Beskrivningen avser detaljplanekarta som är daterad den 13 september 2016.

SALTVIKS KOMMUN SÖDERNÄS PLANBESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN. Beskrivningen avser detaljplanekarta som är daterad den 13 september 2016. Områdesbestämning: Detaljplanen omfattar 43 fastigheter. Genom detaljplanen bildas kvarteren 24-36 samt väg- park-, skydds-, jordbruks- och skogsbruksområden. Lägesbestämning: Området omfattar 32 ha och finns söder om Sundsvägen i Haraldsby. Planeringsområde Sundsvägen Färgsundet ~ 1 ~

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1. HANDLINGAR 3 2. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 2.1 Planens syfte 3 2.2 Planens huvuddrag 3 3. PLANDATA 3.1 Lägesbeskrivning 3 3.2 Areal 3 3.3 Markägoförhållanden 4 4. TIDIGARE BESLUT OCH STÄLLNINGSSTAGANDEN 4.1 Generalplanering 4 4.2 Detaljplanering 4 4.3 Byggnadsordning 5 4.4 Kommunala beslut 5 4.5 Fastighetsregister och tomtindelning 5 4.6 Byggnadsförbud 6 4.7 Baskarta 6 5. BASFAKTA 5.1 Bebyggelse, befolkning och arbetsplatser 7 5.2 Bebyggd omgivning 7 5.3 Naturvård 8 5.4 Historia och fornminnen 9 5.5 Störande faktorer 12 6. MÅLSÄTTNINGAR 13 7. DETALJPLAN OCH DESS MOTIVERING 7.1 Markanvändning 14 7.2 Planbestämmelserna och dess beskrivning 14 7.3 Teknisk försörjning 18 7.4 Tomtindelning och byggnadsrätt 18 8. GENOMFÖRANDET OCH KONSEKVENSER 8.1 Genomförandet 20 8.2 Miljökonsekvenser 20 8.3 Fornlämningar och kulturlandskap 20 8.4 Konsekvenser för grannar och den bebyggda omgivningen 21 ~ 2 ~

1. HANDLINGAR Utställningshandlingar till detaljplanen består av följande: Detaljplankarta 1:2000 med teckenförklaring Illustrationskarta 1:2000 Denna planbeskrivning Som bilaga till handlingarna finns: 1. Fastighetsregisterutdrag 2. Mätningskarta från Alandia Map 3. Luftfoto från Alandia Map 4. Museibyråns utlåtande 5. Arkeologisk inventering 6. Kulturhistorisk inventering 7. Naturinventeringskarta "Rekommendationer för markanvändning" 8. Samrådsredogörelse 25.05.2016 2. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 2.1 Planens syfte Planens syfte är att fastställa den befintliga exploateringen, se över behovet av vägförbindelser och skapa nya tomter för boendet. 2.2 Planens huvuddrag Planområdet bildar södra delen av Haraldsby. Planen bekräftar befintlig bebyggelse och vägnät, justerar visa infarter trafiksäkrare samt reserverar nya tomter, parkområden och skyddsområden. De nya tomterna är 14 i sin antal och får styckas av de största fastigheterna enligt fastighetsägarnas önskemål. 3. PLANDATA 3.1 Lägesbeskrivning Planområdet finns mellan Sundvägen och sjön öster om Färjsundet. Planeringsområdet består av sommarstug- och egnahemshustomter, några äldre gårdar, en spannmålstork med silon, små åkrar samt skogsområden. Vägnätet består av huvudsakligen två samlingsvägar, Södernäsvägen och Ångbåtsgränd. Högsta punkterna finns i ca 18 meters höjd från medelvattennivån, i mellersta delen av området. Tre branta sluttningar omringar den mellersta, högsta delen: en vid Färjsundsbron, en öster om infartsvägen (Södernäsvägen) och en mot sjön vid sydöstra stranden. 3.2 Areal Planområdet omfattar ett 32 ha stort område. ~ 3 ~

