Teknisk beskrivning flik 2

Mariestads kommun Sjöstaden väst Teknisk beskrivning flik 2 Ingår i ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt Miljöbalken kap 11 för åtgärder i vatten med anledning av Sjöstadens utbyggnad. WSP Samhällsbyggnad Mariestad/Örebro/Karlstad Febr 2009 Uppdragsnummer 1011 3345 1

Medverkande Mariestads kommun 542 86 Mariestad 0501 75 50 00 Projektansvarig Kristofer Svensson Gatuchef Ulf vallgren Miljöstrateg Håkan Magnusson WSP Samhällsbyggnad Kungsgatan 5 542 30 Mariestad Uppdragsansvarig Bo Jonsson 0501-702 88 070-202 41 05 bo.jonsson@wspgroup.se Omslagsbild: Västra hamnen, Sportfoto AB 2

Innehåll 1. Orientering om Mariestad och projektet 4 1.1 Hamnområdet resurs för stadsutveckling 1.2 Historik 1.3 Hamnar, kajer m m 2. Förutsättningar 6 2.1 Vattendjup 2.2 Hydrologiska uppgifter 2.3 Översvämningsrisker 2.4 Höjdsystem 2.5 Våghöjder, erosionsskydd m m 3. Beskrivning av föreslagna delprojekt 10 3.1 Västra kajen söder om Kulturpiren 3.2 Kulturpiren V kajen 3.3 Servicepiren V kajen 3.4 Västra vågbrytaren 3.5 Kallbadhus 3.6 Förlängning av huvudpiren 3.7 Östra vågbrytaren 3.8 Pirkanal och broar 3.9 Östra skyddsbarriären 4. Geotekniska förutsättningar 20 4.1 Allmänt 4.2 Sammanfattning av förutsättningar 5. Markmiljötekniska förutsättningar 21 5.1 Allmänt 5.2 Sammanfattning av förutsättningar 5.3 Återanvändning av massor 6. Masshantering och utbyggnadsstrategi 23 7. Kostnadsbedömningar 25 8. Marinarkeologi 25 9. Förslag till skyddsåtgärder 25 10. Miljökonsekvenser 26 11. Fördjupad översiktsplan 26 12. Detaljplaner, avtal, markägare mm 26 13. Strandskydd 28 14. Samråd och sakägare 29 15. Referenser och källor 30 16. Bilagor 30 3

1. Orientering om Mariestad och projektet 1.1 Hamnområdet resurs för stadsutveckling Översikt. Mariestad har ett av Mellansveriges mest attraktiva lägen för boende, arbete och fritid med långa stränder mot Vänern. Området där Sjöstaden planeras består av ett 50-100 m brett strandområde, som gränsar till Mariestadsfjärden - en stor vik av Vänern. Läget är enastående med utsikt mot Torsö-skärgården, Östersundet och Viknässundet. I de båda sunden skymtar Storvänern i norr respektive väster. Inom det aktuella strandområdet avslutas just nu en strukturomvandling i flera avseenden. Vid den inre hamnen har Lantmännen lagt ner verksamheten vid den befintliga siloanläggningen för spannmål och flyttat denna verksamhet till annan ort. I anslutning till siloanläggningen har en mindre båtserviceanläggning tillkommit vars huvudsakliga verksamhet är försäljning av båttillbehör, båtbränsle och service av båtar. Fartygstrafiken till den yttre handelshamnen har upphört och järnvägsanslutningen till hamnarna har tagits bort. Olja tas inte längre in till Mariestad sjövägen och avveckling av både oljekaj och lagringscisterner har genomförts. Vänerhamn AB drog sig ur Mariestads handelshamn 2003. Del av småbåtshamnen upplåts till entreprenör. Planområdet har stor potential för att förstärka kontakten mellan staden och vattnet och därmed stärka Mariestads identitet som sjöstad. Området utgör kommunens absolut viktigaste resurs för att göra staden mer attraktiv för boende och fritid samt indirekt för att skapa nya verksamheter och investeringar inom näringslivet. 1.2 Historik Karta från omkr 1880. Huvuddelen av planområdet ligger på utfylld mark, vilken tillkommit under de senaste 40 åren. Utfyllnaden av hamnområdet norr om Gamla stan påbörjades i slutet av 1950-talet och pågick fram till 1970-talet. Västra småbåtshamnen byggdes 1960-62. Den yttre handelshamnen etablerades mellan 1970 och 1975. Östra hamnen påbörjades 1968 och har haft ungefär nuvarande utseende sedan 1977. Siloanläggningen - Centralföreningen - byggdes i trä i inre hamnen på 1920-talet och bestod i denna form till 1966 då den revs och byggdes upp i betong. På 1970-talet kompletterades högdelen med en lågdel i betong och i slutet av 1990-talet tillkom fem kompletterande plåtsilos för spannmål mellan betongsilon och kajen. Dessa är numera nermonterade och rivning eller annan användning av silon diskuteras. Under en period fanns ett kallbadhus som nåddes via en lång brygga i ungefär Nygatans förlängning. Kallbadhuset revs 1935. Mariestad 1948. Vattnet gick ända fram till Gamla stan. Gamla stan med sin för hela staden karaktäristiska sjöprofil gränsar i Hamngatan/Nygatan till planområdet. Gamla stan med bl a domkyrkan som påbörjades 1593 utgör riksintresse för kulturmiljön. Några av de äldsta bostadshusen ligger i den norra delen - Näset - av stadsdelen. Inget av de mest värdefulla husen ligger i direkt anslutning till den nya Sjöstaden. 4

1.3 Hamnar, kajer mm Västra småbåtshamnen har idag ca 435 fasta båtplatser för båtar med ett djupgående på upp till ca 2,5 m (exkl separata gästplatser). Den östra hamnen innehåller ca 465 platser för båtar med ett djupgående upp till ca 2 m. Av sammanlagt ca 900 platser hyrdes år 2008 ca 200 av boende utanför Mariestads kommun. På hamnområdet finns ca 180 vinteruppställningsplatser. Av dessa används ca 125 platser. Under 2007-2008 har en ny småbåtshamn för ca 100 båtar byggs på Ekuddensidan av Tidan. Denna hamn är i första hand avsedd för bostadsområdena på Ekudden. Yttre handelshamnen har ett djup på ca 5 m och en ca 80 m lång lastkaj. Vid den s k oljehamnen på yttre västra piren finns en lastkaj i betong och trä där Sjöfartsverket f n har arbetsbåtar för utprickning av farleder. Inre handelshamnen, mitt för silon, har tidigare använts av fartyg för spannmålstransporter. Här finns en ca 360 m lång lastkaj i betong. Kajen söder om siloanläggningen, som har bäst bärighet i hela Mariestad, används för enstaka tunga maskintransporter till industrin. Längst in i hamnbassängen ligger inre hamnens fasta småbåtsplatser och gästplatser. Vid Mariestads Segelsällskaps klubbstuga, intill Östra hamnen, finns en allmän sjösättningsramp för trailerburna båtar. Hamnområdet från domkyrkotornet. 5

