Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA



Relevanta dokument
Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Kårchefens. Det här kortet ägs av:

Huvudmålen är ofta formulerade visionärt, för att sedan brytas ned i delmål och i största utsträckning också i mätbara mål.

Distriktet. Distriktet förväntar sig att kårerna:

DELTAGARENS INSTRUKTIONER

Finlands Svenska Scouter r.f. FISSC VERKSAMHETSPLAN

INNEHÅLL INLEDNING... 4 ÖVRIGA UTBILDNINGS- HELHETER...11 SCOUTLEDARGRUND- UTBILDNING... 5 INSTRUKTÖRS- OCH ORGANISATIONS- UTBILDNING...

INSTRUKTIONER. Grundutbildningen för scoutledare Utbildningsgruppen. FiSSc 2016 Material för deltagaren på grundutbildningen för scoutledare

Verksamhetsplan: 2017

RLU 2012 Utbildningspass

Västmanlands Scoutdistrikt

Scouterna Västmanland

Förslag till verksamhetsplan 2015

Liten ordlista för regionarbetet

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Verksamhetsplan 2017 Scouterna Örebro län

Utveckla kåren. Ett kvalitetsverktyg för utvecklandet av kårverksamheten

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

Verksamhet GRUNDEN FÖR EN FUNGERANDE KÅR

Verksamhetsplan

Finlands Svenska Scouter r.f. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2020 för Södra Skånes Scoutdistrikt

förslag till åtgärder

Rapport om ungdomsinflytande

Stockholms scoutdistrikt kårens servicecenter. Information om varför vi har ett distrikt, och vad kansliet kan hjälpa dig med!

Verksamhetsplan 2019 FÖR SÖDRA SKÅNES SCOUTDISTRIKT

Verksamhetsplan: Sedan 2017 har distriktstyrelsen valt att koppla samman verksamhetsplanen och distriktets mål med Scouterna strategi

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Verksamhetsplan Vi kommer fortsätta vår satsning på att utveckla och behålla både medlemmar och verksamhet i distriktet.

Att stödja Västmanlands scoutkårer så att de kan bedriva bra scouting.

TREKLÖVER-GILWELL-UTBILDNINGEN ANVISNINGAR FÖR DELTAGARE OCH HANDLEDARE SISÄLLYSLUETTELO

Utmanarscoututredningen

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

EN BÄTTRE SCOUTKÅR. Kårchefens, uppdragschefens och programchefens UPPDRAGSKORT. FOTO Heikki Laurila

HANDLEDARENS INSTRUKTIONER

Sjöscoutkåren Stormfågeln r.f.

10 Roverscoutlotsens handbok

Västmanlands Scoutdistrikt

Upplandslättens scoutdistrikt inbjuder till. Lördagen den 28 februari till söndagen den 1 mars 2015

Rapport avseende beslut på Scouternas stämma 2016

RUMSTAVLA FÖR WEBBSVARANDE

Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning

Grundutbildning för scoutledare. Del 2, Kårledare. Del 1, Evenemangsledare

Verksamhetsplan juli juni Sektionen för Energi och miljö

Förbundet Vi Ungas Utbildningsplan Reviderad

Västmanlands Scoutdistrikt

UPPDATERAT i NOVEMBER

HANDLEDNING REKRYTERING FÖRBERDELESER GENOMFÖRANDE - UTVÄRDERING

Direktiv för TG-kursdeltagare

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Skånes Brottningsförbunds organisations- och arbetsplan

Verksamhetsplan för 2018

Klassföräldra- guiden em och skola i finland h tillsammans för barnen

SCOUTPROGRAMMET OCH ADVENTS- KALENDER- KAMPANJEN 2016

Verksamhetsplan 2018 Scouterna Örebro län

PLANRITNING FÖR EN STARKARE KLUBB

Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

Västmanlands Scoutdistrikt

SCOUTPROGRAMMET OCH ADVENTS- KALENDER- KAMPANJEN 2016

Motionär: Förbundsstyrelsen

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA

UPPLANDS FOTBOLLFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2019

Styrelsemöte nr. 4 för Sverok Stockholm den 5/4-2015

VET DU VAD DU KAN? STÖDMATERIAL #EXPLORERSCOUTPROGRAMMET

Västmanlands Scoutdistrikt

Guiden till Grönt kort

Norra Smålands scoutdistrikt ska öka medlemsantalet med 10 % fram till 31/

Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet

Scouternas strategi

1) fungera som en centralorganisation för sina medlemsorganisationer och stödja deras verksamhet

