TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-09-27 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00161-1.6.2 Sociala nämndernas förvaltning Marianne Fall Epost: marianne.fall@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och Omsorg Nämnden för personer med funktionsnedsättning Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutar godkänna förlängning av uppdrag om drift av Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, med två år omfattande 2017-09-01 2019-08-31. Sammanfattning Utmarksgatans gruppbostad består av fem lägenheter i markplan. Verksamheten drivs sedan den 1 september 2013 av Västerås stad Vård och Omsorg. Nuvarande uppdrag Dnr 2012/231-NF-061, omfattar möjlighet till förlängning med två + två år. Efter aktuell förlängning kvarstår möjlighet att förlänga uppdraget ytterligare två år. Sociala nämndernas förvaltning genomförde en förenklad uppföljning den 15 september 2016. Förvaltningen har tagit del av verksamhetens egenkontroll av social dokumentation och hälso- och sjukvård samt måluppfyllelse. Uppdraget har följts upp genom möte med verksamhetschef, enhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Förvaltningens bedömning är att verksamheten drivs på ett adekvat sätt som motsvarar kraven i uppdraget. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 27 september 2016 lagt fram förslag till beslut.
Från: Fall, Marianne Skickat: den 13 september 2016 09:05 Till: Svensson, Lilian Ämne: 2016/00161-NF-1.6.2 Bifogade filer: Egenkontroll av HSL dokumentation 160818.docx; MAS tillsyn Utmarksgatan Grbo.pdf Från: Falknäs, Håkan Skickat: den 1 september 2016 18:02 Till: Vesterlund, Helena Kopia: Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg myndighetsbrevlåda Ämne: Begärda handlingar Utmarksgatan. God morgon! Bifogar begärda handlingar avseende Utmarksgatans gruppbostad. Mvh Håkan Falknäs MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska Västerås Stad Vård och Omsorg/Skultuna 721 87 Västerås Telefon direkt: 021-39 87 03 Telefon Kontaktcenter: 021-39 00 00 hakan.falknas@vasteras.se<mailto:hakan.falknas@vasteras.se> Besöksadress: Verksamhetskontoret Vård och omsorg Stadshuset, F278 Fel! Ogiltig hyperlänkreferens.>
Västerås stad Vård och omsorg Dokumenttyp 1(4) BLANKETT Dnr: Publicerad 2016-02-03 Egenkontroll av Hälso- och sjukvård Enhet: Östermalms Gruppbostäder Granskning av journal gäller inte Daglig verksamhet och sysselsättning. Datum:2016-08-18 Urvalet. Beskriv hur ni gjort det slumpmässiga urvalet av akterna. - Kvalitetsombudet på varje boende fick i uppdrag att välja en kund vars akt skulle vara med i granskningen. - De personer som medverkade vid ett möte 160518 fick i uppdrag att dra var sin lapp på utvalda kunder. Kriterier Journal 1 Journal 2 Journal 3 Journal 4 Journal 5 Hälso- och sjukvårdsjournal Patienten har en aktuell Vårdplan/rehabplan med diagnos, mål, åtgärder och ordinationer. Patienten har aktuella bedömningar. Det framgår vilken/vilka ordination/er som är planerade utifrån aktuella bedömningar. Det framgår av ordinationen att utvärdering är planerad eller genomförd. Läkemedelsgenomgång är gjord. Riskbedömningar för fall, nutrition, trycksår, blåsdysfunktion och munhälsa är gjorda där det är relevant, och de är dokumenterade. Källa: b5654099-8a34-4f75-a4bf-525bc77e1020#1620a388-f760-4c14-9e15-8ea4e3929ccd Godkänd av Falknäs, Håkan
Västerås stad Vård och omsorg Dokumenttyp 2(4) BLANKETT Dnr: Publicerad 2016-02-03 Riskbedömningar enligt ovan är registrerade i eller enligt Senior Alert för patienter över 65 år. Det framgår att patienten är informerad och delaktig. Samtycke till informationsutbyte är inhämtat. (Inkl. NPÖ) Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Beskriv hur verksamheten arbetar med kvalitetsregistren. (palliativregistret, Senior Alert, BPSD) Palliativa registret hålls ihop av utvecklingsledaren inom funktionsnedsatta i och med att vi har så få dödsfall inom helheten. Senior alert har använts på alla inom enheten över 65 år som har gett sitt godkännande. Riskbedömningar i Senior Alert följs upp minst 1 gång per år och personal jobbar med förebyggande åtgärder. BPSD: är aktuellt bland ett fåtal patienter inom verksamhetsområdet som följs upp när behov finns. Beskriv hur teamet arbetar för att samordna planering och insatser för