Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/308 2013-04-24 Kommunstyrelsen Synpunkter på föreslagna ramar 2014 för kommunstyrelsens verksamheter KS 2013/308 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att beakta nedanstående synpunkter i det fortsatta arbetet med budget 2014 för kommunstyrelsens egna verksamheter. Göran Nilsson
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Birgitta Ljungberg-Jansson Datum KS 2013/308 2013-04-12 Kommunstyrelsen Synpunkter på föreslagna ramar 2014 för kommunstyrelsens verksamheter KS 2013/308 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att beakta nedanstående synpunkter i det fortsatta arbetet med budget 2014 för kommunstyrelsens egna verksamheter. Ärende Kommunstyrelsen har beslutat om planeringsramar för år 2014 att gälla i det fortsatta budgetarbetet och bett om alla nämnders synpunkter och konsekvensbeskrivningar på dessa ramar samt kommentera hur Kommunfullmäktiges mål 2013 för respektive nämnd påverkas. Synpunkter kan också lämnas på eventuella avgifters nivåer inom nämndens ansvarsområde De föreslagna ramarna innebär en uppräkning på 2 % jämfört med år 2013 års ramar samt ramförändringar med + 93 tkr för Partistöd. Kommunstyrelsen har erhållit dispens från tidsplanen som säger att beslut ska ta senast den 30 april. Detta innebär att beslut kan tas den 2 maj på Kommunstyrelsens ordinarie sammanträde. Volymer som påverkar Viktigt att notera är att Kommunstyrelsens verksamheter märkbart påverkas av olika volymökningar som sker i kommunen som tex: - befolkningsökningen - infrastukturutbyggnaden; gator, parker, grönområden etc - antal arbetsställen i kommunen - antal anställda - antal IT-system och användare - antal uppdrag/utredningar/motioner/medborgarförslag etc. Notera även följderna av den framtagna VISIONEN för Knivsta kommun. Kommunfullmäktiges Mål för verksamheten Kommunstyrelsens åtagande utifrån kommunfullmäktiges vision, inriktning, uppdrag och mål enligt Mål och budget 2013 kommer att kunna verkställas under förutsättning att vissa tidsplaner och uppdrag kan ses över hela mandatperioden och i vissa fall även sträcka sig in i nästa mandatperiod. Eventuellt nya mål och uppdrag kräver sina resurser och eventuella omprioriteringar kan komma att behöva ske. 1
Föreslagen driftsbudget 2014 för Kommunstyrelsen (tkr) inkl. kommentarer KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETER Förslag 2014 (tkr) Block 1 Politisk verksamhet 7 905 KF, Nämnd och styrelseverksamhet 5015 (arvoden o div omkostnader) Partistöd 403 (inkl 93 tkr extra medel 2014) Övrig politisk verksamhet 2 487 (inkl medlemsavgifter, personalkostnader) Summa 7 905 Gäller arvoden och omkostnader för kommunstyrelsen och dess utskott och kommunfullmäktige. Kostnaderna är relaterade till bl a antal sammanträden och övriga sammankomster. Här ingår också div medlemsavgifter på knappt 1 mkr och personalkostnader för 2,50 tjänster samt kostnader för tre kontorsarbetsplatser för kommunalråden och övriga ordföranden/gruppledare. De föreslagna ekonomiska ramarna har räknats upp med 2 %. Bokslutet för 2012 visade på ett överskridande med drygt 500 tkr. År 2013 har tillskott av medel för 0,25 sekreterare för PLU och TU tillkommit samt övrigt med totalt 465 tkr. Planering av antal möten och deltagande i grupper samt återhållsamhet är nödvändig för en budget i balans främst vad gäller arvoden. Sekretariatet har under de senaste åren haft ett stort tryck på sig med flera långa sjukfrånvaron och vakanser som naturligtvis påverkat arbetet och kvaliteten. I 2013 års budget har dock utrymme skapas för att rätta till det och rekryteringar håller på att slutföras. Kommunfullmäktiges Mål för verksamheten: Kommunstyrelsens åtagande utifrån kommunfullmäktiges vision, inriktning, uppdrag och mål enligt Mål och budget 2013 kommer att kunna verkställas under förutsättning att vissa tidsplaner och uppdrag kan ses över hela mandatperioden och i vissa fall även sträcka sig in i nästa mandatperiod. Block 2 Översiktsplanering 932 Kommunbidraget ska täcka omkostnader för lön till en tjänst samt omkostnader för arbetet som Översiktsplanen och befintliga planer och strategier, tex VA-strategi, energistrategi och miljöprogram ska synkroniseras. Översiktsplanen ska också bli ett tydligare redskap i detaljplaneoch bygglovsarbetet. Arbetet kan fortgå enligt plan. 2