3.3 Markägoförhållanden Planområdet ägs av 50 markägare med 43 fastigheter. Dessutom hör till planeringsområdet 7 samfälligheter med ca 100 markägare. 4. TIDIGARE BESLUT OCH STÄLLNINGSTAGANDEN 4.1 Generalplanering Området är inte generalplanlagt. 4.2 Detaljplanering Planområdet är inte tidigare detaljplanlagt. Området gränsar sig mot ickedetaljplanerade områden. Områdesarkitektkontoret år 2006 har uppgjort en utredning över planeringsbehovet i Haraldsbyn. I utredningen har planeringsområdet uppskattats till hälften som tätbebyggt område som inte bör förtätas och till hälften som tätbebyggt område som genom detaljplanering kan förtätas. Nääs (fastighet 2:42) är upplyft som område som är värdefull i landskapsbilden och som bör lämnas obebyggt. ~ 4 ~ Grön: värdefullt, bör lämnas obebyggt Rosa: kan förtätas Orange: bör inte förtätas

4.3 Byggnadsordning I byggnadsordningen som är fastställt 6.5.1993 finns inga speciella bestämmelser som skulle gälla i Södernäs. 4.4 Kommunala beslut Kommunala beslut om planering av Södernäs: - Bmn 24.02.2015 19 Beslut om anbudstävlingen gällande detaljplanering - Kmst 09.03.2015 60 Beslut om planläggare för detaljplanen - Kmst 25.05.2015 141 Målsättningarna godkändes. 4.5 Fastighetsregister och tomtindelning Planeringsområdet består av 43 fastigheter enligt kartan nedanför. Fastighetsförteckning finns som bilaga till denna planbeskrivning. Tomtindelningen regleras i detaljplanen och följer fastighetsindelning i stora drag. Kvartersnummer och tomtnummer beskrivs i detaljplanen. ~ 5 ~

4.6 Byggnadsförbud Inga byggnads- eller åtgärdsförbud finns på planområdet. 4.7 Baskarta Baskartan har uppgjorts av Alandia Map / Benny Blomster i mars 2015. ~ 6 ~

5. BASFAKTA 5.1 Bebyggelse, befolkning och arbetsplatser Planområdet är exploaterat sedan medeltiden och består idag av 43 fastigheter med 22 egnahemshus och 3 sommarstugor, ekonomibyggnader, gamla uthyrningsstugor och sädestork med silon. Inom området bor ca 72 människor. Arbetsplatser utanför hemmen finns endast vid sädestorken (3:84) och vid verkstaden (3:108) och även dessa endast under säsongen. 5.2 Bebyggt omgivning Området gränsar mot öster, söder och väster till sjön och mot norr till landsväg nr 2. Norr om landsvägen finns tätbebyggelsen i Haraldsby, ca 50 egnahemshus och några radhus. Övergångställen till norra Haraldsby finns endast vid Ångbåtsgränden. Närmaste service finns i Godby (ca 2 km): daghem, skola, fritidshem, serviceboendet, äldreboendet, bibliotek, idrottsanläggningar, butiker och kollektivtrafik mm. Avståndet till Mariehamn är ca 18 km. Haraldsby Godby planområde ~ 7 ~

5.3 Naturvård Enligt Landskapets Miljöbyrå finns inga uppgifter om särkilt skyddsvärda arter eller biotoper inom området. På basis av naturvårdsintendent Inkeri Ahonens råd har dock en inventering gjorts av Rauno Yrjölä hos Miljöforskning Yrjölä under sommaren 2015. I undersökningen påträffades inga särskilt skyddsvärda naturvärden. Inventeraren rekommenderar dock att några hällmarker och en torr strandäng bevaras på grund av växtligheten. Därtill rekommenderar inventeraren att den för fladdermöss viktiga miljön i dammarnas omgivning bevaras. Naturinventeringens rekommendationer finns markerade med grönt på kartan nedanför. Rekommendationerna har beaktats i planläggningen. Naturinventeringens rekommendationer för planläggningen finns som bilaga nr 7. ~ 8 ~

