VALTTI-KARRIÄR KÄNN IGEN DINA MÖJLIGHETER, ARBETSBOK FÖR STUDERANDE Riitta Aikkola 2011 Innehåll 1. Till användaren av arbetsboken... 2 2. Målsättningar... 2 3. Känn dig själv... 3 3.1 Dina färdigheter... 3 3.2 Dina värderingar... 4 3.3 Din personlighet... 5 3.4 Yttre faktorer... 5 4. Känn igen faror... 7 4.1 I dina studier... 7 4.2 I din tidsanvändning... 8 4.3 I dina beslut... 9 5. Var medveten om dina möjligheter... 10 5.1 Dina personliga egenskaper... 10 5.2 Dina upplevelser av glädje och framgång... 11 5.3 Dina önskemål med tanke på arbetslivet... 12 5.4 Din utbildning... 13 5.5 Dina drömmars arbetsplats... 14 6 Från misslyckande till seger... 16
1. Till användaren av arbetsboken Denna arbetsbok är avsedd för dig studerande som känner att du vill få klarhet i vilka dina möjligheter är när du planerar din kommande yrkeskarriär och att söka jobb. Arbetsboken hjälper dig att aktivt granska dina val, din framtid och din karriär. Hela ditt liv och din personlighet har en inverkan på din framtid och din karriär. Arbetsboken är ett bra redskap för att hitta dina styrkor och din motivation. Uppgifterna i arbetsboken hjälper dig att förstå dina handlingar och ger dig tips om hur du ska komma framåt i karriären. En del studerande har en klar uppfattning om vad de strävar efter och vad de vill göra, medan framtiden för andra kan te sig oklar. Jag hoppas att du med hjälp av denna arbetsbok ska få en klarare bild av din framtid och karriär. Valtti-karriärarbetsboken har utarbetats av nyckelhandledare Riitta Aikkola inom projektet Valtti Valmis tutkinto työelämävalttina. Materialet och uppgifterna i arbetsboken bygger på innehåll och målsättningar som tagits fram av arbetsgruppen Valttikiri vid Vasa yrkeshögskola. Arbetsgruppen startade vintern 2009 och i början av 2010. Aikkola fungerade som handledare för gruppen. Projektet Valtti Valmis tutkinto työelämävalttina är ett riksomfattande utvecklingsprogram för 2008 2011 som delfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten. 2. Målsättningar Din examen är viktig när du söker jobb, men den är inte det enda arbetsgivaren ser på. Arbetsgivaren förväntar sig även andra kunskaper och styrkor av en arbetssökande. Vi är alla unika och vi har alla olika styrkor och erfarenheter och är intresserade av olika saker. Vi är experter på våra liv. Skriv ner tre personliga mål du vill uppnå utöver att avlägga examen. När du ställer upp mål för dig, jobbar hårt för att nå dem och slutligen når ditt mål ökar självkänslan och du blir mer tillfreds med livet. 1. 2
2. 3. Valet av utbildning var en gång i tiden ett mål för dig. Fundera över vilka faktorer som inverkade på ditt val av utbildning? Skriv ner minst tre faktorer. 1. 2. 3. Dessa motiveringar kan du använda dig av när du söker jobb och när du planerar din framtida karriär. 3. Känn dig själv För att komma framåt i livet måste du känna dig själv. Du måste stanna upp och tänka efter vilka värderingar och intressen du har, vilken kompetens, dvs. vilka kunskaper och färdigheter du besitter och hurdan du är som person. 3.1 Dina färdigheter Möjligheter att lära sig olika färdigheter finns överallt. Färdigheter lär du dig inte bara i skolan, olika färdigheter kan du lära dig var som helst. Det viktigaste är att du använder de färdigheter som har betydelse för dig i ditt liv. Det går att utveckla alla färdigheter, men för det krävs alltid engagemang, självdisciplin och hårt arbete. Du kan lära dig vilken färdighet som helst om du bara bestämmer dig för att göra det. 3