2. Förutsättningar 2.1 Vattendjup Vattendjupet inom det aktuella området har sammanställts på ritningsbilaga 2.1, Mark- och bottennivåer, 1: 2000, flik 3. Hela området har vattendjup mellan 0 och 3 m. Utdrag ur båtsportkort. 2.2 Hydrologiska uppgifter I tabellen nedan redovisas karaktäristiska vattennivåer för Vänern, vilka anges i MH24 som tillämpas inom tätorten. (Mariestads höjdsystem). Karaktäristiska vattenstånd Nivå Lägsta kända vattenstånd 1934 (LLvy) + 42,86 Lägsta sänkningsgräns enl vattendom 1937 + 42,95 Lågvattenstånd (10-15 års intervall) + 43,10 Sjökortets referensyta + 43,59 Medelvattenyta efter regleringen (Mvy) + 44,09 Högsta dämningsgräns enligt vattendom 1937 + 44,64 Högvattenstånd (10-15 års intervall) + 45,10 Högvattenyta 2000-2001 (Hvy) + 45,47 Högsta kända vattenyta 1927 (Hhvy) + 45,55 2.3 Översvämningsrisker Vänerns vattennivåer har blivit föremål för fördjupade studier och diskussioner i och med att den s k Klimat- och sårbarhetsutredningen lade fram sitt delbetänkande under hösten 2006, Översvämningshot risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern, SOU 2006:94. Sårbarhetsutredningens prognos är att dagens 100- årsnivå på + 46,5 i MH24 kommer att bli vanligare i framtiden och utgöra 20- årsnivå om 100 år. Prognosen har lett till den övergripande rekommendationen i sårbarhetsutredningen att vattennivåer på + 47,05 i MH24 skall kunna hindras från att nå ny bebyggelse i området. Denna nivå har en marginal på drygt 1 m som kan hänföras till försiktighetsprincipen. Sårbarhetsutredningen visar också att Vänern måste vallas in på långa sträckor vid utloppet från sjön och till stora kostnader för att denna nivå överhuvudtaget skall kunna uppträda. Vidare pekar utredningen på andra strukturella åtgärder i form av ökad avtappningskapacitet genom förstärkning av Göta älv och/eller ny tunnel direkt till västerhavet. 6

Mariestads kommun hävdar, tillsammans med övriga Vänerkommuner, att strukturella åtgärder, som inte utgör invallning vid utloppet, måste till för att framförallt den befintliga bebyggelsen utmed Vänern inte ska svämmas över vid höga vattenstånd i framtiden. Tanken att höja Vänern genom uppdämning så att delar av Vänerkommunerna översvämmas är självfallet inte acceptabelt. Länsstyrelsen har i utställningsyttrande 2007 över Fördjupad översiktsplan för Sjöstaden angett att ny bebyggelse inte bör grundläggas på lägre nivå än + 46,15 i MH24. I föreliggande ansökan har denna nivå utgjort utgångspunkt för höjdangivelser. Den har resulterat i att marken som ska bebyggas eller där gator skall anläggas placeras på nivån + 46,60 i MH24, eller på högre nivå. Den barriär som av gestaltningsskäl föreslagits omge stora delar av Sjöstaden har utvecklats till en skyddsbarriär där öppningar kan sättas igen vid höga vattenstånd. Förslaget innebär därmed att både den nya bebyggelsen och delar av den befintliga i närområdet kommer att klara högvattenytor på + 47,05 i MH24, d v s Klimat- och sårbarhetsutredningens rekommendation. För närvarande pågår diskussion mellan berörda parter om att hålla Vänern på en något lägre nivå (0,15 m har diskuterats), vilket skulle innebär en större buffertvolym vid stora tillflöden och mycket regn. Genom att barriären kompletterats på vissa sträckor som inte omfattas av projekt Sjöstaden har även betydande delar av den befintliga bebyggelsen fått ett skydd mot översvämning. Till barriären föreslås ett säkerhetssystem i form av pumpbrunnar för att ta hand om dagvatten och underifrån uppträngande vatten vid höga vattenstånd. Projekt Sjöstaden bedömer därmed att såväl länsstyrelsens som sårbarhetsutredningens rekommendationer är tillgodosedda inte bara för Sjöstaden utan även för delar av den näraliggande befintliga bebyggelsen. Se bilaga 2.3-1 och 2, Översiktsplan, flik 4. På bilagan redovisas skyddsbarriären i sin helhet. Den del som ingår i föreliggande ansökan har markerats med en kraftigare röd linje. I denna ingår även en temporär anslutning av barriären till den norra delen av Gamla stan vid Näset. Barriären avslutas norr om Hamngatan och gatan kan kompletteras med en överkörningsbar förhöjning om behov uppstår. Då marken stiger brant upp mot Gamla stan i denna punkt uppnås skydd mot höga vattennivåer för det område som omsluts av barriären. Barriären ha placerats i slutligt läge vid brygghusen och stadsbadet även om dessa delprojekt inte ingår i denna ansökningsetapp. Bilden är tagen på Hamngatan från vid Näset. 7

2.4 Höjdsystem Höjdredovisningen i denna ansökan utgår från Mariestads höjdsystem (MH24). Detta höjdsystem ligger 0,21 m under Vänerns höjdsystem (VH32), vilket tillämpas på Sjökortet. Klimat- och sårbarhetsutredningen har angett sina plushöjder i RH70 som ligger 0,35 m under MH24. Tabellen nedan visar en jämförelse mellan några karaktäristiska nivåer i de olika höjdsystemen. Fixpunkt redovisas i bilaga 2.4, flik 5. RH70 + 0,35 m VH32 + 0,21 m MH24 +- 0,0 m Lägsta grundläggningsnivå enligt rekommendation i översiktsplan (ÖP) 2003 för Mariestads kommun Lägsta grundläggningsnivå enligt rekommendation i Fördjupad översiktsplan för Sjöstaden 2007 Dagens hundraårsnivå, vilken väntas få en återkomsttid på 20 år om 100 år. (Enligt sårbarhetsutredningen kan enkla och robusta byggnader placeras ner till denna nivå) Dimensionerande nivå för ny bebyggelse enligt sårbarhetsutredningen med ny tappningsregim Dimensionerande nivå för ny bebyggelse enligt sårbarhetsutredningen utan ny tappningsregim. + 46,35 + 46,21 + 46,00 + 46,50 + 46,36 + 46,15 + 46,50 + 46,36 + 46,15 + 47,00 + 46,86 + 46,65 + 47,40 + 47,26 + 47,05 2.5 Våghöjder, erosionsskydd m m Vindförhållanden För Mariestad gäller referensvindhastigheten 24 m/s med en återkomsttid på 50 år. Den största stryklängden för Sjöstaden erhålls vid vind från NV - NO och är cirka 5-5,5 km. Den mest frekventa vindriktningen för stark vind är från sydväst, vilket gör att beräkning med ovanstående värden bör ge resultat på den säkra sidan. Se bilaga 2.5, flik 6. Våghöjder Våghöjden, d v s höjdskillnaden mellan en vågdal och den efterföljande vågtoppen, är främst beroende av stryklängden och vindhastigheten men även vattendjupet. Signifikanta värden: våghöjd 1,25 m våglängd 20 m period 3,5 sek Våghöjden gäller vid vattendjup större än cirka halva våglängden d v s 10 m. Ett minskande vattendjup ger lägre våghöjder men i begränsad omfattning. Vid 5 meters vattendjup blir våghöjden ca 1,15 m och vid 3 meters djup ca 1,10 m. Erosionsskydd Erosionsskydd skall dimensioneras med ovanstående förutsättningar och en släntlutning på 1:2 har förutsatts. Erosionsskydd skall byggas upp av kantiga sprängstensblock av granit med en blockvikt på 70 kg 8

