MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2016

MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2016 Bättre balans mellan utbud och efterfrågan på mjölk avspeglas i sommarens uppgång för de internationella priserna. Rapporten handlar om konsumtions- och produktionsutvecklingen inom mjölk- och mejerisektorn samt effekterna för de svenska mjölkföretagen. I fördjupningsdelen beskrivs produktivitetens betydelse för lönsamhet och konkurrenskraft. 3 812 RYSSLAND 2 EKO 2,00 342 1 KINA 206 MEXICO 0 EU-28 USA NZ KONV 1,20-1 2013 2016 TOPP IMPORT 1 000 TON FÖRÄNDRING (%) MJÖLK MINUS FODER (KR/KG ECM) Konsumtion. Under första halvåret steg mejeriexporten från EU och Nya Zeeland, medan exporten från övriga stora exportaktörer minskade. Den förbätt rade balansen på den globala mejerimarknaden har gett en stark utveckling för de internationella priserna under sommaren. Världsmarknadspriserna för mejeriprodukter har i genomsnitt ökat med drygt 30 procent sedan början av juni. I Sverige ökar den totala importen av mejeriprodukter, medan exporten fortsätter att minska. s. 2 Produktion. Tillväxten för den globala mjölkproduktionen har dämpats under första halvåret 2016. EU:s långvariga produktionsökning har under sommaren vänts till en nedgång. Även i Nya Zeeland, Australien och Argentina minskar mjölkproduktionen, medan produktionen fortsätter att öka i USA. Bedömningen är att minskningen ska fortsätta i Nya Zeeland och Australien under det kommande året. Prognosen för EU är en produktionsökning med 0,5 procent under 2017. I Sverige har mjölkinvägningen den senaste tiden legat drygt 4 procent lägre än vid samma tid 2015. s. 4 Mjölkföretagen. Flera indikatorer pekar på att lönsamheten förväntas stärkas under senare delen av hösten och vintern för svenska mjölkföretag. Högre mjölkpris un der senare delen av sommaren har bidragit till att nyckeltalet mjölk minus foder förbättrats med cirka 20 öre/kg ECM. Nyckeltalet ligger nu på 1,20 kr/kg ECM. Dock är situationen fortfarande tuff och lönsamheten långt under den nivå som krävs för att generera positivt resultat. Utifrån samma nyckeltal är lönsamhetsläget för de ekologiska mjölkföretagen oförändrat sedan början av sommaren. s. 6

Konsumtion Balansen mellan utbud och efterfrågan på den globala mejerimarknaden är idag betyd ligt bättre än i början av året. Den globala mejeriexporten har ökat hittills i år, vilket avspeglas i sommarens uppgång för de internationella priserna. Import av mejeriprodukter jan juni 2016 KINA 148 JAPAN 812 RYSSLAND ALGERIET 342 SMÖR SMP WMP OST 154 206 MEXIKO MJÖLK & GRÄDDE Källa: GTIS Under första halvåret 2016 ökade importen till de fem största importaktörerna med 11 procent. Mest ökade Kinas import, men även importen till Ryssland och Mexiko steg. Störst ökning hade handeln med förpackad mjölk och grädde. Hittills under 2016 svarar de fem största importländerna för 40 procent av världens samlade mejeriimport. Global handel. Under första halvåret steg mejeriexporten från de fem största aktörerna med 4,6 procent. Exportvolymen från EU och Nya Zeeland ökade, medan exporten från övriga stora aktörer sjönk. Från EU har exporten ökat av samtliga produktgrupper utom skummjölkspulver. Mest har exporten av förpackad mjölk och grädde samt smör ökat. Drygt 40 procent av EU:s export av förpackade mjölkprodukter går idag till Kina. För smörexporten är EU:s viktigaste marknader Saudiarabien, Egypten, USA och Marocko. Efterfrågan har gynnats av att Kinas import åter har tagit fart under 2016. Under årets sju första månader steg den kinesiska importen av mejeriprodukter med 29 procent. Mest ökade Kinas import av förpackad mjölk och grädde. Totalt importerade Kina nästan 370 miljarder kg flytande mjölkprodukter januari juli i år. Kinas import av förpackad mjölk och grädde har haft en stark utveckling de senaste åren. Idag är landets import av mjölk