PROJEKTSLUTRAPPORT Webbkollen återinlagda - Uppföljning av personer 65 år och äldre som oplanerat återinskrivits i slutenvård inom 30 dagar Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Webbkollen återinlagda Projekt: Webbkollen återinlagda Idnr: Delprojekt: Beställare: Version: 1.0 Uppföljning av personer 65 år och äldre som oplanerat återinskrivits i slutenvård inom 30 dagar Idnr: Ledningskraft Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Skriven av: Britt-Louise Forsberg Datum: 2013-02-26 Godkänd av: Projektwebbplats: Datum:
Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING 2 1 INFORMATION OM PROJEKTET 3 1.1 BAKGRUND 3 1.2 UPPDRAG 3 1.3 SYFTE 3 1.4 METOD 3 1.4.1 URVAL 3 1.4.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 4 2 PROJEKTRESULTAT 4 2.1 BAKGRUNDSFAKTORER 4 2.2 BORTFALL 5 2.3 RESULTAT AV WEBENKÄT 5 2.3.1 HEMMASITUATION 5 2.3.1.1 TIDIGARE 5 2.3.1.2 FÖRVÄNTAD OCH ÖNSKAD 5 2.3.2 DETTA BESÖK 6 2.3.2.1 ORSAK 6 2.3.2.2 TRANSPORT TILL SJUKHUS 6 2.3.2.3 INITIATIVTAGARE 6 2.3.2.4 KUNNAT FÖREBYGGAS 7 2.3.2.5 TROLIG ÅTERINLÄGGNING 7 2.3.3 FÖRRA BESÖKET 7 2.3.3.1 FICK HJÄLP 7 2.3.3.2 HEMGÅNG 8 2.3.3.3 LÄKEMEDEL 9 2.3.4 KOMBINERADE FRÅGOR 10 2.3.5 BEDÖMNING AV SVARANDE 10 3 DISKUSSION 11 3.1 METODDISKUSSION 11 3.2 RESULTATDISKUSSION 11 4 SLUTSATSER 14 5 REFERENSER 14 BILAGA 1 WEBBKOLLEN ÅTERINLAGDA JÄMFÖRELSE VÄSTERNORRLAND - RIKET BILAGA 2 HUR SKULLE DU VILJA ATT DET BLEV NÄR DU KOM HEM. ANNAT ALTERNATIV/NOTERINGAR BILAGA 3 ANDRA ALTERNATIV TILL VARFÖR ÄR PÅ SJUKHUS/NOTERINGAR BILAGA 4 UPPSNAPPAT FRÅN INTERVJUER SOM INTE FRAMKOMMER I ENKÄTEN 1
SAMMANFATTNING Syftet med arbetet har varit att följa upp personer 65 år och äldre som oplanerat återinskrivits i slutenvård inom 1-30 dagar efter senaste utskrivningstillfället i slutenvården, för att fånga upp deras upplevelser och identifiera eventuella förbättringsområden. Förutom att fånga deras upplevelser önskades en bild av personernas konsumtion av vård och omsorgsinsatser under en 12 månaders period samt en kostnadsbild för detta. Arbetet är en del av det arbete som bedrivs i den nationella överenskommelsen Bättre liv för sjuka äldre (S2011/11027/FST). Metod: Arbetet är inte vetenskapligt men råd från statistiker har inhämtats för att kunna särskilja eventuella, statistiskt signifikanta skillnader, mellan sjukhusområde, län och kön. För att få kunna påvisa skillnaderna behövdes 80 intervjuer i Västernorrland. Bortfall registrerades för att få en bild av hur många som exkluderades på grund av sin kognitiva förmåga. Vid intervjuerna användes Webbkollen återinlagda som strukturerat verktyg där patienterna utifrån öppna frågor svarade på en webbaserad enkät. Samtycke till att få hämta in registeruppgifter inhämtades i anslutning till intervjuerna. Åsikter och kommentarer som framkom under intervjun men som inte framgick i enkäten sammanställdes i ett dokument vid sidan av. Resultat: Totalt genomfördes 80 intervjuer varav 48 på Länssjukhuset, 16 på Sollefteå sjukhus och 16 på Örnsköldsviks sjukhus. 41 av de intervjuade var kvinnor, 39 var män. 71 av de intervjuade personerna gav sitt medgivande till att uppgifter från kommunens respektive landstingets verksamhetsregister inhämtades. Resultatet visade att den största delen (92 %) av de intervjuade personerna bodde i ordinärt boende. Endast 4% (n=3) kom från särskilt boende. Flertalet kom in till sjukhus med ambulans. Initiativ till att åka in togs i de flesta fall av en anhörig eller personen själv. Av de intervjuade var det lika många som upplevde att de var med respektive inte var med och planerade inför sin hemgång förra gången (41 %). Länet visade en signifikant skillnad jämfört med riket angående andelen som upplever att de fått den hjälp de behövde då de kom hem från sjukhus. Av de intervjuade hade 46 % i länet angett att de fått den hjälp de behövde jämfört med riket där 62 % angett detta. I länet har en stor andel uppgett att de hade fått en läkemedelssammanställning (84 %). Detta var en signifikant skillnad till länets fördel jämfört med riket. Slutsats: Detta är ingen vetenskaplig studie och resultatet måste ses mot bakgrund av att antalet intervjuade är begränsat, särskilt nedbrutet på kommunnivå. Västernorrland visar ändå på ett mönster liknade riket totalt. Största andelen av de intervjuade i Västernorrland kom från ordinärt boende. Många återinskrivs på grund av samma orsak som de var på sjukhus förra gången. De vanligaste beskrivna orsakerna kan sammanfattas som andningsrelaterade besvär, ingen ork, yrsel och andra alternativ. Ambulans är det vanligaste transportsättet till sjukhus och i de flesta fall är det anhörig/närstående eller personerna själva som tagit initiativet. I Västernorrland har ungefär en femtedel angett att de kunnat stanna kvar hemma om de fått annan hjälp. Både i riket och i länet visas ett mönster på att långt ifrån alla upplever att de är delaktiga i planeringen inför sin hemgång eller att de fått information om vad som planerats. 2