kunden/patienten. Inom Verksamheter för funktionsnedsatta: Team=Sjuksköterska, boendestödjare och verksamhetschef. Sjuksköterska arbetar utifrån kund/patientens behov. Till stor del arbetar sjuksköterskan med punktinsatser och en stödprocess för boendestödjarna i deras vidare planering av insatser för kund/patienten. För kund/patient med stora omvårdnadsbehov behöver teamet träffas kontinuerligt och vårdplan upprättas. Den samordnade planeringen kan ske med landstingets habiliteringsresurser och/eller primärvården t.ex. arbetsterapeut, Fysioterapeut, dietist, läkare, logoped. Riskbedömningar görs även på dem under 65 år i procapita som följs upp minst 1 gång per år. Hur fungerar enhetens introduktion av nya HSL-medarbetare? Utgår från gällande rutin och checklista. Chefen har första kontakten, följer gällande rutin och checklistan. Hur arbetar enheten med kvalitetsavvikelser? Utgår från enhetens instruktioner. Rapporterar alla avvikelser i avvikelsesystemet Synergi. Analys utförs av enskild PAS och chef. Åtgärd och utvärdering sker kontinuerligt i samband med arbetsplatsträffar och/eller Ensam i lärande syfte. Källa: b5654099-8a34-4f75-a4bf-525bc77e1020#1620a388-f760-4c14-9e15-8ea4e3929ccd Godkänd av Falknäs, Håkan
Västerås stad Vård och omsorg Dokumenttyp 3(4) BLANKETT Dnr: Publicerad 2016-02-03 Hur sker samverkan med Patientansvarig Familjeläkare? Utgår från enhetens instruktioner. Enheten följer lokal instruktion. De privata familjeläkarmottagningarna upplevs att kallelserna sker mer kontinuerligt. Läkaravtal; patienten blir kallad en gång/år och vid behov. Övrig kontakt sker i samråd med planeringsansvarig sjuksköterska. Analys av resultatet: Det här gjorde vi bra! Workshops i procapita har bidragit till att sjuksköterskorna har fått en bättre förståelse hur procapita är uppbyggt och hur programmet ska användas. Kvaliteten på dokumentationen är av god kvalitet och den speglar patientens behov. Vi ser att dokumentationen med ordinationer, insatser och uppföljningar går att följa. Varför blev det bra? Framgångsfaktorer? Sjuksköterskan har goda kunskaper vad gäller omvårdnadsprocessen, riskbedömningar, kvalitetsregister och därtill dokumentation. Intresse för dokumentation finns. Samverkan mellan psykiatrin och LSS, gemensamma arbetsplatsträffar. Veckomöten sker kontinuerligt och där finns utrymme att reflektera komplicerade patientfall. Mer aktiva uppföljningar av arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare m.m. från landstinget, detta gör vårdplaneringen mer överskådlig och lättarbetad. Patienten är mer i fokus och det är ett mer patientsäkert arbetssätt. Chefer och sjuksköterskor utvecklar egenkontrollen av HSL för att få en samsyn och utveckla dokumentationen. Förbättringsområden? Identifierade brister Förbättringsarbete pågår med att avsluta inaktuell dokumentation. Ej tydligt om vårdplan ska upprättas och hur detta ska dokumenteras. Få in så mycket som möjligt i sjuksköterskornas årshjul. Varför finns det brister? Hög arbetsbelastning periodvis. Mycket ensamarbete, leder inte till utveckling. Källa: b5654099-8a34-4f75-a4bf-525bc77e1020#1620a388-f760-4c14-9e15-8ea4e3929ccd Godkänd av Falknäs, Håkan
Västerås stad Vård och omsorg Dokumenttyp 4(4) BLANKETT Dnr: Publicerad 2016-02-03 Olika kunskaper angående dokumentation i Procapita. Åtgärder Vilka konkreta åtgärder planerar ni att genomföra för att åtgärda i eventuella brister eller vidmakthålla det som fungerar bra? Dokumentera i den lokala arbetsplanen. Tydliggöra journalarbetet för den som inte har HSL insatser, eller egenvård. Årshjul och planeringsdagar för sjuksköterskefrågor i kvalitétsarbetet runt HSL. Ha en stående punkt gällande dokumentationen och avvikelser på APT. Två verksamhetschefer håller ihop arbetet med att förbättra processer för sjuksköterskorna. Anställt en avdelningschef med sjuksköterskekompetens. Förändringar av rutiner görs i februari och september. Lokala instruktioner revideras och ska implementeras på enheterna, dessa ska inte kunna tolkas olika och målet är att samtliga medarbetare ska arbeta på samma sätt. Vilka har deltagit vid egenkontrollen? Chefer och sjuksköterskor inom LSS bo och psykiatrin tillsammans. Skicka in det ifyllda dokumentet till MAS. Källa: b5654099-8a34-4f75-a4bf-525bc77e1020#1620a388-f760-4c14-9e15-8ea4e3929ccd Godkänd av Falknäs, Håkan