och grädde tre gånger större än för tre år sedan. Importen av flytande produkter sker i första hand från EU. Den ryska handelsblockaden har under sommaren förlängts till slutet av 2017. Samtidigt är utvecklingen svag för Rysslands egen mjölkproduktion. Hittills i år har den ryska mjölkproduktionen minskat med 0,1 procent. Ryssland är därför fortsatt beroende av att importera mejeriprodukter. Under årets sex första månader steg landets import med 15 procent. Mest ökade den ryska importen av helmjölkspulver och ost. Fortfarande importerar Ryssland merparten av produkterna från Vitryssland. Internationella priser. Den globala produktionen av mjölk har minskat samtidigt som världshandeln har ökat. Detta har gett en stark utveckling för de internationella priserna under sommaren. Världsmarknadspriserna för mjölkprodukter har, enligt amerikanska jordbruksministeriet USDA, ökat med MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2016 2

300 250 FAO:s prisindex för världshandeln med mejeriprodukter 1996 2016 Källa: FAO 200 150 100 50 0 Världsmarknadspriserna har återhämtat sig under sommaren. I augusti var prisnivån 21 procent högre än i maj. De genomsnittliga priserna är nu på samma nivå som i mitten av 2015, men 44 procent lägre än toppnoteringen 2014. JAN 1996 JAN 2001 JAN 2006 JAN 2011 JAN 2016 i genomsnitt 32 procent de senaste tre månaderna. Mest har priset för smör stigit, som nu ligger på den högsta nivån på över två år. För övriga mjölkprodukter är priserna nu tillbaka på samma nivåer som våren 2015. Också auktionspriserna i GlobalDairyTrade, GDT, har haft en stark utveckling de senaste månaderna. GDT-priserna har stigit med totalt 32 procent i de fyra senaste auktionerna. I den senaste auktionen låg priserna 24 procent högre än vid senaste årsskiftet och 19 procent högre än för ett år sedan. Även priserna på EU-marknaden har haft en positiv utveckling under sommaren. Priserna har i genomsnitt ökat med 16 procent sedan början av juni. Mest har smörpriserna stigit med en uppgång på 27 procent. Tack vare högre priser har endast mindre volymer av skummjölkspulver (SMP) sålts till intervention den senaste månaden. Hittills under 2016 har 15 av EU:s medlemsländer sålt 256 000 ton SMP till intervention. Störst volymer har Frankrike, Tyskland och Belgien stått för. Bedömningen framöver är att priserna fortsätter uppåt. Framför allt kommer utbudet att begränsas av det stödprogram som EU fattade beslut om i somras. 150 miljoner euro har avsatts till stöd till de mjölkproducenter som minskar sin mjölkproduktion kommande höst och vinter jämfört med motsvarande period för ett år sedan. Samtidigt är förhoppningen att köpintresset hos viktiga importländer ska hålla i sig. Sverige. Under första halvåret ökade Sveriges mejeriimport med 1,4 procent, medan exporten sjönk med 1,5 procent. Importen av förpackad mjölk och grädde samt hårdost ökade, medan importen av yoghurt och smör minskade. Exporten av skummjölkspulver och färskost har stigit, medan exporten av helmjölkspulver, hårdost och yoghurt har sjunkit. 2011 2012 2013 2014 2015 60 40 Andelen import av total konsumtion 2011 2015 Mellan 2011 och 2015 har andelen import av konsumerade mejeriprodukter ökat från 33 till 41 procent. För konsumtionsmjölk är andelen importerat endast 2 procent. Siffran för konsumtionsmjölk inkluderar laktosfri mjölkdryck och smaksatt mjölk. 43 43 Källa: SCB, LRF Mjölk 53 20 12 2 KONSUMTIONSMJÖLK GRÄDDE SMÖR YOGHURT HÅRDOST MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2016 3