Bredbandutbyggnad 0 Refererar till ärende i KS den 2013-02-25 (KS-2013/92). För att fullfölja bredbandsutbyggnaden behöver medel tillföras även för år 2014 i form av driftmedel för projektledning och kontorsarbetsplats med 450 tkr helår samt investeringsmedel som förvaltningen återkommer med i särskild skrivelse. Kommunfullmäktiges Mål för verksamheten: Kommunstyrelsens åtagande utifrån kommunfullmäktiges vision, inriktning, uppdrag och mål enligt Mål och budget 2013 kommer att kunna verkställas under förutsättning att ovanstående resurser tillskapas. Strategiskt miljöarbete 862 Kommunbidraget ska täcka omkostnader för lön till en tjänst som miljöstrateg och omkostnader för arbete med det strategiska miljöarbetet. Här ingår också avgift för Fyrisåns vattenvårdsförbund och kostnaden för arbetsplatser. Här måste antal uppdrag och omfattningen av uppdragen anpassas till de resurser(tjänster och ekonomi) som står till buds. Näringsliv o Marknadsföring 1 000 Innehåller till största delen kostnader som är låsta i projekt och avtal. Därutöver ett dragspel som är marknadsföring och reserv i förhållande till ev. nya projekt inom Regionförbundet. Arbetet kan fortgå enligt plan och gällande mål för verksamheten ( Kommunen ska ha ett gott företagsklimat ) Kommunfullmäktiges Mål för verksamheten: ( Kommunen ska ha ett gott företagsklimat ) Kommunstyrelsens åtagande utifrån kommunfullmäktiges vision, inriktning, uppdrag och mål enligt Mål och budget 2013 kommer att kunna verkställas och bör fortskrida även under nästa mandatperiod. Serveringstillstånd 51 Arbetet gäller tillståndsgivning för serveringstillstånd och kommer att handläggas i kommunens nya Kontaktcenter i Knivsta på uppdrag av socialchefen som är ansvarig förvaltningschef. Arbetet med tillsynen sker från verksamheten. Externa avgifter finansierar del av arbetet. Arbetet kan fortgå enligt plan. 3
Konsumentrådgivning 233 Gäller personalkostnader för 25% tjänst samt kontorsarbetsplats. Arbetet kan fortgå enligt plan. Ev kan ett litet underskott uppkomma p g av löneläget. Block 7 Måltidverksamheten 0 Har inga kommunbidrag. Finansieras via de verksamheter/nämnder som är beställare av maten. Upphandling av livsmedelsleverantörer kommer att se tillsammans med några andra kommuner i länet. Kostberedningen under kommunfullmäktige är involverad i frågan. Kommunens egen matproduktion ska bidra till hållbar utveckling. Arbetet kan fortgå enligt plan. Block 8 Kommungemensam administration 47 080 (inkl lokalhyra 3 835 tkr) Varav PLAN 2014 med befintlig verksamhet Närvårdsprojektet 382 tkr (projekt tom september 2014) Folkhälsoarbete 380 tkr (50% tjänst plus arb.plats) GIS 249 tkr IT/telefoni 10.870 tkr (R/A 1 mkr, personal 2 mkr, övrigt drift Telefoni/IT) Information/Webb 3 500 tkr (infoverksamhet ca 1,5 mkr, R/A 260tkr) Kontaktcenter (gemensamma) Personalfunktion Ekonomifunktion Allmän administration post kopiatorer, Lokalhyra SUMMA 2 200 tkr (3,65 tjänster från adm.) 6 415 tkr (inkl Lönecentrum, företagshälsovård, Personec, friskvård o hälsoutv. mm) 5 659 tkr (inkl Agresso, bokslut, upphandling mm) 13.590 tkr (ca 11 tjänster, ärendehanteringssystem, arkiv, SCB, statistik, försäkringar, skadeförebyggande, posttjänst, porto, leasing medlemsavgifter, enkäter, undersökningar Truman, blankettportal, konsulter, köp av experter, R/A mm.) 3 835 tkr 47.080 tkr Gäller den kommungemensamma administrationens verksamheter och gratis nyttigheter för hela den övriga kommunala verksamheterna. Verksamheten ger service, råd och stöd till övrig organisation inkl. den politiska organisationen samt till allmänheten. Här ingår kostnader för kommunens övergripande kommungemensamma verksamheter som postgången, porto, telefonväxel, IT-drift, övergripande INFO, Webb och sociala medier, ekonomi och faktura hantering, personalpolitik, löneadministration, uppföljningar, granskningar, budgetarbete, utredningar, köp av experter, leasing, kontorsmaterial, lokalhyra, olika IT-verksamhetssystem och licenser etc. 4