1 INFORMATION OM PROJEKTET 1.1 BAKGRUND Var femte person över 65 år som skrivs ut från slutenvårdsavdelning i Sverige blir oplanerat återinlagd inom 30 dagar. Det finns många orsaker till detta. Några exempel är problem med läkemedel, bristande uppföljning samt bristande kontakt mellan primärvård, sjukhus och kommunens omsorg. Många återinläggningar är nödvändiga och motiverade, men nationella studier visar också att genom fokuserade förbättringsåtgärder kan onödiga återinläggningar minskas. Genom att arbeta proaktivt i stället för reaktivt som samhället till stor del gör idag skulle vi kunna minska återinläggningar, öka den patientupplevda och medicinska kvalitéten samt ge resursmässiga besparingar (Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Bättre liv för sjuka äldre - en kvalitativ uppföljning, 2012). Inom ramen för överenskommelsen om Bättre liv för sjuka äldre och Sammanhållen vård och omsorg, har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), uppmanat alla Sveriges län att analysera det egna länets sammantagna vårdtillfällen för indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1-30 dagar. Målet har varit att minska indikatorerna med 10 % för 2012. För 2013 är målet att kunna påvisa en statistiskt säkerställd förbättring av indikatorerna. Landstinget Västernorrland och länets kommuner samarbetar via Ledningskraft med alla delar som ingår i överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre (S2011/11027/FST). Som en del av satsningen Bättre liv för sjuka äldre och Sammanhållen vård och omsorg har arbetet med Webbkollen återinlagda gjorts för att identifiera eventuella faktorer som skulle kunna förhindra onödiga återinläggningar. 1.2 UPPDRAG Uppdragsgivare för föreliggande arbete var Ledningskraft. 1.3 SYFTE Syftet med arbetet har varit att följa upp personer > 65 år som oplanerat återinskrivits i slutenvård inom 1-30 dagar efter senaste utskrivningstillfället i slutenvården, för att fånga upp deras upplevelser och identifiera eventuella faktorer som påverkar patienters återinskrivning. 1.4 METOD Intervjuer med patienter som oplanerat återinskrivits på länets sjukhus inom 30 dagar. 1.4.1 Urval Patienter 65 år eller äldre som återinskrivits på vårdavdelning tillhörande vårdområde medicin/geriatrik på Sundsvalls, Sollefteås eller Örnsköldsviks sjukhus. I Sollefteå fanns en stark önskan om att få ta med även andra vårdområden. För att kunna urskilja eventuella skillnader mellan sjukhusområde fördelades 80 intervjuer med 60 % till Sundsvall/Härnösand, 20 % till Sollefteå och 20 % till Örnsköldsviks sjukhusområde. Slumpmässigt urval säkerställdes i Sundsvall genom turdragning. I Sollefteå och Örnsköldsvik var antalet potentiella patienter inte så stort att det föll bort någon på grund av att det. Intervjuerna genomfördes under perioden 12 09 21 13 01 28. 3
1.4.2 Tillvägagångssätt Intervjuer på länets sjukhus skedde av en utsedd intervjuare. Information till patienterna gavs enligt direktiv från Webbkollen återinlagdas projektledning. I Sundsvall inhämtades uppgifter om återinskrivna patienter ur systemet Akutbas. I Sollefteå rapporterade personal när de fått återinskrivna patienter till sin vårdavdelning och i och Örnsköldsvik noterades de på en lista vilken intervjuaren stämde av eftersom. Bortfall på grund av att intervjuaren inte hann träffa patienten innan hemgång noterades. Övriga bortfall noterades av intervjuaren enligt alternativen Vill ej, För trött/dålig, Kommer ej åt eller Kognitiva svårigheter enligt personal. Medgivande för inhämtande av registeruppgifter inhämtades skriftligt vid intervjutillfället och blanketten hålls tillsvidare inlåst i arkivskåp under pågående studieperiod och så länge resultat används. På