2006-09-06 En kunskapsskola för alla Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i. Barnens väl idag avgör Sveriges framtid. Skolan ska ge kunskap åt alla. (Valmanifestet)
2(14) Socialdemokraterna STOCKHOLM Sammanställd av: Socialdemokraterna Inledning Ur valmanifestet: Alla barn har rätt till goda kunskaper. Alltför många barn lämnar skolan utan fullgoda kunskaper i kärnämnena. Så får det inte fortsätta. Kunskapsmålen ska vara tydliga och uppföljningen förstärkas. Vi vill göra en särskild satsning på att förbättra kunskaperna i matematik och svenska, bland annat genom fortbildning av lärare. Trygghet och studiero ska råda i skolan. Gemensamma ordningsregler ska utarbetas av elever, föräldrar och personal tillsammans. Vi har skärpt lagstiftningen mot diskriminering, mobbning och kränkande behandling. Men det krävs också något mer, en anda av respekt. Respekt för lärarna, för eleverna, mellan eleverna och för kunskaper. Lika chans kräver olika resurser. Alla barn är olika och alla skolor har inte samma villkor. Vi vill därför rikta insatserna till de skolor och elever som har det tuffast, bland annat genom att anställa 1 000 resurspersoner. Vi vill se en sammanhållen skola som är en mötesplats för barn från olika sociala miljöer och kulturer och tillgänglig för barn med funktionshinder. Friskolorna erbjuder alternativa pedagogiska inriktningar. Men kontrollen av friskolorna måste skärpas. Etableringar av nya friskolor får inte leda till sämre undervisning för barnen i den kommunala skolan eller ökad segregation. Kommunernas inflytande vid etablering av friskolor ska förstärkas. Vinster ska komma skolan till del inte aktieägarna. Alla elever har rätt till en objektiv och allsidig undervisning. Vi är motståndare till religiösa friskolor. Genom skärpta regelverk och uppföljning vill vi öka insynen. Ytterst ska de offentliga stöden kunna dras in. Kvalitetssatsning på fritids. Att få möjlighet till läxhjälp och utvecklande fritidsaktiviteter är särskilt viktigt för de barn som får minst stöd hemma. Personaltätheten på fritids har minskat. Barngrupperna är för stora. Vi vill utveckla kvaliteten på fritids genom att anställa 3 000 fler fritidspedagoger och annan personal. Maxtaxan på fritids ska sänkas från 840 till 480 kronor för första barnet. Vi vill ha en kunskapsskola för alla, oavsett social och kulturell bakgrund. Det kräver en politik som fördelar resurser efter behov, som fortsätter satsa på skolan och som särskilt prioriterar de skolor och elever som har svårast förutsättningar. De senaste åren har vi gjort stora satsningar på skolan. Vi har ökat personaltätheten både i grund- och gymnasieskolan genom att tillföra resurser till
3(14) fler lärare, specialpedagoger och andra specialister i skolan. Målet om 15 000 fler lärare och andra specialister i skolan kommer att bli verklighet under år 2006. Vi har också stärkt elevernas rättsliga skydd mot diskriminering och mobbning. Från och med den 1 april 2006 är diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever förbjudet i förskolan, skolan och den kommunala vuxenutbildningen. Med den nya lagen förtydligas också skolans ansvar att arbeta förebyggande för att ge alla elever trygghet och studiero. Men trots rejäla satsningar är det alltför många barn lämnar skolan utan fullgoda kunskaper i kärnämnena, svenska, engelska och matematik. Så får det inte fortsätta. Skolan ska ge alla elever möjligheter och förutsättningar att nå kunskapsmålen. Vi vill se en sammanhållen skola som är en gemensam mötesplats där elever med olika kön, social, etnisk och religiös bakgrund möts och kan berika varandra. Den största utmaningen för oss under de kommande fyra åren är att minska klyftorna och bryta segregationen i skolan. Det som fortfarande är mest styrande för en elevs förutsättningar att klara skolan är föräldrarnas bakgrund. Inget barn kan dock välja vilka föräldrar de får det är därför samhällets skyldighet att ge alla barn möjligheter till stimulans, stöd och utmaningar i skolan. I valmanifestet har vi utlovat fortsatta satsningar på skolan och fritids. Det handlar om en särskild satsning på att förbättra kunskaperna i matematik och svenska, 1000 resurspersoner till de skolor som har det tuffast, 3000 fler fritidspedagoger på fritids och en kraftfull satsning på yrkesutbildningen och en ny modern lärlingsutbildning på gymnasienivå. I denna rapport konkretiserar vi förslagen.