Vilka färdigheter har du? Vilka av dina färdigheter skulle du vilja använda i ditt framtida jobb? Vad kan du göra för att utveckla dina färdigheter? 3.2 Dina värderingar Det är oftast enklare att tala om sina färdigheter än att svara på frågan vilka är dina värderingar. Värderingar kan vara personliga, men även samhälleliga. Genom att förstå dina värderingar får du hjälp med att se vad som motiverar dig i dina studier, i ditt liv och i ditt arbete. Fråga dig själv vad du verkligen värdesätter, vad som motiverar dig i livet och varför det är viktigt för dig. Skriv ner dina tre viktigaste värderingar. Uppgifterna på Windmills webbplats (www.windmillsonline.co.uk/interactive) hjälper dig att se vad det är du verkligen värdesätter i livet (välj Main Section i den blåa lådan nere till höger på startsidan och välj därefter uppgift fyra The things I really value i den översta gröna lådan Section 1, Where am I ). 4
3.3 Din personlighet Din personlighet märks bland annat i hur du beter dig tillsammans med andra, hur du interagerar med miljön och hur du presenterar dig själv. Ju bättre du känner dig själv, desto lättare är det för dig att studera din personlighet. Försök komma ihåg det mest träffande, intressantaste och mest överraskande folk har sagt om din personlighet. Det mest träffande? Det intressantaste? Det mest överraskande? Hurdan personlighet har du enligt dig själv? Mer information får du på Keirseys webbplats (www.keirsey.com/sorter/instruments2.aspx?partid=0) där du kan ta reda på din personlighetstyp med hjälp av The Keirsey Temperament Sorter-enkätens 70 frågor. 3.4 Yttre faktorer Vår framtid, våra beslut och vår karriär påverkas även av yttre faktorer såsom familj, vänner, fritidsintressen, media, nätkontakter, den ekonomiska situationen, arbets- och livserfarenhet, det rådande sysselsättningsläget och olika händelser. 5
Vilka yttre faktorer har inverkat på ditt val av utbildning? Motivera varför och på vilket sätt? Vilka yttre faktorer tror du kommer att påverka din kommande karriär? Motivera varför och på vilket sätt? På vilket sätt kommer du att utveckla ditt nätverk av mänskliga relationer med tanke på karriären? Med hjälp av en s.k. livslinje kan du få grepp om din personliga livshistoria och utveckling. Rita din livslinje på ett stort papper och märk ut studier, fritidsintressen, arbetserfarenhet, förtroendeuppdrag, frivilligarbete, moderskaps-/faderskapsledighet, värnplikt, speciella händelser, särdrag, förändringar m.m. Försök komma ihåg allt du har varit med om och vad som har haft betydelse i ditt liv. Utvärdera och fundera därefter över din livslinje med hjälp av följande frågor: Vad har du lärt dig? Vilka färdigheter och egenskaper lärde du dig under en viss period? 6
Vad inspirerades du av och vad var du intresserad av? Vad har varit särskilt viktigt för dig? Varför? Hur har dina personliga drag utvecklats? I hurdana miljöer fungerar du bäst? 4. Känn igen faror 4.1 I dina studier Av olika utredningar och förfrågningar har bland annat följande orsaker till att studierna går trögt eller avbryts framgått: svårt att slutföra uppgifter som kräver självständighet och eget initiativ dålig studieplanering frånvaro arbetar samtidigt använder riktligt med alkohol negativ inställning till sig själv för lite motion avsaknad av en egen grupp/gemenskap lathet (Obs! Kreativ lathet kan vara positivt.) mänskliga relationer avsaknad av studiemotivation och -teknik psykiskt välbefinnande När du nu är medveten om orsakerna till att studierna går långsamt kan du fundera över hur du kan förhindra detta? Här följer några tips på var du kan söka hjälp för att gå framåt i studierna: 7