webkollens portal kan resultat sammanställdes för jämförelse mellan län rike. Genom att bryta ned frågor kunde svarsfrekvens per kommun beräknas. Underlaget för vissa kommuner blev så litet på vissa frågor att andelar inte kunde beräknas. Sjukhusområden definierades genom att summera intervjuer från personer inom de kommuner som tillhör sjukhusets upptagningsområde. Sundsvall, Timrå, Härnösand och Ånge summerades till Sundsvalls sjukhusområde. Sollefteå och Kramfors till Sollefteå sjukhusområde och Örnsköldsvik kommun räknades till Örnsköldsviks sjukhusområde. Det var inte möjligt att i portalen särskilja på sjukhusområden. En statistiker har beräknat om det finns någon statistisk signifikans vid jämförelser mellan länet och riket samt mellan sjukhusområdena. 2 PROJEKTRESULTAT 2.1 BAKGRUNDSFAKTORER Av de intervjuade personerna (n=80) var 41 kvinnor och 39 män. 92 % av de intervjuade angav att de bodde i ordinärt boende (n= 74). 3 st angav att de bodde på särskilt boende och 3 st i ett seniorboende. 48 st intervjuer skedde på Länssjukhuset, 16 st på Sollefteå sjukhus och 16 st på Örnsköldsviks sjukhus. Av de 16 intervjuerna på Sollefteå sjukhus var det 4 som inte tillhörde vårdområde medicin. 71 st medgivande inhämtades för att få ta in registeruppgifter från Kommun- och Landstingsverksamheter. Övriga (n= 9) ville endast delta i intervju. Registeruppgifter har inhämtats från Landstinget. 4 kommuner har godkänt att delge registeruppgifter men det har visat sig vara problematiskt att få fram de uppgifter som efterfrågas varför inga uppgifter erhållits ännu. 4
2.2 BORTFALL I tabell 1 visas sammanställning av bortfall fördelat på bortfallsalternativ och sjukhusområde. Bortfallsalternativ Länssjukhuset Sollefteå Örnsköldsvik Tillfällen/alternativ Vill ej 9 (1 redan 5 (2 redan 5 (2 redan 19 intervjuat) intervjuat) intervjuat) För trött/dålig 6 1 9 (5 =1 16 person Kommer ej åt 16 4 9 29 (14personer) Kognitiva svårigheter enligt 12 (11 personer) 7 3 (1 av dessa afasi, oklart 22 (20 eller 21 personer) personal om kogn. Hunnit gå hem 71 (67personer) 15 (14personer) 20 106 Tillfällen/sj.h.område 114 32 46 192 Tabell 1. 2.3 RESULTAT AV WEBENKÄT Resultat presenteras i korthet under rubrikerna nedan. Se Bilaga 1 för jämförelse med siffror för alla genomförda intervjuer i riket jan 2013-01-31. I bilagorna 2-4 finns kommentarer, noteringar och åsikter som framkommit under intervjuerna. 2.3.1 Hemmasituation 2.3.1.1 Tidigare 42 % (n=34) har angett att det har varit bra hemma sedan de var på sjukhuset sist och 34 % (n=27) har angett att det har varit dåligt hemma. Jämfört med riket har Västernorrlands län något mindre andel som angett att de haft det bra och något större andel som angett att de haft det dåligt hemma sedan sist. Av de som angett att det var dåligt hemma angav de flesta att anledningen var att de inte mått bra (n=24). 15 % (n=4) angav att hemtjänsten inte var tillräcklig och 7 % (n=2) angav att vårdcentralens insatser inte varit tillräckliga. 37 % (n=10) har lämnat kommentarer eller annat alternativ av karaktären har inte fått uppföljning på den nya medicinen, hade ont, var svag och att de var i lite för dåligt skick. Kommentarer visas i Bilaga 1. 2.3.1.2 Förväntad och önskad 24 personer tror att det kommer att bli bättre än innan när de kommer hem. 57 tror att det kommer att bli som efter föregående besök eller vet inte hur det kommer att bli. En person har kommenterat att hen inte kommer att komma hem och två har relaterat till mer hjälp hemma. De allra flesta har angett annat alternativ till hur de skulle vilja att det blev när de kommit hem (n=48). De antyder att de vill att det ska bli som tidigare, få lite mer hjälp i hemmet alternativt hemsjukvård/hjälp av primärvården. Kommentarer visas i Bilaga 2. 5
