Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund - Många olika vårdare under tidig uppväxt
John Bowlby Betonade vikten av vad man faktiskt har varit med om i barndomen ha blivit övergiven, långa sjukhusvistelser, leva med psykiskt sjuk förälder. Föräldrars egna barndomserfarenheter påverkar vilka symtom barnen utvecklar.
Anknytningsteori En psykologisk teori om hur människor förhåller sig till närhet beskydd och omsorg å ena sidan; och självständighet, upptäckarglädje och upplevelse av egen styrka och förmåga å den andra.
Anknytningsteori forts Anknytningsförmågan är medfödd Primär vårdnadshavare Olika anknytningsrelationer parallellt Psykoanalys, evolutionsbiologi, kognitionsvetenskap, systemterori, m.m.
Anknytningsteori forts. Utvecklingslära: behov för såväl djur som människor att sluta sig samman i grupper för att skydda sig och överleva. Ett beteendesystem måste utvecklas för att individen ska upprätthålla den nödvändiga närkontakten med övriga.
Studier av apor Centralt för formulerandet av anknytningsteorin. Apungar (Schimpans, Bonobo, Gorilla) tillbringar all sin tid klängande på mamman. Rör sig självständigt vid 4 åå Besöker mamman fram till hennes död Jägar och Samlarkultur
Studier av apor forts Vid separation från modern blir apungar deprimerade Utvecklas sämre Lägre status i hierarkin Kroniskt låga seroroninhalter Drack mer alkohol (Suomi 2005) (Gilmer & McKinney 2003)
Mary Ainsworth (1913-1999) Trygg bas Trygg hamn
Ainsworth forts Strange situation en laboratoriesituation där man studerar hur små barn använder sin förälder som trygg bas
Anknytningsmönster Trygg anknytning Otrygg undvikande anknytning Otrygg ambivalent anknytning Desorganiserad anknytning organiserade
Anknytningsmönster forts Trygg anknytning Vid återförening: söker aktivt föräldern. Flexibel relation till föräldern Ungefär 60% av normalbefolkning
Anknytningsmönster forts. Otrygg undvikande anknytning Hanterar ofta separation utan gråt Vid återförening: slår ned blicken, vänder ryggen mot föräldern. Hämtar leksak. Barnet hälsar inte föräldern som kommer tillbaks. Erfarenhet av ett samspel där föräldern visat ovilja för barnets känslomässiga uttryck 15-25% av normalpopulation
Anknytningsmönster forts. Otrygg ambivalent anknytning Vanligtvis mycket upprörda vid separation Vid återförening: maximerar kontakten med föräldern, lugnar sig inte av att vara i famnen. Klänger, gnäller, slår föräldern. Erfarenhet av samspel där föräldern reaktion är oförutsägbar. Samspelet sker på den vuxnes villkor 5-15% av normalpopulation
Anknytningsmönster forts. Desorganiserad anknytning Stressad vid separation Förvirrat beteende Vid återförening: olika variationer t.ex. gömmer sig för föräldern, fryser till is, sätter händerna för ansiktet, går baklänges mot föräldern, stereotypier etc. Barnet känner sig hotat av den de söker skydd hos. Samspelet bygger på rädsla 10-15% av normalpopulation
Desorganiserad anknytning forts. I riskgrupper där fysisk och psykisk misshandel/vanvård förekommer har andelen barn med desorganiserad anknytning uppgått till 80% Föräldrar med psykisk sjukdom Föräldrar med missbruk Föräldrar med egna obearbetade upplevelser (ex förlorat ett tidigare barn, trauma)
Om anknytningen utvecklas gynnsamt: utvecklar barnet den trygghet som behövs för att utforska omvärlden successivt. utvecklar barnet ett empatiskt och socialt beteende med andra barn och vuxna. utvecklas förmågan att känna tillit till andra framöver i livet. kan man som såväl barn som vuxen söka stöd och hjälp i stunder av utsatthet och påfrestningar.
Inre arbetsmodell Trygg anknytning: Föräldern svarar barnet Barnet svarar föräldern Barnet närmar sig Andra människor är tillgängliga för mig. Jag känner mig trygg tillsammans med andra. Jag är betydelsefull.
Inre arbetsmodell forts Otrygg undvikande anknytning: Föräldern avlägsnar sig Barnet ger upp kontakt Barnet undviker kontakt Andra människor är otillgängliga. Jag är tryggare om jag undviker andra. Jag behöver inte andra.
Inre arbetsmodell forts Otrygg ambivalent anknytning: Föräldern växlar i närhet Barnet söker föräldern Barnet är ständigt upptagen av att närma sig Andra människor är inte pålitliga. Jag måste ständigt kräva kontakt för att få trygghet. Jag är inte värdefull.
Inre arbetsmodell forts Desorganiserad anknytning: Föräldern är skrämmande Barnet är på sin vakt Barnet närmar och avlägsnar sig samtidigt Andra människor kan vara farliga. Det är nödvändigt att ständigt vara på sin vakt för att uppnå trygghet. Jag är skadad. Jag är värdelös. Jag måste kontrollera andra.
Inre arbetsmodell forts En undergrupp av desorganiserad anknytning kallas indicriminant : Mycket liten uppmärksamhet från förälder Många vårdgivare Barnet söker uppmärksamhet hos vem som helst Andra kan lämna mig. Ytlig kontakt gör mig tryggare. Jag är inte värd att tas hand om
Omvårdnadssystemet Lyhördhet för barnets signaler och kommunikation Kunna se ur barnets synvinkel Acceptans Även barnets mindre goda sidor Samarbete Vägleda istället för kontroll Tillgänglighet Finnas i förälderns sinne
Samspel Sätta ord på barnets upplevelse Följa barnets initiativ Ta ansvar för ramen Turtagning