Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.



Relevanta dokument
Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Maskrosbarn & socialtjänsten. Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Stöd för barn och familjen

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

HABILITERING OCH REHABILITERING PÅ DISTANS

Fjäderns Bokslut 2015

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Konsten att hitta balans i tillvaron

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Stöd till dig som är anhörig

Att göra saker i rätt ordning

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Problemformulering och frågor

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Motiverande Samtal MI introduktion

Bättre webb för barn och unga!

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Barnperspektivet inom Beroendevården

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Dagverksamhet för äldre

Coachning som rehabiliteringsmetod

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Deltagare i projektet


Vänersborg Samlevnadskurs

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Hålla igång ett samtal

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Undra besöker habiliteringen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Övning: Föräldrapanelen

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

I Sverige har tre av fyra erfarenheter av psykisk ohälsa antingen egen eller som närstående. Ändå är tystnaden utbredd.

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

Information om gruppsykoterapi

Mentaliseringsintervju ungdom

Förbättringskunskap i Västernorrland

Transkript:

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare / koordinator Ingrid Bertilsson Coach / pedagog Carl Lösnitz Coach / socionom Kicki Lamberg Castor

Bakgrund Behov av alternativa sätt till kommunikation med patienter Forskningsprojekt med BNK/Gillbergcentrum sedan 2011 Neuropsykiatriska diagnoser inom VH 12 chattande respektive kontrollpatienter 8 veckor chatt, 3 tillfällen med egenskattningar Avslutat sedan 2 veckor I snitt tre coacher igång i Skövde sedan 2011, företrädesvis pedagoger och kuratorer Nu i implementeringsstadium

Implementering Använder validerade modellen, men öppnat forskningsstrukturen Frågeställning avgör: 5-12 veckor, 1-2 ggr/vecka Neuropsykiatriska diagnoser, över 15 år Tankar finns om Anhörigstöd Andra målgrupper

Begrepp epatient Fyra E:n: Equipped Enabled Empowered Engaged

Begrepp i chattmodellen IBSC, Internet baserat stöd och coachning: Officiellt namn på den validerade chattmodellen Habiliteringen Skövde använder sig av i samarbete med Gillbergcentrum. Coach: Rådgivare med aktiv ledarroll. (Coach är inte skyddad titel i Sverige.) (NE) Coachning: Lösningsfokuserad samtalsteknik som används för att få en person som coachas att bli mer aktiv och att på ett mer effektivt sätt använda sina egna förmågor för att åstadkomma en förändring. Coachning kan också handla om att få individen att förändra sin syn på sig själv. Coachning ges till friska personer och är att betrakta som åtskild från olika terapeutiska och rådgivande åtgärder (NE)

Etisk sammanfattning chatt stärker Patienterna blir respekterade i de svårigheter de har på grund av funktionsnedsättning Patienterna möter coachen i ett för dem ofta starkt forum Att öka patienternas förmåga till att möta andra människor Chatt kan innebära att alls klara kontakt och därmed få tillgång till den behandling man är i behov av Möjlighet till patientens delaktighet, jämbördighet och empowerment förstärks

Patientfall: Kille, 17 år, Aspergers syndrom 1. Kartläggning inför chatt vad vill du socialt träna? 2. Berätta för mamma och pappa att jag tycker de gör bra saker 3. Kom överens om att börja med att berömma mamma 4. Via chatt steg för steg 5. Genomförde med mamma som blev mycket glad! 6. När coach nästa chattillfälle frågade om patient ville ge pappa en komplimang också blev svaret: 7. Jag har redan gjort det! Chatten möjliggjorde att strategin nådde fram: skriftligt strukturerat tidsaspekt/tempo Mamma säger spontant: Det har stärkt hans självförtroende.

Våra erfarenheter och patienternas ord: Obligatorisk inledande skattning av psykiskt mående fångar psykisk ohälsa: Bra med chatt i deppiga perioder. Chatten är mindre ansträngande. Intensiteten i chatten fångar ytterligare djupa tankar: Tätare kontakt gör att man tar upp aktuella saker. Möjliggör förstärkt reflektion: Bra att kunna sudda eller ändra när man skriver.men det kan vara en nackdel också.

Våra erfarenheter och patienternas ord: Rytmen och takten i chattsamtalet skiljer sig från det kliniska samtal: Man har mer tid och större möjlighet att diskutera ett ämne djupt och personligt och säga och tycka vad man känner och tycker. Som coach ansvar att balansera djupet på samtalet, visuell kraft i det skrivna ordet kan släppa patientens inre spärrar. Kontinuitet, planerad process och struktur bygger tillit: Det var stor skillnad att det var bara jag och coachen, ingen annan tog del av vad vi pratade om. Det var bra att chatta med en och samma person. Jag visste att jag kunde lita på henne.

Våra erfarenheter och patienternas ord: Tydlighet i det skrivna ordet: Det fungerar bättre och enklare att kommunicera via skrift och chatt. Mycket god kunskap om aktuell funktionsnedsättning för att kunna skapa lyhördhet Chatt lämpar sig bäst till samtalsstöd Chatten stärker terapeuten i att lyssna färdigt, flödet annorlunda Tydlig bekräftelse

Våra erfarenheter och patienternas ord Att möta patienten på dennes villkor kan innebär grund för att bryta isolering: Jag ställer in vissa möten pga mitt handikapp, vissa dagar kan jag inte gå utanför hemmet. Med chattstödet har jag inte detta problem. Empowerment för patienter att möta dem i ett för dem starkt forum: Det fungerar bättre eftersom vissa saker är svåra att ta upp i personliga möten. Det är lättare att låta känslorna komma fram via chattkontakten. Det var lättare att vara ensam i rummet och chatta med coachen. Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Våra erfarenheter och patienternas ord Chatt fokuserar patientens energi på samtalet, inte ramen kring det: Det som är bra med att sitta hemma och chatta är att man får allt sagt. Jag har svårt att säga allt i en ansikte-till-ansikte situation. Det [chatten] är tryggare än att gå till en mottagning. Jag kände mig mer avslappnad jämfört med att gå till en mottagning. Det skapas en öppen miljö när man sitter hemma och chattar. Det kändes lättare och skönare att sitta hemma och skriva. Jag behövde inte oroa mig vad som kommer att hända på mottagningen. Det var mer avslappnad stämning jämfört med möten på en mottagning.

Våra erfarenheter och patienternas ord Tidsbesparande och praktiskt för både patient och terapeut: Jag slapp lägga en timme på enkel resa. Det är praktiskt då man slipper tänka på skjuts. Viktigt med personliga möten: Ibland är det svårt med bara text, känslor är svårare att förmedla. Det är bra att sitta framför en skärm, men ibland kan man behöva träffa en person. Personliga möten ger mer. Det har varit bra med två träffar på mottagningen, det ger en bättra känsla.

Framtiden Ni måste låta andra få ta del av chattprogrammet också! SKL:s arbete med Internetbehandling: Idag öppning för manualbaserade interventioner Framtidsmässigt finns öppning för chatt med patient via Mina Vårdkontakter Horisont 2020: Område Digital hälsa Computer modelling for wellbeing

Begrepp ehealth Eysenbach (2000): an emerging field in the intersection of medical informatics, public health, and business, referring to health services brought by through the internet or related technologies. Ersatte begreppen telemedicin and telehälsa Vetenskapligt för att beskriva mobila applikationer använda av patienter och medborgare WHO:s enklare, bredare definition: Användandet av informativa och kommunikativa teknologier för hälsa