för enskilda block. Blockdiametrar skall vara d50 ca 400 mm. Erosionsskyddet läggs ut i två lager på en filterbädd av krossmaterial 0-64 mm. Den sammanlagda tjockleken blir totalt cirka 0,9 m. Där erosionsskyddet läggs ut på sprängstensfyllning kan filterbädden slopas och där materialet är finkornigt skall filterbädden läggas på geotextilduk. Vågbrytarens nivå Fasta bryggor där båtar skall angöra ges normalt en höjd på 0,8 1,2 m över medelvattenytan d v s + 44,90 till + 45,30 i MH24. Vågbrytarna har i vissa lägen dubbel funktion dels som vågbrytare och dels som bas för angöringsbryggor. Detta innebär att nivån på vågbrytarnas överkant skall uppfylla flera krav. Vågbrytare med barriär mot Mariestadssjön skall ha funktion som vågbrytare även vid normalt högvatten. Vågbrytaren förses med en barriär vars höjd avpassas så att den inte överspolas vid signifikant våghöjd 1,10 m vid en lugnvattennivå motsvarande högvattenstånd (10 15 års intervall) på cirka + 45,10. Barriärens överkant ska ligga på lägst nivån + 46,30. 9

3. Beskrivning av föreslagna delprojekt I detta kapitel finns en områdesvis beskrivning av delprojekt som kräver tillstånd till vattenverksamhet inom Sjöstadens första etapp. Beskrivningen påbörjas med Västra kajen vid silon och följer därefter stranden norrut för att sluta med delprojektet Pirkanal och broar. För helhetens skull beskrivs därefter skyddsbarriärens östra del även om denna inte behöver tillstånd. Beskrivningen är kortfattad och görs under följande rubriker: Förutsättningar Rivning Utformning Arbetsgenomförande Beskrivningen innehåller ibland figurer som syftar till att underlätta förståelsen vid läsning. Principkonstruktionerna återfinns som ritningsbilagor 301-309 under flik 7-15. Åtgärder m h t föroreningar i fyllnadsmassor och bottensediment behandlas utförligare i MKB, bilaga 10-2, flik 21. 3.1 Västra kajen söder om Kulturpiren Förutsättningar Strandkanten från silon till den västra vågbrytaren i norr benämns Västra kajen. De pirar som sticker ut mot väster benämns från söder; Kulturpiren och Servicepiren. Kajen söder om Kulturpiren utgörs idag av en gjuten och pålad betongkaj. Västra kajen avslutas i norr med Västra vågbrytaren Rivning Ingen rivning behövs för delen söder om Kulturpiren. Befintlig kaj söder om Kulturpiren. Utformning Betongkajen söder om Kulturpiren ligger på ca + 45,9. Kajen behålls och utvidgas västerut med en ny trivselbrygga i trä. Bryggdäcket, som ställs på nedslagna pålar, läggs på nivån + 45,3. Bryggdäcket förses med ramper så att det nås av funktionshindrade. Sektion genom bryggdäcket. Betongkajen förses med en ca 0,8 m bred indragen barriär vars övre yta läggs på nivån + 47,05 i MH24 och ingår i skyddsbarriären. Där öppningar finns för att nå den nedre bryggan utformas barriären så att öppningen kan sättas igen vid höga vattenstånd. Marken innanför barriären, där ny bebyggelse planeras, kommer att fyllas upp till ca + 46,6. Se bilaga 301-1och 2, flik 7. 10

Arbetsgenomförande Bryggdäcket byggs på plats från land. Pålar slås till fast botten och förses med slitageskydd mot is. Arbetena kan i princip utföras när som helst på året. Arbetsområdet skall begränsas av en lokal grumlingsskärm och pålningen skall ske med stor försiktighet. Innan arbetena påbörjas föreslås en kompletterande undersökning för att detaljavgränsa det bottenområde där föroreningar konstaterats i sedimenten. Förorenade bottenmassor grävs bort innan konstruktionsarbetena påbörjas. Se kap 6 med bilagor och MKB. 3.2 Kulturpiren Västra kajen Förutsättningar Kulturpiren består idag av en ca 5 m bred pir med ordnad stenskoning på båda sidor. Stenskoning lutar ca 1:2. Pirkrönet är delvis täckt med en gjuten betongplatta. Piren omges delvis av vass. Befintlig strandkant norr om Kulturpiren består av en bågformad stenskodd slänt med lutning ca 1:1/2-1:2. Från stranden utgår landgångar till flytande båtbryggor. I den södra delen ligger även en båtmack som ägs av kommunen. Överkörningsskydd består idag av ett lågt räcke eller betonggrisar. Kulturpiren. Västra kajen norr om kulturpiren. Rivning Norr och öster om Kulturpiren grävs del av huvudpiren bort ner till ett vattendjup om ca 3 m under medelvattenytan, d v s till ungefär + 41,0. Förorenade massor grävs bort och placeras efter STSO-behandling (stabilisering/solidifiering) i anlagd bassäng i pirens förlängning. Rena fyllnadsmassor återanvänds till återfyllnad på plats. Rena sediment- och lermassor används för övertäckning botten söder om Kulturpiren. Se kap 6 med bilagor och MKB. Utformning Den befintliga piren förbättras och rensas från växtlighet på den södra sidan. Den kompletteras med ett kraftigt bryggdäck i trä på pålar vid den norra sidan enligt nedanstående figur. Trädäcket dimensioneras för passagerarbåtar. För angöring med stora båtar sätts en dykdalb i vattnet ca 20 m väster om piren. Det nya bryggdäcket söder om piren ansluts till piren med trappa och ramp. Bryggdäcket läggs på nivån + 45,9. Se ritningsbilaga 302-1 och 2, flik 8. Sektion genom Kulturpiren. Västra kajen byggs om till en lodrätt eller svagt inåtlutande betongkaj från Kulturpirens norra del till Servicepiren. Betongkajen avslutas med en låg ca 0,8 m bred sittvänlig barriär vars övre yta läggs på nivån + 47,05 i MH24 och ingår i skyddsbarriären. Där öppningar finns för att nå den nedre bryggan 11