4(14) 1. Baskunskaper är grunden för lärandet Tillgången till ett rikt språk är grunden för allt lärande. Dagens samhälle ställer stora krav på den kommunikativa förmågan och att kunna kritiskt granska och värdera information. I dag går alldeles för många barn och ungdomar igenom grundskolan och gymnasiet utan att klara kärnämnena. Att kunna läsa, skriva och räkna är förutsättningar för att klara sig i skolan och vardagen. Vi kan aldrig acceptera att någon elev går igenom skolan utan att ha fått möjlighet att tillgodogöra sig tillräckliga kunskaper. Kunskapssamhället ska vara för alla, inte bara några. Vi vill därför göra en särskild satsning på att förbättra kunskaperna i matematik och svenska, bland annat genom fortbildning av lärare. Matematik är också ett språk. Det handlar om att ha förmåga till att kunna lösa problem och att utveckla ett matematiskt och logiskt tänkande. För att nå dessa kunskaper måste matematikundervisningen kännas meningsfull och relevant för eleverna. Genom en särskild satsning har kommunerna fått möjlighet att erbjuda sommarkurser till de elever som behöver extra stöd i svenska, engelska och matematik. Minst 3 000 ungdomar omfattas varje sommar under 2006 och 2007. Mer än var tionde elev i grundskolan har utländsk bakgrund. Många har ett annat modersmål som talas i hemmet. För dessa elever är deras modersmål en viktig resurs som skolan bör bygga vidare på. Att satsa på modersmålet får inte ställas mot ambitionen att stärka svenskan. Tvärtom. Alla elever måste få tillgång till ett rikt och varierande svenskt språk. Forskning visar också att modersmålet är nyckeln för att lära sig svenska och för att lyckas i andra ämnen. Därför måste modersmålsundervisningen utvecklas och i högre grad ses som en resurs för att nå skolframgång. Ämnesundervisningen på modersmål har visats sig bra och ska stärkas för de elever som har annat modersmål än svenska. Fler lärare, oavsett inom vilket ämne eller i vilken skolålder undervisning sker, behöver kunskaper om språkets betydelse för lärande. Landets alla bibliotek är en fantastisk resurs som kan användas i mycket högre utsträckning i skolan. Biblioteken är en outtömlig litteraturskatt och dess personal besitter en mycket bred kompetens och kunskap om litteratur. Skolornas samarbete med biblioteken har utvecklats men kan vidareutvecklas. Författarebesök i skolorna har varit mycket uppskattade. Lusten till läsning har utvecklats och elever har inspirerats till eget skrivande. Klassuppsättningar av böcker kan ytterligare stimulera läsandet.
