Maxwells potentialekvation, s.k. nodekvation går ut på att analysera ett nät utifrån potentialerna i nätets noder.

Relevanta dokument
IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

Föreläsnng Sal alfa

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

IE1206 Inbyggd Elektronik

Att använda el. Ellära och Elektronik Moment DC-nät Föreläsning 3. Effekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys.

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

TSTE05 Elektronik & mätteknik Föreläsning 3 Likströmsteori: Problemlösning

TSTE20 Elektronik 01/31/ :24. Nodanalys metod. Nodanalys, exempel. Dagens föreläsning. 0. Förenkla schemat 1. Eliminera ensamma spänningskällor

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Elteknik. Superposition

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

TSKS06 Linjära system för kommunikation Kursdel Elektriska kretsar. Föreläsning 3

1 Grundläggande Ellära

Introduktion till modifierad nodanalys

Ellära. Lars-Erik Cederlöf

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1

Elektronik 2018 EITA35

Föreläsnng Sal alfa

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

IE1206 Inbyggd Elektronik

SM Serien Strömförsörjning

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Institutionen för Fysik

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar

LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

Lösningar till BI

TSTE05 ELEKTRONIK OCH MÄTTEKNIK Information om inlämningsuppgifter hösten 2018

Mät elektrisk ström med en multimeter

IE1206 Inbyggd Elektronik

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Analys av elektriska nät med numeriska metoder i MATLAB

Elektricitet och magnetism

Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1

nmosfet och analoga kretsar

Sammanfattning av likströmsläran

Så mäter du Kontroll före idrifttagning

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1

Föreläsning 7: Kvadratisk optimering. 4. Kvadratisk optimering under linjära bivillkor

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Spänning, ström och energi!

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Föreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths

Simulering med simulatorn TINA version 1.0

IE1206 Inbyggd Elektronik

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Föreläsning 3/12. Transienter. Hambley avsnitt

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

9 Elektricitet LÖSNINGSFÖRSLAG. 9. Elektricitet. 4r 2, dvs. endast en fjärdedel av den tidigare kraften. 2, F k Q 1 Q 2 r 2

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

1 Kvadratisk optimering under linjära likhetsbivillkor

Elektronik 2018 EITA35

KAPITEL 4 MTU AB

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen januari 2008

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Sammanfattning. ETIA01 Elektronik för D

Föreläsning 6: Nätverksoptimering

IE1206 Inbyggd Elektronik

ELEKTRICITET.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

isolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

Allmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod.

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Övningsuppgifter i Elektronik

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Kortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum:

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Andra ordningens kretsar

IE1206 Inbyggd Elektronik

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

Transkript:

NÄTTEOEM Nodanalys Maxwells potentialekvation, s.k. nodekvation går ut på att analysera ett nät utifrån potentialerna i nätets noder.. nför en potential i varje nod utom en som man antar vara jordad (nollpotential).. Sätt med hjälp av KC (Kirchoffs strömlag) upp en ekvation för varje nod. 3. ttryck strömmarna i termer av nodspänningar. Sätt in alla kända resistans- och strömvärden och eareta ekvationssystemet. Exempel: Vi önskar räkna ut strömmen genom motståndet. Alla kretsens knutpunkter är noder. Vi sätter en av dem till jord och använder den som referenspunkt. Av de olika kvarvarande noderna a, och c är det endast en vars potential mot referensjorden är oekant, och det är punkten. De övriga noderna: a V c 5V. Kirschoffs strömlag ger oss samandet: Oservera! Om man tittar på schemat kan det ju tyckas esynnerligt att pilarna antyder att alla strömmar går in i punkten. verkligheten är det ju inte så, men för att hålla rätt på matematiken och få alla tecken rätt, ansätter vi strömmarnas referensriktning på det här viset, för det motsvarar grundformen av Kirschoffs strömlag. När vi sedan räknar på det hela, kommer vi att få ett negativt värde på en eller flera av strömmarna, (givetvis, en summa av enart positiva värden kan ju inte li noll!) vilket etyder att strömmen i verkliga världen går åt andra hållet relativt vår ansats. land vet man ju heller inte i förväg åt vilket håll en ström kommer att gå, men vi måste likväl örja någonstans när vi skall räkna på det. Det är viktigt att sätta sina referensriktningar rätt, och hålla sig till dem, annars står man till sist där med ett teckenfel och undrar var det gick snett. Kärringen mot strömmen, liksom Vi återgår till vår eräkning:

Vi uttrycker strömmarna som potentialer, genom att använda Ohms lag: Sedan sätter vi upp ekvationssystemet: V 5 3 Strömmen räknar vi fram med Ohms lag: Spänningen över motståndet är - (vi följer vår ansatta referensrikting från jord (V) till ): A Strömmen får negativt tecken, vilket etyder att den går åt motsatt håll relativt vår ansatta referensriktning. Detta verkar ju rimligt, ety potentialen i punkten är högre än i jordpunkten.

Maskanalys Här använder vi oss av Maxwells maskekvation. Denna metod är snarlik nodanalysen, men vi analyserar nätet utifrån nätets maskor istället för dess noder, och vi använder oss av strömmar istället för potentialer.. nför i varje maska en cirkulerande ström. Alla medsols!. Ställ med hjälp av KV (Kirchoffs spänningslag) upp en ekvation för varje maska. Ta med alla cirkulerande strömmar som flyter genom en gren varje gång denna passeras. 3. Sätt in kända värden och eareta ekvationssystemet. Ett typexempel: Samma som föregående; hur stor är strömmen som flyter genom? Här ansätter vi en medsols roterande (oavsett faktisk strömriktning) ström i varje maska, och vi kallar dessa och. Vidare använder vi KV för att ställa upp följande ekvationer: maska : ( ) maska : ( ) ( 5) Detta ger oss ekvationssystemet: 3 5 Och såsom varje snällt ekvationssystem kan vi lösa det med lite matrisräkning: 3 5 A A Och i det här fallet är strömmen genom : ( ) ( ( )) A 5

Superposition När man superpositionerar eräknar man nätet utifrån en ström/spänningskälla i taget och summerar resultatet på slutet.. Nollställ alla spännings- och strömkällor utom en enligt följande: a. Spänningskällor ersätts av kortslutningar. Strömkällor ersätts av avrott. Beräkna nätet 3. Välj nästa källa, nollställ de övriga, eräkna osv.. När alla källor har ehandlats så summerar man strömmar och spänningsidrag med respektive tecken. Exempel: Vi använder oss av samma nät som i tidigare exempel, och vi vill veta strömmen genom motståndet. Vi örjar med att helt enkelt kortsluta E enligt följande: Först räknar vi med KC: Sedan använder vi oss av Ohms lag, samt principerna för serie- och parallellkoppling: E E tot,3 A Till sist använder vi strömgreningslagen för att räkna ut :,3, A

Sedan vänder vi på egreppen och kortsluter E, och får då följande: Först räknar vi med KC: Sedan använder vi Ohms lag, samt principerna för serie- och parallellkoppling: E E tot 5, A Sedan använder vi strömgreningslagen för att räkna ut :,, 9A Till sist lägger vi ihop delströmmarna och :,A,9A A Ett annat rum i samma tid, nya dimensioner En annan tid i samma rum superpositioner /Hansson de Wolfe nited