Andel per sjukhusområde 2.3.2 Detta besök 2.3.2.1 Orsak 71 % (n=57) anger att de är återinskrivna av samma orsak som förra gången. 25 % (n=20) har uppgett annan anledning. Detta stämmer bra överens med riket i övrigt. I Västernorrland har större andel av männen (79 %) jämfört med andel kvinnor ( 63%) svarat att de är på sjukhus av samma orsak som sist. Över hälften har lämnat alternativ till orsaken för återinskrivning utöver det som fanns förvalt. De allra flesta som angett alternativ har relaterat till andningsbesvär. I de förvalda alternativen har ca 25 % angett andfåddhet. Därefter kom ingen ork och yrsel. Som annat alternativ har 4 personer angivit strokesymtom och 2 personer har relaterat till medicinbesvär. Annan anledning till sjukhusvistelse visas i Bilaga 3. 2.3.2.2 Transport till sjukhus 71 % kom till sjukhuset med ambulans (n=57). I riket är motsvarande andel 64 % (n=670). Andra transportsätt var privatbil, taxi och färdtjänst. 2 personer har angett sjukresa under kommentarer. Fördelat på sjukhusområde var det färre som åkte med ambulans till Sollefteå sjukhus jämfört med till Sundsvalls och Örnsköldsviks sjukhus. På kommunnivå var det 64 % (n=7) från Kramfors, 57 % (n=4) från Sollefteå, 86 % (n=8) från Ånge, 73 % (n=8) från Härnösand, 71 % (n=20) från Sundsvall och 71 % (n=10) från Örnsköldsvik. Det är en statistiskt signifikant skillnad mellan sjukhusområdena och transportsätt. Skillnaderna visas nedan i Figur 1. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 75% 71% 61% 28% 21% 15% 7% 4% 4% 4% 6% 6% 0% 0% 0% Svall n=48 Slå n=18 Övik n=14 Ambulans Blev skjutsad Taxi Annat alternativ Färdtjänst Figur 1. Fördelning av svar på frågan Hur kom du till sjukhuset? uppdelat per sjukhusområde. 2.3.2.3 Initiativtagare Här kunde de intervjuade ange flera alternativ. I 73 % (n=58) av fallen kom de till sjukhus på egen eller anhörig/närstående initiativ (alternativt en kombination av de båda). I 20 % (n=16) togs hemtjänsten initiativ. Detta är en något högre andel i Västernorrland jämfört med riket. Distriktssköterska var initiativtagare vid 10 % och sjukvårdsrådgivningen i 9 % av fallen. Vid 4 tillfällen (5 %) var läkare initiativtagare (jämfört riket 10 %). För de 3 personer som åkte till sjukhus från särskilt boende var boendepersonal initiativtagare. 6
2.3.2.4 Kunnat förebyggas Jämfört med riket motsvarar andelen som angett att de kunnat stanna hemma med annan hjälp (21 %) vilket är ett högre värde än rikets andel med samma svar (14 %). De som angett att de kunnat stanna kvar hemma med annan hjälp (n=17) fick svara på följdfrågan Hade någon insats hjälpt för att du inte skulle behöva åka in till sjukhuset denna gång?. 10 personer relaterade till att hembesök av läkare eller distriktssköterska kunnat förhindra återinskrivning. 4 personer angav hemtjänst, 3 personer vet ej och 1 person ingen insats hade hjälpt. Bland kommentarer har 3 personer relaterat till syrgas och/eller inhalation. En person har angivit att kanske hade kunnat bli lugnad om ringt 1177 men hade inte ork att ringa eller tala. Alternativ/kommentarer visas under rubriken Hade någon insats hjälpt för att du inte skulle behöva åka till sjukhuset denna gång? i Bilaga 1. 2.3.2.5 Trolig återinläggning 19 % (n=15) har angett att de tror att de kommer att läggas in igen inom kort (inom ca 1mån) och 9 % (n=7) har angett att de trodde de skulle läggas in igen inom ca 6 månader. 44 % (n=35) svarade vet ej medan 29 % (n=23) angav att de inte trodde att de skulle läggas in igen. Av dem som trodde att de kommer att läggas in igen inom närmaste tiden har 7 personer gett kommentar relaterat till att det varit så den senaste tiden och att det är därför tror de att de kommer att läggas in igen inom kort. Kommentarer visas i Bilaga 1 under rubriken Varför tror du att du kommer att skrivas in igen den närmaste tiden? 2.3.3 Förra besöket 2.3.3.1 Fick hjälp 76 % (n=61) angav att de fått hjälp med det de sökte för förra sjukhusbesöket medan 15 % (n=12) angav att de inte fick det. 9 % (n=7) svarade att de inte kunde ange varken ja eller nej. Av dem som lämnat kommentarer har de flesta angett att de upplevde det som att de blev utskriven för tidigt. En person har uppgett att hen upplevde det som att hen blev utslängd från sjukhuset och en annan har angett att sjukhuset behövde en sängplats. På frågan om de upplevde det som att de fick den hjälp de behövde när de kom hem från sjukhuset förra gången så har 46 % (n=37) svarat ja. Vid 31 % (n= 25) av tillfällena var det inte aktuellt med någon hjälpinsats utifrån. 18 % (n=14) angav att de inte hade tillräckligt med hjälp hemma och 5 % (n=4) angav att de inte visste. Av de intervjuade var det en större andel hos kvinnorna (54 %) jämfört med hos männen (38 %) som angett att de fått den hjälp de behövde. En större andel av männen (41 %) jämfört med kvinnorna (22 %) svarade ej aktuellt. Som kommentarer har 2 personer angett att de inte trodde att de skulle behöva den här hjälpen. Några har angett att de fått hjälp av närstående. Kommentarer visas i Bilaga 1. Vid jämförelse med riket finns en signifikant skillnad, dvs. lägre andel anger att de har fått den hjälp de behövde i länet när de kom hem från sjukhuset, se Figur 2 nedan. 7