Produktion Under årets första sex månader har tillväxten för den globala mjölkproduktionen dämpats. Den kraftiga ökningen för EU:s mjölkproduktion, som noterades i början av året, har under sommaren vänts till en nedgång. I USA fortsätter mjölkproduktionen att öka, medan mjölkproduktionen minskar i Argentina, Nya Zeeland och Australien. Globalt. Efter att den globala mjölkproduktionen ökade under årets fem första månader minskade mjölkproduktionen i juni månad för första gången på flera år. Mjölkinvägningen i de fem största exportländerna sjönk i juni med 0,5 procent. Mjölkproduktionen minskade hos alla de stora exportörerna förutom i USA. Under årets andra kvartal steg ändå mjölkproduktionen i de fem största exportregionerna med 1,3 procent. Motsvarande siffra för första kvartalet var en ökning med 2,8 procent. I Nya Zeeland har mjölkproducenterna under hela den gångna säsongen pressats av låga mjölkpriser. Goda väderförhållanden och lägre foderpriser har förbättrat situationen under våren och sommaren. Under januari till och med juli i år minskade Nya Zeelands mjölkproduktion med 0,3 procent jämfört med 2015. För produktionsåret 2016/2017 förväntas mjölkproduktionen minska med mellan 2 och 3 procent. Australiens mjölkproduktion fortsätter att påverkas av de låga mjölkpriserna. Under årets sex första måna der minskade den australiska mjölkproduktionen med 4,9 procent. Den senaste prognosen för det kommande produktionsåret 2016/2017 är en minskad mjölkproduktion med 3 procent. Mjölkproduktionen i USA har en fortsatt stabil utveckling. De regionala skillnaderna är dock stora. Kalifornien, där 25 procent av landets mjölk produ ceras, har drabbats av svår torka med kraftigt minskad mjölkproduktion som följd. Antalet mjölkkor i USA är stabilt, medan mjölkavkastningen har ökat med drygt en procent. Landets mjölkproduktion låg i juli 1,2 procent högre än i juli 2015. USDA:s senaste prognos för hela 2016 är en produktionsökning i USA med 1,9 procent. Den argentinska mjölkproduktionen ökade under 2015 med 1,6 procent tack vare en stark utveckling under hösten. Hittills under 2016 har situationen kraftigt försämrats. Under januari juni föll den argentinska mjölkproduktionen med drygt 13 procent. Låga mjölkpriser och stigande foderpriser ger en pressad lönsamhet för landets mjölkbönder. Även exportskatter och devalvering av landets valuta ger stora problem. Stora regnmängder under våren har påskyndat nedgången. Även andra länder i Latinamerika har under 2016 drabbats av problem, bland annat kraftigt regnfall och ekonomiska problem. Mjölkproduktionen har minskat i bland annat Uruguay, Brasilien och Chile. Förändring mjölkinvägning (2015/2016 januari juni) Procentuell förändring (%) *Totalen 2016 januari juni i miljarder kg 3 0-3 2,9 EU-28 78,9 mdr kg* 1,1 USA 106,8 mdr kg* 8,2 mdr kg* 4,1 mdr kg* 4,2 mdr kg* NYA ZEELAND AUSTRALIEN ARGENTINA -0,4-4,9-13,4-6 -9-12 -15 Under andra kvartalet i år har mjölkinvägningen ökat mindre än tidigare hos de fem största mejeriexportörerna. Endast i USA och EU ökade mjölkmängden jämfört med 2015. Källa: Eurostat, USDA, DCANZ, Dairy Australia, SAGPyA MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2016 4

EU. EU:s samlade mjölkinvägning steg med 3,9 procent april 2015 mars 2016, den första 12-månadersperioden utan mjölkkvoter. Under våren och sommaren i år har tillväxten avtagit och i juni minskade EU:s mjölkinvägning med 1,2 procent. Preliminära siffror för juli pekar på fortsatt minskad mjölkinväg ning. I juni steg mjölkinvägningen i 10 av EU:s 28 medlemsländer. Mest ökade mjölkinvägningen i Cypern, Tjeckien, Luxemburg, Nederländerna och Irland. I dessa länder ligger ökningen på mer än 4 procent jämfört med samma månad 2015. Mest minskar mjölkinvägningen i Slovakien, Belgien och Storbritan nien med en nedgång på mellan 7 och 9 procent. I delar av EU har regnmängderna varit små den senaste tiden. Om torkan fortsätter kan det påverka grästillväxten negativt och leda till ytterligare minskning av mjölkproduktionen. EU-kommissionens senaste prognos för 2016 förutser en produktionsökning med 0,9 procent. För 2017 är bedömningen att EU:s mjölkproduktion stiger med 0,5 procent. Sverige. Den svenska mjölkinvägningen har minskat under 