5(14) Genomföra en satsning på matematik och svenska. Vi avsätter nya resurser till ett fyraårsprogram för att åstadkomma en rejäl kvalitetshöjning av matematiken och svenskan. Alla de 20 000 lärare som undervisar i matematik i grundskolan och gymnasieskolan ska få tillgång till en särskild kompetensutvecklingssatsning och undervisningen förnyas genom att i samarbete med arbetslivet ge alla elever insikt om hur matematiken används i praktiken. De 10 000 lärare som undervisar i svenska i de tidiga åldrarna ska ges fortbildning. Ge eleverna tillgång till moderna klassiker. Vi vill utvidga satsningen på klassuppsättningar av moderna klassiker såväl från svenskan som från olika språkområden och världsdelar i svensk översättning och ge elever möjlighet att få författarbesök för att ge alla barn bättre förutsättningar att utveckla sitt språk och stimulera fler att läsa mer. Stärka modersmålsundervisningen. Elevernas modersmål ska tas tillvara och eleverna ska ges möjlighet att utveckla modersmålet. Ämnesundervisning på modersmål är en framgångsfaktor i skolan, inte minst för läs- och skrivinlärning, och ett viktigt inslag i kontakterna med kulturer och traditioner. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla modersmålet till en sådan nivå att det kan användas i arbetslivet. Dessa satsningar byggs upp successivt under nästa mandatperiod för att fullt utbyggd omfatta 500 miljoner kronor årligen. 2. Lika chanser kräver olika resurser Internationella jämförelser visar att den sammanhållna skolan som finns i de nordiska länderna ger bättre kunskapsutveckling än skolsystem som tidigt sorterar eleverna. Det ger också ett mer rättvist samhälle om alla ges samma chans att utvecklas tillsammans. Sverige har en av världens mest jämlika skolsystem men det som oroar oss mest är tendenser till ökade klyftor mellan skolor och elever. Det är självklart för oss socialdemokrater att alla barn ska kunna välja en bra sammanhållen kommunal skola där de bor. Alla barn är inte lika och alla skolor har inte samma villkor. Lika chanser kräver olika resurser. Därför säger vi nej till en nationell skolpeng lika för alla. För oss socialdemokrater är det självklart att alla barn har rätt att gå i en bra skola. I förra valrörelsen lovade vi socialdemokrater att öka personaltätheten i skolan. Efter en stor satsning på fler anställda ser vi nu tydliga resultat. Målet om 15 000 fler lärare och andra specialister i skolan kommer att bli verklighet under år 2006.
6(14) Personaltätheten har ökat och fler elever har fått tillgång till behöriga lärare. Nu vill vi gå vidare och rikta insatserna till de skolor och elever som har det tuffast, bland annat genom att anställa 1 000 resurspersoner i de skolor som har svårast förutsättningar. Ofta beskrivs skolor där eleverna har många olika språk och kulturer som ett problem, men långsiktigt utgör dessa skolor och dessa elever en av Sveriges viktigaste resurser i den globaliserade ekonomin. Det kommer att finnas få yrken i framtiden där man inte måste hantera olika språk och olika kulturer. Det är därför ett kvalitetsproblem att vissa skolor är så segregerade att det bara finns elever med svensk bakgrund på skolan. Fördela resurser efter behov. I de kommuner där socialdemokrater får förtroende i valet ska det finnas resursfördelningssystem som styr resurserna efter behov och som bättre tar hänsyn till elevernas behov. Anställa 1000 resurspersoner i de skolor som har det tuffast. Totalt avsätts 500 miljoner kronor under mandatperioden. 3. Tydligare mål och förstärkt uppföljning Alla elever har rätt till en likvärdig skolgång oavsett var man bor i landet. För att nå dit har skolan nationella mål och en nationell uppföljning. Dels handlar det om att följa upp den enskilda elevens resultat för att tidigt kunna upptäcka svårigheter men det handlar också om att kvalitetssäkra varje enskild skolas verksamhet. Det nationella mål- och uppföljningssystemet för grundskolan behöver förbättras så att fler elever ges förutsättningar att klara skolan. En elev i årskurs fem kan idag mötas av fler än 400 nationella mål. Denna mångfald gör det ofta svårt att navigera i en målstyrd skola för såväl rektorer lärare, föräldrar och elever. Kunskapsmålen ska vara tydliga och uppföljningen förstärkas. Skolan ska vara tydlig med kraven och förväntningarna och ge det stöd och den hjälp som man som elev behöver för att nå målen. Vi har infört individuella utvecklingsplaner för alla elever redan från första klass och vi har förstärkt reglerna för rätten till åtgärdsprogram för de elever som har svårigheter. Nu vill utveckla fler nationellt kvalitetssäkrade diagnostiska prov, i främst läsning och matematik, för de tidiga åldrarna som kan hjälpa lärarna att tidigt upptäcka om en elev behöver extra stöd.
