BEMÖTANDE, MOTIVATION, FÖRÄNDRING MÄNNISKOSYN OCH ETIK KUNSKAP TILL PRAKTIK VÄSTERNORRLAND 12 OKTOBER 2010 REFERENSER Underlag till denna föreläsning är de föreläsningar som SKL använt som underlag för projektet Kunskap till Praktik, framförallt Arne Gerdners, Mats Fridells och Erik Blennbergers. Mats Fridells referenser finns i hans powerpoint-material. Förhållningssätt, bemötande och motivation Terapeutisk allians och personlighetsfaktorer PAUS Människosyn och etiska frågeställningar
VARFÖR ÄR DETTA SÅ SVÅRT? Beroende har sådan kraft De flesta vuxna har en egen erfarenhet Skam Starka och täta rus Stimulerar hjärnans lustcentrum. Kortsiktigt tänkande. Dämpar långsiktigt tänkande och mer värderande blick. Påverkar tänkandet: Mer autopilot Mindre medvetet, viljemässigt Mindre metakognition Drickandet påverkar också sammanhanget, förankringen. MYTER OM MOTIVATION Vissa är mogna för förändring andra inte. Man måste nå botten för att kunna förändras. Motivation krävs för meningsfull behandling. Svag motivation är en karaktärsbrist. Brist på motivation beror främst på förnekande. Förnekande kan bara hanteras med tuff konfrontation.
DESSA SYNSÄTT HAR LETT TILL Vissa människor har setts som behandlinsgsresistenta uppgivenhet. Man ser människor som oförmögna uppgivenhet Man prioriterar dem som vill något släpper professionellt ansvar Tuff kärlek auktoritärt, ev förnedrande Man ser människor som grupper. IDAG SER MAN ANNORLUNDA: Motivation är inte en egenskap. Motivation förändras i samspel med andra. Rörelse mot förändring Man kan inte kräva att människor ska vara motiverade före behandling. Motivationsarbete måste ske både före, under och långt efter behandling. TRE CENTRALA DELAR I MOTIVATION Mål ett attraktivt alternativ Drivkraft kraft och uthållighet Tillit till sig själv och andra Det som ser ut som bristande motivation kan handla om mycket olika saker.
MÅL Att kunna se att det finns ett problem Att kunna föreställa sig ett alternativ Bristande kunskap om samband Förnekande som skydd för självkänslan Hjärnskador BRIST PÅ ENERGI OCH DRIVKRAFT Tolkas lätt som bristande vilja Tidigt grundade personlighetsdrag Somatisk sjukdom Depression mycket vanligt Ju mer beroende ju mer samsjuklighet Att vilja är en sak att orka fortsätta är en annan. Livet blir inte lätt om man slutar dricka. BRIST PÅ TILLIT - TILL SIG SJÄLV OCH TILL ANDRA Tidiga upplevelser av svek Svagt eller uttröttat nätverk Brist på positiva förebilder Lång erfarenhet av ickefungerade vård Upprepade sociala katastrofer hopplöshet Paranoida drag stärks i missbruk Att nå botten ger inte motivation.
ATTITYDER SOM KRÄVS Aktning, respekt Ärlighet, äkthet Förståelse, empati Tilltro till patientens inre förmåga Hopp Engagemang Realism! ATT KUNNA SE DET FRISKA I MÄNNISKAN VAD BETYDER DET KONKRET? Respektfull spegling Empatisk samtalspartner våga ta emot smärta Motiverande samtal Alternativ till uppgivenhet och hård konfrontation: Saklig feedback på screening Gemensamt utforskande Erbjuda information och kunskap Förklara att beroende är ett sjukdomstillstånd Förstärka hopp om förändring Presentera rollmodeller Erbjuda behandling och långsiktig rehabilitering Ta andra problem på allvar, t ex bostad och samsjuklighet Involvera nätverk
SKAM Affekt som handlar om hur vi är knutna till varandra Hotade sociala band Förväntan och avvisande ju mer förväntan ju mer skam Att se sig själv negativt med andras ögon fantasier Vi måste kunna skämmas! Ett socialt kitt och en moralisk kompass Hjälper oss t ex reglera avstånd till varandra Lärs in i relationer och kan läras om i relationer Ger möjlighet till eftertanke men kan också bryta kommunikation Vi gör mycket för att slippa skam Skam och skuld ska inte förväxlas Skam är aldrig utvecklingsbefrämjande Missbruk och beroende är alltid förknippat med skam.