2016. Nedgången har tilltagit successivt under året. Under januari juli minskade landets mjölkinvägning med 2,3 procent. De senaste fyra veckorna är nedgången 4,3 procent. Det stödpaket som EU-kommissionen presenterade i juli innehåller bland annat stöd till de mjölkföretag som minskar sin produktion under en tremånadersperiod jämfört med motsvarande period föregående år. Den första perioden för minskning avser oktober december i år. Detta stöd bedöms ge en fortsatt nedgång för den svenska mjölkproduktionen. Minskat antal kor har bara delvis kompenserats av mjölkavkastningen, som hittills i år har ökat med 1,0 procent jämfört med 2015. Under 2015 minskade den ekologiska mjölkinvägningen med 0,4 procent jämfört med året innan. Under årets första sju månader har den ekologiska mjölkproduk tionen ökat med 0,9 procent och utgör nu 13,4 pro cent av den totala mjölkinvägningen. 12,8 procent av de svenska mjölkföretagen har ekologisk mjölkproduktion. Länsvis förändring av mjölkinvägning jan juli 2016 (jämfört med jan juli 2015) + 3 % < + 0 3 % - 0 3 % TYSKLAND 21,0 EU:s mjölkinvägning 2015 (Fördelning %) ÖVRIGA EU 36,3-3 % > För hela Sverige är förändringen 2,3 procent. FRANKRIKE 16,7 152 MILJARDER KG TOTALT POLEN STORBRITANNIEN 10,0 7,2 NEDERLÄNDERNA 8,8 Källa: EU-kommissionen Källa: LRF Mjölk Den svenska mjölkinvägningen minskade under årets första sju månader i 19 av landets 21 län. Endast Västmanlands och Dalarnas län hade en ökad mjölkinvägning. Mjölkinvägningen minskade mest i Värmlands, Norrbottens och Södermanlands län där nedgången låg mellan 5 och 12 procent. I hela landet minskade mjölk invägningen med 2,3 procent. MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2016 5

Mjölkföretagen För första gången sedan december 2015 så noteras en förbättring av de konventio nella mjölkföretagens lönsamhet, baserat på LRF Mjölks nyckeltal, mjölk minus foder. Det ekologiska mjölkpriset verkar för stunden befinna sig i balans med marknaden vilket innebär att skillnaden i lönsamhet mellan ekologiska mjölkföretag och konventionella mjölkföretag sjunker något när det konventionella mjölkpriset ökar. Mjölk minus foder Jan 2010 sep 2015, kr/kg ECM 2,60 2,35 2,00 1,75 2,00 EKO 1,65 1,60 1,50 1,20 1,25 1,25 KONV. JAN 2011 JAN 2012 JAN 2013 JAN 2014 JAN 2015 JAN 2016 Källa: LRF Mjölk Lönsamhetsutvecklingen. Efter en lång period av försämrad lönsamhet, stiger lönsamhetsindikatorn till 1,20 kr/kg ECM för ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion. För ett mjölkföretag med ekologisk produktion är nyckeltalet i september cirka 2 kr/kg ECM, vilket innebär oförändrad nivå sedan i maj, med en sänkning med cirka 20 öre/kg ECM jämfört med noteringen i januari. Trots en positiv utveckling av lönsamheten för de konventionella mjölkföretagen så är lönsamheten fortfarande under den gräns för vilken majoriteten av mjölkföretagen genererar positivt resultat. I kombination med de ackumulerade underskott som finns i många mjölkföretag innebär detta en fortsatt tuff situation och en höst med mycket ansträngd likviditet när sommarens utgifter förfaller till betalning. På kostnadssidan har marknadsutvecklingen varit relativt stabil under sommaren men med en viss uppgång inom några områden. Volatila internationella foderpriser under våren och försommaren, främst på soja, bidrog till att priset på koncentrat ökade med cirka 15 öre/kg foder mellan perioden april till juni för att sedan åter falla tillbaka med cirka 5 öre/kg foder under september. Priset på färdigfoder följde samma mönster men i mindre belopp. Skörden av majs och soja i USA pågår och tillgången på foderråvaror förväntas bli god. God tillgång har pressat och fortsätter att pressa priset på soja, majs och vete. Dieselpriserna har ökat med cirka 6 procent under perioden april till september men ligger trots ökning en under de senaste fem årens genomsnittliga die selpris. Energipriserna har efter en svag uppgång under våren, legat stabilt under sommaren. Räntan är fortsatt låg. Riksbanken behöll under sitt senaste möte den 7 september, reporäntan på -0,50 procent och bedömer, trots god svensk tillväxt, att räntan stiger först under andra halvåret 2017. Lokala väderskillnader i Sverige har bidragit till att årets grovfoderskörd varierar mycket över landet både beträffande kvalitet och kvantitet. För de lant MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2016 6