5.4 Historia och fornminnen Museibyrån har gett ett utlåtande (89U4/14.04.2015), där landskapsantikvarie Viveka Löndahl och överantikvarie Marita Karlsson konstaterar att området behöver inventeras. Inventeringarna genomfördes sommaren 2015 och den sammanfattande utlåtanden finns som bilaga nr 4. Planområdet Slåtteräng Åker Betesmark Färgkarl Del av kartan "Ålands kulturlandskap under 1700-talet" Enligt den arkeologiska inventeringen påträffades 4 arkeologiska objekt, varav en bedömdes uppfylla kriterier för en fast fornlämning: militära lämningar från 1810-20. Denna fornlämning är skyddat enligt LL om fornminnen (1965:9) och skall bevaras. Fornminnesområdet är inritad enligt Museibyråns avgränsning till detaljplankartan. De tre andra objekt klassas som kulturlämningar som är kopplade med sentida industriell verksamhet i området. Dessa objekt är fundament till en elledningsstolpe från 1940-talet (objekt nr 2), husgrund av sten från 1910-30- talen (objekt nr 3) och husgrund av betong från 1910-40-talen (objekt nr 4). Kulturlämningar omfattas ej av LL om fornminnen eller LL om skydd av kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Vid markarbeten som hotar dessa kulturlämningar uppmuntras dock till samråd med Museibyrån. Detaljplanen möjliggör bevarandet av dessa kulturlämningarna. ~ 9 ~

I kulturmiljöinventeringen har 10 objekt inventerats: 1. En gammal vägavsnitt som följer postvägens sträckning (före 1761) 2. En gammal vägavsnitt som följer sockenkartans äldre vägnät (1800-1900) 3. Bostadshus Sågbacka 3:85 (1955) 4. Bostadshus Liljebo 3:113 (1915) och ekonomibyggnader Tallbacka 2:37 (1920) 5. Bostadshus med gårdsmiljö Björkkulla 2:78 (1917) 6. Mindre bostadshus/stuga Varvsbacka 2:45 (tidig 1900-tal) 7. Bostadshus Ginlunds/Nääs 2:42 (1888) 8. Lider/magasin/omklädningsrum Ginlunds 3:65 (flyttad) 9. Gammal industritomt med ekonomibyggnad Bruket 3:131 (1930-talet) 10. Industribyggnad Högkulla 3:84 (1964-65) Som rekommendationer vid planläggningen näms: Med kursiv detaljplanens innehåll i frågorna: Hänsyn tas till bevarad äldre bebyggelse genom att undvika alltför tät bebyggelse i dess omedelbara närhet. På så vis kan den äldre bebyggelsens glesbygdskaraktär och möjligheten till förståelse av områdets byggelsehistoriska utveckling bevaras. Gäller hela detaljplaneområdet. Till hela detaljplanområdet har 14 nya tomter inritats. De flesta av de nya tomterna finns utanför befintlig bebyggelse i små, egna grupper och stör inte den gamla glesbebyggelsekaraktären. ~ 10 ~

Ginlunds bostadshus på fastigheten Nääs 2:42 samt Spannmålstorkens på Högkulla 3:84 funktioner som landmärken i landskapet beaktas. (Obj. 7, 10) Spannmålstorken med sina silon kan bevaras och nybyggnationen av torkkapacitet är reglerat så att befintliga silonas ställning som landmärke inte hotas. Ingen nybyggnation tillåts framför eller vid sidan av Ginlunds. Området kring ångbåtsbryggan, det gamla färjeläget och fd färjkarlens torpplats undantas från vidare exploatering för att bevara möjligheten att förstå platsens historiska dimensioner. (Obj. 10) Ingen ny byggnadsrätt finns inritad mot det hållet. Vägsträckan från ångbåtsbryggan över fastigheten Sågbacka mot landsvägen behålls i nuvarande sträckning. Denna vägsträckning förmedlar kunskap om postvägens sträckning på Haraldsbysidan från det äldsta kända färjepasset i Färjsundet. (Obj. 1) Vägsträckan är markerad som körförbindelse inom tomten och byggnadsytorna är formade så att vägsträckan bevaras. Vid namngivning av t.ex. gator, tomter och kvarter hämtas inspiration i områdets industrihistoria. Därmed förmedlas kunskap om industriverksamheten kring sekelskiftet 18-1900, som idag till stor del har utraderats. Vidarebefordras som rekommendation till nämnden. ~ 11 ~