utformas barriären så att öppningen kan sättas igen vid höga vattenstånd. Marken innanför barriären kommer att fyllas upp till ca + 46,6. I betongkajen utkonsolas ett bryggdäck av trä på stöd av stål eller betong. Bryggdäcket läggs på nivån + 45,6 och landgångar leder ner till flytande förtöjningsbryggor i Västra hamnen. Arbetsgenomförande Upprustningen av stenpiren sker från piren och/eller pråm. Nya pålar för bryggdäcket slås från land. Bryggdäcket byggs från land. Dykdalben slås från land eller pråm. Dessa arbeten kan utföras utan särskilda skyddsåtgärder. Kajen norr om kulturpiren byggs upp av prefabricerade liggande L-stöd i betong som placeras på pålar som slås till fast botten och stabiliseras genom jordtrycket från fyllnadsmassor. L-stöden förbinds med varandra genom voter. Utrymmet mellan stöd och mark återfylls. Bortgrävningen av fyllnadsmassor sker med grävmaskin från land. Kajen norr om Kulturpiren byggs i torrhet innan bortgrävning av utanförliggande massor sker. Bryggdäcket byggs på plats från land eller pråm och förses med fästanordningar för landgångar. Arbeten utförs under icke båtsäsong varvid hamninloppet i höjd med västra vågbrytaren förses med textilskärm för att minimera spridning av upplösta jordmassor. Skärmen behålls tills uppgrumlat material sedimenterat på botten. Innan arbetena påbörjas föreslås en kompletterande undersökning för att detaljavgränsa förorenade områden. Vid schakt kontrolleras fyllnadsmassorna fortlöpande m h t föroreningar. Se kap 6 med bilagor och MKB. 3.3 Servicepiren Västra kajen Servicepiren. Befintlig kaj vid f d nyttohamnen. Förutsättningar Servicepiren består idag av en ca 5 m bred pir med relativt flack stenskoning av sprängsten på båda sidor. Pirkrönet består av finare material och är delvis gräsbevuxet. På den inre delen finns f n upplag för bottenstenar. Befintlig strandkant norr om piren består av en stenskodd slänt med lutning ca 1:2. Vid gamla nyttohamnen finns en ca 4 m bred och ca 80 m lång gjuten och pålad betongkaj. Se undre bilden till vänster. Norr om denna fortsätter den stenskodda slänten upp till Västra vågbrytaren och ut på den södra sidan av denna. Se ritningsbilaga 303-1 o 2, flik 9. Rivning Upplag och växtlighet tas bort. Förorenade massor avgränsas, grävs bort, placeras och STSO-behandlas i anlagd bassäng enligt kap 6. Rena fyllnadsmassor återanvänds till återfyllnad på plats. Rena sediment och lermassor som inte skall återanvändas placeras i yttre hamnbassängen. Se kap 6 med bilagor och MKB. Utformning Den befintliga piren kompletteras runt om med ett kraftigt bryggdäck i trä på nivån + 45,6. En ramp för sjösättning av optimistjollar och liknande mindre båtar byggs längst i väster. Pirens krön läggs på olika nivåer. Den östra delen där byggnader av typen naturum planeras utgår från nivån + 47,05 och lutar något mot väster. Den västra delen kan användas för mer tåliga byggnader av 12

typen sjöbodar och mastförråd. Trappor och ramper leder till den lägre nivån vilken också lutar mot väster och sjösättningsrampen. Det av pirens södra sida förses med trappliknande gradänger, vilka avslutas med en flytbrygga för i- och upptagning av kanoter och liknande. Gradängerna ansluts till bryggdäcket mot söder. Norr om Servicepiren byggs en ny kaj på samma sätt som söder om denna. Ianspråktagande av hela den yttre hamnbassängen innebär att antalet båtplatser sammantaget ökar från 435 till ca 595 i hela Västra hamnen från länsstyrelsen i söder till yttre hamnbassängen. Arbetsgenomförande Servicepiren renoveras och förses med en överyta av asfalt och/eller betong Bryggdäcket vilar på pålar som slås till fast botten. Kajer byggs upp av prefabricerade L-stöd i betong som pålas och stabiliseras genom jordtrycket från utfyllnadsmassor. L-stöden förbinds med varandra genom voter. Utrymmet mellan stöd och mark återfylls. Bortgrävningen av fyllnadsmassor sker med grävmaskin från land. Träbryggor byggs på plats och förses med fästanordningar för landgångar. Arbeten utförs under icke båtsäsong varvid hamninloppet i höjd med Västra vågbrytaren förses med textilskärm för att minimera spridning av upplösta jordmassor. Skärmen behålls tills uppgrumlat material sedimenterat på botten. Innan arbetena påbörjas föreslås en kompletterande undersökning för att detaljavgränsa förorenade områden. Vid schakt kontrolleras fyllnadsmassorna fortlöpande m h t föroreningar. Se kap 6 med bilagor och MKB. 3.4 Västra vågbrytaren Västra delen. Befintliga bryggor och byggnader. Förutsättningar Västra vågbrytaren består av en ca 65 m lång körbar pir med en låglutande stenskodd yttersida. Denna stenskoning fortsätter österut över huvudpiren. Vågbrytarens krön består av finare material och är delvis gräsbeväxt. På den södra sidan finns en utskjutande gjuten betongkaj och ett triangelformat bryggdäck i trä. På vågbrytaren står två förrådsbyggnader och ett par sjömärken. Rivning Befintligt bryggdäck av trä och stål rivs helt. Befintliga byggnader tas bort och sjömärken demonteras tillfälligt. Utformning Västra vågbrytaren omformas enligt nedanstående figur till en lodrät eller svagt inåtlutande kaj av prefabricerade betongelement på den södra sidan och en låglutande, terrasserad och vågbrytande sida mot nordost och Mariestadsfjärden. Principen utförs till den punkt där den nya förlängningen av piren möter vågbrytaren. Omformningen sker huvudsakligen med hjälp av befintliga massor. 13

Principsektion genom Västra vågbrytaren På hamnsidan (södra sidan) utkonsolas ett ca 3 m brett bryggdäck i trä på nivån + 45,6. Betongmurens krön läggs på + 47,05. På utsidan ordnas den vågbrytande stenskoningen enligt anvisningar i bilaga 2.5, flik 6. I två stråk placeras även ca 10 m breda betongskivor, vilka läggs om lott och dras ner till nivån för lägsta vattenstånd enligt ovanstående figur. Betongskivorna bildar solterrasser ovan vattenlinjen. Utjämning under betongskivor sker med tillfört krossmaterial med diametern 40-60 mm. Se ritningsbilaga 304-1 och 2, flik 10. Nödvändiga sjömärken ges provisoriska lösningar under arbetet och återplaceras i samråd med ansvarig myndighet så att sjöfarten inte äventyras. Arbetsgenomförande Ombyggnaden av vågbrytaren sker med grävmaskin från befintlig pir. Muren på den södra sidan utförs i prefabricerade betongelement som placeras på pålar. Betongterrassen på den norra sidan byggs upp med prefabricerade betongelement som läggs på plats från land på avjämnad stenfyllning. Arbetena bedöms medföra liten grumling varför de kan utföras utan särskilda skyddsåtgärder under perioden aug mars. All schakt utförs med försiktighet och fortlöpande kontroll av uppschaktade massor. Se kap 6 med bilagor och MKB. 14