7(14) Förtydliga skolan kunskapsmål och förstärka den nationella uppföljningen. Målen i läroplanen och grundskolans kursplaner behöver bli färre och tydligare. Skolans kunskaps- och demokratiuppdrag ska prioriteras. Ge lärarna verktyg. Nya nationellt kvalitetssäkrade diagnostiska prov, i främst läsning och matematik, ska tas fram för de tidiga åldrarna. 4. Lärarna är elevens viktigaste resurs Lärarnas utbildningsnivå och kompetens är det som betyder mest för elevernas resultat. För att vara en bra lärare krävs djupa ämneskunskaper, god pedagogisk kompetens och ett engagemang för eleverna. Andelen behöriga lärare har ökat under de senaste åren, vilket är mycket positivt, eftersom vi vill se fler behöriga lärare. För att få fler behöriga lärare och öka rekryteringen av lärare pågår en satsning på en särskild lärarutbildning (SÄL) som ger obehöriga möjlighet att parallellt med sin lärartjänstgöring på halvtid läsa in lärarexamen. Målet är 5000 nya behöriga lärare. 1000 platser av dessa är särskilt vikta till yrkeslärare i gymnasieskolan. I klassrummet är läraren en ledare som ska leda eleverna mot skolans mål. Läraren ska ständigt följa elevernas resultat och utveckling och kunna förändra sitt arbetssätt så att alla elever kan nå målen. Lärarens arbete är komplext och kräver många förmågor. Läraren behöver ges möjlighet att specialisera sig och utvecklas. Vi vill därför se fler av karriär- och utvecklingstjänster i skolan. Vi vill stärka läraryrkets status och professionalisering. Ett sätt kan vara att införa en lärarauktorisation som också öppnar upp för en förnyelse av arbetsorganisation och som kan ge lärare möjlighet till fler karriärvägar i skolan. Vi vill tydliggöra professionens ansvar för val av arbetssätt. Det är politikens ansvar att ge lärarna bästa möjliga stöd och redskap för utveckling. Politikens uppgift är inte att detaljreglera lärarnas arbete i klassrummet. Frågor om läxor och stängda dörrar för elever vid sen ankomst är inte frågor för politiken, utan pedagogisk frågor för professionen. Skolledarna har en central roll i utvecklingen av skolan. De ansvarar för skolans pedagogiska utveckling, att de nationella målen följs samt uppföljning av skolans resultat och ska samtidigt vara arbetsledare med ett ekonomiskt ansvar att bygga en organisation för att nå högsta möjliga måluppfyllelse. Vi vill stärka skolledarnas roll genom att införa en obligatorisk statlig utbildning för skolledare och att varje skolledare ska bli certifierad efter genomförd utbildning. På sikt ska alla skolledare
8(14) i landet ha denna certifiering för att få anställas som ledare inom skolans verksamhet. Inrätta en obligatorisk statlig utbildning för skolledare. Varje skolledare ska bli certifierad efter genomförd utbildning. På sikt ska alla skolledare i landet ha denna certifiering för att få anställas som ledare inom skolans verksamhet. Genomföra en granskning av förekomsten av obehöriga lärare. Vi vill göra en särskild översyn av orsakerna till att kommuner och fristående skolor anställer obehöriga lärare, trots att lagen föreskriver att man måste anställa behöriga lärare om de finns att tillgå. Höja läraryrkets status och professionalisering. Möjligheten att införa en lärarauktorisation utreds. 