett industriområde med möjligheter att bygga ut mer. Där ligger bland andra Rafnaslakt. Offentlig service I Ramsele finns många servicefunktioner som skola, vårdcentral och tandläkare, bank, medborgarkontor, bibliotek, post, apotek, systembolag, matvaruaffär, hotell, camping, turistbyrå och detaljhandlare av olika slag. Ramsele har en återvinningscentral där man kan lämna grovsopor, batterier, lampor, elektroniskt och miljöfarligt avfall, samt en obemannad återvinningsstation för det vanligaste sorterade hushållsavfallet vid busstationen. Besöksnäring Turistbyrån är lokaliserad i SVAR-huset. Utbildning I Ramsele finns skola med förskoleklasser till och med högstadiet inklusive fritidshem. Äldreomsorg Nipgårdens trygghetsboende och Nipuddens sjukhem ligger båda centralt i Ramsele. Daglig verksamhet Den ekonomiska föreningen Aktus aktivitetshus, bedriver arbetspraktik, arbetsträning eller andra uppdrag. Aktus har en butik som säljer varor i trä och textil, utför reparationer och fixartjänster och en caféverksamhet. Riksarkivets avdelning svensk arkivinformation, SVAR, är lokaliserad i Ramsele. SVAR arbetar för att underlätta utnyttjandet av arkivmaterial och vänder sig till alla som söker information och kunskap om och ur de statliga arkiven som förvaras hos det centrala Riksarkivet och de regionala landsarkiven. Bild: Komplettera med en stor karta som pekar ut platser. 8
10 Kvar att göra/rekomendationer Barnperspektiv Analys på Ramsele ur ett barnperspektiv Materialet tas fram under medborgardialogen. Bebyggelseanalys En analysmetod utvecklad av stadsbyggnadsforskaren Kevin Lynch har tagits fram för att lyfta fram viktiga element som påverkar de boende och besökares visuella upplevelser och användning av orten. Material till denna analys tas fram under medborgardialogen och fokuserar på ett antal element: Stråk - Ett stråk är en led av olika slag utmed vilken människor färdas. Knytpunkter - De huvudsakliga platserna där människor möts. Landmärken - Platser som är lätta att identifiera och fungerar som referenspunkter. Barriär - Olika strukturer som upplevs som att de delar eller förhindrar. Utblickar - Vackra eller viktiga vyer. Utvecklings och bevarandeanalys Med hjälp av en metod som heter SWOT-analys identifieras styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifieras för att kunna få en överskådlig bild av nuläget och framtida möjligheter. (SWOT är en förkortning av engelskans strength, weaknesses, opportunities och threat. ) Materialet tas fram under medborgardialogen. Denna kan ligga till grund för en konsekvensanalys där man kan diskutera olika scenarios i en skala som syns nedan för kommande strategier för utveckling: 0 inget händer 1 Allt byggs ut 2 lite byggs ut Förslag på samrådsfrågor Nedan följer förslag på frågor som kan bearbetas inom politiken, bland tjänstemänn, och genom medborgardialogerna till att bli kommunens utvecklingstrategier för Ramsele tätort med omnejd. Vad är bra idag? Vad ska vi värna, bevara eller skydda? Vad är mindre bra idag? Vad är outnyttjade resurser som bör utvecklas? Hur ska outnyttjade resurser utvecklas, med ett långsiktigt perspektiv som tar hänsyn till hållbar utveckling: socialt, ekonomiskt och ekologiskt? Var träffas man och hur skulle dessa platser kunna bli bättre? Den åldrande befolkningen, hur och var vill man bo? Fler egna frågeställningar Spetsa gärna till frågorna så att de blir mer specifika på kommun och ortsnivå. Läs även mer om utvecklandet av god bebyggd miljö i de övriga häftena som berör samma teman: - God bebyggd miljö - Tätorterna: Sollefteå, Junsele, Näsåker och Långsele. - Landsbygd - Strandskydd och LIS-områden 9
11 Vill du som företagare delta i arbetet för att utveckla Ramsele tätort? Vill du som kommuninvånare delta i arbetet för att utveckla Ramsele tätort? Kommunen bjuder in alla som vill, att delta i arbetet med den nya översiktsplanen. Vi behöver samla kunskaper och tankar från många olika håll. Även om inte allt kommer att kunna få plats i översiktsplanen, kommer allt att finnas samlat som kunskapsmaterial. Mycket av det arbete som görs kommer att kunna vara till nytta även i andra sammanhang som har med Sollefteå kommuns fortsatta utveckling. Du kan maila kommunen på: medborgardialog@solleftea.se eller ringa in på: Du kan delta i möten ute i tätorterna: se mer information på kommunens hemsida; På webben finns även en enkät som du är varmt välkommen att fylla i. Du kan även läsa och ha synpunkter på materialet som kontinuerligt uppdateras på kommunens hemsida. Här kommer du även kunna ta del av minnesanteckningar från möten i tätorterna, även om du inte har möjlighet att delta själv. 10 Uppdaterad...