3.5 Kallbadhus Kallbadhus från ca 1920. Förutsättningar Vattendjupet i denna del av Mariestadsfjärden varierar mellan ca 2 och ca 3 m under medelvattenytan. Botten ligger på nivån + 41,9 invid land och på ca + 41,0 där bryggdäcket föreslagits. Kallbadhuset består preliminärt av omklädningsbyggnad utan toaletter eller annan sanitär service. Rivning Förorenade bottensediment grävs bort under föreslaget bryggdäck. Massorna som uppskattats till ca 240 m 3 placeras och STSO- behandlas i en iordningställd bassäng i pirens förlängning enligt kap 6. Utformning Kallbadhus och bryggdäck byggs av trä på nedslagna träpålar med stabiliserande fackverk i trä. Träpålarna förses vid behov med skydd mot isnötning. Brygga, bryggdäck och badhus läggs på nivån + 46,6, vilket är samma nivå som marken innanför barriären. Vid extremt höga vattennivåer kommer bryggan att översvämmas. Anläggningen dimensioneras för våg- och istryck och utformas så att den tål temporär översvämning. Se ritningsbilaga 305-1, flik 11. Princip för brygga och kallbadhus. Arbetsgenomförande Pålar slås ner till fast botten från pråm eller land. Fackverk och bryggdäck byggs från pråm eller från färdigställd brygga. Kallbadhus byggs från brygga. Vid grävning och pålning skall försiktighet iakttas med hänsyn till risken för grumling. Grumlingsskärm kan övervägas men bedöms inte nödvändigt med nu kända förutsättningar. Arbetena bedöms m h t de låga föroreningshalterna kunna utföras utan störningar av betydelse på miljöintressen samt utan störningar på båtverksamhet. Se även MKB, flik 21. 15

3.6 Förlängning av huvudpiren Förutsättningar Strandkanten utgörs idag av en sprängstensslänt med relativt grov och oordnad sten. I och vid slänten växer träd, buskar, vass och gräs. Rivning Strandkantens stenskoning tas upp och mellanlagras för återanvändning i nya vågbrytare eller pirar. Norra delen av huvudpiren. Utformning Piren förlängs ca 40 m rakt norrut. Den byggs upp av stålspont som förankras bakåt. Den tätas vid behov invändigt mot övriga Mariestadssjön. Utsidan av stålsponten motfylls med fyllnadsmaterial och erosionsskyddande sten. Se ritningsbilaga 306-1,2, flik 12. Utfyllnadsområde Plan över förlängning av piren. Arbetsgenomförande Stålsponten slås från land och/eller pråm och förankras bakåt i takt med att bassängen fylls ut. Bassängen används för STSO- behandling av förorenade massor. Vid behov kompletteras utfyllnaden med rena sediment- och lermassor, vilka också stabiliseras. Det färdigställda utfyllnadsområdet används på likartat sätt som övriga delar av piren. Motfyllning på utsidan tippas från den färdiga pirkanten. Erosionsskyddet av sprängsten ordnas med grävmaskin. Samtliga arbeten bedöms kunna ske utan grumlingsskydd. Arbetena utförs under perioden aug-mars. Se även kap 6 och MKB. 16

3.7 Östra vågbrytaren Östra vägbrytaren. Förutsättningar Östra vågbrytaren är en ca 140 m lång pir som är bruten på mitten i ca 40 graders vinkel. Krönet är 3-5 m brett och förhållandevis ojämnt med sprängsten och finare material överst. Här och var växer träd och buskar. Utmed den södra sidan, på några meters avstånd från vågbrytaren, finns en träbrygga för båtförtöjning. Från träbryggan utgår landgångar till vågbrytaren. I den fördjupade översiktsplanen för Sjöstaden finns en uttalad ambition att tona ner synintrycket av vågbrytaren med hjälp av reflekterande ytor och en lägre profil. Ambitionen har prövats mot erforderligt skydd för brygg- och pontonhus samt skydd mot inströmmande vatten till det nya stadsbadet. Vågbrytaren är nödvändig och formen ger även bäst skydd i jämförelse med avkortade varianter för den föreslagna bebyggelsen. Strömningssimuleringar visar att vågbrytaren bör vara kvar med nuvarande planform för att ge bästa vattenkvalitet vid stadsbadet. Rivning Träbryggan tas bort och vågbrytaren rensas från växtlighet. Schaktmassorna används till återfyllnad. Utformning Närmast anslutningen av kallbadhusets träbrygga byggs en rak kaj av prefabricerade betongelement på en sträcka av ca 20 m mot sjön. Därefter följer lutande stenskoning av sprängsten mot sjösidan och en betongkonstruktion på den södra sidan enligt nedanstående figur. Vågbrytarens krön läggs på nivån + 46,2 och dess gångyta på + 45,7. Se ritningsbilaga 307-1, flik 13. Se även bilaga 8, flik 24. Principsektion genom Östra vågbrytaren. Arbetsgenomförande Ombyggnaden sker från piren. Krönet avjämnas så att lastbilstransporter kan ske. Prefabricerade betongelement placeras ut från vågbrytaren med hjälp av grävmaskin. Överytan gjuts på plats eller byggs av prefabricerade betongelement. Stenskoningen av sprängsten kompletteras på utsidan och stödfyllning av sprängsten läggs ut på insidan. Fyllnadsmassor tillförs från andra schakter på piren. Innan arbetena påbörjas föreslås en kompletterande undersökning för att avgränsa eventuellt förorenade massor. Om förorenade massor påträffas skall dessa klassificeras vad beträffande hantering, behandling och återanvändning. En lokal grumlingsskärm kan övervägas när schaktarbeten skall utföras i vattnet. Arbetena utförs under perioden aug-mars. Se även MKB. 17

3.8 Pirkanal och broar Förutsättningar Marken där kanal och broar ska byggas består av fyllnadsmaterial ovan packat sedimentskikt och lera. Rivning Utfyllnaden grävs bort inom området för kanal och trappa ner till ett vattendjup på ca 2 m under medelvattenytan d v s till nivån + 42,0. Befintlig landgång och flytbrygga nr 2 från söder i Östra hamnen tas bort. Båtplatserna ersätts med platser i Västra hamnen eller vakanta platser i Östra hamnen. Överskottsmassorna används för utfyllnad av anslutande torgytor och/eller nya vågbrytare. Utformning Pirkanalen utformas med en ca 6 m bred vattenspegel vid medelvattennivå enligt nedanstående figur. Den norra sidan utformas som en trappa i stenmaterial, vilken avslutas med nedersta steget i eller något under medelvattenytan. Principsektion genom pirkanalen Broarna utformas som svagt överhöjda plattramsbroar vars kantbalkar läggs på nivån + 47,05. Därmed ingår kantbalkarna i skyddsbarriären. Uppfartsramper ges lutningen ca 5 %. Fri höjd under broarna skall vara ca 2,5 m vid medelvattennivå. Se ritningsbilaga 308-1 och 2, flik 14. Arbetsgenomförande Urgrävning av kanalens båda ändar sparas till sist och används som hinder för vattengenomströmning, vilket innebär att huvuddelen av kanal, trappa och fundament för bostadshus samt brofundament kan byggas i relativ torrhet. Sannolikt behövs även pumpning av inträngande vatten i schaktgropen. Vattnet filtreras och pumpas till Västra hamnen. Befintliga utfyllnadsmassor vid broarnas landfästen packas eller ersätts med bättre massor av krossmaterial. Schaktarbeten utan vattenkontakt kan ske utan säsongshinder. Öppnande av kanalmynningarna genom bortgrävning av massor utförs under icke båt- och badsäsong. I väster görs arbetena med grumlingsskärm i Västra hamnens mynning. I öster föreslås en lokal grumlingsskärm. Skärmarna behålls tills uppgrumlat material sedimenterat på botten. Innan arbetena påbörjas föreslås en kompletterande undersökning för att avgränsa förorenade områden. Om förorenade massor påträffas skall dessa klassificeras vad beträffande hantering, behandling och återanvändning. Se även MKB. 18