Andel per sjukhusområde Signifikant skillnad mellan riket och Y, dvs. lägre andel hos Y jmf riket Figur 2. Svaret på frågan När du kom hem från sjukhuset förra gången. Fick du den hjälp du behövde? 2.3.3.2 Hemgång På frågan om de var med och planerade sin hemgång svarade 41 % (n=33) nej och lika många svarade ja. 18 % (n=14) kunde inte svara på frågan. Riket hade en något större andel som angett att de varit med och planerat sin hemgång 47 % (n=490). I Figur 3 nedan visas svarsfördelning på frågan Var du med och planerade inför din hemgång? presenterat per sjukhusområde. 60% 50% 40% 30% 40% 44% 44% 43% 28% 28% 50% Ja Nej 20% 17% Vet ej 10% 0% Svall n=48 Slå n=18 Övik n=14 7% Figur 3. Fördelning av svar på frågan Var du med och planera inför din hemgång? uppdelat per sjukhusområde. På frågan Fick du med dig någon information om vad som planerats när du åkte hem? svarade 45 % (n=36) nej medan 21 % (n=17) svarade ja. 34 % (n=27) svarade vet ej. Riket har 37 % (n=390) jämfört med länets 21 % när det gäller hur många som upplevde att de fått med sig någon information hem. I Figur 4 nedan visas svarsfördelning på frågan Fick du med dig någon information om vad som planerats när du åkte hem? fördelat per sjukhusområde. 8
Andel per sjukhusområde Andel per sjukhusområde 60% 50% 40% 30% 20% 10% 50% 50% 42% 38% 28% 29% 21% 22% 21% Ja Nej Vet ej 0% Svall n=48 Slå n=18 Övik n=14 Figur 4. Fördelning av svar på frågan Fick du med dig någon information om vad som planerats när du åkte hem? uppdelat per sjukhusområde. De flesta, 66 % (n=53), visste var de kunde vända sig med eventuella frågor. Det var en signifikant skillnad jämfört med riket (58 %) till Västernorrlands fördel. 14 personer angav att de inte visste vart de kunde vända sig och 13 visste inte om de kände till det eller inte. Inom sjukhusområdena var det något färre i Sollefteås upptagningsområde som visste var de kunde vända sig (61 %) jämfört med Sundsvall (67 %) och Örnsköldsvik (71 %). 2.3.3.3 Läkemedel 56 % (n=45) har angett att de fick ny medicin sist de låg på sjukhus. 26 % (n=21) angav att de inte fick det och 18 % (n=13) angav att de inte vet. 70 % (n=56) vet överlag vilken medicin de får och varför medan 14 % (n=11) angett att de inte vet det. 16 % (n=13) kan inte svara på frågan. 84 % (n=67) har uppgett att de fått en utskriven sammanställning över sina läkemedel. Motsvarande andel i riket är 71 %. Skillnaden är signifikant. 5 % (n=4) uppgav att de inte fått någon sammanställning. 11 % (n=9) vet inte om de fått det. I Figur 5 nedan visas hur svaren fördelats per sjukhusområde vad gäller om de fått någon utskriven sammanställning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 93% 81% 83% 17% 8% 10% 7% 0% 0% Svall n=48 Slå n=18 Övik N=14 Ja Nej Vet ej Figur 5. Fördelning av svar på frågan Fick du någon utskriven sammanställning över dina läkemedel? uppdelat per sjukhusområde. 9
2.3.4 Kombinerade frågor Fick du den hjälp du behövde när du kom hem från sjukhuset förra gången? nedbrutet med frågan Var du med och planera inför din hemgång? Av dem som var med och planerade sin hemgång (n=33) fick mer än hälften (58 %) den hjälp de behövde, 27 % (n=9) har angett att det inte var aktuellt med någon hjälp och 12 % (n=4) har angett att de inte fick den hjälp de behövde. Av dem som angett att de inte var med och planerade sin hemgång (n=33) så var det 39 % (n= 13) som angett att de hade fått den hjälp de behövde hemma. 33 % (n=11) har uppgett att det inte varit aktuellt med hjälp i hemmet efter hemgång och 24 % (n=8) som inte fick den hjälp de behövde. Fick du med dig någon information om vad som planerats, när du åkte hem? nedbrutet med frågan Var du med och planerade inför din hemgång? Av dem som angett att de var med och planerade sin hemgång (n=33) var det 42 % (n=14) som ansåg att de inte fått med sig information när de åkte hem, 33 % (n=11) hade angett att de fått det. Av dem som angett att de inte varit med och planerat sin hemgång var det 67 % (n=22) som ansåg att de inte fått med sig någon information om vad som planerats och endast 12 % (n=4) uppgett att de fått med sig information då åkte hem. Hur har det varit hemma sedan du var här sist? nedbrutet med frågan Var du med och planera inför din hemgång? Av dem som var med och planerade inför sin hemgång är det fler som angett att de haft det bra hemma (ca 50 %). Cirka en tredjedel har angett att det varit dåligt. Av dem som angett att de inte var med och planerade för sin hemgång har lika många angett att det varit bra som dåligt hemma (n=12). 