Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11 POLITIK OCH INFLYTANDE... 15 TRYGGHET OCH HÄLSA... 17 ARBETE... 22 FRAMTID... 23 GRUPPEN 19-24 ÅR... 24 SLUTSATSER... 25 Referenser:... 26 1

INLEDNING För första gången presenterar vi resultaten av LUPP i Tanums kommun. Vad gör ungdomar idag? Hur ser de på sin framtid? Var vill de bo och arbeta - hur vill de att livet ska se ut? Vad skiljer Tanums unga mot resten av landet och hur stöttar vi entreprenörsandan som finns här? I rapporten vittnar unga människor om att de inte känner sig delaktiga i beslut och inte lyssnas på - LUPP är ett försök att börja ta tillvara kunskapen hos dem. Vilken roll spelar det vad vi vuxna gör i våra roller som föräldrar, politiker, föreningsaktiva och tjänstemän - och är vi vänner med unga människor nära oss? Gör vi rätt saker i den kommunala organisationen och hur stöttar vi framtida behov hos unga som vill stanna kvar i Tanum eller komma tillbaka med erfarenheter och utbildning. Här är hett stoff och spännande läsning för näringsliv, föreningsliv och kommun. Information och synpunkter att ta tillvara vid planering och politiska beslut, i dagligt arbete och vid möten om framtiden. I rapporten kan du som förälder också få syn på ditt barn som en del av ett sammanhang du kanske inte tänkt på. Välkommen att möta det unga Tanum 2011 - i den första Lokala Uppföljningen av Ungdomspolitiken! Eva Pettersson, Kultur- och fritidschef OM UNDERSÖKNINGEN Bakgrund Förslaget att genomföra LUPP-undersökningen i Tanums kommun väcktes i samband med att man tog beslutet att bygga om fritidsgården i Tanumshede till ett Ungdomens Hus. Tanums kommun valde att rikta LUPP-undersökningen till alla ungdomar från årskurs 7 till 25 år. Om LUPP Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av Ungdomsstyrelsen 2001. Den är en nationell undersökning där kommuner erbjuds möjligheten att delta för att kunna samla in kunskap om ungdomars bedömning av sin egen situation. Mellan 2001 och 2011 har runt 200 kommuner deltagit i Lupp. Samtliga rapporter och frågeunderlag finns att tillgå på Ungdomsstyrelsens hemsida: www.ungdomsstyrelsen.se 2011 deltog totalt 24 kommuner i ungdomsenkäten Lupp. De kommuner som deltar är geografiskt utspridda i landet. De är olika stora och har olika erfarenheter av att arbeta med ungdomspolitiskt arbete. 2

Metod Lupp-undersökningen genomfördes i oktober-januari 2011-2012 i form av en webbenkät. Ungdomarna i årskurs.7-9 och årskurs 1-3 på gymnasiet gjorde undersökningen i skolan på lektionstid. Åldrarna 19-25 fick inloggningsuppgifter hemskickade till sin folkbokföringsadress i oktober och fick en påminnelse hemskickad via post i december. Tre olika enkäter har används för grundskolan (77 frågor), gymnasiet (85 frågor) respektive åldrarna 19-25 (75 frågor) Svarsfrekvens Totalt har 311 elever i årskurs 7-9 svarat. I årskurs 1-3 på gymnasiet (Tanums gymnasieskola) svarade 77 elever och av unga vuxna 19-25 år svarade 99 stycken. 94 % svarsfrekvens för grundskolan årskurs 7-9 65 % svarsfrekvens för gymnasiet årskurs 1-3 10 % svarsfrekvens för unga vuxna ålder 19 25 år Då svarsfrekvensen för gruppen unga vuxna är för låg för att vara statistiskt hållbar har vi valt att inte ha med den i rapporten gällande statistiken. I ett särskilt avsnitt presenteras åsikter från gruppen som kommer fram i de öppna frågor som ingår i enkäten. Statistik De uppgifter som presenteras i rapporten är statistiskt säkerställda. Skillnader och likheter mellan killar och tjejer presenteras i rapporten där signifikanta skillnader finns. Med statistisk signifikans/signifikanta skillnader menas att skillnaden mellan exempelvis killar och tjejer är så stor att vi anser att det inte är slumpen som orsakat den, utan skillnaden är statistiskt säkerställd. Vissa resultat på gymnasiet kan vara mer osäkert att dra slutsatser ur, då det handlar om en liten grupp totalt. OM KOMMUNEN Tanums kommun är Bohusläns till ytan största med drygt 12000 invånare. Det finns flera tätorter med omgivande landsbygd. 42 % av befolkningen bor på landsbygden. Grebbestad är den största tätorten med ca1800 invånare, därefter kommer centralorten Tanumshede med ca 1700 invånare. Högstadium finns i Tanumshede (225 elever) i den norra kommundelen och i den södra kommundelen i Hamburgsund. (107 elever) Det finns drygt 480 ungdomar i gymnasieskola varav merparten går i gymnasiet på annan ort, de flesta i Uddevalla. Kommunens struktur innebär att det är svårt att tillfredsställa ungdomars önskemål om fritidsaktiviteter där de bor. I Tanumshede finns ett större utbud än i övriga delar av kommunen. 3