Med föreslagna ekonomiska ramar måste stor återhållsamhet gälla för att få befintlig verksamhet att löpa. Uppdrag och arbetet med att nå målen måste vara klart och tydligt definierat. Tidsplaner måste i vissa lägen förlängas. Inga nya uppdrag kan ges utan att omprioriteringar sker eller nya resurser tillskapas. Detta gäller alla enheterna inom den gemensamma administrationen. Stort tryck och ökade krav på framförallt IT, INFO och sekreterargruppen är också en följd av olika volymökningar enligt ovan. Nya resurser behövs för: IT- Infrastruktur för IT i Knivsta kommun: Nätverk och fastighetsnätverk måste etableras likvärdigt, detta kräver att UN och KS bevakar att de 4 mkr i investeringar och 1 mkr i avskrivning och drift som utbildnings- och kommunkontoret redan tillskrivit KS om blir beslutat. Utan denna satsning kommer grusvägarna vara kvar och våra förskolor, skolor och övriga verksamheter verka i en mycket ojämlik vardag. Se KS beslut den 2013-02-25 (KS-2013/166). Detta är även en arbetsmiljöfråga då trycket och frustrationen när det inte fungerar är mycket stor både för IT-enheten och verksamheterna. Behovet av en KOMMUNJURIST måste återigen lyftas fram och diskuteras då trycket på juridiska frågor hela tiden ökar för de flesta verksamheterna. Kostnad ca 640 tkr plus arbetsplats 80 tkr. Kompetens utveckling och övriga personalomkostnader för KONTAKTCENTER kan rymmas inom ram då folkhälsofrågorna reducerats med ca 220 tkr. Ev kan vissa omställningskostnader uppstå som inte är finansierade. Extra medel för INFORMATIONS satsningar ryms inte inom befintliga ramar och ska nya satsningar göras inom detta område måste resurser tillskapas eller omprioriteringar göras. Tycket är redan mycket stort på denna verksamhet och hårda prioriteringar görs redan till viss frustration i övrig organisation. Behov finns också för kompetensutveckling för att hänga med i den utveckling som sker inom området speciellt vad gäller Webb och sociala medier. Investering som ev sker under 2013 gällande sökmotor och nytt intranät kommer att kräva extra medel för räntor och avskrivningar. Förvaltningen arbetar för att omprioritera och rymma dessa kostnader inom given ram men flaggar för att det kan bli svårt. LÖNECENTRUM har aviserat en fördyrning på drygt 110 tkr för år 2013. Förvaltningen jobbar på att finansiera detta inom ram genom omprioriteringar. Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag och mål för verksamheten: Kommunstyrelsens åtagande utifrån kommunfullmäktiges vision, inriktning, uppdrag och mål enligt Mål och budget 2013 kommer att kunna verkställas under förutsättning att vissa tidsplaner och uppdrag kan ses över hela mandatperioden och i vissa fall även sträcka sig in i nästa mandatperiod. Inriktning och uppdrag Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och förenklar servicen till medborgarna är dock helt beroende av det ovan nämnda tillskottet av investeringsmedel och driftsmedel för att kunna verkställas. Detta gäller även för uppdraget att medborgarna ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och lämna synpunkter och klagomål. Här måste kommunen förbättra vår sökmotor på externa webben och det är planerat under år 2013. Kvalitetsredovisningar för vissa delar av verksamheten planeras att genomföras varat annat år i stället för varje år. 5
Fackliga kostnader 998 Gäller ersättning till de fackliga ombuden för de olika fackföreningarna i kommunen samt lokalhyra för lokal och div. övriga omkostnader. Arbetet kan fortgå enligt plan. Planering verksamhetslokaler 7 306 Inbegriper lön o PO för 1,75 tjänst, div. projektmedel, övriga verksamhetskostnader (2 390 tkr)och medel för gemensamhetsutrymmena i Kommunhuset (4 916 tkr). Arbetet kan fortgå enligt plan. KOMMUNALTEKNISKA VERKSAMHETER Block 2 Förslag 2014 Gator och vägar 15 438 tkr I den expansiva kommunen Knivsta så ökar befolkningen och nya bostadsområden växer fram, vilket för denna verksamhet leder till ökade volymer gata och andra typer av ytor att drifta och sköta. Nödvändigt är att verksamheten ska ha en fortsatt beläggningsunderhåll enligt målsättning trots ökade volymer gata. Det vill säga att trots att mängden gator och vägar ökar i kommunen och medel går till underhåll av dessa så ska inte standarden av befintligt vägnät försämras. Minskar eller upphör beläggningsunderhållet så kommer detta att medföra framtida kostnader. För att möta upp mot Knivsta Kommuns utveckling under de närmaste 10-åren krävs en rad investeringar i infrastrukturen. Alla investeringar kommer inte direkt att påverka verksamhetens investeringsbudget då vissa investeringar görs av externa exploatörer men exploateringen i sig kommer att påverka verksamheten i fråga om resurser vid planering och utförande samt framförallt genom ökade mängder i ett senare driftskede. Investeringarna kommer att innebära ökade kapitaltjänstkostnader. Med utgångspunkt från kända investeringsplaner kommer kapitaltjänstkostnaderna att öka med 100 % inom de närmaste fem åren. Volymerna för drift och underhåll kommer i och med de utbyggnadsplaner som finns att öka med 50 % från dagens volymer inom fem år. Förutom nyinvesteringar så kvarstår befintligt vägnät som fortsatt ska underhållas och utvecklas i takt med ökade krav på framkomlighet för gång- och cykel och tillgänglighet. 6