Näsåker tätort. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 reviderad
Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 reviderad 2015-10-05 Näsåker tätort Karin Andersson, karin.andersson@solleftea.se Ansvarig tjänsteman Läsanvisning till detta häfte Den slutliga
Långsele tätort. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28
Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Långsele tätort Karin Andersson, karin.andersson@solleftea.se Ansvarig tjänsteman Läsanvisning till detta häfte Den slutliga översiktsplanen
Friluftsliv och rekreation. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28
Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Friluftsliv och rekreation Bengt Åkerlind, bengt.akerlind@solleftea.se Ansvarig tjänsteman Läsanvisning till detta häfte Den slutliga
Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Byggande och boende
Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Byggande och boende Karin Andersson, karin.andersson@solleftea.se Ansvarig tjänsteman Läsanvisning till detta häfte Den slutliga
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen
Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18
SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Slottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan
BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Översiktsplan för Bräcke kommun
Översiktsplan för Bräcke kommun Utvecklingsplan Miljömål Riksintressen och lokala intressen Tätorter och landsbygd Strandnära boende - en landsbygdsresurs Mark- och vattenanvändningen Boende Natur & Kultur
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,
Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor
ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Samrådshandling Dnr: PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Storkåge 67:2. inom orten Kåge Skellefteå kommun, Västerbottens län
2016-11-08 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Storkåge 67:2 inom orten Kåge Skellefteå kommun, Västerbottens län Detaljplan för Storkåge 67:2 inom orten Kåge, Skellefteå kommun, Västerbottens län. Samhällsbyggnad,
Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning
KS15.508 Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-04-14
GEMENSAMMA PLANERINGS- OCH MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR
www.skara.se GEMENSAMMA PLANERINGS- OCH MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR 2006 INNEHÅLL GPF/GMF GPF = GEMENSAMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR GMF = GEMENSAMMA MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR Traditionell sidnumrering saknas. Följ
Behovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2015/02276 Datum: 2016-02-22 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Täfteå 10:64 och del av Täfteå 5:19 inom Täfteå i, Västerbottens län Behovsbedömning
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010
Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning
Simrishamns kommun Plan- och exploateringsenheten 2019-01-17 Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i Miljöbedömningsförordningen
Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge
DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan Krisberedskap. Ulla Ullstein, Ansvarig tjänsteman
Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Krisberedskap Ulla Ullstein, ulla.ullstein@solleftea.se Ansvarig tjänsteman Läsanvisning till detta häfte Den slutliga översiktsplanen
Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta
Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Checklista för översiktlig behovsbedömning Ålsta/Aspvik/Ensta Checklistan utgör underlag för behovsbedömning om huruvida planprogram kan tänkas medföra betydande
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Detaljplan för fastigheten Stadsliden 6:2 inom Olofsdal
Behovsbedömning Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2014/01066 Datum: 2016-05-10 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten Stadsliden 6:2 inom Olofsdal i Umeå kommun, Västerbottens län Bedömning av behovet att
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda
Innehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och
Behovsbedömning av detaljplan för Hörneå 8:539, Dnr 2017/02325
1 (7) Umeå kommun 2018-03-19 Diarienummer: BN-2017/02325 Miljö- och hälsoskydd Behovsbedömning av detaljplan för Hörneå 8:539, Dnr 2017/02325 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt
Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun
Undersökning om BMP Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun Planens syfte Planen ska pröva möjligheten för byggnation av förskola/skolverksamhet. Planen innebär att förskola med tolv avdelningar kommer
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Landvetter. 18 december 2018
Landvetter 18 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?
Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.
bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har
Granskningshandling Dnr: PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Storkåge 67:2. inom orten Kåge Skellefteå kommun, Västerbottens län
2016-12-09 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Storkåge 67:2 inom orten Kåge Skellefteå kommun, Västerbottens län Detaljplan för Storkåge 67:2 inom orten Kåge, Skellefteå kommun, Västerbottens län. Samhällsbyggnad,
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Behovsbedömning. Kommunen gör den sammanvägande bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan.
Bo 5343, Vädursgatan 6 Fa 031-40 39 52 1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning ska göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län
1 (6) Behovsbedömning av Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen
BEHOVSBEDÖMNING. Eken 10, Vimmerby kommun, Kalmar län. tillhörande detaljplan för
1 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Eken 10, Vimmerby kommun, Kalmar län 2 Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas. Behovsbedömningen
Bedömningarna som görs i undersökningen är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att undersökningen måste omvärderas.
1(10) 2018-05-03 Samrådshandling Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning Detaljplan för del av fastigheten Lessebo 9:1 Åkerhultsvägen Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Detaljplan LIS-område Madkroken, del av Nottebäck
Alida Ottosson 0474-470 68 alida.ottosson@uppvidinge.se 9 2016-01-20 Dnr: Se nedan 1(1) Till Miljö- och byggnadsnämnden Återkallande av planuppdrag Ärenden: 3 planuppdrag Miljö- och byggnadsnämnden har
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.
Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp
Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning
Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning 1(9) tillhörande ändring av Förslag till stadsplanebestämmelser för kvarteret Kronan i Norrköping inom Gamla staden (Kronan 8) den 20 maj 2019 reviderad
Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås. Behovsbedömning
Datum 2015-10-09 1 (6) Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås Behovsbedömning 1. Behovsbedömning av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra
STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
GAMLA MEJERIET SLÄTTEN 1:34
Dnr: LKS 10/24/219 Datum: 2016-10-28 Detaljplan för GAMLA MEJERIET SLÄTTEN 1:34 Lysekil, Lysekils kommun BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning Behovsbedömningen
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning
Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens
Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun
Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-
BEHOVSBEDÖMNING
B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens
Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län
2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen
NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB
BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING
Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.
Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för
Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun
2015-03-17 Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i Miljöbalken för att avgöra
Del av DANSKBO 2:2 CHECKLISTA-UNDERSÖKNING. Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6)
CHECKLISTA-UNDERSÖKNING Detaljplan för del av DANSKBO 2:2 Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6) En undersökning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas
Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna kommun
Kommunledningskontoret 20150306 Stefan Larsson Sida 1 av 7 Planarkitekt 08579 215 95 Dnr 2013/0677 KS.310 Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna
Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
Översiktlig miljöbedömning Landsbygd och orter
Översiktlig miljöbedömning Landsbygd och orter 2018-12-10 L A N D S B Y G D O C H O R T E R Översiktlig miljöbedömning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg
Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg
E-post Organisationsnr PlusGiro. KRISTINEHAMNS KOMMUN
Kommunledningsförvaltningen Petra Okanovic, 0550-881 90 Petra.okanovic@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2016-03-30 Referens Sida 1(8) Behovsbedömning Kvarteret Bele Kristinehamns kommun, Värmlands
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
Fördjupad översiktsplan
Laga kraft 2019-03-13 H Bilagor Fördjupad översiktsplan Skalenliga kartor 1. Utvecklingsförslag 2. Temakarta: Befintlig markanvändning och planlagda, ej ianspråkstagna områden. 3. Temakarta: Kommunikationer
Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)
Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet
Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.
2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga
Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5
Datum 2016-09-27 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0274 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan
Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret
B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för Breared 1:105 M FL Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret 2015-01-09
Undersökning av planens miljöpåverkan
Undersökning Samhällsbyggnad Handläggare Xxxx Xxxx 201X-XX-XX Diarienummer: 201X-XXXX Undersökning av planens miljöpåverkan Detaljplan för inom kommundelen/stadsdelen/serviceorten kommun, Västerbottens