Förändringar av antalet 1:a insemineringar jämfört med föregående år 106 105 104 103 102 101 2015 2016 SEP NOV JAN MAR MAJ JULI SEP 99 98 97 96 Källa: Växa Sverige MJÖLKAVKASTNING JAN AUG 2016 ANTAL MJÖLKFÖRETAG JUL 2016 ANTAL 1:A INSEMINERINGAR +1,5 % -6,5 % -6 % Mjölkavkastning Under de senaste tolv månaderna har mjölkavkastningen för kor i kokontrollen ökat med 1,5 procent. Antal mjölkföretag I juli fanns 3 951 mjölkföretag i Sverige vilket är 270 färre jämfört med samma period 2015. Antal 1:a insemineringar Antalet 1:a inseminationer har minskat med cirka 6 procent under januari till juli i år, jämfört med samma period 2015. bruksföretag som är drabbade får bristen på grovfoder ekonomiska konsekvenser. Kraftfoder för att kompensera låg grovfoderkvalitet och delvis kvantitet innebär ökade kostnader. Tilläggsutfodring på bete, grovfoderinköp i den mån det är möjligt eller neddragning av djurantal är åtgärder som kan bli aktuella. Mjölkintäkt. Den genomsnittliga mjölkintäkten för ett konventionellt mjölkföretag ökade med cirka 20 öre/kg ECM till 2,60 kr/kg ECM, exklusive efterlikvid och säsongsbetalning, under perioden juli till september. Prisuppgång av mjölkprodukter på de internationella marknaderna påverkar med viss fördröjning det svenska avräkningspriset, vilket gör att den uppgång som senaste tiden noterats på GDT samt i USA sannolikt bidrar till att det svenska avräkningspriset ökar under hösten. Det ekologiska avräkningspriset har varit oförändrat sedan i maj. Dock har tillägget för ekologisk mjölk sjunkit i takt med att den konventionella mjölkpriset stigit under senare delen av sommaren. Foder. Priserna på de internationella foderråvarorna har under sensommaren återgått till de nivåer som rådde innan vårens och försommarens kraftiga prisuppgång. Priserna på sojamjöl och majs kulminerade under första hälften av juni då terminspriserna för majs uppgick till motsvarande cirka 1 400 kr/ ton och priserna för sojamjöl hamnade på 3 400 kr/ ton. Prisupp gången förbyttes till ett prisras efter att tillgången allt mer bedömdes som god vilket också bekräftas under pågående skörd. Terminspriset på majs är i september cirka 1 100 kr/ton och priset för sojamjöl är cirka 2 700 kr/ton, vilket är cirka 20 procent lägre jämfört med priserna i juni. Faktorer som kan komma att påverka priserna är vädret inför kommande sådd av soja och majs i Sydamerika, där förväntad torka kan påverka. De svenska kraftfoderpriserna har under våren och sommaren haft liknande utvecklingsmönster som de internationella foderråvarorna. Dock har inte priserna varierat i lika stor utsträckning som de internationella. Ett svenskt färdigfoder ur standardsortimentet kostar i september 2,55 kr/kg foder. Det genomsnittliga priset för samma foder under perioden 2011 till 2016 var 2,75 kr/kg foder. Slakt och livdjursintäkter. Den starka efterfrågan på svenskt nötkött håller i sig, prisökningen har dock avstannat. Enligt statistik från LRF Kött är priset för livkalv av mjölkras i september 34 kr/kg, vilket motsvarar 2 890 kr/kalv vid en levande vikt på 85 kg/kalv. Noteringen vid samma period för slaktkor klass O3 är 39,68/kg. MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2016 7