Kommunikationer De allmänna kommunikationerna mellan orterna fungerar sällan på elevernas fritid, förutom i någon mån mellan Tanumshede och Grebbestad, och många är beroende av att föräldrar kör dem till olika aktiviteter. En utredning tittar på möjligheten att utöka nyttjandetiden för busskorten men då krävs det också att det går bussar. Antalet vagnkilometer i kollektivtrafik minskar i kommunen. Bristen på kommunikationer tas upp i ganska hög grad i de öppna kommentarerna, framför allt av gymnasieelever och unga vuxna. Jag kan inte ta mig någonstans, så finns de saker att göra någonstans kommer jag inte dit. (Tjej grundskolan) Utbildningsnivå Befolkningens utbildningsnivå är förhållandevis låg i jämförelse med riket. Färre ungdomar i Tanum fortsätter studera på högskolan inom tre år efter avslutat gymnasium (30 % jämfört med 45 % i riket). I åldrarna 25-44 år har 37 % av kvinnorna och 21 % av männen eftergymnasial utbildning. Av föräldrarna till eleverna på Tanums gymnasieskola har endast 26 % av kvinnorna och 16 % av männen eftergymnasial utbildning. 27-30% av eleverna vet inte vilken utbildning deras föräldrar har. Ungefär 35 % av eleverna på Tanums gymnasieskola planerar att studera vidare på högskolan(lika mellan könen). Av grundskoleleverna är det 36 % tjejer och 25 % killar som planerar framtida högskolestudier. Utrikes födda 12 % av eleverna på Tanums gymnasieskola som svarat på enkäten är utrikes födda. För grundskolan är motsvarande siffra knappt 6 %. Gymnasiet Av kommunens 480 gymnasielever går drygt 80 i kommunens eget gymnasium. Där finns totalt 119 elever så resterande är elever från andra kommuner. Undersökningen begränsas på gymnasienivå till de elever som går på Tanums gymnasium där flertalet elever läser på yrkesprogrammen. Det är dessa elever som tillbringar mest tid i kommunen. De som går i skola på annan ort pendlar, eller bor på studieorten i veckorna, vilket gör att de blir mindre knutna till hemorten. Av 400 elever har minst 150 inackorderingsbidrag för bostad på studieorten. Näringsliv och arbete Kommunen har många småföretag och turism är en stor näring. Sommartid finns det mycket att göra för unga vuxna men turistnäringen vänder sig inte till ungdomar under 18 år i någon större omfattning annat än som arbetskraft. Arbetslösheten ligger under riket och regionen men låg trots det på 15 % för ungdomar 19-24 år i december 2011. 4

Unga vuxna Drygt 1000 personer i Tanum är i åldrarna 19-25 år. Gruppen motsvarar knappt 9 % av befolkningen men har ökat sedan 2001 då den var 6 %. Som tidigare nämnts utgör de som svarat på enkäten endast 10 % av gruppen. Det kan ha många orsaker. Flera är bosatta på annan ort även om folkbokföringen fortfarande ligger kvar i Tanum, en grupp befinner sig säkert på resa utomlands. Benägenheten att svara på enkäter kanske inte är så stor. De öppna kommentarerna från denna grupp ger ändå mycket information och kommer att tas upp i ett särskilt avsnitt i rapporten. RAPPORTENS RESULTAT FRITID Hur mycket fritid har ungdomar? Det är 66 % av ungdomarna i grundskolan och 57 % av ungdomarna i gymnasiet som upplever att de har lagom med fritid och hinner med det de vill. Av ungdomarna i grundskolan är det 66 % som upplever att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av. 56 % av gymnasieungdomarna upplever att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden av det de är intresserade av. Det finns dock ganska stora könsskillnader. 80 70 60 Mycket eller ganska mycket att göra på fritiden 50 40 30 20 10 0 Tjejer 7 9 Killar 7 9 Tjejer gy Killar gy Mycket eller ganska mycket att göra på fritiden 5

Hjälper till hemma på sin fritid: Fler tjejer än killar hjälper till hemma varje dag. Var träffas ungdomarna? Ungdomarna både i grundskolan och på gymnasiet träffas oftast hemma hos varandra (84 % i grundskolan och 82 % i gymnasiet). 31 % av grundskoleungdomarna träffas på fritidsgårdar eller ungdomens hus. 20 % av gymnasieungdomarna och 16 % av grundskoleeleverna träffar varandra i samband med idrottsaktiviteter. Fler killar än tjejer besöker fritidsgårdarna. 37 % av tjejerna och 43 % av killarna i grundskolan besöker fritidsgården varje vecka, i gymnasiet är det 6 % av tjejerna och 13 % av killarna Fritidsgården är mest betydelsefull för eleverna i grundskolan. Ungdomars Fritidsaktiviteter Vilka fritidsaktiviteter är mest populära och hur ofta ägnar sig ungdomar åt dem? Umgås med kompisar De flesta umgås med kompisar på sin fritid och då är man oftast hemma hos varandra.89 % av grundskoleeleverna och 79 % av gymnasietjejerna och 91 % av killarna umgås med kompisar varje vecka eller oftare. Något färre tjejer på gymnasiet än i totalundersökningen. 9 % av tjejerna och 5 % av killarna på gymnasiet umgås aldrig med kompisar. I grundskolan är motsvarande siffra nära noll. Kommunens struktur gör att färre umgås på stan, på café eller på pub/restaurang än i totalundersökningen. I högstadiet går 34 % av eleverna på fest varje månad eller oftare, något mer sällan än i totala enkäten. 78 % i gymnasiet går på fest varje månad och 25 % går på fest varje vecka. Oftare än i totala enkäten. 6