I och med ökade volymer och ökade kapitaltjänstkostnaderna för verksamheten så ökar kostnaderna markant för verksamheten från 2013 till 2014. Nedan är en tabell över beslutad investeringsplan för 2013 och en prognos för utfall 2013. Investeringsplan 2013 Kommunalteknik Beslutad 2013 Prognos 2013 Gator och vägar, trafikövervakning Pendlarparkering Landsbygd 800 800 Åtgärder map plan för fulldelaktighet 500 500 GC-väg Brännkärrskolan 1500 1500 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 300 300 Åtgärder Rätt fart i Staden 400 400 Utbyte av gatubelysning 1 000 1000 Ospec investeringar 2 000 2000 SUMMA Gator och vägar 6 500 6500 Kommunövergripande infrastrukturinvesteringar Pendlarparkering Pizzavallen 3 500 3 500 Gc-vägar tätort 1 000 1 000 Åtgärder Knivstainfarten 500 500 Järnvägstorget 5 000 5 000 Bussterminal 4 000 4 000 Bro SV Knivsta 5 000 1 500 Centralvägen etapp 1 inkl vattenledning 2 000 500 Centrala Knivsta (centrumstudie) upprust. 5 000 5 000 SUMMA Infrastrukturinvesteringar 26 000 24500 SUMMA GATA och VÄGAR 32 500 27 000 Under 2013 kommer verksamheten att investera för 31 000 tkr. Med ett överslag på att kapitaltjänstkostanderna är ca 6 % vid nya investeringar, vid avskrivning på 33 år blir det ca 3% avskrivning och med en internränta 2014 2,5%. Kapitaltjänstkostnaderna är för år 2013 4 600 tkr och enligt de investeringsplaner som finns för 2013 så kommer kapitaltjänstkostnaderna 2014 att utökas med 1 620 tkr. Till det tillkommer ökade volymer vilket leder till en ökad driftkostand på ca 420 tkr, beräknat på de beslutade detaljplanerna som kommer att förverkligast 2014. Detta leder till ökade kostnader för år 2014 för verksamheten på 2 040 tkr. Om ramen räknas upp med 2% och inget ytterligare tillförs till verksamheten så kommer verksamheten behövs spara dessa medel på ordinarieverksamhet, vilket är beläggningsunderhåll, gatubelysning och vinterväghållning. Nya resurser behövs för: För att nå visionen om ett framtida Knivsta med 20 000 25 000 invånare krävs en rad infrastruktursatsningar vars genomförande gatans verksamhet kommer ha stor ansvar i. Det är därför av största vikt att resurser och kompetens för planering och genomförande av dessa satsningar avsätts. Verksamheten har de senaste åren utökats från att vara en renodlad organisation för gata och trafikövervakning till att numera ansvara för utbyggnad av infrastruktur med planering/projektering och projektledning. För att ha möjlighet att avsätta resurser som svarar upp mot kommande detaljplaner och exploateringar så behöver det senast under 2014 tillföras ytterligare en tjänst till enheten för gata. Summering av de nya behov som finns inom verksamheten Gata/Trafik: 7
Ökade kapitaltjänstkostnader 1 620 tkr Ökade volymer till drift 420 tkr Behov av resurs, Trafikingenjör/utredare 600 tkr+ 80 tkr(arbetsplats) Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag och mål för verksamheten: (Planering av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen.) De senaste åren har man sett att bilanvändandet har minskat vilket ligger i linje med kommunens mål att minska antalet resor med bil till förmån för kollektivtrafik och cykel. Vi ser en fortsatt utveckling av detta vilket ger nya planeringsförutsättningar. I trafikplaneringen bör nya metoder studeras för byggande ur ett perspektiv för långsiktig hållbarhet både vad gäller material och för vilket trafikslag planeringen utförs. I framtiden är det naturligt att planera för goda möjligheter till kollektivtrafik, cykling och alternativa fordonstyper som ett alternativ till dagens bil som främst drivs med fossila bränslen. Trafikövervakning och parkeringavgifter -403 tkr Arbetet kan fortgå enligt plan och gällande mål för verksamheten. Naturvård 763 tkr Se Parker nedan. Parker 3 009 tkr Inför den kommande 10-års perioden står vi inför en expansiv utveckling av Knivsta och Alsike tätorter, det påverkar park- och naturverksamheten i hög grad. En växande befolkning som vill och behöver använda den offentliga