Startpaket Ungdomsverksamhet

För nya ledare börjar resan på Ledarskapsön med landstigning på ön via Bryggan. Vilka utbildningar finns här? (Trygga möten och Leda scouting)

DISTRIKTSGUVERNÖRENS TEAM

ÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND Alarmavdelning. Introduktionskurs för vuxna

10 Roverscoutlotsens handbok

Verksamhetsplan TRELLEBORGS SCOUTKÅR Gemenskap och friluftsliv sedan 1911

Distriktsstödsgruppen 2 Kommunikationsgruppen 3 Påverkansgruppen 4 Utbildningsgruppen 5

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Göteborgs. Scoutdistrikts

Studiehandledning till

Arbetsplan. Förslag planering:

MÖTESHANDLINGAR STYRELSEMÖTE

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Internationell grupp

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

ARRANGEMANGS- GUIDE. Er väg till ett bättre arrangemang

Verksamhetsplan juli 2013 juni 2014 Sektionen för Energi och miljö

Stensund S Trosa Telefon Webb: E-post:

Styrelsemöte 14/1-2012

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

Frivilligarbete i 4H. Frivilligledaren Per hjälper lägerdeltagarna mäta trädets höjd. Hed-Mari Björkell

Regler för Snapphanefejden fastställda av distriktsstyrelsen

Enkät till kommuner

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

Tips till kårer FÖR BESÖK TILL SKOLA ELLER EFTIS LILLA SCOUTVECKAN & SKOLORNAS ÄVENTYRSVECKA

Tellus Mars. Venus + Venus. Merkurius. Neptunus. Saturnus. Saturnus. Jupiter. Framtida utbildningar. Anpassat ledarskap.

PLANRITNING FÖR EN STARKARE KLUBB

Kommunikation RÄTT INFORMATION TILL RÄTT PERSONER

Transkript:

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite för nära eller så vill man diskutera med någon som känner bra till scouting men som har lite avstånd till kårens vardag. I regionarbetet behandlas varje kår individuellt och kårchefen är extra viktig. Enligt scoutbarometrarna upplever kårcheferna ofta att de är ensamma med sitt uppdrag. Målet med regionarbetet är att ge dig det stöd du behöver för ditt uppdrag. Regionarbetet behövs också för att man via det kan få mera och annat slags information om kårerna än den information man kan sammanställa från årsrapporter och kårchefsbarometrar. Regioninstruktören kan också informera om olika evenemang och arrangemang inom distriktet eller de andra kårerna. Målet med regionarbetet är att kårerna ska fungera bättre och göra god scoutverksamhet. Scoutverksamheten är kanske inte så bra som den borde vara i alla kårer och grupper i landet. I dessa fall motsvarar verkligheten inte förväntningarna. Med hjälp av regionarbetet får kårledarna handledning för sina uppdrag samt stöd för att förverkliga scoutprogrammet inom kåren. Regionarbetet bygger fungerande kommunikationskanaler mellan kårerna, till distriktet och centralorganisationen. På det här viset får man en tydlig uppfattning om kårernas situation och behov. Det är också meningen att med stöd av regionarbetet kunna grunda nya kårer eller blåsa liv i overksamma kårer i områden där scoutingen hamnat i skymundan. 1.1 REGIONINSTRUKTÖRENS ARBETE Regioninstruktören är kårchefens viktigaste stöd, en länk mellan distriktet och kåren, som känner till hur vardagen ser ut i de kårer han handleder. Regioninstruktörens förhållande till kårledningen är öppet och konfidentiellt. Han gör inte saker för dig utan hjälper dig att gestalta helheterna och hitta nya lösningar. Regioninstruktörsuppdraget är väldigt mångsidigt. Instruktören är engagerad i regionarbetet och strävar efter att vara initiativrik och samarbetsvillig, tillförlitlig och ha sinne för väsentligheter. Regioninstruktören är en vuxen scoutledare som kan hjälpa kårchefen utgående från kårchefens behov. Regioninstruktören har gått scoutledargrundkursen och regioninstruktörskursen och ofta har han/hon erfarenhet av att leda en kår. 1.2 PERSONLIG KONTAKT OCH STÖD Regioninstruktörens viktigaste uppgift är att vara ett stöd för kårchefen. En förutsättning för detta är att förhållandet mellan kårchefen och regioninstruktören är baserat på ömsesidigt förtroende. Det tar tid och det krävs kontinuerlig kontakt för att skapa förtroende. Målet är att du som kårchef upplever att regioninstruktören är en person som du alltid kan vända dig till när du behöver hjälp. Regioninstruktören bekantar sig med de kårer och kårchefer som han handleder. Man kommer skilt överens med kårchefen om hur ofta man tar kontakt och vilket stöd som behövs. Då handslaget tar slut handleder regioninstruktören sin efterföljare. Han sköter också om att alla kårerna i regionen känner till ändringen. Kårchefen och regioninstruktören behöver inte alltid träffas personligen på tumanhand. Man håller kontakt även per telefon, e-post eller genom att samtala då man råkas på olika regionträffar eller andra scoutevenemang. 1.3 REGIONINSTRUKTÖRERNA ARBETAR PARVIS Regioninstruktören kontaktar kårchefen personligen några gånger om året. Man kan hålla kontakt på många sätt men det behövs personliga kontakter för att skapa ett personligt och förtroendefullt förhållande för handledningen. För att handledningen skall fungera naturligt måste båda parterna vara samarbetsvilliga. Regioninstruktören eller kårchefen kan inte ensam skapa en god och uppmuntrande atmosfär. Det finns vanligen två regionhandledare i regionen. Genom att jobba parvis kan regioninstruktörerna stö- 1