Surf/Chatt/Datorspel varje vecka eller oftare 93 % av tjejerna och 89 % av killarna i grundskolan surfar/chattar varje vecka eller oftare. 97 % resp. 93 % i gymnasiet. Nästan 80 % av tjejerna i grundskolan och gymnasiet surfar/chattar varje dag. 39 % av tjejerna och 85 % av killarna i 7-9 spelar datorspel varje vecka eller oftare. 54 % av killarna spelar datorspel varje dag. I gymnasiet ökar könsskillnaderna ytterligare, där är det 13 % av tjejerna och 70 % av killarna som spelar datorspel varje vecka eller oftare. I drogvaneundersökningen i åk 9 2011 stämmer siffrorna bra överens med LUPPen förutom att färre tjejer (25 %) angav att de spelar datorspel. Ca 95 % av tjejerna och 85 % av killarna i båda kategorierna spelar aldrig om pengar på internet. 8 % av killarna i grundskolan och 3 % av killarna i gymnasiet spelar varje vecka eller oftare. Det är ingen stor fråga även om den kan vara viktigt för de få elever det gäller. Resultaten bekräftas av drogvaneundersökningen En mycket liten grupp intresserar sig för rollspel. De flesta gör det aldrig 7

Läsa och skriva Fler tjejer än killar läser och skriver en gång i veckan eller oftare: 12 % av killarna i grundskola och 24 % av killarna i gymnasiet läser aldrig på sin fritid. Motsvarande siffra för tjejer i båda grupperna är 5-6%. Få elever besöker biblioteket på fritiden, 42 % av tjejerna och 65 % av killarna i 7-9 besöker det aldrig. I gymnasiet som är integrerat med biblioteket är det 76 % av eleverna som aldrig besöker biblioteket på sin fritid. Skapande verksamhet varje vecka eller oftare 26 % av tjejerna och 10 % av killarna i grundskolan tränar/ spelar teater varje vecka eller oftare. I gymnasiet är det knappast någon som ägnar sig åt detta. 76 % av tjejerna och 94 % av killarna gör det aldrig. Det finns ett ganska stort intresse i alla åldersgrupper av att utöva musik genom att sjunga/spela instrument. 8

Kulturella aktiviteter Få av ungdomarna är kulturkonsumenter. Av de som faktiskt går på museum, teater eller konserter gör majoriteten det en gång om året. Går aldrig på: Friluftsaktiviteter 25 % av killarna i 7-9 och 19 % av killarna i gymnasiet fiskar/jagar varje månad eller oftare och 8-9 % av alla tjejer. Resultatet skiljer sig inte mycket från totalen för killarnas del men fler tjejer i Tanum fiskar/jagar än i undersökningen i stort. 63 % av tjejerna i 7-9 och 52 % av tjejerna i gymnasiet är ute i naturen varje vecka eller oftare. Ca 45 % av alla killar är ute i naturen varje vecka. Ca 10 % av eleverna i gymnasiet och 6 % av eleverna i 7-9 är aldrig ute i naturen. Det är vanligare i Tanum att vara ute i naturen än i hela undersökningen. Framförallt för killar i gymnasiet där är motsvarande är 30 % (7-9, 41) och för tjejer i 7-9 47 % (gymnasiet 41 %.) 9

Idrott i förening och på egen hand Idrottar en gång i veckan eller mera: 56 % av ungdomarna i grundskolan och 44 % av gymnasieungdomarna är medlemmar i en idrottsförening. När frågan ställs om de deltar i föreningsaktiviteter kopplar många inte ihop detta med att de idrottar utan det är en lägre andel som uppger att de deltar i föreningsaktiviteter. Ca 40 % i 7-9 och 18 % i 1-3. Drygt hälften av ungdomarna som är medlemmar i en förening anser att de kan vara med och påverka verksamheten i den utsträckning de vill. Övriga intressen 25-30% av killarna och ett fåtal tjejer både på gymnasiet och i grundskolan mekar med bilar varje vecka eller oftare. 17 % av killarna och ett fåtal tjejer på grundskolan åker skateboard varje vecka eller oftare. I gymnasiet åker man skateboard mer sällan. Fritidsmöjligheter för killar och tjejer 13 % av ungdomarna i grundskolan och 8 % av ungdomarna i gymnasiet uppger att det finns någonting som de inte gör på grund av att de är kille eller tjej. Dubbelt så många tjejer som killar i grundskolan (18 respektive 9 %)tycker att det finns saker som de inte kan göra på grund av sitt kön. Öppna kommentarer om fritiden Ungdomarna i högstadiet vill gärna ha aktiviteter, fritidsgård eller fritidsgård med längre öppettider och fler aktiviteter där de bor. Flera efterfrågar också att kunna ta sig till olika aktiviteter utan föräldrar är tvungna att skjutsa. Högstadieeleverna efterfrågar köpcentrum. Alla åldersgrupper vill ha kvällsöppna kaféer med rimliga priser där de kan mötas. 10