3.9 Östra skyddsbarriären Förutsättningar Marken där skyddsbarriären ska byggas består av hårdgjorda utfyllnadsmassor eller gräsmatta på utfyllnadsområden. Rivning Ingen rivning behövs. Östra strandkanten. Utformning Skyddsbarriären utformas enligt nedanstående principskiss. Den byggs i sitt slutliga läge med undantag av den provisoriska anslutningen mot Gamla stan vid Näset. Detta innebär att såväl Brygghusområdet som Stadsbadet kan byggas och utformas enligt de principer som redovisats i den fördjupade översiktsplanen utan större förändringar av barriären. Enstaka håltagningar för passager kan behövas. Principsektion genom östra skyddsbarriären. Arbetsgenomförande Arbetet utförs i torrhet. Övrigt Östra skyddsbarriären har tagits med för att visa på det helhetsgrepp som denna innebär för den nya bebyggelsen. Tillstånd bedöms inte behövas då denna del av barriären kan byggas utan direkt kontakt med vattnet. Planeringen går ut på att påbörja byggnationen inom Sjöstadsprojektet från söder. Utbyggnaden beräknas ta många år i anspråk varför tillfälliga lösningar tvärs piren kommer att bli nödvändiga om höga vattenstånd befaras. 19

4. Geotekniska förutsättningar 4.1 Allmänt Utförda undersökningar och resultat redovisas i ett separat PM, bilaga 4, flik 16. Nedan sammanfattas områdets förutsättningar. De geotekniska undersökningarna ger en god allmän bild av förhållandena inom området, oftast präglade av fyllning på lera. Lerans mäktighet är oftast inte större än 2-3 m. Leran vilar på sand eller morän. Leran kan täckas av gyttja eller dy. Bergnivån har endast bestämts inom delar av huvudpiren. 4.2 Sammanfattning av förutsättningar Västra kajen Vid Västra kajens södra del nära Hamngatan består jorden överst av 1-1,5 m fyllning av främst lera, sand och silt, vilande på naturligt lagrad jord. Den naturligt lagrade jorden utgörs längst i söder av sand, men längre norrut av lera. Lokalt förekommer även torv och dy med vassrester mellan fyllningen och leran. Mot norr bedöms fyllningens mäktighet öka till 2-2,5 m. Fyllningen domineras här av sand. Där provtagningen drivits till större djup har en lermäktighet på minst 2 m konstaterats. Leran vilar på friktionsjord (sand eller morän). Sannolikt förekommer det även lokalt ett friktionsjordsskikt i leran, där detta lager bedöms ha en mäktighet på ca 1 m och följs av ytterligare 1-2 m lera. Utförda hejarsonderingar tyder på att lerans mäktighet inom piren ej överstiger 3 m. Dessa sonderingar tyder även på att block kan finnas i fyllningen. Vid pirens norra spets bedöms bergnivån ligga omkring + 36 (10 m under markytan). Bergnivån stiger mot söder till en nivå omkring + 40 (6 m under markytan) vid Hamngatan. Yttre östra sidan av piren Jorden bedöms överst bestå av fyllning med en mäktighet på ca 2 m, fyllningen består av sand, silt, grus, sten, block och lera. Fyllningen vilar på lera med inslag av silt och sand. Leran bedöms sträcka sig till 3,5-4 m djup och vila på friktionsjord. Ev kan lera även förekomma på större djup då sonderingarna kan ha stoppat mot fasta sandskikt inlagrade i leran. Utförda jord-bergsonderingar i anslutning till området tyder på att bergytan ligger på nivån ca + 39 i södra delen av området (vid Pirkanalen) och ca + 36 inom den norra delen, d v s mellan ca 7 och 10 m under markytan. 20

5 Markmiljötekniska förutsättningar 5.1 Allmänt Utförda undersökningar och resultat redovisas i ett separat Markmiljötekniskt PM och ett kompletterande miljötekniskt PM angående sediment, bilaga 5-1 och 5-2, flik 16. Nedan sammanfattas områdets förutsättningar. 5.2 Sammanfattning av förutsättningar Jordmassor Inom Sjöstaden finns ställvis halter av organiska och oorganiska föroreningar i jord. Den största delen av de föroreningar som påträffats förekommer i föroreningshalter något överstigande riktvärdesnivåer för KM. I huvudsak är det inom det västra strandområdet som föroreningar påträffats i något högre halter. Föroreningarna består mestadels av tyngre alifater samt canc PAH. Huvuddelen av massorna kan antingen återanvändas direkt, eller återanvändas efter STSO- behandling (stabilisering/solidifiering). Rena lermassor placeras inom Västra hamnen enligt kap 6. Sediment- och lermassor Sedimenten i hamnområdena kan ställvis anses förorenade med ibland höga halter av TBT, kvicksilver, PAH, koppar och zink. Föroreningarna påträffas i de ytliga sedimenten vars mäktighet varierar mellan 0,05 och ca 0,5 m. Se separat PM under flik 17. Leran som i stora delar av området underlagrar den övre gyttjan/gyttjeleran bedöms inte innehålla några förhöjda halter av föroreningar. 5.3 Riktlinjer för återanvändning av massor Jordmassor Naturvårdsverket har tillsammans med Svenska Petroleum Institutet utarbetat generella riktvärden för de 36 vanligast förekommande organiska och oorganiska föroreningarna i mark. Riktvärdena är framtagna för att användas vid riskklassning samt förenklade riskbedömningar. Riktvärdena är utarbetade för tre olika typer av markanvändning där hänsyn tagits till variationer i skyddsvärde, exponerade grupper samt exponeringsvägar. De tre olika typerna av markanvändning för vilka riktvärden utarbetats är: KM - känslig markanvändning det vill säga där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och grundvatten skyddas. Kvaliteten innebär att all markanvändning är tillåten t ex bostäder och park. MKM GV - mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd det vill säga där marken kan användas för t ex kontor, industri och vägar samt även inkluderar grundvattenskydd. Grundvattenuttag kan ske vid ett visst avstånd från föroreningen. MKM - mindre känslig markanvändning utan grundvattenskydd det vill säga där marken kan användas för t ex kontor, industri och vägar men inte inkluderar grundvattenskydd. Det generella riktvärdet baseras på lägsta framräknade humantoxikologiska och ekotoxikologiska värde för respektive förorening i en sammanvägning där även andra faktorer såsom naturliga bakgrundshalter i mark inkluderats. 21