da varandra och vid behov vikariera varandra. Situationen är mera stabil för kårerna då det finns två regioninstruktörer i regionen. Det idealiska skulle vara att regioninstruktören inte handleder sin egen kår. Regioninstruktören hör till regiongruppen. Regiongruppen sammanställer information om förhållandena i de olika distrikten/regionerna, följer med kårernas situation, planerar områdets regionarbete och informerar och utbildar regioninstruktörerna. Regiongruppen har som sitt stöd en kårsektion. Kårsektionen har som uppgift att ge specialstöd åt nya kårer och kårer som startas på nytt eller som har det extra jobbigt just då. 1.4 REGIONINSTRUKTÖRENS UPPGIFTER Till regioninstruktörens uppgifter hör att hålla personlig kontakt med kårcheferna utvärdera kårernas situation bl.a. baserat på årsrapporterna förmedla kårernas meddelanden till distriktet och vice versa uppdatera sina egna uppgifter om distriktets och organisationens tjänster och projekt tillsammans med sitt par organisera kårträffar där aktuella ärenden behandlas det ena av paret bör delta i regiongruppens möten och förmedla gruppens meddelanden till den andra stöda samarbetet mellan kårerna. Regioninstruktören håller kontakt med kåren främst genom kårchefen. Regioninstruktören lyssnar på kårchefens bekymmer och stöder honom. Regioninstruktören informerar om aktuella händelser inom distriktet eller centralorganisationen samt om källor där kårchefen kan hitta information. Regioninstruktören kan föreslå för kårchefen nya verksamhetssätt, samarbetspartners eller samarbete mellan kårerna. Vid behov kan han uppmuntra kårledningen att delta i en utbildning eller uppmana kårchefen att vända sig till de andra grupperna i distriktet. Kårchefen och regioninstruktören kan tillsammans fundera på lösningar på kårens problem. Regioninstruktören hjälper kårchefen att utvärdera kårens verksamhet och scoutprogrammets förverkligande. Det hör inte till regioninstruktörens uppgifter att själv göra saker för de kårer han handleder eller att ordna deras verksamhet. Han sköter inte heller kårchefens uppgifter eller rekryterar personer till kårens uppdrag. 1.5 INFORMATIONSUTBYTET KÅREN REGIONEN DISTRIKTET/ FÖRBUNDET Regioninstruktören har information om aktuella händelser inom scoutvärlden. Han försäkrar sig om att kårcheferna vet om eller har observerat de viktigaste ärendena. Vid behov kan han informera kårerna genom personliga möten eller genom att arrangera möten på sitt område. Träffar för regionens kårer är ett bra sätt att sprida information som gärna används då flera kårchefer eller kårledare behöver information eller kunskap samtidigt. Regioninstruktören är inte bara en stödperson utan också en forskare som för distriktets del samlar information om kårernas situation. 1.6 SAMARBETE MELLAN KÅRERNA Många kårer upplever att samarbete är nyttigt, roligt och utvecklande. Det bästa stödet en kårchef kan få är stödet från en annan kårchef. Tillsammans är det lättare att förverkliga läger, kurser eller t.ex. gemensam roverscoutverksamhet. Samarbetet berikar kårens verksamhet och ger den lyft. Samarbetet kan också lösa problem: små kårer som lider av ledarbrist kan genom samarbete förverkliga sådana program som annars skulle bli ogjorda. Regionträffarna kan fungera som en grogrund för samarbetet. Man måste dock komma ihåg att kvantitet inte ersätter kvalitet och att samarbetet inte får använda upp de resurser som behövs för kårens basverksamhet. 1.7 VAD ÄR HANDLEDNING? En god ledare kan använda handledningens principer för att leda. Den väsentligaste skillnaden ligger i ansvarsfördelningen: en ledare har ansvar för förverkligandet och slutresultatet, medan det i en handledningssituation är den handledda själv som i sista hand har ansvaret. Handledaren handleder och den handledda förverkligar. Handledarens ansvar är av lite annan art, han måste vara värd den handleddas förtroende. Regioninstruktören strävar efter ett förhållande där båda parterna kan höra varandra och det finns utrymme för förtroende och för kårchefens egna målsättningar och lösningar. Kårchefens uppgift är att kunna ta emot det regioninstruktören har att erbjuda. Tanken är att med regioninstruktörens hjälp kan kårchefen ännu bättre använda sina färdigheter då han leder kåren. 2