5. Trygghet och studiero Ingen ska behöva gå till skolan och känna oro eller rädsla. Trygghet och studiero är också en förutsättning för att inhämta kunskaper. Särskilt stort behov har de elever som inte har det så lätt för sig i skolan. Ju fler vuxna som finns i skolan ju större är chanserna till trygghet och studiero. Från och med den 1 april 2006 är diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever förbjudet i förskolan, skolan och den kommunala vuxenutbildningen. Med lagen förtydligas skolans ansvar att arbeta förebyggande för att ge alla elever trygghet och studiero. Ett särskilt barn- och elevombud har inrättats, med anledning av den nya lagen, som ska kunna föra barn och elevers talan i domstol. Nu vill vi gå vidare. Gemensamma ordningsregler ska utarbetas av elever, föräldrar och personal tillsammans. Vi har skärpt lagstiftningen mot mobbning och kränkande behandling. Men det krävs också något mer, en anda av respekt. Respekt för lärarna, för eleverna, mellan eleverna och för kunskaper. Satsa på trygghet och studiero. Alla skolor, elever och personal tillsammans, ska ta fram gemensamma ordningsregler för ökad trygghet och studiero. Skolan ska också vara skyldig att rapportera till vårdnadshavaren om elever under 18 år uteblir från undervisningen utan godkända skäl. En likabehandlingsplan ska finnas på alla skolor, som utarbetas tillsammans med eleverna, där skolan varje år ska tydliggöra hur man arbetar för att
9(14) förebygga all form av diskriminering, kränkande behandling och mobbning. 6. En bra gymnasieutbildning för alla Gymnasieskolan ska förbereda eleverna för yrkeslivet, samhällets krav, vidare studier samt ge alla elever personlig utveckling. Vi vill att eleverna inom ramen för en sammanhållen gemensam gymnasieskola ska kunna välja inriktning mot studieförberedande eller yrkesförberedande program och att alla yrkesprogram också ska kunna erbjudas som lärlingsutbildning. Eleverna behöver få mer information om vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden efter inför deras val till gymnasiet. Därför vill vi förbättra kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen och stärka informationen till alla grundskolans niondeklassare om vilka gymnasieprogram som ger störst chans till jobb. Från den 1 juli 2007 moderniseras gymnasieskolan. En gymnasieexamen och gymnasiearbete införs, ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg, en ny modern gymnasial lärlingsutbildning startar, historia blir nytt kärnämne och alla lokala kurser måste kvalitetssäkras av Skolverket. Sammanhang och fördjupning prioriteras. En viktig hörnsten i den nya gymnasieskolan är de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna Vi vill stärka och fördjupa yrkeskunnandet, samtidigt som alla elever får mer av generella kompetenser giltiga på alla arbetsplatser och gedigna kunskaper i kärnämnen som svenska, matematik och engelska. Kärnämnena ska tydligt präglas av och anpassas till karaktären på respektive yrkesprogram. Kommunerna behöver samverka mer kring yrkesutbildningen för att möjliggöra en högre kvalitet och bredare utbud. Den nya gymnasiala lärlingsutbildningen ska ha samma innehåll och mål som de skolförlagda utbildningarna men skilja sig åt genom att den till större del ska bedrivas på arbetsplatsen. Vi har avsatt särskilda resurser till att utveckla lärlingsutbildningar. I ett första steg omfattas de kommuner som har hög andel gymnasieelever som saknar slutbetyg från de yrkesinriktade programmen. Elever som inte nått behörighet till gymnasieskolan ska beredas plats på det individuella programmet. Under läsåret 2006/2007 genomförs en kvalitetsförstärkning vid det individuella programmet då krav på heltidsstudier införs. Kommunerna kompenseras via det generella statsbidraget med 450 miljoner kronor för att klara den utmaningen. Inom IV-programmet ska det finnas olika vägar för olika elever beroende på var de befinner sig i sin kunskapsutveckling. Många elever saknar bara något enstaka ämne för att sedan kunna läsa vid ett nationellt program. Andra elever har behov av att studera vid