Innan massor återanvänds skall massorna klassificeras det vill säga jorden skall delas in i ovanstående användningsområden för mark baserat på föroreningsinnehåll. Massor som ska återanvändas utan behandling i eller i direkt anslutning till vatten bör inte utan särskilda åtgärder innehålla föroreningshalter som överstiger riktvärden för KM. Massor som innehåller föroreningshalter överstigande riktvärdesnivåer för KM men understigande riktvärden för MKM GV eller MKM kan återanvändas utan åtgärder inom området där mindre känslig markanvändning planeras. Massor med föroreningshalter som överstiger riktvärden för MKM kan återanvändas efter STSO-behandling (stabilisering/solidifiering) eller deponeras. I vissa fall kan de förhållanden för vilka riktvärdena är beräknade avvika kraftigt. Exempelvis kan vissa exponeringsvägar falla bort. I dessa fall kan platsspecifika riktvärden beräknas vilka är bättre anpassade till avvikande förhållanden. Det är framförallt aktuellt inom områden där åtgärdande av förorenad mark kan medföra större risk för spridning och exponering av föroreningar än om massorna får ligga kvar orörda. I detta projekt föreslås att alla förorenade jordmassor (huvudsakligen gamla fyllnadsmassor) tas om hand och STSO- behandlas. Se kap 6. Sediment- och lermassor I Sverige saknas fullständiga kriterier för utvärdering av föroreningshalt i sediment. I denna utredning används därför kvalitetskriterier för muddermassor framtagna av miljöministeriet i Finland (Miljöministeriet Finland, Anvisningar för muddring och deponering av muddermassor, 2004). Halter uppmätta i sedimenten jämförs med två olika fastställda haltnivåer som utgår från massornas lämplighet gällande deponering i akvatisk miljö. Halter under nivå 1 medför att massorna anses rena och lämpliga att deponera i akvatisk miljö. Halter över nivå 1 men under nivå 2 medför att massorna anses potentiellt förorenade och dess lämplighet för deponering i akvatisk miljö bör bedömas från fall till fall. Muddermassor med halter över nivå 2 anses förorenade och kan enligt anvisningarna i regel inte deponeras i akvatisk miljö utan behandling. I detta projekt föreslås att alla förorenade sedimentmassor tas om hand och STSO- behandlas samt återanvänds inom projektet. Se kap 6. 22

6 Masshanterings- och utbyggnadstrategi Sediment- och lermassor Förorenade Inom de områden där föroreningar finns i företrädesvis sediment grävmuddras det förorenade skiktet till pråm eller land. Grävmuddring bedöms totalt sett medföra störst precision, minst grumling och minst svällning. De förorenade massorna placeras inom den förlängda, invallade och tätade bassängen i pirens förlängning där de stabiliseras och solidifieras genom cement och inblandning av andra medel som oskadliggör föroreningarna och bygger upp piren. Bassängen har förberetts genom uppbyggnad av täta omslutande vallar/stålspont och torrläggning innan tippning och stabilisering och solidifiering påbörjas. En konservativ uppskattning av mängden förorenade sediment/lermassor visar på storleksordningen 2 700 m 3, vilka placeras i pirförlängningen. Alla kända föroreningar i sediment inom projektet, inkl TBT, behandlas på detta sätt. Schaktarbetet kommer att genomföras enligt försiktighetsprincipen, vilket innebär att det med stor sannolikhet även medföljer rena sedimentmassor och rena lermassor. Alla förorenade sediment/lermassor tas sålunda om hand, behandlas och återanvänds för konstruktion av användbar yta inom projektet. Rena De återstående rena sedimenten och lermassorna, ca 5 200 m 3, grävmuddras för användning till övertäckning av föroreningar söder om kulturpiren. Massorna räcker till ett ca 0,25-0,3 m tjockt skikt. Grävmuddring sker huvudsakligen från land eller vågbrytare. Hamnbassängen söder om Kulturpiren har ett vattendjup på ca 3,6 m medan vilket då minskar till ca 3,3 m vid medelvattennivå. Farleden som passerar i nord-sydlig riktning berörs ej. Föreslagna vattendjup hindrar inga fritidsbåtar, inga passagerarbåtar och inga av de båtar som gått till inre hamnens lastkaj och lossat pappersmaskiner och liknande. Fyllnadsmassor Förorenade Utförda undersökningar tyder på att huvuddelen av schaktmassorna kan återanvändas för mindre känslig markanvändning (MKM) utan behandling. Svagt förorenade massor med halter av främst alifater och PAH strax över gränsen för KM men långt under MKM transporteras ändå till pirförlängningen och används efter STSO- behandling till uppbyggnad av denna. Mängden har konservativt uppskattats till ca 7 300 m 3. Rena Rena fyllnadsmassor används i första hand till återfyllnad vid kajkonstruktioner på platsen, i andra hand till andra anläggningar. Inom pirområdet har mängden rena fyllnadsmassor beräknats uppgå till ca 14 200 m 3. Av denna 23

volym återanvänds ca 6 800 m 3 på platsen medan ca 7 400 m 3 återanvänds till uppfyllnad av pirtorget. Se bilaga 6-2, flik 17. Fördjupning av undersökningar och kontroll Innan schaktarbeten påbörjas föreslås kompletterande undersökningar för att mer detaljerat avgränsa förorenade områden. Under schaktarbetet skall det även utföras fortlöpande kontroller av massorna. Om oförutsedda föroreningar påträffas skall dessa tas om hand enligt ovanstående principer och i samråd med tillsynsmyndighet. Handlingsfrihet och säkerhet Mot bakgrund av nu kända förutsättningar bedöms att mängden förorenade massor snarare blir mindre än ökar jämfört med uppskattade volymer. Den föreslagna förlängningen av huvudpiren bedöms innebära tillräcklig säkerhet för att föreslagen masshanteringsstrategi skall kunna genomföras. Tillskott av konstruktionsmassor För uppbyggnaden av kajer, vågbrytare, vallar mm behövs stenmaterial av god kvalitet. Dessa kommer att tillföras från närliggande bergtäkter och från kommunens egna lager. Beräknade mängder framgår av bilaga 6-1 och 4, flik 18. Utbyggnadsordning Projekt Sjöstaden kommer att innebära betydande schaktarbeten till förhållandevis höga kostnader. Det finns därför anledning att genomföra projektets olika delar med så lite massförflyttningar och mellanlagring som möjligt. Vidare finns önskemål om att kunna påbörja projektet utan alltför stora initiala kostnader. Följaktligen är utbyggnadsordningen av stor betydelse. I den fördjupade översiktsplanen föreslås att bebyggelseutvecklingen sker från söder inom pirområdet. Åtgärderna söder om Kulturpiren förutsätter en initial sanering av förorenade sediment med rena lermassor. Denna etapp förutsätter därför att förlängningen byggts med omslutande och täta stålspont. Förlängningen behövs även för STSO- behandling av förorenade fyllnadsmassor inom nästa etapp. När området norr om Kulturpiren påbörjas förutsätts uppgrävning av förorenade bottensediment, vilka ska placeras i den förlängda huvudpiren och där STSO- behandlas. Utbyggnaden kan därefter fortsätta norr- och österut på huvudpiren. Pirkanalen bör lämpligen genomföras när bebyggelsen närmar sig detta område. Kallbadhuset bör kunna påbörjas när förlängningen av piren är färdigställd. 24