Handledningen är personlig och jämställd; den baseras på att lyssna, ge av sin tid till den handledda, uppmuntra, inspirera och ställa frågor utan att tolka eller kritisera. Kom ihåg att i handledningssituationen är det kårchefen som är expert på kåren. Regioninstruktören hjälper kårchefen att se med nya ögon på situationen, att hitta sina egna starka sidor och att själv komma på lösningar på problemen. 3

2. SCOUTDISTRIKTEN HANDLEDER OCH UTBILDAR Regionarbetet Regionarbetet är en central del av det stöd distriktet erbjuder kårerna. Med hjälp av regionarbetet kan distrikten planera sin verksamhet så den motsvarar kårernas behov. Genom att känna till vad kårerna håller på med kan distrikten förbereda sig på hurdan hjälp kårerna kommer att behöva i framtiden samt planera i vilken skala hjälpen behövs. Det är distriktets centrala uppgift att följa med kårernas verksamhet och hjälpa kårerna. I själva verket är det absolut nödvändigt att känna till hur kårerna har det för att man skall kunna ordna en bra scoutverksamhet. Om det finns kårer som har problem hör det till distriktets uppgifter att hjälpa dessa kårer. följa med kårernas verksamhet samt ansvara för att kårerna får det stöd de behöver ansvara för att det finns tillräckligt mycket scoutverksamhet i distriktet i förhållande till antalet unga i området. Program Verksamhetsområdet för program ansvarar för förverkligandet av scoutprogrammet i praktiken. Det här sker genom att man ordnar evenemang för de olika åldergrupperna, antingen skilt för sig eller tillsammans, genom att erbjuda färdighetsutbildningar och genom att direkt stöda kårernas förverkligande av scoutprogrammet. Dessutom för man fram gemensamma teman och kampanjer. En viktig uppgift inom verksamhetsområdet är att stöda åldersgruppsverksamheten inom kårerna. Man erbjuder direkt stöd åt kårerna samt ordnar program och utbildningstillfällen som riktar sig till en eller flera åldersgrupper eller personer som förverkligar scoutprogrammet. Programverksamhetsområdet är tvådelat. Från kårens synvinkel har det en kompletterande roll. Dels stöder det förverkligande av scoutprogrammet inom kåren genom att ordna sådana evenemang som kåren inte kan ordna på egen hand. Dessutom arrangerar man färdighetsutbildning som upprätthåller och utvecklar kårens funktionärers samt distriktets förtroendevaldas kunnande. sköta om att det inom kåren finns tillräckligt med bas-scoutfärdigheter för att scoutprogrammet skall kunna förverkligas. arrangera och utveckla evenemang och färdighetsutbildning som hör ihop med scoutverksamheten arrangera, i sin tur eller enligt överenskommelse, nationella scoutevenemang marknadsföra nationella kampanjer och teman. Utbildning Genom att ordna utbildningar för kårens unga och vuxna ledare hjälper verksamhetsområdet för utbildning kårerna att förverkliga scoutprogrammet på ett sätt som passar kårens verksamhetsmiljö. Utbildningens syfte är att garantera att det finns tillräckligt med utbildade ledare för att erbjuda barn och unga aktiv scoutverksamhet. Till verksamhetsområdets ansvar hör att ordna utbildning och handledning för unga och vuxna som förverkligar scoutprogrammet samt att utbilda och stöda de förtroendevalda. arrangera utbildningar som garanterar att scoutprogrammet kan förverkligas inom kårerna arrangera och utveckla ledarutbildningen som stöder kårverksamheten arrangera och utveckla (utbildar) utbildningen som stöder distriktets verksamhet stöda och hjälpa kårerna med att arrangera den utbildning som är på deras ansvar stöda de förtroendevalda så att de lyckas i sina uppdrag. Kommunikation Verksamhetsområdet för kommunikation ansvarar för den interna och externa kommunikationen. Till de centrala uppgifterna hör att med hjälp av kommunika- 4