10(14) det individuella programmet under en längre tid och ska då erbjudas plats vid programinriktade individuella program (PRIV). Elever ska kunna läsa det individuella programmet vid både kommunala och fristående skolor. Skapa Europas mest moderna yrkesutbildning. De gymnasiala yrkesutbildningarna ska ges ett kvalitetslyft under de kommande fyra åren. Vi tillför 200 miljoner kronor för att utveckla yrkesutbildningarna och för att skapa en ny, modern gymnasial lärlingsutbildning med samma höga kunskapsmål som den skolförlagda utbildningen. Företag som tar emot lärlingar ska få ersättning. I varje region ska det byggas regionala yrkesutbildningscentra. Nya utbildningsinriktningar som bättre svarar mot ett modernt arbetsliv ska stimuleras. Vårt mål är att skapa Europas mest moderna yrkesutbildning. Förbättra yrkes- och studievägledningen. Skolans yrkes- och studievägledning ska utvecklas och informationen till eleverna om förhållandena på arbetsmarknaden ska förbättras inför gymnasievalen. 7. En jämställd skola I en ojämställd skola är både pojkar och flickor förlorare. Skolan bidrar alltför ofta bidrar till att cementera ojämlikhet och traditionella könsroller. Det är därför viktigt att pedagogerna i skolan får möjlighet att granska sitt eget förhållningssätt i klassrummet och få stöd i hur de aktivt kan bidra till en ökad jämställdhet. Att skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor trendmässigt ökat de senaste tio åren måste uppmärksammas särskilt i alla skolor och i alla kommuner. Det behövs mer kunskap om orsakerna och mer av handfasta insatser som kan förbättra pojkars resultat men som också uppmärksammar effekterna för flickornas stress och pressande skolsituation. I grunden handlar det om att bryta traditionella könsmönster och könsroller som påverkar såväl pojkars som flickors attityder till skolan och styr deras framtida utbildningsval. Myndigheten för skolutveckling får i uppdrag att stimulera åtgärder för att förbättra pojkars resultat i skolan. Totalt avsätts 40 miljoner kronor under fyra år. Ungas sexualitet och tonåringars förberedelser inför vuxenlivet är så känsligt att det blir särskilt viktigt att dessa frågor möts med respekt. HBT-frågor ska ha en given plats i sexualundervisningen, men också i andra ämnen och situationer i skolan. Alla unga ska känna att de är värdefulla och unika.
11(14) Under mandatperioden har vi tagit initiativ till en granskning av ett urval av läroböcker i grund- och gymnasieskolan. Läroböckerna ska analyseras i vilken omfattning och på vilket sätt de avviker från läroplanens värdegrund. Eventuella uttryck för diskriminering eller andra former av kränkningar pga. kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder ska tydliggöras. Stärka jämställdhetsarbetet. Jämställdhet ska vara ett obligatoriskt kvalitetsområde för skolans kvalitetsgranskning och ingå i alla skolors kvalitetsredovisningar. Förbättra sex- och samlevnadsundervisningen. Frågor rörande jämställdhet, homo-, bi- och transpersoner (HBT) samt vad som kan anses vara kränkande behandling ska lyftas fram i undervisningen och kursplanerna. Läromedelsproducenter ska särskilt uppmärksammas på läroböcker som inte lever upp till läroplanens mål. 8. Alla skolor ska vara bra skolor Vi socialdemokrater vill se en sammanhållen skola som är en mötesplats för barn från olika sociala miljöer och kulturer och tillgänglig för barn med funktionshinder. Alla skolor ska, oavsett om det är en fristående skola eller en kommunal, tillhöra samma gemensamma skolväsende och ska omfattas av samma regler, såväl skyldigheter som rättigheter. Alla barn och ungdomar har rätt till samma nationellt likvärdiga skola oavsett var man bor och vem som är huvudman för skolan. Det innebär att alla skolor ska var skyldiga att följa de nationella läroplanerna, kursplanerna och de nationella betygskriterierna. De fristående skolorna