Simhall och Bowlingbana är de anläggningar som saknas mest av ungdomar i alla åldersgrupper. Basket är en idrott som många efterfrågar och tjejer, framför allt i högstadiet vill ha ett större utbud av dans och liknande. T.ex. streetdance eller cheerleadergrupp. Rekommendationer Kommunen bör arbeta för att skapa möjlighet för ungdomar utan körkort att ta sig runt till olika aktiviteter genom förbättrade kommunikationer. Anpassa fritidsgård/ungdomens hus mer för tjejer eftersom en majoritet av dem som besöker fritidsgården är killar. Se över möjligheten till utökade öppettider för fritidsgårdarna. Föreningslivet bör titta på möjligheter till att utöka utbudet av idrott, t.ex. basket och dansgrupper. Drygt 25 % av tjejerna och 10 % killar i högstadiet spelar teater på sin fritid trots att det inte finns någon organiserad teatergrupp, här finns möjligheter för föreningsliv och studieförbund att haka på. SKOLA Får den hjälp jag behöver. Drygt 70 % av tjejerna och knappt 70 % av killarna tycker att de får bra eller ganska bra hjälp både i grundskola och i gymnasium. Detta stämmer väl överens med elevenkäten i 7-9, där samma påstående får 4,5 av 6 möjliga. En elevkommentar: Jag känner mig orolig över vissa ämnen i skolan för att lärare/elever inte har lika höga mål/krav om sig själva som kanske jag har, och det känns som att jag inte kommer kunna ha möjligheten att lära mig allt jag behöver pga av detta. Jag trivs här och i skolan med, men jag är orolig över vissa delar. Jag längtar till gymnasiet (tjej grundskolan) Skolmiljö, stämning, trivsel 65 % av ungdomarna i grundskolan tycker att skolmiljön är ganska bra eller mycket bra, några fler tjejer än killar. Av de tillfrågade gymnasieungdomarna är den siffran 80 % (85 % av tjejerna och 75 % av killarna). 75 % av grundskolans elever och 84 % av gymnasiets elever tycker att det är bra stämning på skolan. I drogvaneundersökningen i åk 9 uppger 72 % av tjejerna och 76 % av pojkarna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Elevenkäten ger 4,6 av 6 möjliga i högstadiet. 63 % av eleverna i högstadiet och 75 % av eleverna på gymnasieskolan tycker att det stämmer bra, eller ganska bra, att elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan. 11

Mobbning och sexuella trakasserier Drygt 25 % av ungdomarna på grundskolan tycker att mobbning är ett problem. Stämmer bra eller ganska bra att skolan ingriper 70 60 50 40 30 20 elev kränker elev lärare kränker elev 10 0 7 9 tjej 7 9 kille 1 3 tjej 1 3 kille Skolan ingriper om: 50 % av killarna på gymnasiet tycket att det stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt att skolan ingriper om lärare kränker elev men bara 12 % av tjejerna har samma åsikt. I grundskolan är det ungefär lika mellan tjejer och killar. Knappt 28 % tycker att påståendet stämmer dåligt eller mycket dåligt. Nästan 20 % av killarna och knappt 10 % av tjejerna i högstadiet tycker att sexuella trakasserier är ett problem. Främlingsfientlighet 12

Tycker vi tar in för mycket invandrare (kille gymnasiet). Jag vill inte ha så många negrar (kille grundskola) Jämfört med den totala undersökningen ligger kommunens gymnasium lågt men grundskolan i Tanum ligger ungefär jämt med andra grundskolor. Tanum har inte haft några större problem med främlingsfientlighet, men det är intressant att gymnasiet som har procentuellt fler elever med utländsk bakgrund påvisar mindre problem. 20 % av tjejerna och 15 % av killarna i grundskolan skulle satsa på arbete mot främlingsfientlighet om de var politiker.(18 % respektive 12% i gymnasiet) Skolk I grundskolan skolkar 4 % av tjejerna och 13 % av killarna en gång i månaden eller oftare. Det är en lägre siffra än i Drogvaneundersökningen där 12 % av killarna och 19 % av tjejerna i åk 9 uppgav att de skolkar en gång i månaden eller oftare. Luppen visar att fler killar än tjejer skolkar. Mönstret följer med på gymnasiet där 21 % av tjejerna och 33 % av killarna skolkar en gång i månaden eller oftare. Inflytande Det är 40 % av eleverna i grundskolan och 38 % av gymnasieeleverna som anser att skolan har informerat dem om vad eleverna skall ha inflytande över i skolan. 13

Tabellerna visar att glappet är större grundskolan än i gymnasiet mellan vill bestämma och får bestämma. Jämställdhet Killar, framförallt i högstadiet, anser i högre grad än tjejer att flickor får bättre möjligheter än pojkar i skolan. 14

Information om vidare studier 47 % av grundskoleeleverna uppger att informationen de fått inför valet av gymnasieprogram var mycket bra eller ganska bra. 65 % av gymnasieungdomarna uppger att informationen de fått inför valet av gymnasieprogram var mycket bra eller ganska bra. Rekommendationer Skolungdomarna vill verkligen vara med och påverka innehåller i sin skola, men enligt rapporten anser de att de inte har så stora möjligheter att påverka innehållet i sin skolgång. Stärk elevråden och uppmuntra eleverna att där ta upp frågor som gäller skolan. (gymnasiet har ett nystartat elevråd vt 2012) Att 25 % av eleverna på grundskolan upplever att mobbing är ett problem och att 20 % av killarna tycker att sexuella trakasserier är ett problem måste uppmärksammas och göras något åt. Ett sätt är att arbeta aktivt med skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna. Öka vuxennärvaron på rasterna i skolorna för att förbygga mobbing. POLITIK OCH INFLYTANDE Vill vara med och påverka Att vi får bestämma lika mycket som politikerna landet runt för det är ju faktiskt våra hem och liv också, vi vill inte få skíten för något vi själva inte fått bestämma. (tjej grundskolan) Jag vill vara med och påverka allt som har med ungdomar att göra. T.ex. ungdomshus aktiviteter.(tjej grundskolan) 85 % av ungdomarna i grundskolan är inte intresserade av politik. Den siffran på gymnasiet är 73 %. Dock vill 39 % av ungdomarna i grundskolan och 32 % av ungdomarna i gymnasiet vara med och påverka i frågor som rör Tanums kommun. 61 % av grundskoleungdomarna och 48 % av gymnasieungdomarna anger att den främsta orsaken till att de inte vill påverka frågor som rör Tanums kommun är att de inte är tillräckligt intresserade. 32 % av grundskoleeleverna vill inte engagera sig för de tror inte att det spelar någon roll, då de som bestämmer nog inte lyssnar på dem i alla fall. 15