2.3.5 Bedömning av svarande I Figur 6 nedan presenteras intervjuarens bedömning på de lämnade svarens tillförlitlighet. Figur 6. Intervjuarens svar på frågan Hur säker bedöms intervjupersonen vara på de lämnade svaren? 10
3 DISKUSSION 3.1 METODDISKUSSION Syftet var att fånga upp upplevelserna hos personer 65 år och äldre som oplanerat återinskrivits i slutenvård för att eventuellt kunna identifiera faktorer som kan ha betydelse för patienters återinläggning inom 30 dagar. Urvalet begränsades till vårdområde medicin med undantag för Sollefteå sjukhus där 4 intervjuer med patienter tillhörande andra vårdområden ingick. Dessa går inte att urskilja i resultatet. Det var enkelt att via systemet Akutbas identifiera återinskrivna patienter på Sundsvalls sjukhus. Vad gäller Sollefteå och Örnsköldsviks sjukhus identifierades de av personalen på vårdavdelningarna. Personalen har själv angett att de troligtvis har missat ett antal återinskrivna patienter vilket troligtvis innebär en viss underdokumentation angående bortfall. Det flesta bortfallen under tidsperioden berodde på att intervjuaren inte hann träffa personerna innan de hunnit skrivits ut. Denna konsekvens var väntad eftersom intervjuerna gjordes av samma person på alla sjukhus i länet. Hur många av dem som hunnit skrivas ut som ändå skulle ha exkluderats på grund av kognitiva funktionsnedsättningar är oklart. Vissa frågor upplevdes vara svåra att besvara för patienten och intervjuaren ställde då följdfrågor för att kunna markera det svar som kom närmast i webenkäten. Det kan innebära att viss tolkning av patienternas svar förekommit. Under intervjun kunde inte information som framkommit i efterhand registreras på tidigare fråga. Här valde intervjuaren att dokumentera kompletteringarna/kommentarer separat. Bilaga 4. Intervjuaren i Västernorrland var en person som inte arbetar i verksamheterna i vanliga fall. Hur andra län i landet har valt att göra intervjuerna varierar. På några ställen har de gjorts av personal inom verksamheten och där har de sett en vinst med detta då frågorna medvetandegör för personalen vad som kan förbättras (SKL, Analysrapport, 2013). Det går inte att särskilja intervjuer gjord på vissa sjukhus varför sjukhusområden har definierats genom att summera intervjuer från personer inom de kommuner som tillhör respektive sjukhus upptagningsområde Vid presentation av resultat fördelat på de olika sjukhusen bör man känna till att 2 personer som intervjuades på Örnsköldsviks sjukhus tillhörde Kramfors kommunområde och dessa inräknas i Sollefteås sjukhusområde. Underlaget för vissa kommuner blev så litet på vissa frågor att resultat inte kunde presenteras enbart på kommunnivå. På grund av svårigheter att få ut registeruppgifter från kommunerna har endast uppgifter från Landstinget inhämtats. Detta omöjliggör total bild av vård- och omsorgskonsumtion för de intervjuade. 3.2 RESULTATDISKUSSION Resultaten ska tolkas med försiktighet då detta inte är en vetenskaplig studie. Studien rör sig om personers upplevelser och baseras på deras beskrivning tolkad av en intervjuare. Det är svårt att dra säkra slutsatser angående vilka faktorer som faktiskt har betydelse för patienters återinskrivning men vi får en bild över hur mönstret ser ut över länet i relation till riket. I de flesta avseende skiljer vi oss inte markant från riket. Vid uppdelning på sjukhusområde får vi komma ihåg att det inte är stora tal det rör sig om och ett fåtal personers svar kan ge ett 11