När du behöver stöd för att planera och gå framåt i studierna kan du vända dig till studiehandledaren på din högskola. Du kan testa din studiestil på webbplatsen Lingua@net Europa Plussa (www.linguaneteuropa.org/plus/fi/ways/styles.jsp) > På svenska. På Åbo universitets webbplats finns gott om studietips om bland annat inlärning, läsning, skrivning, att tentera, informationssökning m.m. (www.abo.fi > Studier & Forskning > Studierådgivning > Studieteknik). Fortbildningscentret vid Tammerfors universitet erbjuder motsvarande tips på finska i Verkkotutor -tjänsten (www.uta.fi/tyt/verkkotutor). Webbtjänsten Opi oppimaan erbjuder på finska information och stöd om inlärningssvårigheter hos vuxna (www.opioppimaan.fi). Bakom studierna måste det finnas en känsla av att studierna är betydelsefulla. Vad vill jag, vad strävar jag efter och vad har jag för mål? Det påstås att alla personer i alla åldrar kan lära sig nästan vad som helst ofta dessutom upptill 5 20 gånger snabbare än vanligt och 10 100 gånger effektivare än man i allmänhet tror. Det viktigaste är hur vi lär oss. Det gäller att sträva efter att använda alla sinnen i inlärningen. Stress är ett hinder för inlärning, försök därför undvika det. Läs mer om ämnet i boken G. Dryden & J. Vos. (1996) Oppimisen vallankumous. Tietosanoma. 4.2 I din tidsanvändning Upplever du att studieplanering och tidsanvändning är ett problem för dig? Har du tid med fritidsintressen, vänner och familj? Får du tiden att räcka till för allt du vill göra? Du har eller så har du inte makten över din tidsanvändning du väljer själv vad du lägger din tid på antingen på någonting nyttigt eller på någonting onyttigt. Om du vill bli klar med dina studier, måste du se till att ordna tid för studierna. Ta reda på vad du använder din tid till. Följ med din tidsanvändning varje dag under en veckas tid. Skriv ner vad du använder din tid till med en halvtimmes noggrannhet. Hur mycket tid lägger du ner på att sova, laga mat, äta, sköta hushållssysslor, morgon- och kvällsrutiner, studier hemma och i skolan samt fritid? Fundera över hur du kan förbättra din tidsanvändning, om du är missnöjd med den efter att du har studerat den. Gör upp en tidsanvändningsplan för de kommande månaderna. Ställ upp konkreta mål! Om lathet hindrar dig från att gå framåt, kan du börja med att ägna endast 10 15 minuter åt gången åt dina studier. Om detta inte lyckas, kan du vila dig en stund och försöka på nytt efter det. 8
För att reda ut hur du använder din tid mer ingående kan du gå in på karriärväglednings- och självvärderingstjänsten för högskolestuderande (www.uraohjaus.net) och göra aikaura-uppgiften. Du kan göra testen bara på finska. 4.3 I dina beslut Ibland kan det vara svårt att fatta beslut. Det kan vara svårt att ta följande steg då du inte är säker på vart det leder. Du vågar eller kan inte ta beslut. Detta kan ibland tolkas som lathet, men samtidigt kan ren lathet ibland även utgöra ett hinder för beslutsfattande. Det är i allmänhet lättare för dig att fatta beslut då du förstår hurdana svårigheter du kan råka ut för. Var och en kan ändra sitt sätt att agera om man bara bestämmer sig för att ändra sitt sätt att tänka. Val och beslut utgår alltid från en tanke och tankar leder till handling. Ditt tänkesätt avgör om du kommer framåt eller kör fast. Ändra ditt tänkesätt och din inställning och intala dig själv att du kommer att lyckas. Ge inte upp, utan övervinn dig själv och fortsätt kämpa! Det är viktigt att bli medveten om att beslut kan fattas på olika sätt i olika situationer. Nedan ser du en indelning av fyra olika sätt att fatta beslut: 1. Rationellt Beslutet fattas genom att ett logiskt och analyserande tillvägagångssätt används. Du kan till exempel använda dig av en SWOT-analys som går ut på att du kartlägger styrkor, svagheter, möjligheter och hot med hjälp av en fyrfältstabell (se tabellen på följande sida). Styrkor (Strengths) Möjligheter (Opportunuties) Svagheter (Weaknesses) Hot (Threats) 2. Intuitivt Beslutet fattas med stöd av känslor och beslut. Det fattas utifrån vad som känns rätt och inte enligt vad som skulle vara rationellt. 9