5.5 Störande faktorer Största delen av området har inga störande faktorer för boendet. Landsvägen kan anses orsaka trafikbuller och dammspridning, men terrängförhållanden och befintliga byggnadernas placering förminskar påverkan. Majoriteten av egnahemshus och villor finns på östra- eller södra sidan av kullen och skyddas av terrängen och vegetationen. De tre närliggande bostadsbyggnader (fastigheterna 3:109, 2:42 och 2:34) har möjlighet att minska påverkan på egen tomt via bullermur eller vegetation. Sädestorken vid hamnen kan orsaka ljud och trafik högst två månader om året. Denna hamn är den ända kvarvarande hamnen på Åland, där fartyg kan lastas med spannmål direkt från torken och således en viktig del av markägarens, Ab Lantbruk Ab.s verksamhet. Ab Lantbruk har planer om utveckling av verksamheten, vilket innebär nybygge norr om befintliga silon. Detta har beaktats i planläggningen. Hamnverksamheten kan beräknas störa en markägare, dvs fastighet 3:85. ~ 12 ~

6. MÅLSÄTTNINGAR Den 25 maj 2015 godkände Kommunstyrelsen i Saltvik ( 141/25.5.2015) målsättningarna för planläggningen: 1. Utredning över planeringsbehovet (av Ursula Koponen 2006) följs i stora drag. 2. Eventuella utvecklingsbehov i vägförbindelser och tomtindelning diskuteras grundligt med markägarna. 3. Högvallas centrala plats i landskapsbilden och ångbåtshamnen bevaras. 4. Naturinventeringen skall beaktas i planläggningen. 5. Museibyråns inventering och rekommendationer skall beaktas i planläggningen. 6. Tillräckliga grönområden skall lämnas oexploaterade. 7. De möjliga olägenheterna orsakade av nya tomter skall minimeras för befintlig byggnation. ~ 13 ~

7. DETALJPLAN OCH DESS MOTIVERING 7.1 Markanvändning Planlösningen baserar sig på befintlig bebyggelse och fastighetsindelning, naturförhållandena och naturinventeringens rekommendationer, vägnät, museibyråns inventering och fastighetsägarnas önskemål. Den totala markanvändningen i detaljplanförslaget är följande: Areal ha % av pl.omr Boende (BE + ASB) 13,6 29,6 Industri- och lagerbyggnader (F) 0,7 1,5 Jord- och skogsbruksdominerat område (L) 13,6 29,6 Grönområden ( P/m, EP) 1,4 3,1 Trafik- och hamnområden (TH, TB, vägområden) 2,6 5,7 Vattenområde (W) 14,0 30,5 45,9 100,0 7.2 Planbestämmelserna och dess beskrivning Kvartersområde för egnahemsbebyggelse ( BE ) Kvartersområden för egnahemsbebyggelse inkluderar både befintliga egnahemstomter och nya tomter som får styckas. Hälften av de föreslagna 14 nya tomter finns som förtätning bland befintlig bebyggelse och hälften som nya tomtgrupper längs egna tomtvägar. Byggnadsrätten är delat ut enligt fastigheternas areal och följer markägarnas önskemål. De nya tomternas arealer varierar från 1465 m² till 3409 m² med dominerande storlek av ca 2000 m². Vid befintliga bostadstomter får all befintlig byggnation behållas. Regler i detaljplankartan gäller nybyggnation. Byggnadsrätten har givits genom ett e-tal eller genom en siffra. Siffran betyder byggnadsrätt i kvadratmeter våningsyta. En e-tal som e=0,25 betyder att byggnadsrätten är högst 25 % av tomtens areal. Till exempel på en tomt som är 1000 m² får man bygga 25 % av arealen = 250 m². På varje tomt får en separat ekonomibyggnad eller garage uppföras. Om tomten är minst 2000 m2 får två ekonomibyggnader uppföras. Det vinkelräta avståndet från garageporten till vägområdets gräns skall vara minst 5 m. Byggnadernas avstånd från granntomtens gräns skall vara minst 5 meter om detaljplankartan inget annat anvisar. Med grannens skriftlig samtycke får ekonomibyggnad och biltak byggas närmare tomtgränsen. Vid tomtgränserna får inte finnas höjdskillnader mellan tomterna. Om grannen ger sitt skriftliga tillstånd kan dock stödmurar, slänter och dylikt byggas. På strandtomter får en strandbastu med maksimiyta på 15m2 uppföras utanför byggytan. Två bilplatser skall reserveras på varje tomt. Våningstalet varierar mellan I, ½I, I½ och II. Med våningstal I får man bygga ett hus i en våning, med våningstal II i högst två våningar. Med våningstal ½I får man bygga ett hus var källarvåningens areal som räknas i våningsytan är ½ av ~ 14 ~