relativt stort utslag på andelar. 2 intervjuer gjorda vid Örnsköldsviks sjukhus räknas till Sollefteå sjukhusområde då personerna var boende i Kramfors. Resultatet visar att den största andelen av de återinlagda patienterna kommer från ordinärt boende. I länet kom endast 3 st från särskilt boende. Hur stor del av dem som registrerats som bortfall som kom från särskilt boende vet vi inte. Totalt i länet var det 20 eller 21 st som exkluderades på grund av kognitiva svårigheter. Osäkerheten i antalet beror på att en person hade afasi och det var oklart om denne också hade kognitiva svårigheter. Med relativt god överensstämmelse med riket i övrigt är det 71 % av de intervjuade som angett att de är här av samma orsak som förra gången. De främsta anledningarna till återinskrivningarna är ingen ork, andfåddhet, yrsel och annat alternativ. Det som skiljer Västernorrland markant mot riket totalt är att fler angett svar som passar bättre mot annat alternativ. Att notera är att de alternativ de angett i stor grad varit relaterat till andningsbesvär som t ex andnöd. Ingen journalgranskning har gjorts varför det inte går att dra några säkra slutsatser angående vilka diagnosgrupper det rör sig om. De allra flesta kom till sjukhuset med ambulans. Även om det i riket är vanligast med ambulanstransport visar Västernorrland på en något högre andel även om det inte var någon signifikant skillnad. En statistiskt signifikant skillnad fanns däremot mellan sjukhusområdena och hur de kom till sjukhuset. Det skulle vara intressant att titta närmare på om det finns eventuella samband med avstånd till sjukhusen. Andel på kommunnivå tyder på att det var vanligare med ambulanstransport från Ånge och Härnösand till Sundsvalls sjukhus. I de flesta fall var det de intervjuade själva eller anhöriga som tagit initiativet till att åka in till sjukhuset. Detta har visats sig vara ett mönster för riket totalt. Av de återinskrivna så var det 21 % (n=17) som angett att de skulle ha kunnat stanna kvar hemma om de fått annan hjälp. Fler än hälften av dessa (n=10) uppgav att hembesök av läkare eller distriktssköterska skulle kunna ha hjälpt vilket också har framkommit som önskvärt i kommentarer vid sidan av. Något som kan diskuteras är hur många som vet den rätta vägen när de ska söka vård och hur många som faktiskt inte hade kunnat stanna kvar hemma med annan hjälp. Vissa kommentarer och berättelser antyder att flertalet vänder sig till 112 direkt. Det är en större andel i länet (34 %) som angett att de inte haft det bra hemma sedan de var på sjukhus sist om vi jämför med riket totalt. Vad det beror på vet vi inte. På Sollefteå sjukhus intervjuades 4 personer som inte tillhörde vårdområde medicin. Det kan tänkas att dessa, som motsvarar lite mer än 20 % av de intervjuade tillhörande Sollefteå och Kramfors, blivit tvungen att akut fara till sjukhuset. Dvs. vi vet inte vilken orsaken var till att de skrevs in på sjukhuset. Vi får ta hänsyn till att få personer kan göra skillnad för resultatet på frågorna. Av dem som angett att det var dåligt hemma uppgav de flesta anledningen att de inte mått bra och kommentarer tyder på att de känt sig svaga, haft ont och varit i för dåligt skick. Några har angivit att hemtjänstens och vårdcentralens insatser inte varit tillräckliga. I resultatet visade det sig att de som haft det bra hemma sedan föregående sjukhusvistelse i större grad hade varit med och planerat inför sin hemgång. Västernorrland har en mindre andel som angett att de varit med och planera sin hemgång än riket totalt. Endast 41 % har angett detta i länet och det var lika många som angett att de inte var delaktig i planeringen inför hemgång. Då vi inte har gjort någon journalgranskning kan vi heller inte med säkerhet säga om de har haft någon medicinsk planering/vårdplanering eller inte. Fördelat på sjukhusområden var det endast på Sollefteå sjukhus som fler upplevt att de varit med och planerat sin hemgång än de som inte varit det. Vi kan fundera på hur bra vi är 12
att få patienterna delaktiga vid planering inför hemgång då fler av de intervjuade på 2 av 3 sjukhus i länet uppgett att de inte varit delaktiga. Att det är en låg andel som angett att de fått med sig någon information hem angående vad som planerats stämmer också med mönstret i riket. I Västernorrland ansåg sig 45 % inte fått det. Många äldre patienter på sjukhus som är trötta och sjuka kan ha svårt att ta till sig information. Vi kanske måste finna sätt som vi kan nå fram till patienterna på. SKL och de utvecklingsnoder som finns tillgängliga för Ledningskraft har i En meny av möjligheter (2013) föreslagit koncept där personal använder sig av teach back för att se vad patienten verkligen har uppfattat. Utskrivningsmeddelande om vad som planerats