3. Undvikande Beslutsfattandet undviks eller skjuts på framtiden eftersom man inte är säker på vilket beslut som är det rätta. Det kan vara både negativt och positiv att vänta med att ta ett beslut. Ibland är det bra att avvakta med ett beslut. 4. Spontant Ett beslut som fattats sontant på stundens ingivelse kan vara bra så länge det inte gäller framtidsplaner. Följande frågor hjälper dig att utvärdera ditt sätt att fatta beslut: Vilket är det senaste stora beslut du fattade? Hur fattade du ditt beslut? Oberoende av på vilket sätt du fattar dina beslut är det viktigt att du även lyssnar till din inre röst då du står inför viktiga beslut. Du kan lugnt fortsätta som du har gjort hittills om ditt beslut ger dig sinnesfrid. Ibland kan det bästa för att uppnå sinnesfrid vara att vänta. 5. Var medveten om dina möjligheter 5.1 Dina personliga egenskaper Fundera över dina alternativ och vad du önskar dig av din framtid och karriär. Svara på följande frågor då du planerar din karriär: 10
Vilka är dina bra sidor och karaktärsdrag? Hur har de kommit fram under dina studier och i ditt jobb? Vilka av dina egenskaper skulle du vilja utveckla, vilka skulle du vilja avstå från helt och hållet? Varför? 5.2 Dina upplevelser av glädje och framgång Hurdana upplevelser av glädje och framgång har du haft i dina studier och i ditt jobb? 11
Hurdana saker har du lärt dig genom fritidssysselsättningar eller allmänt av livet? Kan du dra nytta av dessa i ditt framtida jobb? 5.3 Dina önskemål med tanke på arbetslivet Vad önskar du dig av ditt jobb? Vad är viktigt för dig i ditt arbete? Hurdana arbetsplatser kommer du att söka till efter att du har studerat klart? Hurdan kompetens har du redan fått genom dina arbetserfarenheter? 12
5.4 Din utbildning Hurdan utbildning har du skaffat dig hittills? Hurdan kompetens har du fått genom utbildningen? Vad upplever du att du skulle behöva lära dig mera om? Ingår vidareutbildning i dina planer? Vart skulle du i så fall vilja söka? 13
Hurdana alternativa planer har du om dina jobb- och utbildningsplaner inte går att förverkliga genast? 5.5 Dina drömmars arbetsplats Föreställ dig din drömarbetsplats. Skriv sedan en berättelse om ämnet med rubriken En dag på min drömarbetsplats". Svara på följande frågor efter att du har skrivit din berättelse: Vad ger dig inspiration och motivation i ditt drömjobb? Vilka arbetsuppgifter betonas? 14
Vilka färdigheter vill du framför allt använda? (organisationsförmåga, förmåga att fatta beslut, social kompetens, skriftlig framställning, konsten att uppträda, vänlighet, initiativförmåga, omdömesförmåga, analyseringsförmåga osv.) På vilket sätt hjälper din nuvarande kompetens dig att få ditt drömjobb? Hurdan är din drömarbetsmiljö? Hur syns resultaten av ditt arbete? 15
Vad ger dig tillfredsställelse på jobbet? 6 Från misslyckande till seger Gör misslyckandet till en möjlighet. Lär dig värdesätta detta, för ett misslyckande kan ge dig framgång. Tänk på att en motgång i själva verket för dig närmare ditt slutliga mål. Du får inte nödvändigtvis nya möjligheter, om du inte lär dig att misslyckas. Ett misslyckande är ingen uppmaning till skuld och skam utan till att lära sig. Ofta kan du lära dig mer av oväntade slutresultat än av resultat som går helt enligt dina planer. För att vara en vinnare måste du försöka om och om igen även om du misslyckades förra gången och gången innan. För varje nytt försök har du mer erfarenhet, mer kunskap och mer beslutsamhet. Varje misslyckande ökar dina chanser att lyckas. Det är synd om du slutar försöka eller ger upp precis då du närmar dig målet. Du lär dig något varje dag av varje försök och blir samtidigt skickligare. Belöningen kan vara närmare än du tror. Tro på att du är på väg att bli en vinnare. Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet. Ordspråkboken 1:5 16