7 Kostnadsbedömningar Anläggningskostnaderna för de arbeten som ingår i denna ansökan har beräknats översiktligt för varje delobjekt. Den sammanlagda kostnaden har uppskattats till ca 71 Mkr och skall ställas i relation till den byggnation som möjliggörs och de kvalitetshöjningar för staden och regionen som uppnås i området. Kostnadsbedömningen redovisas i bilaga 7-1 och 2, flik 19. Kostnadsbedömningen sammanfattas i tabellen nedan. Flertalet delprojekt skall inte enbart belasta projekt Sjöstaden då de kommer till nytta för ett betydligt större omland. I tabellen redovisas en bedömning av den andel av kostnaden för respektive delprojekt som bör belasta projekt Sjöstaden. Resterande andel har bedömts komma alla stadens invånare, företag och besökare till del. Delobjekt Kostnad Mkr Andel på Sjöstaden % Kostnad Kkr Västra kajen S om kulturpiren 5,2 50 2,6 Kulturpiren V kajen 18,0 50 9,0 Servicepiren V kajen 12,0 70 8,4 Västra vågbrytaren 3,8 50 1,9 Kallbadhus 2,7 50 1,4 Förlängning av huvudpiren 9,0 80 7,2 Östra vågbrytaren 1) - - - Pirkanal och broar 13,8 80 11,0 Östra skyddsbarriären 3,7 80 3,0 Adm 3,0 80 2,4 Summa 71.2 Snitt ca 64 46,9 1) Ev tidigareläggning av nästa etapp, kostn 5,8 Mkr. Sjöstadens verksamhetsytor om ca 6 000 m 2 bedöms kunna belastas med ca 1500 kr/m 2 bruttoarea. Planens ca 270 bostäder (exkl brygghusområdet) bedöms kunna belastas med ca 0,15 Mkr per lägenhet, vilket motsvarar 6-8 % av produktionskostnaden i genomsnitt för en lägenhet. Nybyggnationen bedöms därför bära ca 50 Mkr. Återstående kostnader (drygt 20 Mkr) innebär kvalitetshöjningar som kommer hela kommunen och staden till del. Slås denna kostnad ut på kommunens ca 25 000 invånare motsvarar detta 800-900 per invånare. Del av kostnaden skulle även kunna tillföras kontot marknadsföring av hela norra Skaraborg, Mariestads kommun och tätorten. 8 Marinarkeologi Under oktober månad 2007 genomfördes en marinarkeologisk utredning i anslutning till projekt Sjöstaden. Inom Sjöstaden väst hittades spår av delvis söndermuddrade träpålar. Bohusläns muséum anger att fynden har väldigt låg vetenskaplig potential och bedöms därför vid behov kunna tas bort utan ytterligare undersökning. Pålarna härrör sannolikt från en äldre brygga. Preliminärt bedöms pålarna kan beröras när nya träpålar slås ner i botten för ett nytt bryggdäck och vid schaktning av sediment. Undersökningsresultatet framgår av rapporten Arkeologi inför Projekt Sjöstaden, Bohusläns museum 2008:14. Se bilaga 8, flik 20. 25

9 Förslag till skyddsåtgärder De förslag till skyddsåtgärder som tagits upp i denna beskrivning och i tillhörande MKB har sammanfattats punktvis nedan: Utbyggnad av vissa delprojekt skall ske under perioden aug mars till skydd för fisket enligt den områdesvisa beskrivningen. Skyddsbarriär av geotextilduk skall placeras i Västra hamnens mynningsområde resp kring byggplatser vid starkt grumlande arbeten. Miljösäkrade maskiner skall användas vid arbeten i vatten och i vattennära lägen. Grävmuddring förordas av sediment och lermassor, vilket minimerar, svällning, grumling och spridning av föroreningar samt ökar precisionen i arbetet. Bassäng för utfyllnad med förorenade massor tätas mot Mariestadssjön. Störningar från byggarbetsplatsen minimeras enligt gällande regler. Bullrande arbeten och tunga transporter bör inte ske kvälls- och nattetid och ej heller på helger. Naturvårdsverkets riktvärden, NFS 2004:15, råd för buller från byggarbetsplatser, skall gälla. 10 Miljökonsekvenser Länsstyrelsen har 2008-03-25 beslutat att projekt Sjöstaden kan antas medföra betydande miljöpåverkan, bilaga 10-1, flik 21. Miljökonsekvenserna behandlas i en separat miljökonsekvensbeskrivning, bilaga 10-2, flik 21. 11 Fördjupad översiktsplan En fördjupad översiktsplan har tagits fram och ligger till grund för projekt Sjöstaden. Den antogs av kommunfullmäktige 2007-10-29. Den utgör även grund för denna ansökan. Se bilaga 11-1, flik 22. Delen väster om Karlsholme har därefter behandlats i ett gestaltnings/planprogram som ska kunna ligga till grund för kommande detaljplaner för olika typer av bebyggelse. Se bilaga 11-2 flik 22. 12 Detaljplaner, avtal, markägare mm Detaljplaner Sjöstaden berör ett 10-tal detaljplaner. Detaljplanernas överensstämmelse med de åtgärder som ingår i denna ansökan framgår av bilaga 12-1, flik 23. Mariestads kommun bedömer att samtliga åtgärder väster om Karlsholme kan utföras inom ramen för gällande detaljplanebestämmelser. Se karta på nästa sida. 26

Sammanställning av gällande detaljplaner. Avtal Sjöstadsprojektet berör även ett antal områden med nyttjanderättsavtal, arrenden m m för upplåtelse av mark för olika ändamål. Inom området finns även ett föreningsägt klubbhus på ofri grund. Översiktskartan visar de områden där avtal m m finns. Siffrorna hänvisar till bilaga 12-2 där alla avtal som belastar området redovisas mer detaljerat. Områden med avtal m m. 27

Markägare Samtliga åtgärder som ingår i denna ansökan kan genomföras på kommunägd mark. Se nedanstående figur. Kommunägd mark. 13 Strandskydd Det utökade strandskyddsförordnandet för Vänern har inte införts eller upphävts i och med att äldre detaljplaner vunnit laga kraft inom det aktuella planområdet. Då detaljplanerna inte sträcker sig ut till 300-metersgränsen inom hela vattenområdet finns strandskyddsförordnandet inom vattenområden mellan detaljplanegränser och 300-metersgränsen enligt nedanstående figur. Ombyggnad av Östra vågbrytaren berör marginellt strandskyddat område. Område med strandskydd. Avgränsningen är ungefärlig. 28