Andelen ungdomar, i procent, som upplever att de har möjlighet att framföra sin åsikter till de som styr i Tanums kommun Mycket stora till ganska stora möjligheter Mycket små eller inga möjligheter alls Vet inte Grundskolan 8 57 35 Gymnasiet 18 50 32 I kommentarerna om vad ungdomar vill vara med och påverka (alla ålderskategorier) är de flesta angående skola/arbetsmiljö i skola följt av fritids/idrottsaktiviteter och arbete för ungdomar. Kollektivtrafik har också många kommentarer. Om jag var politiker skulle jag främst satsa på: Grundskolan Grundskolan Gymnasiet Gymnasiet Tjejer Killar Tjejer Killar Lika lön kvinnor/män 38 % Idrottsanläggningar 40% Arbete för unga 50 % Bostäder för unga 33 % Sjukvård 33 % Fritidsaktiviteter 28 % Bostäder för unga 41 % Arbete för unga 31 % Motverka Kriminalitet 30 % Motverka Kriminalitet 28 % Lika lön kvinnor/män 37 % Idrottsanläggningar 31% Det är anmärkningsvärt att frågan om lika lön för kvinnor och män står så högt på agendan för tjejer både i grundskolan och på gymnasiet. Arbete och bostäder är viktigare för gymnasieeleverna och ligger naturligt nog längre ifrån eleverna i högstadiet. Minst värt att satsa på anser båda grupperna är kulturaktiviteter och stöd till föreningar. De unga i Tanum ser inte kopplingen mellan föreningsstöd och idrottsanläggningar/fritidsaktiviteter som de värderar högt. Till vem skulle du vända dig? De flesta ungdomar vet inte vart de skulle vända sig om de skulle vilja påverka i Tanums kommun. Några ungdomar skulle vända sig till en personlig kontakt. 16

Kontakt mellan ungdomar och politiker Ungefär om man kan fråga ungdomarna om vad dom tycker, innan man bestämmer något. (tjej grundskolan) Fem av tio ungdomar i båda åldersgrupperna upplever att de har mycket små eller inga möjligheter alls att föra fram sina åsikter till de som styr i Tanums kommun. Vidare tycker fem av tio ungdomar i båda åldersgrupperna att det är viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas och diskuterar. Dock vill bara tre av tio ungdomar träffa beslutsfattarna i kommunen. Skulle vara bra om man fick berätta hur det egentligen är, för det är ju svårt för dom att veta hur det är i skolan när dom bara är på studiebesök då och då. Dom ser ju inte hur det är under ytan (tjej gymnasiet) En politisk handling Den vanligaste politiska handlingen som ungdomar gör är att skriva på en namninsamling. Politiska handlingar som ungdomar kan tänka sig utöver det är att delta i lagliga demonstrationer, skriva insändare och att ta kontakt med en politiker. Politiska handlingar som ungdomarna aldrig skulle delta i är att skada egendom i protest eller ockupera byggnader Intresse för politik och samhällsfrågor Ungdomarna i Tanums kommun är generellt mer intresserade av vad som händer i andra länder än av politik och samhällsfrågor. Rekommendationer Politikerna måste hitta kanaler och plattformar för att nå ut till ungdomarna i kommunen. Ett sätt är att man använder sig av elevråden på skolorna för att ta in ungdomarnas åsikter i frågor som rör dem. Ett annat sätt är att anordna demokratidagar där kommunens ungdomar och politiker träffas och diskuterar resultatet från LUPP-undersökningen. Efter ett år håller man en uppföljningsdag där man pratar igenom vad som har hänt utifrån de diskussioner man hade på demokratidagarna. Arrangera sommarkurser i demokrati. Föreningarna har ett stort ansvar att förklara för både ungdomar och föräldrar att det är mycket tack vare dem som det finns idrottsanläggningar och fritidsaktiviteter. Det är ju också en stor andel unga som är aktiva i framför allt idrottsföreningar. TRYGGHET OCH HÄLSA Otrygga situationer Omkring tre av tio ungdomar i både högstadiet och gymnasiet har under det senaste halvåret upplevt minst en otrygg situation. En av tio ungdomar säger att någon har hotat mig, vilket är den vanligaste situationen där ungdomar känner sig otrygga under det senaste halvåret. 17