tion främja förverkligandet av scoutprogrammet i kårerna. Kommunikation används för att förmedla scoutingens målsättningar och för att göra scouting mera allmänt känt. Med hjälp av olika sorters kommunikation och med olika kommunikationsmedel kan man nå olika målgrupper. Kommunikationen stöder de andra verksamhetsområdena. Verksamhetsområdet bör vara väl insatt i de andra områdenas centrala målsättningar och aktuella teman. Kommunikationens roll är att föra vidare ärenden med hjälp av sina redskap samtidigt som den erbjuder hjälp åt de andra områdena med t.ex. utbildning. Hur kommunikationen lyckas i sitt arbete påverkar direkt intresset för scouting hos barnen och unga och indirekt det stöd för verksamheten i kårer och distrikt får från utomstående aktörer. sköta intern och extern kommunikation på det egna området informera kårerna om sina tjänster, t.ex. evenemang eller kurser som erbjuds. Ekonomi Verksamhetsområdets huvudsakliga uppgift är att ansvara för distriktets ekonomiska säkerhet: att hjälpa kårerna med användningen av de ekonomiska resurserna och möjligheterna samt stöda kårerna i frågor som berör ekonomi och administration. En central uppgift är att utveckla och trygga distriktets medelanskaffning. En stor del av uppgifterna är riktade ut från scoutrörelsen, mot t.ex. företagssamarbete och olika stödformer. befrämja och stöda kårernas administration, ekonomi och medelanskaffning sköta om att distriktets ekonomi är planerad och sakligt ordnad organisera så att de tjänster distriktet erbjuder kårerna är ekonomiskt rimliga främja scouternas gemensamma medelanskaffningskampanjer. Administration Kårerna är distriktets medlemmar och de använder sin makt på distriktets möten. På mötena väljer man bl.a. styrelsen som leder distriktets verksamhet och fastställer verksamhetsplan och budget. Föreningslagen, föreningens stadgar, reglementen och distriktsarbetets handbok reglerar scoutdistriktets och distriktsstyrelsens uppgifter och ansvar. Till ett distrikts uppgifter hör att sköta om att administrationen är planenligt och sakligt organiserad försvara scoutverksamheten och bevaka scoutintressen inom distriktets område påverka så att distriktets kårer har lämpliga utrymmen för sin verksamhet samt tillräckliga utfärds- och lägerområden på lämpligt avstånd från kårens hemort upprätthålla och utveckla systemen för tack och uppmuntran utveckla sin egen verksamhet (strategi) delta i centralorganisationens verksamhet och hålla kontakt med övriga distrikt. Kansli Scoutdistriktet har ett kansli som betjänar kårerna, de förtroendevalda, övriga scouter och intressegrupper genom att producera tjänster i enlighet med de linjer som styrelsen fastställt. Kansliet är en resurs som möjliggör scoutverksamhet, bevakar scoutingens intressen och tryggar distriktsverksamhetens kontinuitet. Kanslierna är också fysiska träffpunkter och bra ställen att dela ut scoutmaterial och information på. upprätthålla ett distriktskansli. 5

6

3. FS:S SÄKERHETSFÖRESKRIFTER 3.1 HÄFTET MED SÄKERHETSFÖRESKRIFTERNA 7

8