ovanliggande våningens areal. Med våningstal I½ får man bygga ett hus där vindsvåningens areal som inräknas i våningsytan får vara högst ½ av nedanliggande våningens areal. Husets takform och fasadmaterial skall anpassas till omgivningen. Plåtfasad är inte tillåten. Nybyggen får inte placeras på vatten- eller avloppsledningar. Sockelnivån får inte vara lägre än 2 m ovanför medelvattennivån. Kvartersområde för social verksamhet eller boende (ASB) Kvartersområdet för social verksamhet eller boende har en areal på 14.940 m2 och finns vid Nääs, runt Ginlunds gammal huvudbyggnad. Byggnadsrätten för tomten är 1494 m2 och byggytan för nybyggen är placerat vid infartsvägen, bakom den ståtliga huvudbyggnaden. Huvudbyggnaden har markerats med "k" som kulturhistorisk värdefull byggnad. Byggnaden är viktig för landskapsbilden, ingen nybyggnation i omedelbar närhet eller väsentliga ändringar i fasaderna får göras. Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (F) Kvartersområden för industri- och lägerbyggnader finns i två delar vid Ångbåtsgränden. Det lilla kvarteret 26 med en enda industritomt är 394 m2 är fullt exploaterat. Den större enheten (kvarter 24) finns mellan Ångbåtsbryggan och landsvägen och består av 2 tomter. Området ägs av Ab Lantbruk och är bebyggt med sedestork och silon. Markägaren har planer för utveckling av området. Enligt detaljplanen är nybyggen möjliga vid befintliga silon eller på ett skilt tomt mellan landsvägen och berget. Den oanvända byggnadsrätten är 1105 m2 för tomt 1 och ca 419 m2 för tomt 2 med befintliga silon. Maximihöjd för nybyggen är 8 meter. Parkområde med speciella naturvärden (P/m) Parkområdet med speciella naturvärden har en areal på 7282 m2 och finns i två delar söder om landsvägen nära bron. Området är avgränsat i enlighet med naturinventeringen. Området skall skötas som en torräng för att bevara den karakteristiska växtligheten. Skyddsgrönområde (EP) Skyddsgrönområdets bredd varierar mellan 9-20 m och totalarealen är 6865 m2. Området fungerar som skydd mot landsvägen och hamnområdet vid Ångbåtsbryggan. Skyddsgrönområdet får inte kallhuggas. Fornminnesområde (SF) Fornminnesområdet har en areal på 1704 m2 och finns söder om brobanken vid Färjsundet. Området består av rester av en befästning från 1810-1820-talen. Avgränsningen av fornminnesområdet är ritad enligt Museibyråns förslag. Området är skyddat på basis av Landskapslag om fornminnen. Se närmare i kapitel 5.4 Historia och fornminnen. ~ 15 ~