Var känner man sig otrygg? På buss och tåg känner sig drygt 10 % av ungdomarna otrygga. Fler på grundskolan än i gymnasiet och fler killar än tjejer i grundskolan. I gymnasiet är det fler tjejer som känner sig otrygga på bussen. Utomhus på kvällen i bostadsområdet är det tre gånger så många tjejer i grundskolan (18 %) än killar (6 %) som känner sig otrygga. På nöjesställe/ disco etc. känner sig ca 10 % av grundskoleeleverna och drygt 5 % av gymnasieeleverna otrygga. Mobbning 17 % av ungdomarna i grundskolan och 8 % av ungdomarna i gymnasiet uppger att de själva har deltagit i mobbing det senaste året. Det är tre gånger så många killar som tjejer som uppger att de deltagit i mobbning. Det vanligaste stället där ungdomarna bli mobbade är i skolan, på rasterna och i klassrummet. Det är dubbelt så många som uppger att de blir mobbade på rasterna än i klassrummet. Omkring 40 % av de ungdomar som blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret uppger att de blivit mobbade via mobilen och på Internet. Några fler på gymnasiet och några färre i grundskolan. Killar i grundskolan råkar oftare ut för mobbning på bussen är tjejerna. I elevenkäten 2011 i högstadiet, besvaras bägge påståendena Jag får ett bra bemötande av andra elever och Jag får ett bra bemötande av de vuxna i skolan med poängen 4,7 på en 6-gradig skala. Orättvist behandlad Fem av tio ungdomar har minst en gång under det senaste halvåret blivit orättvist behandlade på ett sådant sätt att de har känt sig kränkta. I grundskolan anser sig flesta ha blivit orättvist behandlande av andra elever. På andra plats kommer någon i familjen, där fler tjejer än killar känner sig orättvist behandlade. Fler killar än tjejer i grundskolan anser sig orättvist behandlade av skolans personal. 18

I gymnasiet uppger de flesta som anser att det blivit orättvist behandlade att de blivit det av annat alternativ än de angivna, på andra plats kommer av skolans personal och på tredje andra elever. Allmän hälsa Majoriteten av ungdomarna i båda åldersgrupperna anser att de har mycket bra eller ganska bra hälsa. Det är dock mer än dubbelt så många tjejer (12 %) som killar (5 %) som bedömer att de har dålig eller mycket dålig hälsa. Runt fem av tio ungdomar i högstadiet anser att de inte är sjuka lika ofta som andra. I gymnasiet är det mer än dubbelt så många killar som tjejer som anser att de inte är sjuka lika ofta som andra. Drogvaneundersökningen 2011 i norra Bohuslän åk 9 skiljer på fysisk och psykisk hälsa. 6 % av pojkarna och 8 % av flickorna bedömde sin fysiska hälsa som dålig eller mycket dålig. 18 % av flickorna och 10 % av pojkarna bedömde sin psykiska hälsa som dålig eller mycket dålig. I den nationella kartläggningen av barns och ungdomars psykiska hälsa som redovisades 2010 låg 9:orna i Tanum bland de 25 % sämsta i landet avseende alkoholbruk, bristande välbefinnande och problemens påverkan i vardagslivet. Mobbning låg nära de 25 % sämsta. Undersökningen i årskurs 6, elever som nu går i årskurs 8, visade samma resultat för bristande välbefinnande och problemens påverkan i vardagslivet, dessutom för nedstämdhet och även för psykosomatiska besvär. Daglig ohälsa Tre av tio i högstadiet och fyra av tio ungdomar på gymnasiet känner sig stressade varje dag eller fler dagar i veckan. Fler tjejer än killar i båda åldersgrupperna uppger olika symptom på ohälsa. Trötthet är ett stort problem både i grundskolan och i gymnasiet. Hur mottagliga för lärande är elever som är trötta? Stress är också ett stort problem, framförallt för tjejerna. Besvär minst en gång per vecka: 19

Matvanor 47 % av tjejerna och 36 % av killarna i gymnasiet hoppar över frukosten varje dag eller flera gånger i veckan. Motsvarande i grundskolan är 30 % av tjejerna och 19 % av killarna. 25-30% av tjejerna och 12 % av killarna i båda grupperna hoppar över lunchen varje dag eller flera gånger i veckan. Träning 91 % av grundskoleungdomarna och 76 % av gymnasieungdomarna tränar så att de bli svettiga/andfådda en gång i veckan eller oftare. Se fördelningen killar/tjejer. Ungdomars bruk av alkohol Nästan fyra av tio ungdomar på grundskolan och nio av tio ungdomar på gymnasiet uppger att de i någon omfattning dricker alkoholhaltiga drycker 20

Eleverna på Tanums gymnasium har en hög alkoholkonsumtion jämfört med motsvarande grupp i totalundersökningen. Nästan dubbelt så många elever i Tanums gymnasieskola som i undersökningen som helhet dricker alkohol varje vecka. Även i grundskolan är alkoholkonsumtionen högre än totalt, särskilt bland tjejer. Detta bekräftas av drogvaneundersökningen 2011 där eleverna i Tanum i åk 9 ligger högst bland de jämförda kommunerna både i andel alkoholkonsumenter och även andel som känt sig berusade. Första gången man drack så man kände sig berusad var grundskoleungdomarna 14 år och gymnasieungdomarna 15 år. Det är vanligast att ungdomar får tag i alkohol är från kompisar eller kompisars syskon eller från föräldrar med lov. Drogvaneundersökningen visar samma resultat. Det har dock blivit mindre vanligt att föräldrar bjuder sina barn på alkohol även om Tanum ligger högt även i detta avseende. Nästan sju (65 %) av tio ungdomar på grundskolan och två av tio ungdomar på gymnasiet får inte dricka alkohol för sina föräldrar. 10 % av ungdomarna i grundskolan och 65 % av ungdomarna i gymnasiet får dricka alkohol. Cirka två av tio ungdomar i båda åldersgrupperna uppger att de inte vet om de får dricka alkohol för sina föräldrar. Narkotika 8 % av eleverna på grundskolan har prövat hasch eller marijuana och 7 % har även prövat andra narkotiska preparat. Motsvarande siffra på gymnasiet är ca 16 % respektive 12 %. Knappt 4 % på grundskolan och 5 % på gymnasiet använder hasch eller marijuana regelbundet och 4 % på grundskolan och 3 % på gymnasiet använder andra droger regelbundet. Det är en liten grupp jämfört med de som använder alkohol men det är ändå anmärkningsvärt att ca 10 elever i grundskolan kan klassas som narkotikamissbrukare. Tobaksvanor 21