utemiljön i sin vardag för; motion, återhämtning och transport. Utemiljön kommer att behöva få bättre kvalitet och variation i genomtänkta geografiska strukturer. Värdefull natur kan också behöva skyddas för att säkra dess status inför framtiden. Ökad exploatering, nya vägar, gång- och cykelvägar, bostadsområden och fritidsanläggningar ger större gröna ytor att sköta och tar mer resurser i anspråk. För att möta det nya behövs tydliga riktlinjer och mål för parkverksamhetens mjuka värden. Det gäller att se grönska och natur som en viktig komponent i tätorternas attraktivitet i framtiden. Större delen av budgeten för parker och natur innebär personal- och bränslekostnad och förslag till budget 2014 täcker inte kostnadsökningen. Volymökning av ytor att sköta i verksamheten innebär en kostandsökning med 145 tkr. Till det kommer ökade kapitaltjänstkostnader med 225 tkr för verksamheten. I budgeten för 2013 så finns 186 tkr för kapitaltjänstkostnader. Investeringsplan 2013 Knivsta årum 2 000 Upprustning befintliga anläggningar 500 8
Maskiner 1 000 Ospec investeringar 250 SUMMA Park och naturvård 3 750 För att klara föreslagen ram innebär det minskad eller utebliven skötsel av ytor som verksamheten idag sköter. Även hård prioritering mellan de planerade projekt som finns för 2014 behöver göras. Dessa projekt är bland annat grönstrukturplan/friluftsplan i samarbete med Fritid och kulturkontoret, Naturskola på Eda lägergård i samarbete med Eda lägergårdsförening, medborgardialog kring något geografiskt område och bildande av två kommunala naturreservat för Trunstaträsk Gredelby hagar och markerna runt Eda lägergård. Nya resurser behövs för: Ökade kapitaltjänstkostnader 225 tkr Ökade volymer till drift 145 tkr Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag och mål för verksamheten: (Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet) Kommunstyrelsens åtagande utifrån kommunfullmäktiges vision, inriktning, uppdrag och mål enligt Mål och budget 2013 kommer att kunna verkställas under förutsättning att uppdragen och ambitionsnivån anpassas efter given budget. Teknisk planering 1 738 tkr Budgeten består av personalkostnader samt medel för att genomföra övergripande tekniska projekt och utredningar, som till exempel VA-plan, parkeringsstrategi, cykelprojekt samt Trafikstrategi. För teknisk planering måste antal uppdrag och omfattningen av uppdragen anpassas till de resurser (tjänster och ekonomi) som står till buds. I Va-strategin i nämns behovet för kommunen att arbeta med VA-rådgivning eller liknade funktion, detta kan vara en nödvändighet för att genomföra exploatering på landsbygd och som ej knyter an till verksamhetsområden och göra detta inom lagrummets krav. I ett första skede så skulle en halvtidstjänst vara tillräckligt, vilket innebär att ca 300 tkr skulle behöva tillföras verksamheten. Exploateringsverksamhet - 3 755 tkr Här redovisas vinsten av försäljning av exploateringsmark. Försäljning av kommunens mark för år 2014 är främst Sågen och Ar. För verksamheten finns enligt bedömning från förvaltningen möjlighet till en större vinst än vad ramarna anger. Det baseras på de planerade försäljningarna på Sågen samt Ar, men dock är dessa beroende på kommande detaljplanrevideringar samt konjunkturläget. Bedömningen är att verksamheten skulle kunna generera en vinst på 5 000 tkr istället för 3 755tkr. Räddningstjänst 13 280 tkr 9
Det förslag på budget presenteras för direktionen som bestämmer vad den totala ramen får bli för förbundet. Avgiften styrs av dels andelsmodellen och dels av direktionen. Andelsmodellen består av två parametrar, den historiska kostnaden (vilket är en fast parameter) och befolkning. Detta betyder att budgeten styrs av politiken och förbundsledningen. Arbetet kan fortgå enligt plan. Block 5 Bostadsanpassning 2 634 tkr Svårbudgeterad verksamhet då ett eller några ärenden ibland kan innebära åtaganden för miljoner kronor. Något som inte inträffar varje år. Arbetet kan fortgå enligt plan. Block 7 Avfallsverksamhet 0 tkr Verksamheten anpassas efter nya lagkrav, avfallsplan samt önskemål från kommuninnevånare och finansieras av avfallskollektivet. Arbetet kan fortgå enligt plan. Arbetet kan fortgå enligt plan. Vindkraft 0 tkr Verksamheten påverkas av elpriset, vindproduktion, räntor samt försäljning av elcerifikat, vilket kan variera stor över år. Om man beaktar 2012 års bokslut så finns här en resultatrisk. Arbetet kan fortgå enligt plan. Sammanställning förändringar att beakta: Drift: (tkr) Nytt behov Ryms i Ram Bredbandsutbyggnad 450 nej IT-infrastruktur 1 000 nej Kommunjurist 640 + 80 nej Kontaktcenter 220 ja Omprioriteringar Lönecentrum 110-200 ja Omprioriteringar 10