Jord- och skogsbruksdominerat område (L) Den totala ytan för jord- och skogsbruksdominerat område är 13,6 ha. Inom området för uppföras mindre konstruktioner som betjänar områdets användning för jordbruk, skogsbruk eller rekreation. Speciell hänsyn skall tas i samband av skogsbruk och skötsel inom områden som är markerade med diagonallinjer. Inom dessa områden är kallhuggning inte tillåtet och skogsbruksåtgärden skall vara varsamma för att behålla fladdermusbeståndet. Se närmare i kapitel 5.3 Naturvård. Hamnområde (TH) Hamnområdet finns vid Ångbåtsbyggan, har en areal på 2019 m2 och ägs av Landskapet Åland. Inom området är tillfällig lagring av jord och grusprodukter tillåtet. Område för småbåtshamn (TB) Området finns i norra delen av planområdet och har en areal på 2977 m2. Inom området får en småbåthamn anläggas för mindre fritidsbåtar. Vägområden Vägnätet baserar sig på befintliga vägar: Ångbåtsgränd, Södernäsvägen, Högvallaväg, Aspbackagränd, Liljebo, Sörgränd och vägen till Varglyan (fastighet 2:101). Nya tomtvägar är inritade endast för två tomtgrupper inom fastighet 2:43 och 3:66, för kvarter 35 och södra delen av kvarter 28. Dessa vägar kan förverkligas i den takten markägaren vill stycka nya tomter. Området innehåller 9 vägservitut, se kartan nedan. Servituten nummer 1, 2, 3, 6, 7, 8 och 9 är inskrivna i plankartan antingen som vägområde eller körförbindelse. I servitut nummer 4 är västra delen inskriven som vägområde och resterade servitut är i kraft tills man bygger tomten nummer 6 i kvarter 30. Vid byggnation skall infarten till tomten flyttas enligt detaljplanens körförbindelse direkt från Södernäsvägen. Servitut nummer 5 ändras så att infarten från Södernäsvägen flyttas söderut med resten av servitutet bevaras oförändrat. Ett nytt övergånggställe över landsvägen planeras som bäst väster om Kvarnbovägens anslutning. Detaljplaneområdets gräns är justerat i samarbete med Landskapsregeringens Trafikavdelning för att möjliggöra en gc-väg från detta övergångsställe via busshållplatsen till Södernäsvägens anslutning. En ny möjlighet för lättrafik är inritad som en riktgivande friluftsled från nya tomtvägar vid Södernäsvägen mot väst till Ångbåtsgränden där en övergångställe över landsvägen finns. Stigarna inom jord- och skogsbruksområden är inritade med riktgivande placering, exakt placering måste undersökas i terrängen. Vägområdets bredd varierar mellan 8 och 12 meter. De nya tomtvägarnas lutning får inte överstiga 8 %. ~ 16 ~

serv.1 serv.2 serv.3 serv.4 serv.5 serv.6 serv.7 serv.9 serv.8 Lantmäteriets karta om servitut ~ 17 ~

7.3 Teknisk försörjning Området är anslutet till kommunalt avloppsnät. Huvudledningen löper längs landsvägen. Boknäs vatten äger vattenledningarna och sörjer för vattenförsörjningen inom området. Ålands Elandelslag ansvarar för elnätet och elen. Majoriteten av de nya tomterna finns utspridda bland befintliga tomter och kan anslutas till befintliga el- vatten- och avloppsnät. De två nya tomtgrupperna längs egna tomtvägar i kvarter 28 och 35 finns i närheten av befintliga elvatten- och avloppsnät. 7.4 Tomtindelning och byggnadsrätt Kvarter Tomt Beteckning Areal m2 e-tal Byggnadsrätt(använt/tot) 24 1 F 3683 0,30 1105 2 F 2876 0,30 863 (ca 444) 25 1 BE 5245 340 (ca120) 2 BE 2933 300 26 1 F 394 0,30 118 (ca 101) 27 1 BE 4322 250 (ca 105) 28 1 BE 2067 0,15 310 2 BE 2062 0,15 309 (ca 104) 3 BE 2065 0,15 310 4 ASB 14.940 0,10 1494 (ca 487/687) 5 BE 2002 0,15 300 6 BE 2000 0,15 300 7 BE 3443 0,15 516 (ca 318) 29 1 BE 2840 0,15 426 (ca 371) 30 1 BE 1465 260 2 BE 2393 280 (ca 132) 3 BE 2074 280 4 BE 3227 300 (ca 144) 5 BE 2851 300 (ca 192) 6 BE 3792 300 7 BE 2034 280 (ca 203) 8 BE 2596 300 (ca 340) 31 1 BE 3071 340 (ca 368) 2 BE 1584 260 3 BE 2403 300 (ca 282/365) 32 1 BE 2625 300 2 BE 3409 340 3 BE 3146 340 (ca 429) 33 1 BE 4142 0,10 414 (ca 221) 2 BE 3219 0,10 322 (ca 30) 3 BE 4307 0,10 430 (ca 220) 4 BE 2960 0,10 296 (ca 233) 5 BE 4942 0,10 494 (ca579) ~ 18 ~