Tabellen visar hur många som röker eller snusar flera gånger i veckan eller varje dag. Jämfört med totalundersökningen är det fler ungdomar i Tanum som är regelbundna tobakskonsumenter. Särskilt stor är skillnaden på gymnasienivå där andelen tjejer som röker är mer än dubbelt så hög som i totalundersökningen. Debutåldern för cigaretter är elva år eller yngre för båda åldersgrupperna. Rekommendationer Det är viktigt att i tidig ålder börjar prata om ANDT-frågor med ungdomarna och ha dessa frågor som en tydlig linje genom skolgången. Upplys föräldrar i att vara tydliga med att ungdomar inte får dricka alkohol t.ex. genom föräldrautbildningar. Sprid resultaten av LUPP: en och drogvaneundersökningen så att förhållandena i Tanum blir kända och debatterade. Ungdomars hälsa måste lyftas upp. Andelen trötta elever är skyhög, stress visar oroväckande siffror, många har dåliga matvanor och hoppar över både frukost och lunch. Det finns också positiva resultat. Andelen som motionerar är mycket hög men det gäller att behålla intresset för idrott och motion högre upp i åldrarna. ARBETE Extrajobb 23 % av ungdomarna i grundskolan uppger att de har ett extrajobb vid sidan av studierna. 28 % av killarna och 18 % av tjejerna. Knappt hälften av dem jobbar extra minst en gång i veckan. Tyvärr finns inga uppgifter om gymnasieeleverna. 13 % av grundskoleungdomarna och 51 % av ungdomarna i gymnasiet uppger att de sökt extrajobb utan att lyckats. Det är en hög siffra för gymnasieleverna. Starta eget i framtiden Tanum är en kommun med många småföretag. 39 % av eleverna på grundskolan och 35 % av gymnasieleverna har föräldrar som har egna företag. Fem av tio ungdomar i grundskolan och nästan sju av tio (65 %)i gymnasiet kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Detta faktum borde vara högintressant för politikerna i kommunen. Sommarjobb En betydligt högre andel ungdomar i åk 7-9 hade sommarjobb i Tanum än i övriga Luppkommuner 2011 vilket kan bero på turistnäringen. ( 48 % av killarna och 34 % av tjejerna i 22

åk 7-9 mot 25 % respektive 20 % i hela undersökningen.) 23 % av killarna och 15 % av tjejerna har själva tagit kontakt med arbetsplatsen Gymnasieeleverna i Tanum har sommarjobb i stort sett i samma omfattning som övriga i undersökningen frånsett att det är fler tjejer som har sommarjobb ( 79 % mot 71 % i hela undersökningen) I gymnasiet har fler tjejer än killar sommarjobb, motsatt förhållande mot i grundskolan. Även för denna grupp är det vanligare att killar själva tar kontakt med arbetsplatsen. (35 % killar och 29 % tjejer). Det vanligaste sättet att få sitt sommarjobb är genom familj eller släktingar Av de ungdomar som uppger att de inte hade sommarjobb sommaren 2011 är det 24 % av grundskoleungdomarna och 55 % av gymnasieungdomarna som försökte få ett sommarjobb utan att lyckas. Rekommendationer Då en majoritet av ungdomarna kan tänka sig att starta eget företag i framtiden så bör det satsas ännu mer på entreprenöriellt lärande i skolan. Kommunen bör satsa på fler kommunala sommarjobb för att fånga upp de ungdomar som inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden av egen kraft. FRAMTID Framtidssyn Majoriteten av ungdomarna i båda åldersgrupperna i Tanums kommun har en positiv syn på sin egen framtid. Dock har killarna en mer positiv syn än tjejerna. Den lägsta siffran har tjejerna på gymnasiet där ändå 71 % har en positiv syn. 7 % av killarna och 5 % av tjejerna i grundskolan har en negativ eller mycket negativ syn på sin framtid. Efter grundskolan De flesta vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun. (69 % av tjejerna och 56 % av killarna) 12 % av tjejerna och 18 % av killarna vill helst börja jobba. Endast 6-7 % av eleverna anger att de vill gå i Tanums gymnasium. Efter gymnasiet Tjejerna vill helst åka ut och resa (30 %), jobba utomlands (15 %) jobba i kommunen eller i kommun i närheten (12 %) eller studera på högskola eller universitet (12 %) Killarna vill helst jobba utomlands (21 %) jobba i kommunen eller i kommun i närheten (18 %) studera på högskola eller universitet (18 %) 23