är också föreslaget som delåtgärd liksom att vårdavdelningen återkopplar till patienten efter utskrivning t.ex. genom återuppringning. Överlag förefaller de flesta vara nöjda med den hjälp och den vård de fått på sjukhuset men kommentarer ger bilden av att inte alla känner sig färdiga och blir hemskickade för tidigt. Hur många av de intervjuade som faktiskt haft någon planering inför sin hemgång kan vi inte särskilja. Mindre än hälften av de intervjuade har angivit att fått den hjälp de behövde när de kom hem. Till länets nackdel visade det sig vara en statistiskt signifikant skillnad jämfört med riket. Även om det var relativt få som uppgett att de fått den hjälp de behövde (46 %) kan det också vara intressant att titta på andelen som inte fått den hjälp de behövde (18 %). En teori skulle kunna vara att fler av dem som inte tror sig behöva någon hjälp hemma inte erbjuds eller avstår vårdplanering. När de sedan kommer hem kanske några inser att det inte riktigt blev som de trott. Detta styrks av några av de kommentarer som lämnats t.ex. Var nöjd när gick hem men insåg i tiden mellan gångerna att behöver mer hjälp och Hade inte trott att jag skulle behövt den där hjälpen. I resultatet visade det sig att det var fler av dem som inte varit med och planerat inför sin hemgång, jämfört med dem som var det, också angett att de inte fått den hjälp den behövde då de kom hem. Det kan diskuteras om det alltid är bra att göra en vårdplanering på sjukhuset och om det nuvarande sättet alltid är det bästa för alla patienter. Fångar det upp de som har mycket hemtjänst idag och som tror sig klara sig med det? Eller de som tror sig eller vill klara sig utan hjälp? Sker det annars någon medicinsk planering och är patienten delaktig och får information om det? Resultatet av webenkäten visar att långt ifrån alla känner sig delaktiga i planeringen inför sin hemgång och att det är relativt få som upplever att de får med sig information hem om vad som planerats. Detta tyder på att det finns utrymme för förbättringar. Positivt är att i Västernorrland, jämfört med riket, har fler angivit att de visste vart de kunde vända sig med eventuella frågor. Det var en signifikant skillnad. Men det är ändå ett faktum att mindre än hälften av de intervjuade visste till vem de kunde vända sig. Intervjuarens intryck var att de, som visste till vem de kunde vända sig, kunde få hjälp i vissa frågor av denne och att denne vid behov kunde hjälpa intervjupersonen vidare. Om så är fallet kan det diskuteras om det är troligt att personen kontaktar denne för att hänvisas vidare till någon som personen inte vet vem det är. Glädjande i Västernorrland är att länet var signifikant bättre på att se till att skicka med en sammanställning över läkemedel när patienterna åkte hem jämfört med riket. Kanske är det resultatet av det arbete som pågått i länet vad gäller läkemedel som visas. 13
4 SLUTSATSER Detta är ingen vetenskaplig studie och resultatet måste ses mot bakgrund av att antalet intervjuade är begränsat, särskilt nedbrutet på kommunnivå. Västernorrland visar ändå på ett mönster liknade riket totalt. Största andelen av de intervjuade i Västernorrland kom från ordinärt boende. Många återinskrivs på grund av samma orsak som de var på sjukhus förra gången. De vanligaste beskrivna orsakerna kan sammanfattas som andningsrelaterade besvär, ingen ork, yrsel och andra alternativ. Ambulans är det vanligaste transportsättet till sjukhus och i de flesta fall är det anhörig/närstående eller personerna själva som tagit initiativet. I Västernorrland har ungefär en femtedel angett att de kunnat stanna kvar hemma om de fått annan hjälp. Både i riket och i länet visas ett mönster på att långt ifrån alla upplever att de är delaktiga i planeringen inför sin hemgång eller att de fått information om vad som planerats. 5 REFERENSER Landstinget i Jönköpings län. 2013. Fyrklövern en meny av möjligheter. http://www.lj.se/fyrklover (Hämtad 2013-02-22). S2011/11027/FST. Godkännande av en överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Stockholm: Regeringskansliet. Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2013. Analysrapport 2013 sammanhållen vård och omsorg. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2012. Bättre liv för sjuka äldre en kvalitativ uppföljning. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. 14