erbjuder alternativa pedagogiska inriktningar. Men kontrollen av de fristående skolorna måste skärpas. Etableringar av nya fristående skolor får inte leda till sämre undervisning för barnen i den kommunala skolan eller ökad segregation. Kommunernas inflytande vid etablering av fristående skolor ska förstärkas. Vinster ska komma skolan till del inte aktieägarna. Alla elever har rätt till en objektiv och allsidig undervisning. Vi är motståndare till religiösa friskolor. Ställa tydligare krav på friskolorna. Tillsynen av religiösa friskolor ska förbättras genom skärpta regelverk och uppföljning. Skolor som inte lever upp till kraven ska ytterst kunna få de offentliga stöden indragna. Det ska vara ett krav att fristående skolor med offentliga bidrag återinvesterar
12(14) vinsten i verksamheten. Etableringen av en fristående skola ska inte få bidra till ökad segregation mellan skolor i kommunen. Därför ska kommunen ha ett starkt inflytande när en fristående skola eller förskola startas. 9. Elevernas fritid och hälsa påverkar lärandet En skolelev tillbringar ungefär en femtedel av sin vakna tid i undervisning. Aktiviteter som sker under den övriga vakna tiden påverkar barnens lärande i hög utsträckning. Tillgången på böcker i hemmet, olika idrotts- och kulturupplevelser, möjlighet till att åka på semesterresor stimulerar lärandet och utvecklar barnen. Detta i sin tur påverkar deras skolresultat och framtidsutsikter. Att få möjlighet till läxhjälp och utvecklande fritidsaktiviteter är särskilt viktigt för de barn som får minst stöd hemma. Personaltätheten på fritids har minskat. Barngrupperna är för stora. Vi vill utveckla kvaliteten på fritids genom att anställa 3 000 fler fritidspedagoger och annan personal. Maxtaxan på fritids ska sänkas från 840 till 480 kronor för första barnet. Vi socialdemokrater vill se fritidshemmet och skolan som en helhet. Ett bra fritidshem innebär något annat än ett ställe att vistas i under några timmar. Verksamheten ska vara stimulerande, men barnen ska också kunna leka och tänka i lugnare former. Många barn har små möjligheter att få hjälp med läxor och annat skolarbete hemma och för dem kan fritidshemmet spela stor roll också för deras möjligheter att klara skolan. Många föräldrar efterfrågar stöd och utbildning i hur de kan stödja sina barn i skolarbetet. Vi vill utveckla föräldrastöd i form av utbildningar och studiecirklar där man kan diskutera normer och värden men också hur föräldrar kan stödja sina barns lärande. Alla föräldrar kan inte hjälpa sina barn med matteläxan, men alla kan skapa rutiner och lugn och ro för hemarbetet. Skolan ska vara en hälsofrämjande miljö. Elever som under sin uppväxt anammar en hälsofrämjande livsstil behåller ofta den som vuxna. En god hälsa är och också förutsättning för lärande. Vi vill därför genomföra ett hälsolyft för skolan. Alla elever behöver röra på sig varje dag och alla elever ska ha rätt till skolmat av hög kvalitet. Satsa på ökad personaltäthet i fritidshemmen. Vi vill i ett första steg gå ner från över 18 (18,6 2005) barn per vuxen till under 16. Den sammantagna personalökningen ska bli cirka 17 procent eller ungefär 3000 nya tjänster. Satsningen kostar 500 miljoner kronor för staten. Detta möjliggör också
13(14) för mindre barngrupper på fritidshemmen. Vi vill på samma sätt som gäller för förskolan, utfärda nationella riktlinjer för kvaliteten i fritids exempelvis om barngruppernas storlek. Sänka maxtaxan på fritids. Maxtaxan på fritids ska sänkas från 840 till 480 kronor för första barnet. Stödja föräldrarna. Samtliga föräldrar ska erbjudas en utbildning och stöd så att de kan stötta sina barns lärande. Genomföra ett hälsolyft för skolan. Skolorna ska erbjuda näringsriktig och ekologisk skollunch.