Folkhälsa - 220 läggs på annat, Näringsliv - 45 läggs på annat, Information??? beror på ambitionsnivå Exploatering - 1 245 kan omfördelas till annat Gata/Vägar 2 720 nej Park/Naturvård 370 nej Va-rådgivare 300 nej Investering: Bredbandsutyggnad? nej Särskild skrivelse IT-infrastruktur 4.000 tkr nej Bilagor: Driftbudget 2014 Kommunstyrelsen (erhålles på AU) Bredbandsutbyggnad i Knivsta kommun (erhålles på AU) Infrastruktur för IT i Knivsta kommun (erhålles på AU) Yttrande från personalorganisationerna (kommer senare) Knivsta dag som ovan Birgitta Ljungberg Jansson Chef Kommunkontoret/ Adm.chef Tyra Wikström Teknisk chef 11
BILAGA 1. KS-beslut 2013-02-25 Nämndernas planeringsramar 2014-2017 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 budget 2014 plan 2015 plan 2016 plan 2017 Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamh. 4 917 5 015 5 115 5 217 5 321 Partistöd 310 403 310 310 310 Övrig politisk verksamhet 2 438 2 487 2 537 2 588 2 640 Gator, vägar 15 135 15 438 15 747 16 062 16 383 Trafikövervakning -395-403 -411-419 -427 Parker 2 950 3 009 3 069 3 130 3 193 Naturvård 722 736 751 766 781 Teknisk planering 1 704 1 738 1 773 1 808 1 844 Exploateringsverksamhet -3 681-3 755-3 830-3 907-3 985 Räddningstjänst 13 020 13 280 13 546 13 817 14 093 Översiktsplan 914 932 951 970 989 Strategiskt miljöarbete 845 862 879 897 915 Näringsliv och marknadsföring 980 1 000 1 020 1 040 1 061 Serveringstillstånd mm 50 51 52 53 54 Bostadsanpassning 2 582 2 634 2 687 2 741 2 796 Avfallsverksamhet 0 0 0 0 0 Måltidsverksamhet 0 0 0 0 0 Vindkraftverk 0 0 0 0 0 Kommungemensam administration 46 157 47 080 48 022 48 982 49 962 Fackliga kostnader 978 998 1 018 1 038 1 059 Konsumentrådgivning 228 233 238 243 248 Planering verksamhetslokaler 7 163 7 306 7 452 7 601 7 753 0 0 0 0 S:a Kommunstyrelse 97 017 99 044 100 926 102 937 104 990
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/92 2013-02-18 BILAGA 2A Kommunstyrelsen Bredbandsutbyggnad i Knivsta kommun KS-2013/92 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att från Kommunstyrelsens medel för oförutsett avsätta 250.000 kr till en projektledare, samt att ta med kostnaderna för det fortsatta arbetet i budget 2014. Göran Nilsson
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2013/92 2013-02-04 Kommunstyrelsen BILAGA 2B Bredbandsutbyggnad i Knivsta kommun KS-2013/92 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att från Kommunstyrelsens medel för oförutsett avsätta 250.000 kr till en projektledare, samt att ta med kostnaderna för det fortsatta arbetet i budget 2014. Sammanfattning Kommunen föreslås anställa en projektledare på deltid som arbetar med bredbandsutbyggnad. Uppdraget för projektledaren är att söka externa medel för framtagandet av en digital infrastrukturplan samt för utbyggnad av infrastrukturen. Kommunens arbete med att bygga ut bredband berör områden där intresse från privata aktörer saknas. Projektledaren fungerar även som koordinator och ska stödja samt informera lokala intressegrupper för att de ska lyckas med utbyggnad till den egna fastigheten. Den digitala infrastrukturen kartläggs även i GIS. Förvaltningen återkommer vad gäller fortsatta investeringsmedel. Bakgrund Samhällsutvecklingen går i en riktning som ställer allt högre krav på tillgång till bredband. Regeringen har satt upp mål om att 90 % av alla företag och hushåll ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020. De bör dessutom ha tillgång till elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Om dessa mål ska nås måste kommunen vara delaktig i utbyggnadsarbetet och bistå med planering, information, samordning, avsätta investeringsmedel där privata aktörer inte är intresserade samt att anlägga tomrör vid grävarbeten. Att 90 % av alla företag och hushåll ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020 är även ett uppsatt mål i förslag till RUS (Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län). I dagsläget har 24 % av hushållen och 14 % av företagen i Knivsta kommuns tillgång till fiber. Motsvarande beskrivning av landsbygden är 10 % av hushållen och 4 % av företagen. Se bifogad bild.