MOTIVERANDE SAMTAL Samarbete mellan patient och personal Respekt för patientens självständighet Patientens ansvar för sin förändring Ge akt på din ambition! Motivation och resurser finns och kan lockas fram i samtalet MOTIVERANDE SAMTAL Samarbete mellan patient och personal Respekt för patientens självständighet Patientens ansvar för sin förändring Ge akt på din ambition! Motivation och resurser finns och kan lockas fram i samtalet MÄNNISKOSYN FÖRHÅLLNINGSSÄTT Hopp Reflektivt lyssnande Klientcentrering Förändringsstadier VERKTYG Öppna frågor Reflektioner Sammanfattningar Undantag Skalor Framtidsfrågor Hantera motstånd Diskrepans Ambivalensutforskning Förändringsprat
MÄNNISKOSYN Alla människor har grundläggande utvecklingsmöjligheter Egna lösningar är bättre och mer hållbara än andras MOTSTÅND Det behövs två för en tango! Tecken på att vi skall samtala annorlunda Risk för korrektionsreflex och konflikt Handlar oftast om relationen, mindre ofta om innehållet. Rulla med motståndet, ta det på allvar.
VILJA KUNNA REDO ETT GEMENSAMT PROJEKT MED DELAT ANSVAR Behandlaren ansvar för relationen, processen och dialogen Patienten ansvarig för sitt innehåll TERAPEUTISK ALLIANS Relation är läkande i sig Att bli mött empatiskt Att bli genuint mött Att bli sedd när man gör fel och konfronterad på ett sätt man kan ta emot. Tidig allians betydelsefullt.
AVGÖRANDE FÖR BEHANDLINGSRESULTAT Faktorer utanför beh. 40% Förväntan 15% Teknik, metod 15% Gemensamma faktorer 30% Människor med personlighetsstörningar har svårare att gå in i allians. Människor med tidiga relationsstörningar har svårare att gå in i allians. Anknytningsmönster?. UDDA PERSONLIGHETSSTÖRDA Misstänksamma, skygga Behöver förutsägbarhet. Inte aggressiva konfrontationer. Inte förstärka misstro mot t ex andra organisationer. Ofta mycket drop-outs.
DRAMATISKA PERSONLIGHETSSTÖRDA Testar ofta gränser och tålamod Behöver förutsägbarhet, trygghet och stadighet. Kan ta över och styra om de får utrymme. Gå inte in i falsk allians Hjälp patienten att inte såga av den gren han sitter på. SENSITIVA, MER INRE STRUKTUR Mer inifrånstyrda. Samvete, normer, lättare att möta. Förstår personalen. MI kan fungera bra, att lägga ansvaret hos patienten. Normalisera, använd nätverket! PSYKISKT SJUKA MED PSYKOSINSLAG: Aggressivitet kan vara uttryck för stor rädsla. Söker inte sjukdomsvinst. Ta emot men förstärk inte vanföreställningar Hög struktur utan rigiditet Personalen behöver samarbete väl. Inte lämpligt med starkt känslomässiga interventioner.
MÄNNISKOSYN OCH ETIK Etiska frågor stor betydelse i beroendevård Där skammen härskar Där misslyckanden är stora och existentiella Där de dåliga ställs mot de duktiga Erik Blennberger: Etik i socialpolitik och socialt arbete. Studentlitteratur MÄNNISKOVÄRDE Stark idé i vår kultur Människovärdet högt, lika, obetingat Mänskliga rättigheter VAD GÖR EN HANDLING RÄTT? Sinnelagsetik Goda intentioner Situationsetik Intuition i situationen Pliktetik Normer och regler Konsekvensetik De bästa konsekvenserna
VILKEN SLAGS PERSON BÖR JAG VARA I MITT ARBETE? Respekt: Artighet, hänsyn, saklighet och tydlighet Vänlighet och generositet Empati som uppmärksamhet Empati som medkänsla Jämlikhet Bejakelse och tillit Stöd och uppmuntran Kritik och konfrontation med bevarad respekt och saklighet Humor och lätthet! OM JAG SER DEN ANDRE SOM SUBJEKT Lyssnande Nyfikenhet Frågor Respekt Unik Intentionell OBJEKT Tolkning Bedömning, teori Påståenden Vetenskap Diagnos Offer OM JAG SER DEN ANDRE SOM SUBJEKT OBJEKT Låta mig påverkas Närhet och distans Arbetsallians Gråt och skratt Påverka Distans Motstånd Bara gråt Hopp SAMTAL Insikt UTREDNING ÅTGÄRD
Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer ur Mörkerseende (1970) EVIDENSBASERAD PRAKTIK Den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen Brukarnas erfarenhet och önskemål De professionellaserfarenhet och yrkeskunskap Men en etisk grundval måste också finnas. Vi har ett professionellt uppdrag. Vi har makt i människors liv, inte en jämställd relation. Vi måste se människor som människor. Delaktighet.
VI BEHÖVER Tid för reflektion i arbetsgruppen och på egen hand Strävan att utveckla en reflekterande praktik Ett organisationsklimat där alla känner sig trygga att ställa de svåra frågorna. Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förståmer än vad hon gör, men först och främst förstå, vad hon förstår. Om jag inte kan det, såhjälper det inte, att jag kan och vet mer. Vill jag ändåvisa, hur mycket jag kan, beror det påatt jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa, och därför måste jag förstå, att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta såkan jag inte heller hjälpa någon. Sören Kierkegaard TACK FÖR MIG! ingegerdgavelin@msn.com www.ingegerdgavelin.se Tel 070/679 92 75