Kennert Orlenius Vasa 2013-11-04 VÄRDEGRUNDS- FRÅGOR i pedagogers vardag Del 2
Läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 enligt förslag: Den grundläggande utbildningen: ska främja öppen demokrati och aktiv medverkan i medborgarsamhället trygga social jämlikhet och rättvisa för alla. Dess uppgift är att förebygga ojämlikhet och utslagning Innebörd: - Implikationer i verksamheten? - Betoning på lära sig om eller leva demokrati i skolan?
Internationell studie i 36 länder, bl a samtliga nordiska länder (i Sverige deltog 9000 14-åringar Syfte: att undersöka hur unga människor förbereds för sina roller som medborgare
Studien är indelad i teman som gäller: Kunskaper Attityder och värderingar om sig själv som medborgare om synen på grupper i samhället tilltro till pol. institutioner och andra människor syn demokratiska värden Deltagande och inflytande elevinflytande deltagande och diskussionsklimat deltagande utanför skolan och intresse för samhällsfrågor medborgerligt deltagande i framtiden
Resultat från ICSS (rangordning, nr) Finland Sverige Kunskaper 1 5 Attityder: Synen på det egna landet 11 25 Jämställdhet 7 2 Grundläggande demokratiska värden 29 14 Etniska gruppers rättigheter 31 6 Deltagande och inflytande Diskussionsklimatet i klassrummet 23 11 Elev-lärarrelationen 25 14 Deltagande i medborgerliga aktiviteter i skolan 27 14 Framtida medborgerligt deltagande med 32 17 anknytning till partier och val Medborgerlig tillit 36 24
The results are simultaneously surprising and unsurprising. Schools continue to be anything else but democratic communties. / / Tiredness and lack of wellbeing are also an everyday part of school/ / What is surprising is that so little has happened in ten years. (Matti Rautiaien & Pekka Räihä 2012; Journal of Social Science Education 11(2), 8-23.)
I am worried about the good result the Finish pupils/students do in for example PISA when at the same time research on wellbeing in school shows low result. I am also worried about reports, which indicate that the gap between high school achievements and they showing behavioural disorder grow Paperpresentation av: Göran Björk, Åbo Akademi University of Vasa
Utbildningsfilosofiska strömningar Samhälle Samhällsbeva- Skolan underordnad Skolan som /skola rande skola eller en del av sam- förändringsagent hällsutvecklingen Central Inlärning Inlärning/kunskaps- Samtal/kritisk aktivitet sökande arbete reflektion Utbildnings- Essentialism filosofisk - Förmedling av riktning forskningbaserad kunskap, innehållet relaterat till vetenskapliga discipliner Perennialism Rekonstruktivism - Förmedling av - En skola för kritisk fostran eviga sanningar och värdering av olika alternativ - Klassisk bildning; - Utveckla medborgare att kulturarvet förändra och skapa framtidens samhälle Orlenius 2001/2011, s. 219-221 Progressivism - Den studerande som "kunskapare" - Eleverfarenheter - Undersökande arbetssätt - Samarbete, social (demokratisk) fostran, - Eleven i centrum
Läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 enligt förslag: Den grundläggande utbildningen bygger på att : Varje barn är unikt. Varje barn har rätt att växa i sin fulla potential som människa den ska stödja elevernas utveckling til humana människor den ska bevara och stärka respekt för liv och mänskliga rättigheter, rättvisa, jämlikhet och välfärd Innebörd: - Implikationer i verksamheten?
Är man människa eller blir man människa? Ond eller god? Kan individen styra sig själv? Drivs av egenintresse eller altruistisk? Rationell eller irrationell varelse? Lika värde? Artskillnad eller gradskillnad mellan djur och människa?
- På vilka grunder värderas människor i termer av svaga respektive starka, framgångsrika och icke-framgångsrika? - Ges alla samma förutsättningar att lyckas? - Vem inkluderas exkluderas? (På vilka grunder?) - Ses individen som somebody eller anybody? - Och vad kommer den medicinska tekniken innebära inför framtiden?
Hur visar sig människosynen i arbetslivet? Värderas människor i termer av närande och tärande? Anses individen ha sig själv att skylla eller beaktas strukturella villkor och förutsättningar? Hierarkisk ordning hur utövas makt? I vilka situationer och beroende på vilka omständigheter erbjuds hjälp och stöd?
Osynliggörande Förlöjligande Undanhållande av information Dubbelbestraffning Påförande av skuld och skam Objektifiering Våld eller hot om våld (enligt Berit Åhs) Synliggörande Respektera Informera o inkludera Alla gör så gott man kan Konflikthantering Bemöta som subjekt Respektera egna och andras nej
I Tyskland hämtade de först kommunisterna och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist. Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten. Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude. Sedan hämtade de mig och då fanns ingen kvar som kunde protestera. (Martin Niemöller (1892-1984), teolog, fånge i koncentrationsläger 1937-1945)
Individen ska alltid behandlas som: En person - aldrig bara som en funktion Ett mål sig inte bara som ett medel Subjekt aldrig bara som objekt
Synligt i verksamheten om än svårtolkat ibland Synligt på en principiell nivå Kulturella uttryck ( artefakter ) Värderingar ( values ) Ledarskapsstilar Organisationsformer Beteenden etc. Policy Visioner mål etc. Osynliga För-givet-tagna Oreflekterade Grundläggande antaganden Fig. Scheins modell (1985): organisationskultur Människosyn Samhällssyn Värderingar Normer etc.
Värdepedagogisk analysmodell: vilka värden förmedlas och gestaltas i verksamheten? Se Orlenius & Bigsten 2006, s 127
This is a story about some people: Everybody, somebody, anybody and nobody. There was an important job to be done and everybody was sure that somebody would do it. Anybody could have done it, but nobody did it. Somebody got angry about it because it was everybody s job. Everybody thought anybody could do it, but nobody realized that somebody should do it. It ended up with everybody blaming somebody when nobody did what anybody could have done. To all of You: GOOD LUCK!
Referenser Orlenius, K. (2001/2011). Värdegrunden finns den? Stockholm: Liber (230 s) Orlenius, K. & Bigsten, A. (2006/2012). Den värdefulla praktiken. Yrkesetik i pedagogers vardag. Stockholm: Liber. (150 s) Orlenius, K. (2008). Tolerance of intolerance: values and virtues at stake in education. Journal of Moral Education 37(4), 467-484 Orlenius, K. (2011). Etik i rektors praktik men hur? I: U. Blossing (red), Skolledaren i fokus kunskap, värden och verktyg. Lund: Studentlitteratur.