I vision 2025 för Knivsta kommun har flera utvecklingsområden identifierats som berörs av tillgången till Bredband. I takt med att befolkningen ökar vill man att även antalet arbetstillfällen ökar. En väl utbyggd digital infrastruktur möjliggör för företag att även kunna etablera sig på landsbygden. En utbyggnad innebär också att befintliga företag på landsbygden kan utvecklas och att landsbygden kan bli mer levande. Att skapa förutsättningar för nya och befintliga invånare att både leva och verka på landsbygden ger ökad valfrihet och livskvalitet. Eftersom Knivsta till stor del är en pendlarkommun leder möjligheten att arbeta hemifrån till minskad stress och därmed förbättrad folkhälsa. Det finns ett tydligt samband mellan bredband och tillväxt. År 2009 bidrog uppskattningsvis Internet till 205 miljarder kronor, vilket motsvarar 6,6 % av BNP (Boston Consulting Group, 2011). Diskussioner förs kring huruvida fiber kan ersättas av 4G. Dels är fiber en förutsättning för 4G eftersom fiber används för att ansluta masterna. Dessutom innebär 4G att man som användare delar den totala kapaciteten om 250 Mbit/s. Detta innebär att endast 2 användare per mast är möjligt för att nå målet om 100 Mbit/s. Fiber ger också möjlighet till avancerade ADSL-tjänster som sjukvård i hemmet, trygghetslarm, e-tjänster och TV. Enligt nya PBL bör bredband få samma status som annan infrastruktur, som exempelvis vägar, vatten och avlopp. Tillgången till bredband ska kartläggas i ett tillägg till översiktsplanen. Eftersom att Knivsta kommun är en landsbygdskommun och att invånarna därmed bor utspridda, är infrastruktursatsningar i vissa lägen ointressanta för privata aktörer. Kommunen kan söka statliga stöd för utbyggnad av bredband hos Länsstyrelsen under perioden 2012-2014. Exempel på stöd är Landsbygdsprogrammet (som kan sökas 2007 2013), Post- och telestyrelsen (medfinansiering) och tillväxtverkets strukturfonder. Även samfälligheter och byalag som vill bygga ut bredband kan söka ekonomiskt stöd samt privatpersoner i form av Rot-avdrag. Lena Fransson kommunchef
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/166 2013-02-18 Kommunstyrelsen BILAGA 3A Infrastruktur för IT i Knivsta kommun KS-2013/166 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att Kommunstyrelsen och Utbildningsnämnden påbörjar förändringen av ITinfrastrukturen enligt bilagt förslag med befintliga investeringsmedel för 2013, att i den fortsatta budgetprocessen för år 2014 beakta behov av investeringsmedel och driftsmedel för den fortsatta förändringen av IT-infrastrukturen i kommunen samt att när nya verksamhetslokaler tas i drift i framtiden ska adekvata medel för infrastruktur och drift tillföras IT-enheten. Göran Nilsson
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Anders Fredriksson Datum KS-2013/166 2013-01-23 Kommunstyrelsen BILAGA 3B Infrastruktur för IT i Knivsta kommun KS-2013/166 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att Kommunstyrelsen och Utbildningsnämnden påbörjar förändringen av ITinfrastrukturen enligt bilagt förslag med befintliga investeringsmedel för 2013, att i den fortsatta budgetprocessen för år 2014 beakta behov av investeringsmedel och driftsmedel för den fortsatta förändringen av IT-infrastrukturen i kommunen samt att när nya verksamhetslokaler tas i drift i framtiden ska adekvata medel för infrastruktur och drift tillföras IT-enheten. Sammanfattning En förändring av ansvaret för fastighetsnät från kommens verksamheter till Kommunstyrelsen och IT-enheten för att kunna upprätthålla nödvändig teknisk standard ska genomföras. Förändringen innebär en investering på ca: 4 000 tkr som bör beaktas i budget för 2014. samt driftsmedel på ca 1 000 tkr. Bakgrund Kommunens samtliga verksamheter har ökat sin användning av it-kommunikation. En