6 BE 1981 0,10 198 (ca 210) 34 1 BE 4954 0,1 495 (ca 205) 2 BE 3149 0,1 314 (ca 282) 3 BE 6652 0,1 665 (ca 441) 4 BE 2157 0,1 215 (ca 132) 5 BE 1272 0,1 127 (ca 52) 6 BE 2108 0,1 211 7 BE 1995 0,1 195 (ca 55) 35 1 BE 1737 260 2 BE 1505 260 36 1 BE 3330 0,10 333 (ca 210) ~ 19 ~

8. GENOMFÖRANDET OCH KONSEKVENSER 8.1 Genomförandet Området har planlagts på kommunens initiativ. Eftersom marken är i privat ägo, sker exploateringen i den takt fastighetsägarna vill. De 14 stycken nya tomterna är placerade bland eller i närheten av befintliga, så kommunaltekniken och vägförbindelserna finns i närheten och begränsar inte nybyggandet. 8.2 Miljökonsekvenser Antalet nya invånare kan stiga till 42 när alla nya tomterna är bebyggda och i bruk. Befintliga 27 tomter, varav 24 är bebyggda kan beräknas ha 72 invånare med en medelfamiljestorlek på 3 personer. Denna antal är i verkligheten mindre, för 5 tomter är i bruk som sommarstugor. Mängden invånare kan allstå beräknas stiga med 58 %. Placeringen av nya tomter är splittrat över hela detaljplanområdet, med största koncentrationen vid Högvallavägen och de nya tomtvägarna med 7 nya tomter. Trafiken längs Södernäsvgen samt i korsningar kommer att öka men mängden trafik förblir förhållandevis liten. Den genomsnittliga tomtstorleken är stor, över 2000 kvm, vilket minskar belastningen av strövområdena inom och i närheten av planerings-området. Stigarna i jord- och skogsbruksområdena är ritade med riktgivande placering i detaljplankartan. Exakt placering måste granskas i terrängen och stigarna skall helst byggas med sand- eller stenmjölyta mot slitage. Inverkan på naturförhållandena är minimerat genom att nybyggnationen är samlat till grupper vid ickekänsliga områden. 47% av planeringsområdets markareal består av grönområden som jord- och skogsbruksdominerat område (L), parkområde med speciella miljövärden (P/m) och skyddsgrönområde (EP). Byggnation med egnahemshus är anpassat till terrängen och miljön. De i naturinventeringen markerade mest värdefulla områden är intakt och bevaras i samma skick. 8.3 Fornlämningar och kulturlandskap Inom planeringsområdet finns en fornlämning som upptäcktes vid inventeringen av området. Fornlämningen är markerad i plankartan som fornminnesområde (SF). Avståndet till eventuell ny byggnation är granskat, justerat och överenskommen med Museibyrån (Patrik Söderman och Mikko Helminen) genom samarbete och gemensamma platsbesök. ~ 20 ~

Fastighetsägaren för Nääs (2:42 och 2:61) har bjudits möjlighet att k-märka huvudbyggnaden "Ginlunds" i samband av detaljplaneringen. Detta har accepterats under hösten 2015. 8.4 Konsekvenser till grannar och den bebyggda omgivningen Grannarna och markägarna inom området har informerats och hörts vid tre tillfällen: Den 4 augusti 2015 skickades första markägarbrevet med planeringsområdets avgränsning till 47 markägare. Den 6 mars 2016 skickades en preliminär detaljplanskiss till alla ovannämnda. Den 24 maj 2016 hölls ett samrådsmöte som annonserades i lokaltidningarna. Av 47 kontaktade markägare och grannar har 12 kontaktat planeraren. Frågorna har gällt tomtindelning, vägfrågor och tillbyggnadsmöjligheter. Antal nya invånare är räknat till 42 personer enligt antal bostäder och den genomsnittliga familjestorleken på 3 personer. Detta kan innebära i framtiden ökat tryck på daghem och skolan i närheten. Ny byggnation kommer att öka trafiken vid Södernäsvägen. De nya tomtvägarna är dock planerade så att byggnationen av nya tomtgrupper samt den ökade trafiken orsakar minsta möjliga störningen för grannarna. Förverkligandet av detaljplanen kommer knappast märkas på andra sidan landsvägen i norra Haraldsby. I Mariehamn den 13 september 2016, Tiina Holmberg Arkitekt SAFA landskapsarkitekt MARK ~ 21 ~