Eftersom Tanums gymnasieskola har en hög andel yrkeselever faller det sig naturligt att många tänker börja jobba direkt efter gymnasiet. Utomlands kan betyda jobb i Norge då man ofta bor kvar i hemkommunen och veckopendlar. Ungdomarna i totalundersökningen vill i mycket högre utsträckning fortsätta studera antingen i Sverige eller utomlands. Boende Om tio år vill tjejerna i grundskolan helst bo utomlands (27 %) eller i en storstad i Sverige (26 %). Killarna vill bo i en storstad i Sverige (27 %) eller där de bor nu (20 %). Om tio år vill tjejerna i gymnasiet helst bo utomlands (32 %) eller i en storstad i Sverige (23 %) 23 % vet inte var de vill bo. Av killarna vill 23 % helst bo kvar där de bor nu. 17 % vill bo på landsbygden i Sverige och 17 % vet inte var de vill bo. Flytta från och åter till Tanum 53 % av gymnasieungdomarna tror att de kommer att flytta från kommunen de bor i. Ungefär samma andel av båda könen. Av grundskoleeleverna tror 67 % av tjejerna och 51 % av killarna att de kommer att flytta ifrån kommunen. De främsta anledningarna till att flytta som grundskoleungdomarna uppger, är jobb och studier. Gymnasieungdomarnas främsta anledningar till att flytta är jobb och för att prova något nytt. Anledningarna som ungdomarna uppger till att flytta tillbaka till Tanums kommun är främst närheten till släkt och familj eller flick/pojkvän eller kompisar. Knappt två av tio ungdomar i båda åldersgrupperna uppger att de skulle flytta tillbaka till Tanums kommun för att det är en bättre miljö för deras barn att växa upp i. Rekommendationer Om ungdomarna själva skulle få bestämma över ungdomspolitiken i kommunen skulle de satsa på att skapa bostäder för ungdomar. De skulle även satsa på arbetstillfällen för ungdomar. Det är främst gymnasieelever och gruppen 19-24 åringar som kommenterar behovet av bostäder och arbete. GRUPPEN 19-24 ÅR Från de 99 personer (ca 10 %) som besvarat enkäten har det kommit in 77 kommentarer under olika områden i enkäten. Dessa kommentarer ger en hel del värdefull information. Även om vi har valt att inte använda enkätresultatet för denna grupp kan man dra en del lärdomar av de öppna kommentarerna. Gruppen 19-24 åringar hör till de potentiella utflyttarna. Vad skulle få dem att stanna i Tanum eller återvända efter studierna? Det är ju inte alla som tycker som denna kvinna: 24

Jag älskar att jag är uppvuxen i Tanums kommun och jag hoppas att mina barn kommer att växa upp där med! Flera kommenterar att kommunen är mer intresserad av rika sommargäster än av de åretruntboende och vill att man satsar mer på kommuninnevånarna. Göra det billigare för ungdomar att bo här! Finns ju inte en enda som har råd att köpa sig en tomt eller hus med dessa priser som är och allt vad det kostar med att bygga och äga hus i Tanums kommun! Det kommer ju snart bara vara badgäster och norskar som har råd!!! Och vi ungdomar får flytta utanför kommunen!!! (man) Billiga bostäder är vad som efterfrågas mest. Näst därefter kommer arbete. Arbetsmiljön i skolan är också ett ämne som berör denna grupp. Av fritidsmöjligheter som saknas nämns främst caféer och bowlinghall. SLUTSATSER Vad är det som sticker ut i undersökningen? Många av förhållandena är kända sedan tidigare men är det något särskilt vi bör ta fasta på? Kommunikationer- hur förbättrar vi ungdomars möjligheter att ta sig någonstans i kommunen med kollektivtrafik? Mötesplatser- hur gör vi ungdomens hus/fritidsgårdarna attraktiva för både tjejer och killar. Hur skapar vi möjlighet för kaféer att etablera sig. Är det möjligt att få hit en bowlinghall? Inflytande i skolan och i kommunen- Skolan måste arbeta mer med elevinflytande, det ingår i läroplanen. Politiker kanske får gå ungdomar till mötes på deras egna arenor och inte förvänta sig att de ska kunna skolas in i traditionellt politiskt arbete på en gång. Idrott/föreningsliv-Det är positivt att så många rör på sig på sin fritid, både i föreningar och på egen hand men idrottsföreningarna måste vara tydliga med att de är ideella föreningar och inte en instans dit man går för att utöva en aktivitet och betalar för det. De bör också fundera över strategier för att behålla ungdomarna i föreningslivet. Hälsa- Alla måste arbeta mer för att förbättra ungdomars hälsa framför allt avseende stress och trötthet men även alkoholvanor. Det behövs krafttag mot mobbning i skolan. Ungdomarnas matvanor är ett problem i sig. Arbete- Positivt med ambitionen att starta eget! Ta vara på den. Arbetstillfällen för unga behövs men kanske är ett större problem på andra ställen. Satsa resurser på den grupp som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Bostäder- Det är viktigt att se till att det finns bostäder till rimlig kostnad för ungdomar i kommunen. 25

Hur får vi ungdomar, framför allt de unga kvinnorna, att stanna kvar eller återvända till kommunen efter studier? Utan en återväxt med unga familjer kommer åretruntbefolkningen att sjunka. Luppen ger många infallsvinklar i det strategiska arbetet för att Tanum ska fortsätta att vara en tillväxtkommun. Tanumshede maj 2012 Karin Gabrielsson, utredningssekreterare Jonas Nilsson, ungdomsvägledare Barn- och utbildningsförvaltningen Referenser: Per Blanck AB :Drogvanor årskurs 9 Lysekil, Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs, Orust 2011 Statens Folkhälsoinstitut: Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa 2010 Välfärdsbokslut Tanums kommun 2011 (Statistik från SCB och Skolverket) Barn- och utbildningsförvaltningen Tanum: Elevenkät 2011 26