Hur tänker konsumenter kring bil? Energisessionen 2010, Uddevalla Mikael Wickelgren Ekonomie doktor, företagsekonomi Centrum för konsumtionsvetenskap, CFK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet mikael.wickelgren@handels.gu.se www.cfk.gu.se
Studien Energi i förändring II Bilarna i Sverige är de Största Tyngsta Kraftigast motoriserade Mest bränslekrävande i Europa. Sprei, Karlsson & Holmberg (2007)
Hur har det blivit så? Bilparkens utveckling under 30 års tid Alla bilar har blivit större, tyngre, säkrare Alla bilar har idag motorer med mer effekt Bilar idag drar något mindre bränsle nu jfr. med 30 år sedan, 9,60 l/100 km 1975 mot 8,26 l/100 km 2002 Men vi har nu även riktigt små, billiga bilar Fragmentisering av utbudet, många fler modeller
Vad har vi bilkonsumenter fått? Skillnaderna då - nu, 30 års tid Rymligare, säkrare, snabbare, mer komfortabla bilar eller mindre, smidigare, billigare, snålare bilar Massor fler modeller att välja mellan Genomsnittlig bränsleförbrukning har sjunkigt något Är inte detta en ganska bra utveckling??
Bra? Det beror på. Ur ett större perspektiv Vi åker bil oftare och längre, fler bilar/hushåll Bränsleimporten ökar p.g.a. ökade transporter Handelsbalansproblem med ökade bränslepriser Sårbarhet i samhället, oljeberoendet De negativa miljökonsekvenserna Detta är i alla händelser ingen hållbar utveckling!
Problemet Vad skulle kunna få oss att skaffa bilar som förbrukar mindre resurser? (Inte ha bil ) (Köra mindre )
Målsättningar På samhällsnivå 40% minskning klimatutsläpp 2020 i Sverige Fordonsflottan oberoende av fossilbaserade bränslen 2030 i Sverige Nationella och internationella miljömål På individnivå Minska de negativa miljökonsekvenserna Minska resursåtgången, spara pengar
Kvalitativ delstudie 1 i projektet Frågat bilkonsumenter Samtal med 9 bilkonsumenter i 7 intervjuer 3 kvinnor och 6 män jag alla känner Vad var viktigast för dig/er vid senaste bilköpet? Hur gick köpprocessen till?
Svar bilkonsumenter delstudie 1 Bilinnehav är en väsentlig del av social paketlösning ( livsmönster ) Ingen väljer boende för att inte behöva bil Barn medför bil! Köra bil har en tydlig nöjesaspekt Miljöaspekterna allt viktigare, i teorin, men. Information hämtas via Internet, främst säljarnas Bilhandlarnas agerande påverkar
Resultat av delstudie 1 Sammanfattning svar bilkonsumenter Emotion Environment Elemental Economy Två grupper konsumenter: de som beskriver en motsättning mellan prestanda och miljöhänsyn och de som inte beskriver denna motsättning
Konsumenten fri agent? Utgått från aktörsmodell Konsument Policy maker Bilsäljare
Kvalitativ delstudie 2 i projektet Frågat utbudssidan Samtal med representanter för tillhandahållare av bilar Biltillverkare, generalagent, återförsäljare, branschorganisation Hur går köpprocessen till? (Hur tänker era kunder?) Söker inressentens egen logik, hur de resonerar
Svar bilproducenter (motsvarande) Vi gör de bilar kunderna vill ha! Marknaden styr!. fast kunderna kan inte köpa andra bilar än de vi tillhandahåller. Vet ej vad kunderna vill ha.. Vet att de har hyfsade chanser att påverka kunden Känner av klimatförändringsdebatten kraftigt Om detta är positivt eller ej beror på vem man talar med. Volvo, Saab, Toyota, Ford, VW, Bil Sweden
Resultat av delstudie 2 Sammanfattning svar utbudssidan Efterfrågeskifte -> Paradigmskifte Omställningsproblem för bilbranschen Bilföretag väljer segment Interaktion med policy makers Betydelsen av lagar, regler, etc.
Kvalitativ delstudie 3 Samtalat med reglerare ( policy makers ) Samtalat med tjänstemän i statliga verk och inom berörda departement Konsumentverket, finansdepartementet, miljödepartementet, näringsdepartementet med flera
Svar reglerare ( policy makers ) Betydelsen av lagar, regler, etc. Tjänstemännen är politikernas utförare Alltmer EU-samordning i reglerna Konkurrensneutralt, men. Hänsyn tas till landets bilindustri Interaktion med bilbranschen
Resultat av delstudie 3 Sammanfattning svar reglerare ( policy makers ) Regelskapande är komplexa politiska processer, numera inte bara nationellt utan på EU- eller global nivå Regler och lagar är tydligt styrande, men det tar lång tid innan de skapas/bestäms Stor hänsyn tas till kommersiella aktörer, den egna industrin
Slutsatser Utmaning att göra miljökriteriet uthålligt (exemplet E85-försäljningen) Betydelsen av regleringar (=institutionalisering) Uppmärksamheten i media kring klimatförändringar som hävstång för striktare regleringar