växande befolkningen ökar ger ökade krav på infrastruktur och driftsverksamhet. Detta ställer ökade krav på utrustningens kapacitet. Det centrala förvaltningsnätet har uppgraderats till hög kapacitet under 2011 och 2012. För vissa skolor, främst Alsike skola och Thunmanskolan, har de lokala nätverkens låga kapacitet blivit ett arbetsmiljöproblem. Hittills har ansvaret för fastighetsnät för digital kommunikation legat på verksamheterna. I de nya fastigheter som byggs har kostnaden för fastighetsnät och trådlös utrustning lagt in i bygginvesteringen. I övriga har det bekostats av fastighetsägare eller verksamhet. Detta har orsakat en osäkerhet om ansvar och hur den förväntade utvecklingen ska finansieras. Kommunen står även inför ett byte av telefonileverantör och därmed en övergång till digitaliserad telekommunikation så kallad IP-telefoni. Detta ställer ökade kvalitetskrav på de lokala fastighetsnäten.
Mål Skapa en fungerande infrastruktur för kommunens verksamheter och att ge utrymme för skolan att jobba med en till en konceptet trådlöst. Alla verksamhetsställen ska ha tillgång till trådlöst nät av tillräcklig kapacitet. Infrastrukturen ska vara stabil och felsäkert uppbyggd. Verktygen för skolan ska kunna ge de enskilda pedagogerna och eleverna rätt stöd i lärprocessen. Införande Flytt av ansvar till IT centralt från verksamheten avseende fastighetsnät Behovsanalys avseende samtliga kommunens verksamheter Avstämning av uppskattade behov med verksamheter/förvaltningar Genomförandeplan, inklusive en realistisk tidplan Kostnadsmodell för samtliga verksamheter Utveckla o bemanna en fungerande förvaltningsorganisation Införandeplan Nuläge IT-enheten ansvarar för central utrustning och kommunikation. Förvaltningschef ansvarar för system och utrustning som är förvaltningsgemensam och bekostas av respektive förvaltning. Verksamhetschef ansvarar för system och utrustning som är verksamhetsspecifik och kan via funktionsavtal köpa finansiering, drift och underhåll av sina system och utrustning, detta förmedlas av IT-enheten, via olika ramavtal som kommunen är bunden till. Aktiv utrustning som övriga switchar och eventuell fiberkommunikationsutrustning som ingår i fastighetsnäten är verksamhetens ekonomiska ansvar. Framtida ansvar Ansvaret för fastighetsnät trådat och trådlöst förs över till it-enheten. Behovsanalys Kommunens verksamheter kommer att under de närmaste åren ha en ökande användning av IT och det kommer att ske en kraftfull ökning av den mobila användningen. Kommunens skolor och förskolor har idag en låg datortäthet och har i vissa fall använt sig av tunna klienter. Med ökningen av antalet klienter och även användandet av egen utrustning, plattor och smarta telefoner har belastningen på framför allt trådlösa näten gått i taket. Det kräver en kraftfull uppgradering och förtätning av trådlös utrustning. För att detta ska vara rätt dimensionerat måste en dialog ske med verksamheten/skolan kring de specifikationer av krav som behöver göras. Finansiering Utbyggnaden av framförallt den trådlösa infrastrukturen kommer att kräva betydande investeringar och måste finansieras kommunövergripande. Investeringar i storleksordningen 4 000 tkr kräver tillförsel av driftsmedel med ca 1 000 tkr i budget för 2014. Avskrivning och räntekostnader tillförs it-enhetens budget från Kommunstyrelsen. Driften och administrationen av utrustningen sköts av it-enhetens leverantör och kostnad för detta tillkommer.
Egen utrustning Den tekniska utvecklingen har kommit till en punkt där användandet av egen utrustning (Bring your own divice) är en nödvändighet för att få medarbetare med rätt kvalifikationer. Detta medför en utmaning ur ett säkerhetsperspektiv men ger samtidigt möjligheter att utnyttja olika tekniska möjligheter. Lena Fransson kommunchef