Fördjupning: Produktivitet Produktivitetsökning är en viktig faktor för att bibehålla lönsamhet och uppnå kon kurrenskraft inom svensk mjölkproduktion. I kombination med god djurvälfärd och en historiskt hög mjölkavkastning har Sverige goda förutsättningar att leda produk ti vitetsökningen i ett internationellt perspektiv. Produktivitet som begrepp används i flera sammanhang men definieras ofta olika. Rapport 2014:26 Produktivitet-grunden för konkurrenskraft från Jordbruksverket de finierar produktivitet som förhållandet mellan det värde som uppkommer i produktionen och den insats som görs. Samma rapport anger produktivitet som en av de grund läggande parametrarna för konkurrens kraft. Produktivitet förknippas ofta inom svensk mjölkproduktion med mjölkavkastning kg mjölk/ko/år, men även andra produktivitetsmått kan med fördel användas för att mäta hur mycket värde som skapas från olika insat ser som används i mjölkföretaget. Exempel på sådana insatser är arbete, kapital och areal. I många andra länder är det vanligt att fokusera på produktivitetsmåttet kg mjölk per hektar. Anledningen till detta är flera men det antas till stor del bero på val av strategi samt värdet på mark. På exempelvis Irland är mark den enskilt största resursen och där är strategin att maximera utnyttjandet av marken. På samma sätt som att produktivitetsmått används olika mellan länder, så skiljer det sig hur produktivitetsmått används och tolkas mellan olika mjölkföretag inom olika länder. Detta beror på att det skiljer mellan företag, hur mycket olika resurser som används i produk tionen och vilket värde de har. Exempelvis kan ett mjölkföretag med i jämförelse medelmåttig mjölkavkastning uppnå högre lönsamhet än ett mjölkföretag med jämförelsevis hög mjölkavkastning beroende på att det skiljer i kostnader och storlek på insatser. SJV:s rapport 2014:26 Produktivitet-grunden för konkurrenskraft anger att produktivitet är grundläggande för att bibehålla och stärka konkurrenskraften inom jordbruket. Rapport Grön konkurrenskraft 2015 påvisar hur kvoten mellan producentpris och produktionsmedelsindex över tid minskar. Det gör ökad produktivitet till en viktig faktor för bibehållen lönsamhet och därmed konkurrenskraft. Sverige har i ett europeiskt perspektiv en mycket hög mjölkavkastning per ko, men under ett antal år, främst under 2000-talets första decennium, avtog ökningstakten i Sverige. Det innebar att flera länder närmade sig Sverige i mjölkavkastning och där exempelvis Danmark nu har en högre genomsnittlig mjölkavkastning än Sverige. Några anledningar till detta var att flera företag i Sverige gick över till eko lo gisk produktion, vilket ofta innebär lägre mjölkavkastning. Introduktion av ny teknik kan också inledningsvis vara en faktor som gör att mjölkavkastningen sänks. I Sverige gjordes under denna period stora investeringar i ny teknik. Siffror från Växa Sverige och kokontrollen visar emellertid att mjölkavkastningen i Sverige återigen tagit fart och visar en årlig ökningstakt på cirka 2 procent sedan 2014. Preliminära siffror för kokontrollåret, som avslutades i augusti, visar att denna ökningstakt förväntas bli cirka 1,5 procent för perioden 2015/2016. Viktigt att notera är att ökningstakten i flera andra länder under denna period också har ökat. Avskaffandet av EU:s mjölkkvoter är en viktig faktor till detta. Danmark har till exempel haft en avkastningsökning med över 3 procent årligen mellan 2013 och 2015. På grund av ett relativt högt kostnadsläge behöver Sverige vara i topp när det gäller mjölkavkastning för att bibehålla lönsamheten och konkurrenskraften. Sverige har också ett bra hälsoläge som tillsammans med hög djurvälfärd ger förutsättningar för att hålla en hög mjölkavkastning. Redaktion ANSVARIG UTGIVARE ANALYS OCH TEXT GRAFIK OCH LAYOUT KONTAKTA REDAKTIONEN Fredrik von Unge Lennart Holmström Birgitta Checa mjolkrapporten@lrf.se Erik Engelbrekts Jan Petersson www.lrf.se/mjolk Citera oss gärna, men ange källa! MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2016 8